Den 1 januari år 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en årlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte årliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och därmed tillämpa IAS 36 på olika sätt; en neutral respektive subjektiv användning. Vid en neutral användning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk värdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva användningen utgår från företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det. Företagsledningens incitament att agera utifrån sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och ägarna ger företagsledningen ett informationsövertag och därmed incitament att agera utifrån agentbaserade motiv. Denna studie har därmed undersökt om tre agentbaserade motiv kan förklara nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36; (1) andelen goodwill i företaget, (2) resultatets påverkan samt (3) tillträdandet av en ny VD. Denna studie har haft en kvantitativ longitudinell forskningsdesign och har undersökt företag som var noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2005-2010 och som skrivit ned goodwill. Kvantitativa data har inhämtats från företagens årsredovisningar och använts för att beräkna de variabler som testat hypotesernas förklaringsvärde. Resultaten för hypotes 1 visade att goodwillintensiva företag tenderade att undvika en nedskrivning av goodwill under år 2005. Det sambandet kunde inte visas under senare år. Det samband som visades mellan ett negativt resultat och goodwillnedskrivning i enlighet med hypotes 2 under åren 2005-2007 bör tolkas med försiktighet till följd av få antal observationer. Resultatet för år 2008, då fler observationer fanns att tillgå, överensstämde även med hypotesen. Sambandet kunde dock inte visas för senare år. För hypotes 3 och tillträdandet av en ny VD kunde ett samband utläsas för några år. Däremot kunde inte hela tidsperioden bekräfta ett samband mellan en ny VD och större nedskrivningar av goodwill. De resultat som gavs av hypotes 1 kan möjligtvis förklaras med att aktiemarknaden inte reagerar lika starkt på företagets nedskrivningar av goodwill efter införandet av IAS 36 i och med att verkliga värden är mindre tillförlitliga än historiska värden. Resultaten för hypotes 2 gav inte argument för att ett negativt resultat ger företagsledningen motiv att skriva ned goodwill som en del av big bath accounting. Resultaten i sin helhet indikerar även att finanskrisen inte haft en avgörande effekt på företagens nedskrivningar av goodwill vid ett negativt resultat. Till följd av resultaten i hypotes 3 ifrågasätter denna studie hållbarheten i teorin big bath accounting vid nedskrivningar av goodwill i svenska börsnoterade företag.

Goodwill uppstår vid rörelseförvärv och utgör idag en stor andel av totala tillgångar på Stockholmsbörsen. Goodwill har i tidigare forskning funnits vara en del av resultatmanipuleringsstrategin big bath, vilket innebär att ledningen medelst strategiska nedskrivningar eller avsättningar sänker resultatet för att erhålla privat vinning. Strategin har framförallt funnits förekomma i samband med vd-byte. Om ett företag jämfört med andra företag har presterat sämre under nedskrivningsåret vid vd-bytet och de två åren innan anses nedskrivningen vara motiverad. Genom att undersöka om företag med en nytillträdd vd som genomfört stora goodwillnedskrivningar har presterat sämre under nedskrivningsåret och de två åren innan vd-bytet jämfört med företag som haft ett vd-byte men inte gjort goodwillnedskrivningar ämnar studien utröna huruvida det finns indikationer på att big bath förekommer på Stockholmsbörsen. Studien fann att goodwillnedskrivningarna ej indikerade big bath.

Studiens syfte är att undersöka resultatmanipuleringsstrategin big bath i noterade och onoterade svenska företag mellan åren 2012 – 2018 med hjälp av goodwillnedskrivningar. Syftet operationaliserades genom de två frågeställningarna:  Hur skiljer sig goodwillnedskrivningar mellan noterade och onoterade företag i samband med VD-byte?  Hur skiljer sig goodwillnedskrivningar som klassificeras som big bath mellan noterade och onoterade företag? Studien har upprättats genom en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Data har samlats in från 25 noterade och 25 onoterade företags årsredovisningar mellan åren 2012 – 2018. Studien har utförts med hjälp av statistiska tester.  Studiens slutsats: Det finns ett samband mellan goodwillnedskrivning och VD-byte i noterade företag. Sambandet har inte kunnat fastställas i de onoterade företagen. De onoterade företagen tenderar att utföra big bath-klassificerade goodwillnedskrivningar mer frekvent än de noterade företagen. Det kan inte påvisas några skillnader i storleken på de big bath-klassificerade goodwillnedskrivningar mellan noterade och onoterade företag.

