Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande på den svenska såväl som internationella marknaden. I arbetet presenteras även förslag på punkter som bör förbättras eller tilläggas till systemet.   Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan därför spela en viktig roll i att uppnå de gemensamma energi- och klimatmålen såväl som för utvecklingen av en hållbar framtid. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade fastigheter och pressen på fastighetsägare ökar, då de måste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrågor, driver på utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbättrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpåverkan, ökat driftnetto och förbättrad hälsa bland hyresgäster.   LEED är det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED. Systemet är dock inte anpassat efter svenska förutsättningar. Det finns ett antal punkter som bör diskuteras för att systemet skall förbättras. Idag är certifieringsprocessen för tidskrävande, amerikanska standarder måste användas och det finns även problem gällande uppföljning och granskning av internationella projekt. En del av dessa punkter skulle kunna lösas genom att utbilda svenska granskare som har god kunskap om regionala förutsättningar, lagstiftning och standarder. Vidare skulle systemet kunna förbättra sin bedömning av inomhusmiljö genom att involvera fastighetens hyresgäster mer. Införandet av gröna hyresavtal och estetiska credits till systemet kan öka engagemanget bland hyresgäster såväl som kännedomen om LEED. / This bachelor thesis examines the green building rating system Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) from an international and Swedish perspective. The thesis highlights the problems that exist within the system and describes how the system could better accommodate an international market. The report also presents suggestions for improvements and additions to the system. Buildings are responsible for 40% of the European energy consumption and Green buildings are therefore significant in reaching common energy and climate goals. An increasing number of tenants are demanding green buildings and the property owners are therefore forced to certify their existing buildings in order to compete with energy-efficient new construction. Green building rating systems are increasing focus on environmental issues, is pushing the development of technologies and a LEED certified building is contributing to minimized environmental impacts, increased net operating income and improved health among tenants. LEED is the largest international rating system and the number of registered and certified Swedish projects is increasing. However, the system was not developed to be used in Sweden and projects face challenges employing a U.S.-based rating system internationally. The certification process can be time consuming, required American standards may not agree with local regulations and there are also problems regarding the follow-up and review of international projects. Some of the areas of concern could be solved by increasing dialogue with Swedish reviewers that have good knowledge of regional conditions and standards. The system could also improve its chapter about indoor environment by involving the building's tenants more.

Fastighetsbranschen är en av de sektorer som har störst påverkan på miljön,men under senaste åren har det gjorts stora satsningar för att hitta mermiljövänliga lösningar. Medvetenheten kring hållbarhet hos investerare ochhyresgäster har ökat tillsammans med krav och riktlinjer från EU. Eftersom efterfrågan hos hyresgästerna ökar behöver investerare anpassa utvecklandet avsina projekt efter deras önskemål. Tidigare har det varit svårt för värderare att utläsa om gröna byggnader kan medföra högre ekonomiska värden. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen kring hur hållbarhet, och i synnerhet miljömässig hållbarhet, värdesätts vid kommersiella fastigheter - både genom värderares och investerares perspektiv. För att belysa detta har vi i teorikapitlet tagit fram tidigare forskning inom områdena värdering, investering,miljöcertifieringar och hållbar utveckling.Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av värderare inom den kommersiella marknaden samt investerare hos tre olika fastighetsbolag. Respondenterna har olika upplevelser av gröna byggnader eftersom de verkar i olika regioner med skilda förutsättningar. Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan hur investerare och värderare beaktar egenskaper hos gröna byggnader. Gemensamt finns en positiv inställning till gröna byggnader och deras framfart på marknaden. Det kan även utläsas att värderare har svårigheter att värdesätta många av egenskaperna. Däremot menar värderare att marknadsvärdet på gröna byggnader bör bli högre under kommande år, medan investerare redan ser ett högre värde.

