Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks. Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren. För två av företagen blir diskursen som rör bland annat arbetsförhållanden större, medan det tredje företaget domineras av en miljödiskurs. Gemensamt för de tre företagen är att hållbarhetsredovisningen ökar i omfattning. En slutsats är att hållbarhetsredovisningarna har påverkats av den sociala praktik de är en del av. Globalisering och ett ökat intresse för hållbarhetsarbete hos konsumenterna bör vara en bidragande faktor till hållbarhetsredovisningens expansion. Att diskursen för sociala förhållanden tar större plats med åren har möjligen att göra med en ökad medvetenhet om dåliga arbetsvillkor hos allmänheten.

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund. Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik. Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.

Firms tend to engage in interorganizational relationships (IORs) to an increasingly large extent. IORs are however problematic. On one hand, they entail expectations of continued possibilities. On the other hand, they entail expectations of complete explicitness – business partners simply expect intentions to be transparent and fixed. Co-workers in IORs manage these expectations with trust: in the context of IORs, trust is both a promise of continued possibilities and explicitness. Continued possibilities require changeable intentions however, making explicitness hard to maintain. The given promise is consequently very hard to keep, and the result is accusations of betrayal. The management method of trust is comprised by dilemmas originating from a complex interplay between strong ideas about what to (and not to) do and the dynamics of IORs. This could be described as an interplay between ideology, cooperative situations and dilemmas of practice. Ideology is investigated using corpus linguistics and functional grammar applied on concordances extracted from academic articles about Trust and the contrasting terms Control and Betrayal. Cooperative situations are investigated using correspondence analysis applied on an indexed interview material. Underlying interviews concern IORs, and informants come from a broad sample reflecting different types of firms, industries and professions. Dilemmas of practice, finally, are represented by in-depth interviews with individuals whom possess rich experience of IORs. The interviews are transcribed in detail and analyzed using functional grammar. Results show that IORs are profoundly dilemmatic and that co-workers use trust as a mean to bridge the dilemmas of IORs. Result also reveals that dilemmas of IORs have an ambiguous quality; dilemmas are not just a problem that needs to be handled, but to an equal extent a resource that can be used for deliberation and decision. In the management method of trust, dilemmas are as inevitable as they are indispensable. / Gränslöst Management

Zugl.: Diss.

Zugl.: Dresden, Techn. Universiẗat, Diss., 2007.

Universiẗat Diss.--Stuttgart, 2005.

Freiburg i. Br., Univ., Studienarb., 2005.

Thesis (doctoral)--Rijksuniversiteit te Groningen, 1999. / Includes bibliographical references (p. [183]-197).

Mannheim, Univ., Diss., 2005.

Stuttgart, Univ., Diss., 2007.