2005 implementerades de nya regleringar för hur företag som använder IFRS som regelverk ska hantera goodwillposten. Tidigare linjära avskrivningar förbjöds och ersattes av en årlig prövning av goodwillvärdet för att se ifall nedskrivningsbehov förelåg. Regelverket infördes för att öka jämförbarheten företag emellan och för att minska väsentligheten på den svårbehandlade och ofta resurskrävande posten. Dessa svårigheter öppnar upp för subjektivitet i behandlandet av goodwill som ger företagsledningar möjlighet att manipulera redovisningen för egen vinning. Utifrån tidigare forskning har en teoretisk referensram tagits fram och utifrån denna har frågeställning och hypoteser arbetats fram. Studien inriktar sig och fokuserar på faktorerna kapitalstruktur och företagsstorlek. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett systematiskt slumpmässigt urval över Nasdaq OMX Stockholm, med ett totalt urval på 50 företag. Årsredovisningar studerades för att ta fram nyckeltal som sedan beräknades och sattes in i statistiska tester för att besvara ställda hypoteser. Resultatet visar att utifrån observationer av skillnader mellan bolag som skriver ned goodwill kontra inte, kan ställda hypoteser bekräftas då empirin står i relation med teorin. Detta kan dock inte bekräftas genom statistiska tester, där en för svag signifikans uppstår. Faktorer som kapitalstruktur och företagsstorlek indikerar därför utifrån observationer, att ligga till grund för hur nedskrivningar av goodwill genomförs. Detta för att exempelvis kunna påverka resultatet och på så sätt kunna ge fördelar för företaget. Studiens resultat visar på att det subjektiva utrymmet i goodwillhanteringen existerar, vilket medför att det kan finnas anledning att tro att goodwillposten i vissa företag kan vara övervärderad. / In 2005, the new regulations were implemented for how companies using IFRS as a regulatory framework should handle the corporate goodwill. Previous straight-lined depreciation was banned and replaced by an annual review of the goodwill value to see if there was any need for impairment. The rules were introduced to increase comparability between companies and to reduce the importance of the difficult and often resource demanding section. These difficulties open for subjectivity in the treatment of goodwill that allows management to manipulate the accounting for their own gain. Based on previous research, a theoretical framework has been developed and from this the framed questions and hypotheses have been worked out. The study focuses on the factors capital structure and company size. The survey was conducted using a systematic random selection of Nasdaq OMX Stockholm, with a total selection of 50 companies. Annual reports were studied to produce key performance indicators which later were calculated and included in statistical tests to answer the hypotheses. The result shows that based on observations of differences between companies that makes a goodwill impairment versus not, assumed hypotheses can be confirmed as the empiricism is in relation to the theories. However, this can’t be confirmed by statistical tests, which is too weak of significance level. Factors such as capital structure and company size indicate therefore, based on observations, the basis for the goodwill impairment. This, for example, to influence the result to give benefits to the company. The study shows that the subjective space in goodwill management exists, which means there may be reason to believe that companies goodwill may be overvalued.

On 1 January 2005, IFRS (International Financial Reporting Standards)was mandatory for all listed companies within the European Union. The introduction is to create a transparent and consistent reporting. Mainly to provide companies, investors and financiers the same access to world capital markets. Since the introduction of IFRS, the goodwill value is determined by annual impairment tests. If an impairment of goodwill is a fact the goodwill decreases in value. The value of goodwill should be allocated to cash generating units or groups of cash generating units expected to benefit from goodwill, that is, achieve future positive payment surplus. The purpose of this study is to investigate whether goodwill impairment in Swedish listed companies is reflected in equity returns and to investigate in which quarter impairment is recognized and published. All companies listed on the Stockholm´s Large, Mid and Small Cap lists in 2011 were examined and goodwill impairment of the listed companies was studied over a five year period between years 2007 – 2011. A. Craig MacKinlays standard in event studies was used, where the cumulative average abnormal return (CAAR) was calculated to further carry out a hypothesis testing. The study shows an average reduction in yield of 1, 49 percent, but no statistically significant association between goodwill impairment and stock returns was found. The study also shows that goodwill impairment most frequently is published in the first quarter and that it is reported in the fourth quarter of previous year.

