Background: Goodwill has always been frequently discussed and a lot of scientific research has been done regarding factors that affect companies’ impairment of goodwill. Previous research has concluded that companies reporting low results are more prone to do impairments of goodwill than companies reporting better results which possibly can be seen as a form of earnings management. Purpose: The purpose of this essay is to examine if goodwill impairments occur to a greater extent among Swedish listed companies when the companies are reporting lower earnings. A subsidiary purpose is to see if there has been an improvement since 2008 regarding the size of reported goodwill in comparison to equity in the years 2009-2011. And to analyze the development of the companies goodwill impairments in relation to reported goodwill. Methodology: Three quantitative studies have been performed for the years 2009-2011 where all the listed companies on NASDAQ OMX Stockholm have been included. Relevant information has been collected from the companies’ annual reports for further statistical testing of possible correlations. Results and conclusions: For the years 2009 and 2010 there was a significant negative correlation between listed companies’ reported earnings and goodwill impairments as well as between negative earnings and goodwill impairments. This means that the previous research suggesting that companies are more likely to use goodwill impairments when they report lower earnings holds. There was no significant relationship in the year 2011 regarding the listed companies earnings and goodwill impairments as well as between negative earnings and goodwill impairments. There have been no major changes in the relationship between goodwill impairments and reported goodwill for the years 2009-2011. Even with comparison to the result of 2008 there have not been any big changes. The ratio of the companies’ goodwill and their equity for the years 2009-2011 has been on a steady level. But compared to the situation in 2008 when the ratio was 30 percent, we conclude that an improvement has occurred. Suggestions for further research: Examine other variables impact on goodwill impairments.

Från år 2005 är det obligatoriskt för börsnoterade bolag i Sverige att tillämpa IFRS-reglerna. Enligt de nya reglerna IFRS 3 och IAS 36 får goodwill inte längre skrivas av utan ska istället nedskrivningsprövas minst en gång per år. Huruvida de nya reglerna har gjort det lättare eller svårare för analytiker och investerare att tolka de bakomliggande orsakerna till en goodwillnedskrivning är flitigt omdebatterat. Studier på den amerikanska marknaden har visat att en nedskrivning av goodwill har en begränsad effekt på bolagens börskurser. Studiens syfte är att undersöka goodwillnedskrivningars effekt på den svenska aktiemarknaden. Frågeställningen som avses besvaras lyder ”Påverkar en nedskrivning av goodwill svenska företags aktiekurs, och har i så fall företagets resultat, storlek och branschtillhörighet någon betydelse för hur börskursen påverkas?”

New regulations regarding goodwill accounting for companies that are applying the IAS/IFRS rules were introduced in 2005. Annual linear depreciation was replaced with annual impairment testing. Regulations were introduced to increase comparability and to reduce the unspecified goodwill that has become an essential part of the corporate asset base. The new regulations have been intensively debated. Critics argue that they are too subjective and may instead lead to that companies use the regulations to avoid goodwill impairments. This study aims to identify factors that influence companies' goodwill impairments, which have been identified from stakeholder theory and positive accounting theory. A theoretical model that includes factors assumed to affect companies' goodwill impairment has been developed and empirically tested. This study was performed on all companies on the Nasdaq OMX Nordic Stockholm and the Swedish government's portfolio of companies and is expected to provide a general result of companies that apply IFRS. The hypotheses were tested using regression analysis with the statistical program SPSS IBM in order to examine possible connections between independent variables and the amount of goodwill impairment. This study confirmed that the debt ratio, ownership structure, share of goodwill, goodwill intensity and firm size have influence on a company´s goodwill impairment. The result further suggested that management is acting opportunistically when factors other than