Studien genomfördes eftersom miljön idag är i stort fokus och i Sverige står byggnadsbranschen för stora delar av koldioxidutsläppen samt energiförbrukningen. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring anledningen till att kommunala verksamheter bygger eller inte bygger miljöcertifierade byggnader. En ökad förståelse kan i framtiden leda till att fler miljöcertifierade byggnader byggs för en minskad miljöpåverkan. Metoden som används i studien är av kvalitativ forsningsdesign med semistrukturerade intervjuer. En litteraturstudie är också gjord för att erhålla relevant bakgrundinformation inom ämnet. Resultatet visade främst två anledningar till att kommuner bygger eller inte bygger miljöcertifierade byggnader. Det ena är det ekonomiska, det behövs mer statliga incitament för att få ner kostnaderna för kommunerna. Det andra är att kommunen måste ha en vilja att bygga miljöcertifierade byggnader och på så sätt styra vad som ska byggas inom kommunen. / The study was carried out because the environment is in great focus today and the construction industry accounts for large parts of carbon dioxide emissions and energy consumption in Sweden. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the reasons why municipal organizations build or do not build environmentally certified buildings. An increased understanding in the future can lead to more certified green buildings being built to reduce environmental impact. The method used in the study is of qualitative research design with semi-structured interviews. A literature study is also made to obtain relevant background information within the subject. The result showed mainly two reasons why municipalities build or do not build green buildings. One is the economics, that more state incentives are needed to bring downthe costs for municipalities. The other is that the municipality must have a desire to build environmentally certified buildings and thus control what is to be built within the municipality / <p>2023-06-26</p>

I Sverige och andra länder i världen är det vanligt att man bygger miljöklassade byggnader. Miljöklassade byggnader har idag stor efterfrågan och det finns olika miljöcertifieringssystem som kan användas vid både nybyggnationer och ROT-arbeten. Effektiviseringar i miljöarbete och energifrågor kring byggen är ämnen som miljöcertifieringarna behandlar, därför är det vanligt att dessa frågor och effektiviseringar i miljöarbete även tillämpas på befintliga byggnader för att nå en miljöklassificering. LEED är ett amerikanskt bedömningssystem som är ett av det mest kända miljöcertifieringssystemet i världen och systemet används även i Sverige. Det sätts press på projekteringsgruppen och personerna inom produktionen vid arbete med LEED. För att allt ska fungera enligt LEEDs krav blir det extra viktigt att alla inom bygget har kunskap om vad som krävs av varje enskild person som är involverad i bygget. Hur ska kunskapen kring arbete med LEED kunna förbättras och produktionen effektiviseras? I examensarbetet föreslås att detta ska ske med hjälp av en mall, kallad "Mallen". Mallen ska finnas till hands för alla inom produktionen som i sin tur ska ge ett resultat där kunskapen inom företaget ökar kring LEED men även effektivisera arbetet i samband med att kunskapen ökar. När både kunskapen och effektiviseringen ökat samt visat goda resultat bör en sänkning av inom kostnaden ske. / In Sweden and other countries in the world, it’s common that you build green certified buildings. There’s a great demand for Green buildings and there are different kinds of green building certification systems that can be used in both new construction and repair jobs. Efficiency and energy issues surrounding the building are topics that green building certifications treat, because it is common that these issues and improvements also is applied to existing buildings in order to reach an green building classification. LEED is an American classification system that is one of the most known systems in the world and it’s also used in Sweden. In order to use LEED while constructing a building it puts a pressure on the planning group and even for the people in construction. To make everything work according to the LEED requirements, it will be extra important that everyone within the building process should have knowledge of what is required from each person involved in the construction. How should the knowledge increase and construction efficiency improve? We propose it can be done by using a template which is also called "Mallen". This will be available for all involved in the production process and will result in an increased knowledge about LEED within the company. By that the efficiency of the work increases. When both knowledge and efficiency have increased and shown good results it should then also reduce the costs.