Titel: Goodwillredovisningens värderelevans i de börsnoterade bolagens finansiella rapporter. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lisa Renvall och Daniella Sajfi Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2021-Juni Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida en goodwillnedskrivning på svenska bolag noterade på Stockholmsbörsen påverkar deras värdering Metod: Denna uppsats präglas av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Data har samlats in via alla börsnoterade bolagens årsredovisningar på Stockholmsbörsen, Large, Mid och Small Cap mellan åren 2005 - 2019. Vidare har ytterligare data samlats in via databasen Thomson Reuters Eikon. Med hjälp av de sammanställda data har en korrelations - regressionsanalys samt ytterligare t-tester om goodwillposten utförts.  Resultat & slutsats: Hypotesprövningarna kunde stödja alla tre hypoteser som formulerades. Resultaten visade på att en goodwillnedskrivning inte har någon effekt på aktiekursen. Hypotes två och tre testade om goodwillposten tagit en större andel av totala tillgångar mellan 2005–2019 samt att goodwillnedskrivningen minskat mellan dessa år, vilka vi fann stöd till.  Examensarbetets bidrag: Studiens resultat bidrar till ökat kunskap kring goodwillpostens betydelse i börsnoterade bolagens balansräkning. Den bidrar med kunskapen att en goodwillnedskrivning inte har någon signifikant effekt på aktiekursen. Resultaten bidrar även till en pågående stor diskussion mellan olika redovisningsorgan. Förslag till fortsatt forskning: Första förslaget till vidare forskning är att utföra studien i andra länder eller kombinera andra länder med Sverige. Denna studie har endast utförts i Sverige och resultat är därför endast applicerbara på den svenska marknaden. Men för vidare forskning kan studier med utländska bolag göras för att förstå deras tankesätt kring goodwillposten. Ett annat förslag är att använda så kallade avkastningsmodeller som har i syfte att visa aktieprisets förändring över tid. / Title: The goodwill accounting value relevance in the listed companies' financial reports. Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration  Author: Lisa Renvall and Daniella Sajfi Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2021 – June  Aim: The purpose of the study is to examine whether a goodwill impairment on Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange affects their valuation. Method: This essay is characterized by a quantitative research method with a deductive approach. Data has been collected via all the listed companies' annual reports listed on NASDAQ Stockholm, Large, Mid and Small Cap between the years 2005 - 2019. Furthermore, additional data has been collected from the Thomson Reuters Eikon database. Using the compiled data, a correlation, regression analysis and further t-tests regarding the goodwill were performed. Result & Conclusions: The hypothesis test could support all three hypotheses. The results showed that a goodwill impairment has no effect on the share price. Hypothesis 2 and hypothesis 3 tested whether goodwill took a larger share of the total assets between the years 2005-2019 and that the goodwill impairments decreased between these years in which we found support for. Contribution of the thesis: The results of the study contribute to increased knowledge about the importance of goodwill in the listed companies' balance sheet. It contributes with the knowledge that a goodwill impairment has no significant effect on the share price. The results also contribute to an ongoing major discussion between different accounting bodies. Suggestions for future research: The first proposal for further research is to carry out the study in other countries or combine other countries with Sweden. This study has only been performed in Sweden and results are therefore only applicable on the Swedish market. But for further research, studies with foreign companies can be done to understand their way of thinking about goodwill. Another proposal is to use so-called return models that aim to show the change in share prices over time.

Titel: Resultatmanipulering vid VD-byte - En kvantitativ studie om big bath på Stockholmsbörsen Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämne företagsekonomi  År: 2024, maj Författare: Vanja Bodlund, Wilma Haglund Handledare: Asif M Huq Nyckelbegrepp: Resultatmanipulering, Big bath, VD-byte, Goodwillnedskrivning, Nedskrivningar, Forskning och utveckling, Immateriella tillgångar, Positiv redovisningsteori, IFRS.  Syfte: I studien undersöks det om ett företags redovisning förändras genom resultatmanipulering, i form av big bath. Syftet är således att studera om det föreligger något samband mellan nedskrivning av goodwill, FoU-utgifter samt andra immateriella tillgångar och VD-byte.  Metod: I studien används en kvantitativ metod där korrelationstest samt regressionsanalyser har använts för att besvara studiens hypoteser.  Teoretisk ansats: Hypoteserna formuleras utifrån teorin om big bath, agentteorin samt positive accounting theory. IFRS regelverk bidrar till förståelse av redovisning gällande nedskrivningar samt de incitament företag har att påverka redovisningen.  Empirisk grund: I uppsatsen studeras företag noterade på Stockholmsbörsens Small Cap, Mid Cap och Large Cap mellan åren 2010–2023.  Resultat och slutsats: Studien finner inget signifikant samband mellan nedskrivningar och VD-byte. Slutsatsen blir således att svenska börsnoterade bolag inte utför big bath vid byte av verkställande direktör. Testerna har dock visat signifikanta samband mellan de olika nedskrivningsposterna samt totala tillgångar, avkastning på tillgångar samt skuldsättningsgrad. / Title: Earnings management during CEO change - A quantitative study of big bath on the Stockholm Stock Exchange Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Year: 2024, May Author: Vanja Bodlund, Wilma Haglund Supervisor: Asif M Huq Key words: Earning management, Big bath, CEO change, Goodwill write-down, Write-downs, Research and development, Intangible assets, Positive accounting theory, IFRS. Purpose: The study investigates whether a company's accounting is changed through earnings manipulation, in the form of a big bath. The purpose is thus to study whether there is any connection between write-down of goodwill, R&D expenses and other intangible assets and CEO change. Method: The study uses a quantitative method where correlation tests and regression analyzes have been used to answer the study's hypotheses. Theoretical approach: The hypotheses are formulated based on the big bath theory, agent theory and positive accounting theory. IFRS regulations contribute to the understanding of accounting regarding write-downs and the incentives companies must influence accounting. Empirical basis: The essay studies companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Small Cap, Mid Cap and Large Cap between the years 2010-2023. Results and conclusion: The study finds no significant relationship between write-downs and CEO changes. The conclusion is thus that Swedish listed companies do not carry out big baths when changing the managing director. However, the tests have shown significant relationships between the various write-downs and total assets, return on assets and leverage.