the IAS/ IFRS standards are used for the calculation of corporate goodwill impairment. The overall conclusion of this study is that the stakeholders' requirements and expectations have a strong influence on the management of the valuation of assets. Therefore, our conclusion is that there are reasons to review the regulations and for stakeholder to critically examine corporate goodwill that may be overvalued. / Från och med 2005 infördes nya regleringar om hur företag som tillämpar IFRS ska hantera goodwillposten. Årliga linjära avskrivningar ersattes med årliga nedskrivningsprövningar. Regelverket infördes för att öka jämförbarheten och för att minska den ospecificerade goodwillposten som blivit en alltmer väsentlig del av företagens tillgångsmassa. Den nya regleringen har varit mycket omdiskuterad då kritiker menar att den är för subjektiv vilket leder till att företag istället utnyttjar regleringen för att undvika nedskrivningar. Studien ämnar därför pröva möjliga faktorer som påverkar företags hantering av goodwillposten. Utifrån intressentteorin och positiv redovisningsteori har fem faktorer som väntas påverka företags goodwillnedskrivningar identifierats. En teoretisk modell bestående av hypoteser har tagits fram och empiriskt testats.  Studien har utförts på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm samt svenska statens bolagsportfölj och förväntas kunna ge ett generaliserbart resultat över de företag som tillämpar IFRS.  Hypoteserna har testats med hjälp av regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS för att pröva samband mellan påverkningsvariablerna och storleken på företags goodwillnedskrivningar. I studien bekräftas att skuldsättningsgrad, ägarstruktur, goodwillandel, goodwillintensitet och företagsstorlek har påverkan på företags goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att företagsledningar agerar opportunistiskt då andra faktorer än IAS/IFRS normer om hur värdet av goodwill ska beräknas enligt studiens resultat påverkar företagens goodwillnedskrivningar.  Den övergripande slutsatsen av studien är att intressenters krav och förväntningar har en stark påverkan på företagsledningen vid värdering av tillgångar. Praktiska implikationer av studien är att det kan finnas anledning att se över regelverket för hantering av goodwillposten samt att det för intressenter finns anledning att kritiskt granska företags goodwillposter som kan vara övervärderade.

Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat. En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad. I det andra och tredje steget testades om de företag som skrivit ned goodwill också hade svagare finansiella resultat än företagen som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Studien fann ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat. Trots det indikerar inte studiens utfall att stålbad förekommit eftersom majoriteten av nedskrivningarna som redovisats inte var väsentliga. En mindre del företag har dock redovisat väsentliga nedskrivningar i samband med svaga finansiella resultat varför det för dessa företag finns indikationer på att stålbad förekommit. Studien visar att den grupp som redovisat väsentliga nedskrivningar även hade starkare incitament för stålbad eftersom deras finansiella resultat var svagare än de finansiella resultaten i hela den grupp som redovisat goodwillnedskrivningar. Det antyder att företag på OMX Nordic large cap gör stålbad när de har tillräckligt starka incitament, i detta fall svaga finansiella resultat.

Goodwill har under senare år blivit en allt viktigare post i företags balansräkning. Rapporteringen av goodwill har fått större fokus sedan implementeringen av IAS 36 år 2005, då den nya regleringen medfört att viss subjektivitet kan tillämpas vid värdering av goodwill och dess nedskrivningsbehov. Denna studie syftar därför till att undersöka hur aktiepriser påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar, genom att undersöka svenska aktiemarknadens goodwillnedskrivningar från år 2005 till 2014. Genomförandet av undersökningen sker med hjälp av en eventstudie där 59 företag ingår i materialet. Studien söker finna mönster i hur företag påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar. Generellt finnes att aktiepriser påverkas av dessa annonseringar samt att små företag påverkas mer än stora företag. Slutligen finner studien att företag som har en hög andel goodwill i relation till eget kapital i regel påverkas mer av en annonsering om goodwillnedskrivning än vad företag som har en lägre kvot av dessa två gör.