This bachelor thesis describes why investors should invest in environmentally certified buildings instead of non certified buildings. The report provides an overview of possible factors influencing an investor in the investment process of an environmentally certified building. The report explains why building companies find incentive to build green buildings and how a cash flow method can be adapted so it can be used in the valuation process of an environmentally certified building. Environmentally certified buildings are used as a strategy to reduce emissions that threaten the environment as well as a strategy to obtain market shares for the building companies. This report focuses on the economic advantages of an environmentally certified building. The construction- and real estate industry stands for approximately 40 percent of the energy consumption in the world. Therefore, it is important to find solution for buildings that can reduce the energy consumption. The demand of environmentally certified buildings is increasing and therefore property owners need to adapt their buildings so that they don’t lose significant market shares. With the enlarged awareness of the environmental problem in the world it is time for investors to consider investing in sustainable buildings in a larger scale. After a discussion has been made about how the cash flow method should be adapted to sustainable factors, a conclusion has been presented. The report found that it is possible for an environmentally certified building to have a market value that is 37 percent higher than for a non-environmentally certified building. / Denna kandidatuppsats skildrar varför investerare bör investera i miljöcertifierade byggnader istället för icke miljöcertifierade byggnader. Rapporten ger en överblick på tänkbara faktorer som påverkar en investerare vid en investering av en miljöcertifierad byggnad. Rapporten redogör varför byggföretagen motiveras till att bygga grönt samt hur en kassaflödesmetod kan anpassas så att den blir användbar vid värderingsprocessen för en miljöcertifierad byggnad. Miljöcertifierade byggnader används bland annat som strategi för att minska utsläpp och även som marknadsföring hos företagen. I denna rapport ligger fokus på den ekonomiska fördelen hos den miljöcertifierade byggnaden. Bygg- och fastighetsbranschen står idag för ungefär 40 procent av världens energiåtgång. Därför är det viktigt att finna byggnadslösningar som kan minska energiförbrukningen. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade byggnader och fastighetsägarna måste därför anpassa sina befintliga byggnader till kundernas efterfråga för att inte tappa viktiga marknadsandelar. Med den ökande miljömedvetenheten bland världens befolkning kräver det att investerarna tänker på hållbarhetsrelaterade faktorer vid ett investeringstillfälle och därför väljer att investera i hållbart byggande, det vill säga miljöcertifierade byggnader. Efter att ett resonemang har förts om hur kassaflödesmetoden bör anpassas med hänsyn till hållbarhetsrelaterade faktorer, har en slutsats presenterats. Rapporten fann att det är möjligt för en miljöcertifierad byggnad att ha ett marknadsvärde som är 37 procent högre än för en icke miljöcertifierad byggnad.

Detta examensarbete fokuserar på gröna byggnader på bostadsmarknaden, samt vad miljöcertifiering och miljömärkning av byggnader innebär. Hur stor är egentligen vetskapen om miljöcertifieringar och miljömärkningar hos kunder på marknaden för bostäder? Det är en intressant fråga som är återkommande i denna uppsats. Att konsumenter blir mer och mer miljömedvetna och strävar efter att göra mer hållbara val och välja rätt alternativ när det kommer till livsmedel och resor är inget som är främmande för någon. Men hur ser det ut när det kommer till bostadsmarknaden och när en konsument ställer sig inför att välja en bostad som finns i ett hus som omfattas av miljöcertifieringar? Examensarbetet behandlar tre huvudfrågor som berör efterfrågan på miljöcertifieringar på bostäder, vad detta har för koppling till byggaktörer lönsamhet samt vilken eller vilka miljöcertifieringar eller miljömärkningar som är att föredra på bostadsmarknaden.I examensarbetet har totalt sex intervjuer utförts under hösten 2019 där de deltagande representerar olika byggföretag i Sverige från antigen den kommersiella marknaden, bostadsmarknaden eller entreprenadföretag från byggskedet. De intervjuade är antingen hållbarhetschefer, VD eller på något sätt ansvariga för hållbarheten på företaget. Utöver dessa intervjuer skapades även en enkät som undersökte vilka tre variabler som hamnade högst när det kommer till att välja en ny bostad. Resultatet från