I och med verkställandet av IFRS 3 och revideringen av IAS 36 gick de svenskamarknadsnoterade bolagen från att skriva av goodwill linjärt till att årligen testa posten förnedskrivningsbehov. Den direkta effekten blev större goodwillposter och lägre av- och nedskrivningskostnader. Studien ämnar undersöka huruvida det föreligger utrymme försubjektiva bedömningar när goodwill ska testas för nedskrivningsbehov. Studien ämnar även att undersöka om det föreligger incitament för en företagsledning att utnyttja bedömningen av goodwill för att manipulera bolagets resultat i enlighet med earnings management-teorin. Studien omfattar 138 observationer från 2017, vilka är svenska börsnoterade bolag noterade på OMX Stockholms listor Mid cap och Large cap. Den inhämtade datan kommer från databaser samt manuellt hämtad från samtliga bolags årsredovisningar. Med studiens syfte och deduktiva utgångspunkt har en kvantitativ ansats antagits och fyra hypoteser utvecklats. Den första hypotesen testar sambandet mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Övriga hypoteser behandlar sambandet mellannedskrivning av goodwill och earnings management-faktorerna resultatbaserade bonusar, lånekontrakt och VD-byte. Med hjälp av linjära regressioner testas även om de sistnämnda variablerna påverkar nedskrivning av goodwill. Studien visar inte på några signifikanta resultat och samtliga nollhypoteser accepteras. Vi kan inte dra slutsatsen att det finns några samband mellan de testade earnings managementfaktorerna. Vi kan heller inte säga om det finns något samband mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Trots att studien inte uppnår några signifikanta resultat hoppas vi att den kan bidra med en diskussion som kan ligga till grund för framtida och fortsatt forskning inom ämnet. / With the implementation of IFRS 3 and the readjusted version of IAS 36, all Swedish companies listed on OMX Stockholm went from goodwill write-off on a straight-line basis to testing the asset annually for impairment. The direct effect was greater goodwill assets and lower depreciation and impairment costs. This study aims to investigate whether there is scope for subjective assessments when goodwill is to be tested for impairment. The study also intends to investigate whether there is an incentive for a business management to utilize the assessment of goodwill to manipulate the company's results in accordance with the earnings management theory. The study contains 138 observations from 2017, which are all Swedish listed companies on OMX Stockholm on the lists Mid cap and Large Cap. The collected data comes from databases and manually retrieved from the company’s annual reports. A quantitative approach has been adopted and four hypotheses have been developed based on the aim of the study and the deductive starting point. The first hypothesis tests the correlation between the market’s expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment of goodwill. The other hypotheses deal with the correlation between impairment of goodwill and earnings management factors such as performance-based bonuses, debt covenant and CEO changes. Linear regressions also test whether the latter variables affect decisions regarding goodwill impairment. The study do not show any significant results and all null hypotheses are accepted. We cannot conclude that there are any connections between the earnings management factors tested, neither can we say if there is any correlation between the market's expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment. Although the study does not achieve any significant results, we hope that it can contribute with a discussion that can form the basis for future and continued research within the subject.

