Studien startade på uppdrag av KTRAB saneringsbolag i Göteborg då de eftersökte ett förslag till ett intranät med mål att det skulle vara enkelt att använda i deras saneringsfordon.Studiens syfte utvecklades då till att undersöka hur den kontextuella miljön och dess skiftningar inverkade på hur användaren skulle ha möjlighet att använda intranätet när denne befann sig i ett utrymme med begränsade interaktionsmöjligheter, i detta fall i hytten av ett saneringsfordon. Intranätens utveckling har gått framåt starkt sedan 1990-talet och har kommit att spela en viktigare och viktigare roll för företagen och dess profilering. Intranäten har kommit en lång väg från att bara vara en uppsamlingsplats för information och i denna artikel undersöks det närmare hur långt intranätet har kommit gällande funktionalitet i begränsade utrymmen och föränderlig kontext, samt hur ett intranät kan anpassas att passa in i just en sådan miljö. Under studiens gång har intervjuer och workshops genomförts samt har designprinciper som Nielsens 10 heuristiska och Krugs ”Trunk Test” applicerats och har tillsammans med ett flertal andra designprinciper lagt grunden för en ny lista med specifika designprinciper gällande vad som möjliggör för god design i ett intranät i föränderlig kontext.   Detta ledde fram till att studien kunde presentera ett svar på forskningsfrågan och ge svar på vad som krävs för att underlätta navigering och informationshantering vilket resulterade att i en föränderlig kontext med limiterade interaktionsmöjligheter tjänar designen på att förse med stora knappar och valmöjligheter, tydlig text anpassat till användaren samt en så grund och okomplicerad hierarki som möjligt, undvik alla de funktioner som inte anses vara absolut nödvändiga för att låta användaren arbeta effektivt med intranätet.

Bakgrunden till denna uppsats var att undersöka på vilket sätt kan man utveckla en mobil applikation som motiverar användaren till bättre grundhälsa. Genom ett samspel mellan användaren och en mobil applikation, så stödjs användaren i att uppnå en bättre grundhälsa genom fysisk träning med hjälp av en Smartphone. Vår frågeställning blev därför: Hur skapar man en mobil applikation som motiverar till bättre grundhälsa? För att besvara detta har vi använt oss av teorier kring motivation, fysiologi och gränssnittsdesign. Vi har även använt metoder för att designa och skapa applikationen. De metoder som vi använt är följande: Designramverket skapad av Alan Cooper. Denna metod visar på olika steg man ska ta för att få en bra vägledning och struktur i designprocessen. Vidare har vi använt oss av ITK - Identity Tool Kit skapad av Henriette Koblanck. Denna metod används för att ta fram en grafisk profil. Vi har även använt oss av Öppen Intervjumetod för att utforska vår design. Vår fallstudie belyser vårt sätt som man kan besvara problemet på. Resultatet har visat att alla delar är väsentliga för att designa en applikation som motiverar till bättre grundhälsa. Detta innebär ett samspel mellan gränssnittsdesign och väl utformade teorier vilka understödjer grundläggande motivation, samt avvägda övningar som ska leda till en smidig början på en individs träning. Är gränssnittet oklart leder detta till frustration hos användaren, detta resulterar i att motivationen minskar. Vilket medför att användaren kommer behöva belasta den kognitiva förmågan med att lösa problemet, istället för att fokusera på själva användandet. Ett tydligt gränssnitt leder till mer flyt och användaren får en bättre upplevelse. Teorier kring motivation har visat att det krävs definierade målsättningar. Genom att presentera tydliga mål för användaren och belöna när dessa etapper blir nådda, stimulerar det användarens motivation till fortsatt användning av systemet och vidare till en bättre grundhälsa. Det visuella temat för den mobila applikationen valdes med enlighet av att väcka en nöjsam upplevelse hos användaren. Genom att använda sig av stiliserad illustrativ grafik resulterar det i att användaren tar ett mer lättsam närmande och uppfattar användningen mer nöjsam, samt mindre avskräckande.   Rapporten avrundas med förslag till fortsatt forskning inom området och utveckling av applikationen för att ytterligare stärka motivationen hos användaren.