År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar. Företag som omfattas av lagstiftningen i IFRS/IAS skall årligen pröva om återvinningsvärdet för goodwill är lägre än det redovisade värdet. Om så är fallet ska en nedskrivning av redovisad goodwill göras. I denna process uppkommer svårigheter både för företag och granskare. Reglerna kring IAS 36 medför att goodwillprövningen uppfattas medföra subjektiva antaganden och bedömningar. Det gamla sättet att hantera goodwill med både avskrivningar och nedskrivningar hade en annan påverkan på både resultat- och balansräkningarna. De nya reglerna lägger större tyngd på att ge en rättvisande bild jämfört med den tidigare lagstiftningen, därav vill man ha en värdering som bättre återspeglar det verkliga värdet. Men hur påverkas granskningen av goodwillposter när subjektiva bedömningar kommer in i bilden?Syftet med denna studie är att analysera revisorers förhållningssätt till företagens beslutsunderlag vid nedskrivningsprövningar av goodwill samt identifiera vilka svårigheter revisorer upplever i samband med granskning av goodwill. Vidare så undersöks bakomliggande orsaker till varför en nedskrivning görs eller uteblir. För att uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre auktoriserade revisorer samt skickat ut ett frågeformulär till börsnoterade bolag som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Genom en undersökning av kvalitativ karaktär försöker vi skapa en djupare förståelse för hur praxis har utvecklat sig när det gäller goodwillprövningar efter det att IFRS/IAS började tillämpas av noterade svenska bolag.Vår undersökning visar att revisorer upplever svårigheter av olika slag vid granskning av goodwill. När goodwill ska granskas måste revisorn ta hänsyn till många olika faktorer som bland annat innefattar företagsledningars subjektiva bedömningar. Vanligt förekommande är att företagens upplysningar kring nedskrivningsprövningar av goodwill är bristfälliga. Det leder till att revisorernas granskning försvåras eftersom de inte får all nödvändig information som krävs för att bedöma huruvida en genomförd eller utebliven nedskrivning är korrekt bedömd. En annan svårighet med granskningen ligger i kunskapen om bolaget och dess marknad. Det tycks vara så att det är svårare för en revisor att granska ett nytt företag de första åren eller ett företag inom en bransch som de inte är insatta i. Den största svårigheten för en revisor i samband med granskning av goodwill, ligger i att ta ställning till framtidsbedömningarna vilka är baserade på företagsledningens subjektiva antaganden. Vår studie tyder dock på att även vissa andra faktorer såsom företagsledningars psykologiska och strategiska motiv i allra högsta grad påverkar huruvida en goodwillprövning resulterar i en redovisad nedskrivning eller inte. Vi finner att vår studie bekräftar att reglerna i IFRS/IAS gällande goodwill skapat en redovisningstekniskt svårare metod för revisorer att förhålla sig till.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra faktorer som vi tror har en påverkan på goodwillnedskrivning. Data har samlats in från 219 företag som varit noterade på Stockholmsbörsen mellan 2015–2020. En kvantitativ metod har tillämpats där fyra hypoteser formulerats och sedan testats genom statistisk analys i SPSS.  Resultatet visade att det finns ett samband mellan nytillträdd VD och goodwillnedskrivningar. Det fanns även ett samband mellan nettoomsättning och goodwillnedskrivningar, men endast när kontrollvariabeln totala tillgångar exkluderades från regressionsanalysen. Sambandet mellan nytillträdd VD och goodwillnedskrivningar kan förklaras av konceptet earnings management där en VD söker bonusar i stället för att maximera intressenternas behov. Detta betyder att intressenter inte ges en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Sambandet mellan hög nettoomsättning och goodwillnedskrivningar kan förklaras av positive accounting theory där större företag undviker uppmärksamhet genom att minska resultatet genom goodwillnedskrivningar. Studien fann inga bevis för att lönsamhet och resultatutjämning skulle ha något samband med goodwillnedskrivningar då resultatet från dessa hypoteser inte var signifikant.   Denna studie har begränsningar då den enbart tar hänsyn till tidsperioden 2015–2020. Studien är även begränsad till Stockholmsbörsen vilket gör att det enbart går att dra slutsatser utifrån de 219 företagen som studerats. Den genomförda studien ger en inblick i några faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar bland företag listade på Stockholmsbörsen mellan 2015–2020. Möjligheten finns att jämföra denna studie med tidigare forskning som gjorts i andra länder som till exempel Finland och Storbritannien. Likheter och skillnader i beslutsfattandet gällande goodwillnedskrivningar mellan olika länder är möjliga att identifiera genom att jämföra denna studie med tidigare forskning.