empirin, i form av intervju och enkät, knöts samman med redogörelsen om miljöcertifieringar och miljömärkningar är i en avslutande analys. Examensarbetet mynnade ut i att efterfrågan på miljöcertifieringar och miljömärkningar på bostadsmarknaden inte är i paritet med efterfrågan på dessa på den kommersiella marknaden. Kunden har inte tillräckligt med information om vad dessa innebär och företagen behöver bli bättre på att nå ut till kunderna för att göra miljöcertifierade och miljömärkta bostäder mer attraktiva i kundens ögon. Miljöcertifierade byggnader genererar ett högre driftnetto då drift- och underhållskostnader för en miljöcertifierad byggnad blir lägre då den har högre krav på energianvändning och prestanda, i jämförelse med ett brunt hus. Detta, trots en låg efterfrågan hos kunderna, är en attraktiv aspekt för de byggaktörer som använder sig av miljöcertifieringarna. En miljömärkt byggnad är bra utifrån olika aspekter, liksom att den producerats av noga utvalda material. Däremot berör en inte miljömärkt byggnad den fortsatta förvaltningen, vilket en miljöcertifierad byggnad istället gör. Flertalet av de som intervjuats till detta examensarbete påpekar att Svanenmärkta hus kan vara ett bättre alternativ om företaget vill marknadsföra deras byggnader med ett mer igenkänt varumärke som Svanen. Däremot anser de att Miljöbyggnad är ett bättre alternativ då denna miljöcertifiering inte bara behandlar produktionsskedet utan även förvaltningen av byggnaden. / This bachelor’s thesis has its main focus on green buildings on the market for housing [in Sweden] and what is involved in the area of environmental certifications and ecolabelling of these buildings. How vast is one consumer’s knowledge about environmental certifications and markings on the housing market? This is an interesting question that is discussed continuously throughout this essay. The fact that consumers get more and more sustainable and aim towards making more sustainable choices for themselves when it comes to travel and consuming different goods, is not unfamiliar to anyone. But what does it look like when it comes to the housing market and when a consumer is presented with the choice of choosing a home which is in an apartment that is covered by environmental certifications? This bachelor’s thesis contains three main questions that revolve around how big the demand for apartments in an environmentally certified house is, what connection this has to the profitability of building actors and last but not least, which certification or ecolabel is the most preferable on the market for housing. A total of six people have been interviewed for this bachelor’s thesis, during the spring of 2019. The participants are all working for different building companies, either as contractors or on the market for commercial buildings or the market for housing. These people are either sustainability managers, CEOs or responsible for the sustainability of the company. Apart from these interviews a survey was filled by numerous people where the main question was to examine which three preferences were most popular when it comes selecting a new apartment. The result, from the six interviews and the survey, was entwined with the screening of the different environmental certifications and ecolabels in an analysis. The analysis argued that the demand for environmentally certified buildings on the commercial market is a lot higher than the demand for these on the market for housing. The customer is not briefed enough, and the companies need to step up their marketing and make environmentally certified buildings more attractive for the customer. Buildings that are environmentally certified generates a higher operations net since lower operations and maintenance costs tend to get lower if the building is certified, in comparison to a non-certified building. This, despite the low demand on environmental certifications, is an attractive aspect for building actors that use these certifications. When a building has an ecolabelling, it is effective in different aspects, such as when it comes to the appropriate selection of sustainable materials. A building that is equipped with an ecolabel only affects the production of the building. However, a building that is environmentally certified looks to the continued management of the facility. Most participants in the interviews suggest that the ecolabel Svanen is the best one for the housing market since it is most recognizable by customers. However, they point out that the certification Miljöbyggnad is a better choice if they are interested in, not only the production phase of the building but also the continued facility management.