Titel: Sambandet mellan en goodwillnedskrivning och framtida ekonomiska utfall Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Gullholm och Malin Karlsson Handledare: Fredrik Hartwig Datum: Juni - 2019  Syfte: Syftet med studien är att identifiera om en nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 har effekter på framtida utfall såsom kassaflöde, resultat och utdelning i svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm och NGM. Metod: Denna kvantitativa studie tillämpar en hypotetisk-deduktiv forskningsansats och har ett positivistiskt synsätt som vetenskaplig utgångspunkt. Den data studien baseras på samlas in från databasen Thomson Reuters Eikon och bearbetas sedan i SPSS där korrelations- samt regressionsanalyser genomförs. Utifrån dessa analyser besvaras studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien finner inte några statistiskt signifikanta resultat som ger belägg för att en nedskrivning av goodwill leder till ett lägre framtida kassaflöde eller en lägre framtida utdelning. Däremot visar studiens resultat att en goodwillnedskrivning påverkar företags resultat negativt året efter nedskrivningen. Uppsatsens bidrag: Studien ger ett teoretiskt bidrag genom att belysa att det föreligger samband mellan en nedskrivning av goodwill och framtida ekonomiska utfall. Resultaten avseende kassaflöde och utdelning skiljer sig från tidigare forskning medan studien kan bekräfta tidigare forskningsresultat som finner att en nedskrivning av goodwill har en negativ påverkan på företags resultat. Vidare ger studien ett praktiskt bidrag då resultaten kan vara användbara för investerare och analytiker. / Title: The relationship between a goodwill impairment and future financial outcomes Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anna Gullholm and Malin Karlsson Supervisor: Fredrik Hartwig Date: June - 2019 Aim: The purpose of the study is to identify whether an impairment of goodwill according to IAS 36 has effects on future outcomes such as cash flow, earnings and dividends in Swedish companies listed on Nasdaq Stockholm and NGM. Method: This quantitative study applies a hypothetical-deductive research approach and has a positivistic approach as a scientific starting point. The data this study is based on is gathered from the database Thomson Reuters Eikon and is then processed in SPSS where correlation and regression analyses are performed. Based on these analyses, the purpose of the study is answered. Result and conclusions: The study does not find any statistically significant results that provide evidence that an impairment of goodwill leads to a lower future cash flow or a lower future dividend. On the other hand, the results from the study show that a goodwill impairment affects companies' earnings negatively the year after the impairment. Contribution of the thesis: The study gives a theoretical contribution by illustrating that there is a correlation between an impairment of goodwill and future financial outcomes. The results relating to cash flow and dividends differ from previous research while the study can confirm previous research results that finds that an impairment of goodwill has a negative impact on companies' earnings. Furthermore, the study provides a practical contribution, as the results can be useful for investors and analysts.

Till följd av redovisningens utveckling och att olika länder har olika regleringar, har det blivit problematiskt att harmonisera och standardisera redovisningsinformation världen över. För att lösa det problemet lanserade FASB och IASB nya redovisningsregleringar, där t.ex. goodwillavskrivning ersattes med nedskrivningsprövning. I och med de nya regleringarna har det uppstått en diskussion om huruvida goodwillnedskrivning ger värderelevant information till investerare. Det är det som är syftet med den här studien; finns det ett samband mellan goodwillnedskrivning och börsvärde inom industribranschen i Sverige? Således om goodwillnedskrivning används av investerare vid företagsvärdering för räkenskapsåren 2005–2017. Studien har en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datamaterialet har hämtats från Retriever Business samt direkt från bolagens årsredovisningar. Datamaterialet har analyserats genom en multipel regressionsanalys. Den multipla regressionsanalysen resulterade i ett negativt signifikant samband mellan börsvärde och goodwillnedskrivning, således är goodwillnedskrivning ett värderelevant mått för investerare inom industribranschen i Sverige. / Due to accounting development and different regulations in different countries, it has become difficult to harmonise and standardise accounting information worldwide. To solve this problem FASB and IASB launched a new regulation, where goodwill amortisation was replaced with impairments. With the new regulation, a discussion has arisen as to whether goodwill impairments provide value relevant information to investors. The purpose with this study is to evaluate if there is a relation between market value and goodwill impairments within the industrial sector in Sweden. Thus, if goodwill impairments are used by investors at company valuation for the financial years of 2005-2017. This study has a quantitative method and a deductive approach. The data have been retrieved from Retriever Business and from the company’s annual reports. The data have then been analysed via a multiple regression. The multiple regression showed a negative significant relation between market value and goodwill impairment, thus goodwill impairments are value relevant information for investors within the industrial sector in Sweden