I och med SFAS 142 ändrades redovisningen av goodwill från årliga avskrivningar till att varje år testas för nedskrivning. I EU och Sverige kom förändringen i samband med övergången till IFRS år 2005, vilket medförde en mer principbaserad redovisning i stället för den tidigare regelbaserade. Huvudmålet med nedskrivningsprövning var att bättre visa på goodwillpostens verkliga värde, men tidigare studier visar på att testerna ger utrymme för godtyckliga antaganden vilket kan utnyttjas av företagsledningar för att manipulera resultatet. De former av resultatmanipulering som undersöks i denna studie är då nedskrivningar görs för att minska resultatet då resultatet är onormalt högt och onormalt lågt. Dessa metoder benämns som stålbad respektive resultatutjämning. Studien är en utvidgning av tidigare studier av resultatmanipulering då den svenska marknaden undersöks. Dessutom utvecklas undersökningsområdet ytterligare genom att även undersöka efterdyningarna av goodwillnedskrivningar, nämligen reaktionen på aktiemarknaden. Studien har undersökt svenska börsnoterade bolag som alla har genomfört en nedskrivning åren 2007 till 2021. Antalet nedskrivningar under perioden uppgick till 240 som ger lika många observationer att utgå från. Den finansiella informationen som använts har hämtats från Retriever Business, Eikon och företagens egna årsredovisningar för att manuellt hämta information om vad nedskrivningen för året uppgick till. För att utföra de statistiska testerna användes programmet STATA. Inför testerna skapades variablerna GWIMP, BATH, SMOOTH, ROA, GWPORT och BRANSCH. Justering av outliers gjordes genom att winsorisera datan, därefter kunde tester påbörjas. De tester som genomförts är multipel linjär regression, medianregression och t-test, utifrån resultatet från testerna kunde de formulerade hypoteserna besvaras. För att undersöka om företag utnyttjar goodwillnedskrivning som en form av resultatmanipulering genomfördes regressionsanalyser. Resultatet visar att svenska börsnoterade företag använder sig av stålbad då signifikansen uppgick till 1 % mellan nedskrivning och företag som visar på onormalt låga resultat för de året. För resultatutjämning kunde studien inte förkasta nollhypotesen då signifikansen enbart visade på 10 %. För att studera marknadsreaktioner genomfördes t-test som visar att det inte fanns någon skillnad mellan företagens och marknadens avkastning vilket betyder att intressenter och investerare på svenska börsmarknaden inte reviderar ner deras förväntningar om företag som genomfört en nedskrivning. Sammanfattningsvis är studiens resultat i linje med tidigare studier som visar på att företag utnyttjar subjektiviteten i nedskrivningstesterna genom att manipulera resultatet i form av stålbad. Studien kan däremot inte statistiskt styrka att vare sig resultatutjämning eller reaktioner på aktiemarknaden förekommer.  Nyckelord: Goodwill, goodwillnedskrivning, nedskrivningsprövning, resultatmanipulering, stålbad, resultatutjämning, marknadsreaktion.

Ännu en i raden av studier avseende goodwillnedskrivningar och dess implikationer för utfallet avseende redovisningskvalitet? Efter det att IASB år 2004 utfärdade uppdaterade riktlinjer för nedskrivning av förvärvad goodwill genom IAS 36, varigenom det tidigare kravet på årlig linjär avskrivning övergavs till förmån för kravet att redovisad goodwill enbart ska vara föremål för nedskrivningsprövning till dess verkliga värde, har hanteringen av goodwillposten i företags finansiella rapporter varit föremål för en intensiv debatt bland både standardsättare, akademiker och praktiker. Denna studie undersöker om goodwillnedskrivningar genomförda av svenska börsnoterade bolag kan anses värderelevanta efter övergången till det nya regelverket och om värderelevansen skiljer sig åt beroende på om företaget har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov. Data från 1774 bolagsår under perioden 2011–2020, varav 171 observationer med genomförda nedskrivningar, har samlats in och studerats genom en modifierad version av Ohlsons (1995) prisregression. Studien finner inget stöd för att goodwillnedskrivningar, när hela urvalet beaktas, är värderelevanta efter regeländringen genom deras statistiska association med marknadsvärdet. Däremot visar resultatet att nedskrivningar genomförda av företag som också har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov är värderelevanta och att värderelevansen samtidigt är signifikant skild från goodwillnedskrivningar som utförts av företag trots avsaknad av en sådan marknadsindikation. Resultatet belyser således vikten av att i värderelevansstudier ta hänsyn till eventuella skillnader i bakomliggande ekonomiska incitament och förutsättningar mellan företag i syfte att på ett mer tillförlitligt sätt kunna analysera regelverkets implikationer för graden av redovisningskvalitet.