Sedan början av 2000-talet har hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare i den svenska fastighetsbranschen och under den här perioden uppfördes de första miljöcertifierade byggnaderna. I september 2015 beslutade FN:s generalförsamling om Agenda 2030 som är ett program för hållbar utveckling. Sveriges regering har tagit beslut om att vara ledande i genomförandet av agendan, vilket innebär en successiv omställning till en modern och hållbar välfärdsstat. Fastighetsbranschen har en stor miljöpåverkan och det är därför viktigt att företag inom branschen arbetar med sitt miljömässiga ansvarstagande. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka värdeskapande faktorer som driver fastighetsägare till att investera i miljöcertifierade byggnader samt vilka hinder de upplever motverkar en sådan investering. Studiens teori utgörs av den befintliga litteraturen som återfinns om miljöcertifierade byggnader med utgångspunkt i grundläggande värdeteori. Empirin till den här studien har tagits fram genom en kvalitativ metod där vi gjort besöks- och telefonintervjuer med sju högt uppsatta personer inom svenska fastighetsbolag med fastigheter utspridda över ett större område i Sverige. Intervjuerna som genomförts var av semistrukturerad karaktär och därför har vi till stor del utgått från en intervjuguide. Av empirin har det framgått att respondenterna upplever vissa hinder som motverkar en investering i miljöcertifierade byggnader, men framförallt hur de många fördelarna överväger hindren och således driver dem till att genomföra en investering. I analysen kopplar vi samman studiens teorier med empirin för att beskriva både likheter och skillnader, det framkommer bland annat att empirin tenderar att vara mer positivt inställd till miljöcertifierade byggnader i jämförelse med den befintliga litteraturen. Vår slutsats är att miljöcertifierade byggnaders fördelar kommer överväga dagens hinder och att den långsiktiga ekonomiska lönsamheten kommer överväga de högre investeringsutgifterna, vilket driver fastighetsägare till att investera i sådana byggnader. / Since the beginning of the 21st century, sustainability have become increasingly important in the Swedish real estate industry and during this period the first environmentally certified buildings were built. In September 2015, the UN General Assembly decided on Agenda 2030, which is a program for sustainable development. The Swedish Government has decided to be the leader in the implementation of the agenda, which means a gradual conversion to a modern and sustainable welfare state. The real estate industry has a substantial environmental impact and it is therefore important that companies within this industry work with their environmental responsibility. The purpose of this essay is to describe which value-creating factors drive property owners to invest in environmentally certified buildings and what obstacles they experience counteract such an investment. The study's theory consists of the existing literature which is found on environmentally certified buildings based on fundamental value theory.   The empirical study for this study has been developed through a qualitative method in which we made visits and telephone interviews with seven high-ranking persons within Swedish real estate companies with properties spread over a larger area in Sweden. The interviews that have been conducted are of a semi-structured nature and it is therefore largely based on an interview guide. The empirical evidence shows that the respondents experience certain obstacles that counteract an investment in environmentally certified buildings, but above all how the many advantages outweigh the obstacles and thus drive them to carry out an investment. In the analysis, we link together the study's theories with empiricism to describe both similarities and differences. Our conclusion is that the benefits of environmentally certified buildings will outweigh the current obstacles and that the long-term economic profitability will outweigh the higher investment expenditure, which drives property owners to invest in that kind of buildings.

Världen möter klimatförändringar i allt snabbare takt och Sverige är inget undantag. Detta leder till ökade temperaturer, kraftigare skyfall och mer luftföroreningar, samtidigt som urbaniseringen ökar med allt större befolkning i städerna. Den stora befolkningsökningen i staden leder till att grönskan minskar vilket kan vara förödande för mänskligheten. Grönska påverkar människan positivt genom att sänka blodtrycket, förbättra den psykiska och fysiska hälsan men även till att motverka demens. Författarna har uppmärksammat en ökning av vertikala skogar som en möjlig lösning på denna fråga, men att de inte har nått Sverige. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vad som motiverar den svenska byggindustrin till att uppföra byggnadskonstruktioner med vertikala skogar. Datainsamling har gjorts med en kvalitativ metod där intervjuer har utförts med sju förvaltare inom byggbranschen. Studien konstaterade att begreppet vertikal skog inte är etablerat i Sverige och därmed kan ses som ett outforskat ämne. För att begreppet ska bli känt och konstruktionslösningarna ska komma till Sverige behöver förvaltarna mer information som, enligt studien, kunde brytas ner i tre teman. De tre teman som var utmärkande bland samtliga respondenterna var att mer kunskap behövs inom området, en efterfrågan hos konsumenten och kommunalt engagemang. I diskussionen presenteras sambandet mellan vertikala skogar och de tre dimensionerna av hållbarhet, den ekologiska, ekonomiska och sociala. Slutsatsen var att marknaden hade gynnats av ett pilotprojekt som visar möjliga konstruktionslösningar och den positiva klimatpåverkan. / The world is facing climate change at an accelerating pace and Sweden is no exception. This leads to increased temperatures, heavy rainfalls, and higher levels of air pollution. At the same time urbanization is increasing with a greater population in cities. The increasing population in cities leads to a reduction of greenery, which could be devastating for humanity. Greenery has a positive impact on people by lowering blood pressure, improving mental and physical health, but also to prevent dementia. The authors of this paper have recognized an increase in vertical forests as a possible solution to this issue. However, there has been little or no interest within Sweden. Therefore, the aim of the study is to investigate what motivates the Swedish constructing industry to build vertical forests. Data collection has been done using a qualitative method where interviews have been conducted with seven property managers. The study concluded that the concept vertical forest is not established in Sweden and can therefore be seen as an unexplored topic. For the concept and construction to establish in Sweden, the building management companies need more information that could be summarized into three themes. The three themes that where distinctive among the respondents were that more knowledge is needed in the field, costumer demand and involvement of the state. The discussion presents the link between the vertical forests and the three dimensions of sustainability, the environmental, economic, and social. The paper concludes that the market would benefit from a pilot project to show possible design solutions and the positive climate effect.

No description available.

The present thesis investigates the demands for follow-ups determined within the largest four environmental certification systems in Sweden, BREEAM-SE, LEED, Miljöbyggnad, and GreenBuilding. This study was narrowed down to only include environmental certifications of newly developed commercial constructions. Furthermore, the different problems and risks that can occur alongside follow-up demands within an environmental certification will be discussed as well as the positive effects of such a follow-up. There has been a significant increase in the classification of constructions in the last decade. Today, the majority of large construction projects undergo an environmental certification. The certification of newly developed buildings start with the planning documents and has a large impact on how buildings are constructed, built, and maintained. The certification process is often intricate and involves many different parties such as engineers, architects, and constructions workers. Demands for follow-ups will vary in both layout and scope depending on the environmental certification system after it has been commissioned. Controlling and ensuring that the project plans have been met after commissioning allow buildings to, at a greater extent, live up to expectations and classification grades. Thereby, the risk of having a misleading certification grade even in the management phase is reduced. A supervised and planned commissioning as well as demands on a new certification of the building, which confirms an acquired grade, strengthens the recognition of the building on the market. / Denna kandidatuppsats behandlar de uppföljningskrav som ställs inom Sveriges fyra största miljöcertifieringssystem; BREEAM-SE, LEED, Miljöbyggnad och GreenBuilding. Rapporten har avgränsats till miljöcertifiering av kommersiella byggnader vid nyproduktion. Vidare behandlas olika problem och risker som kan uppstå i samband med uppföljningskrav av en miljöcertifiering, samt de positiva effekter en uppföljning bidrar till. Det har skett en betydande ökning av klassningsarbetet av byggnader det senaste decenniet, majoriteten av stora byggprojekt genomgår idag en miljöcertifiering. Certifiering av byggnader i nyproduktion utgår från projekteringshandlingar och har stor inverkan på hur byggnader konstrueras, byggs och underhålls. Certifieringsprocessen är ofta invecklad och involverar många parter såsom ingenjörer, arkitekter och byggare. Uppföljningskraven som respektive miljöcertifieringssystem ställer inom sina certifikat efter idrifttagandet varierar i både utformning och omfattning. Kontroll och säkerställning av att projekteringsvärden i drift gör att byggnader i större utsträckning lever upp till förväntningar och erhållet certifieringsbetyg. Därigenom minskar dessutom risken för att certifieringsbetyg, som kvarstår även i förvaltningsskedet, ska bli missvisande. Ett övervakat och planerat idrifttagande, samt krav på en ny certifiering av byggnader i drift som bekräftar ett erhållet betyg, stärker byggnaders erkännande på marknaden.