Lansen Technology develops and sells alarm systems. The communication between the system devices are wireless. The radio protocol used by the system is developed by Lansen with the purpose to be energy efficient. The alarm systems target groups are individuals, businesses and government agencies. The current system is installed, configured and controlled from a control panel for all audiences. Some operations are also available using a mobile phone via a GSM network. Lansen Technology has a request to move more of the functionality to a mobile device and avoid the cost of using the GSM network used today. The target group for the application is primarily users that want instant access to information within the network. The project has mainly consisted of two parts. The first part of the project was to investigate two different wireless technologies that were relevant to the project. The investigation showed that Bluetooth was the best choice based on the requirements of the alarm system. Bluetooth was then integrated to the existing alarm system. The second part consisted of developing software to operate the alarm system from a PDA running Windows Mobile. An application was developed successfully and it can perform the majority of the functions specified by Lansen. The idea of remote controlling an alarm system from a mobile device has resulted in a successful project. Lansen Technology develops and sells alarm systems. The communication between the system devices are wireless. The radio protocol used by the system is developed by Lansen with the purpose to be energy efficient. The alarm systems target groups are individuals, businesses and government agencies. The current system is installed, configured and controlled from a control panel for all audiences. Some operations are also available using a mobile phone via a GSM network. Lansen Technology has a request to move more of the functionality to a mobile device and avoid the cost of using the GSM network used today. The target group for the application is primarily users that want instant access to information within the network. The project has mainly consisted of two parts. The first part of the project was to investigate two different wireless technologies that were relevant to the project. The investigation showed that Bluetooth was the best choice based on the requirements of the alarm system. Bluetooth was then integrated to the existing alarm system. The second part consisted of developing software to operate the alarm system from a PDA running Windows Mobile. An application was developed successfully and it can perform the majority of the functions specified by Lansen. The idea of remote controlling an alarm system from a mobile device has resulted in a successful project. / Lansen Technology utvecklar och säljer larmsystem. Kommunikationen mellan systemets enheter sker trådlöst. Det trådlösa radioprotokoll som används är utvecklat av Lansen med målet att vara energisnål. Larmsystemets målgrupp är privatpersoner, företag och myndigheter. Nuvarande system installeras, konfigureras och styrs från en manöverpanel. Viss manövrering kan också ske med hjälp av mobiltelefon via GSM-nätet. Önskemål från Lansen Technology finns att flytta funktionalitet till en mobil enhet och att komma ifrån trafikkostnaden på GSM-nätet. Målgruppen för applikationen är i första hand användare som omgående kräver tillgång till information från larmsystemet. Projektet har i huvudsak bestått av två delar. Första delen av projektet bestod av att utreda de två olika trådlösa tekniker som var aktuella för projektet. Utvärderingen visade att Bluetooth var det bästa valet med de krav larmsystemet ställde på uppkopplingen. Bluetooth integrerades därefter i nuvarande larmsystem. Den andra delen bestod av att utveckla en mjukvara  för att kunna manövrera larmsystemet från en handdator med Windows Mobile. Applikationen utvecklades framgångsrikt och kan utföra majoriteten av de funktioner som specificerats inför projektet. Idén med att fjärrstyra larmsystemet från en mobil enhet har resulterat i ett lyckosamt projekt. Lansen Technology utvecklar och säljer larmsystem. Kommunikationen mellan systemets enheter sker trådlöst. Det trådlösa radioprotokoll som används är utvecklat av Lansen med målet att vara energisnål. Larmsystemets målgrupp är privatpersoner, företag och myndigheter. Nuvarande system installeras, konfigureras och styrs från en manöverpanel. Viss manövrering kan också ske med hjälp av mobiltelefon via GSM-nätet. Önskemål från Lansen Technology finns att flytta funktionalitet till en mobil enhet och att komma ifrån trafikkostnaden på GSM-nätet. Målgruppen för applikationen är i första hand användare som omgående kräver tillgång till information från larmsystemet. Projektet har i huvudsak bestått av två delar. Första delen av projektet bestod av att utreda de två olika trådlösa tekniker som var aktuella för projektet. Utvärderingen visade att Bluetooth var det bästa valet med de krav larmsystemet ställde på uppkopplingen. Bluetooth integrerades därefter i nuvarande larmsystem. Den andra delen bestod av att utveckla en mjukvara  för att kunna manövrera larmsystemet från en handdator med Windows Mobile. Applikationen utvecklades framgångsrikt och kan utföra majoriteten av de funktioner som specificerats inför projektet. Idén med att fjärrstyra larmsystemet från en mobil enhet har resulterat i ett lyckosamt projekt.