SAMMANFATTNING   Titel: Hur påverkar goodwillnedskrivningar företags kreditbetyg? - en kvantitativ undersökning av europeiska företag   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Danilo Jovanovic och Sven Nelson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2019 - juni   Syfte: År 2005 blev tillämpningen av IASB:s kontroversiella och värdebaserade redovisningsstandard IFRS obligatorisk för europeiska noterade bolag, genom en förordning antagen av Europarlamentet. Med tiden har allvarlig kritik kommit att riktats mot utformningen av standarden, då den inbegriper en hög grad subjektivitet i samband med goodwillnedskrivningar. Samtidigt har obligationer kommit att utgöra en allt viktigare finansieringskälla för europeiska företag. Syftet med studien är att undersöka om goodwillnedskrivningar, enligt standarden IAS 36, har någon påverkan på företags kreditbetyg.   Metod: Studien utförs i positivistisk vetenskapstradition med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi som innefattar åren 2013-2017. Sekundärdata för listade europeiska företag (exkl. UK) har inhämtats från Thomson Reuters Datastream och Thomson Reuters Eikon. Urvalet består av 76 företag. Hypotesen testas genom en regressionsanalys med ordered logit modellen i programmet IBM SPSS Statistics 24.   Resultat & slutsats: Resultatet från studien bekräftar att goodwillnedskrivningar har en negativ påverkan på företags kreditbetyg. Slutsatsen medför därmed att sambandet även gäller i en europeisk kontext där man tillämpar redovisningsstandarden IAS 36. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till redovisningslitteraturen genom att komplettera ett forskningsgap rörande faktorer som påverkar kreditbetyg, och om en faktor som karaktäriseras av subjektivitet får genomslag på kreditbetyg. Studien bidrar även till redovisningslitteraturen genom att fylla forskningsgapet rörande sambandet mellan goodwillnedskrivningar enligt IAS 36 och kreditbetyg. Studien lämnar även ett praktiskt till  obligationsemittenter, investerare och redovisningsupprättare för bättre beslutsfattande.   Förslag till fortsatt forskning: Då ett företags kreditvärdighet är multidimensionellt, begränsas studien av de utvalda företagsspecifika faktorerna. Även avgränsningen mot ett specifikt geografiskt område, tidsperiod och företagskaraktäristik utgör en begränsning. De förslag studien lämnar till fortsatt forskning utgörs av att basera framtida studier på en diversifierad geografisk kontext, för att undersöka möjligheten att generalisera de aktuella resultaten. Ytterligare förslag är att studera kreditbetygets påverkan av andra företagsspecifika faktorer, för att skapa en större förståelse för en multidimensionell bedömning av företags kreditvärdighet.   Nyckelord: IAS 36, goodwillnedskrivning, kreditbetyg. / Abstract   Title: How does goodwill impairments affect companies bond rating? - A quantitative study of European companies   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Danilo Jovanovic and Sven Nelson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2019 - June   Aim: The application of IASB’s controversial and fair value-based standard of accounting, IFRS, became mandatory for listed European corporations through a statue passed by the European parliament in 2005. A severe criticism has been aimed at the framing of the standard throughout the years, due to the high degree of subjectivity in connection to goodwill impairments. In parallel, bonds have grown to become an even more significant source of finance for European companies. The aim of this thesis is to examine whether goodwill impairments, in accordance with IAS 36, have an impact on companies’ bond ratings.   Method: The study is conducted in the positivist tradition with a hypothetical-deductive research approach. The study has a quantitative research strategy including the years 2013-2017. Secondary data for the listed European companies (not including UK) have been collected using Thomson Reuters Datastream and Thomson Reuters Eikon. The sample consists of 76 companies. The hypothesis is tested by using a regression analysis with the ordered logit model in IBM SPSS Statistics 24.   Result & Conclusions: The result from the study confirms that goodwill impairments have a negative impact on companies’ bond ratings. Therefore, the study reaches the conclusion that the relationship also applies in a European context where the accounting standard IAS 36 is applied.   Contribution of the thesis: This thesis contributes to present accounting literature by filling a gap regarding how company factors affect bond ratings. This by its specific focus on the subjective characteristics of a factor and its impact on bond ratings. Furthermore, this study contributes to the literature by examining the relation between goodwill devaluation according to IAS 36 and bond ratings, and by contributing to practicians such as bond issuers, investors and standard setters for improved decision.   Suggestions for future research: As the creditworthiness of a company is multidimensional, this study is limited by focusing on specific company factors. The study is also limited geographically, time periodically and company characteristically. This thesis proposes further research by basing future research on a more diversified geographical context. This to enable the exploration of possibilities to generalize relevant results and findings. Further suggestions would be to study how other company factors affect the bond rating, to create a more profound understanding of the multidimensional assessment of a companies’ credit reliability.   Key words: IAS 36, goodwill impairment, bond ratings.