Marknaden för försäljning av applikationer för smartphones växer snabbt, värdet på den ökar i samma takt och i och med detta kommer även flera nya aktörer in på marknaden. Planerar man att starta en applikationsbutik och sälja applikationer till smartphones kommer det vara avgörande för kundernas användarupplevelse att hemsidan och/eller butiksapplikation har ett användargränssnitt som är logiskt upplagt, rent och översiktligt samt visuellt tilltalande. Genom att uppfylla dessa krav kan en konkurrensfördel skapas som bör leda till ökad försäljning. Det här arbetets syfte har varit att finna svar på frågan om hur man kan utforma ett användargränssnitt för en applikationsbutik så att det blir lättare att snabbt hitta applikationer efter specifika krav och vad man bör tänka på under designprocessen. Analyserna visar att det man till att börja med bör ha i åtanke, är att kategorisera innehållet på ett så tydligt sätt som möjligt genom att använda enkla begrepp och inte ha för många kategorier att välja mellan, vilket försvårar översikten för användaren. Vidare är t.ex. filtreringen och sorteringen avgörande för att kunna hitta det man söker utan att behöva leta igenom ett stort antal sökträffar. Genom att ha de båda funktionerna tillgängliga samtidigt och på samma ställe blir skillnaden dem emellan tydligare och de båda funktionerna kan utnyttjas bättre av användaren. Ytterligare en viktig aspekt att fundera kring, är användandet av fritextsökfältet och hur detta kan förbättras för användarna genom att ge förslag på sökningar och ge beskrivningar av resultaten. En annan fråga som också behandlats är hur man ska tänka när man ska skala ned hemsideversionen av en applikationsbutik så att den fungerar i ett gränssnitt för butiksapplikationer anpassade för smartphones. Även här är bl.a. användandet av kategorier och hur de visas, av stor betydelse för slutanvändaren. Att scrolla vertikalt snarare än horisontellt är i vårt tycke mer funktionellt och dessutom vanligare då man kan se fler kategorier samtidigt och då kategorinamnen får mer spelrum. I övrigt bör man skala av så mycket som möjligt från hemsidans layout och enbart behålla unika drag för att särskilja sig från konkurrenternas butiksapplikationer och samtidigt behålla tydliga, igenkännbara likheter till hemsidan.

Inom bilbranchen är produktkonfguratorer, där användaren själv kan sätta samman din bil utifrån möjliga val, en tjänst som återkommer hos de festa biltillverkare. Många av konfguratorerna bygger idag på en teknik och ett föde som innebär begränsningar i fexibilitet och användbarhet. En ny teknisk lösning håller på att arbetas fram och innebär möjligheten att vidare förbättra både användbarhet och föde, vilket föranlett detta arbete. Genom att att undersöka användbarheten med hänsyn till användarens mål och den totala upplevelsen kunde således en rad möjliga förbättringsområden identiferas. Dessa ledde sedan till ett antal förslag på alternativa lösningar som hade för avsikt att skapa ett bättre föde och därmed en bättre användarupplevelse. De alternativa lösningarna ledde sedan till en prototyp som kunde testas för att undersöka hur de bidragit till ett bättre föde. Resultatet visar att det, genom utvecklingen av en ny teknisk lösning, fnns utrymme för att förbättra födet i konfguratorer och de alternativ som presenteras visar på möjligheten att använda mer fexibel och användarstyrd navigation, samt förslag på hur kan presentera val som inte är visuella. / Te product confgurator, where the user/ customer can modify the car based on predefned options, has become a staple on most automobile manufacturers websites. Many of the confgurators are built on a fow and technical framwork that somewhat limits the fexibility and usability of the confgurator. A new technical solution is being worked that presents the opportunity to further improve both the usability and fow, which is the reason for this paper. By exploring the usability and the fow in regards to the overall experience and user goals, I was able to identify a number of possible improvement areas. Tese fndings led to a number of possible alternative solutions with the intention of creating a better fow and thus a better user experience. Tese alternative solutions further led to a prototype that could be tested in order to see how the alternative solutions contributed to a better fow. Te result shows that there is, with the development of a new technical solution, room to improve the fow of confgurators. Te options presented show the possibility of using a more fexible and user-driven navigation, along with suggestions on how to present options that are not visual.

Föreliggande studie har undersökt flera gränssnitt i en helikoptersimulator som visar horisontell och vertikal drift; en taktil, en visuell och en bimodal display. Syftet med studien var att undersöka om det är med fördel att använda displayer som visar på drift horisontellt och vertikalt. Dessutom var syftet att undersöka om taktil display leder till lika bra prestation som med en visuell display, eller kommer kunna användas som komplement till den visuella i en bimodal kombination. I studien deltog 12 försöksdeltagare som fick i uppgift att i en helikoptersimulator försöka stå stilla i luften (s.k. hovra) på en höjd på 8000 fot med hjälp av varje driftdisplay under två minuter. Förutom de tre driftdisplayerna skulle även försöksdeltagarna hovra utan några hjälpmedel som visar på drift. Resultatet visade att det är med fördel att använda alla tre driftdisplayer för att minska drift horisontellt. Resultatet visade dessutom att det är med fördel att använda en visuell display och en bimodal display för att minska drift vertikalt. Slutsatsen av studien är således att det är med fördel att använda driftdisplayer för att minska på drift. Den taktila displayen fungerar inte lika bra som den visuella i undvikandet av drift, men går att användas som komplement i en bimodal kombination.