Allt fler kritiska röster höjs idag om kampmetaforer om cancer och deras potentiella skadliga verkan på cancersjuka. Trots detta saknas svensk forskning på ämnet. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka och hur kampmetaforer om cancer används i svensk tidningsprosa, vilken bild de skapar av sjukdomen och den sjuke och om metaforerna är lämpliga att använda. Uppsatsens material utgjordes av 211 kampmetaforer om cancer från 294 tidningsartiklar från januari 2015, insamlade med hjälp av korpusen Mediearkivet. Metaforerna analyserades både kvantitativt och kvalitativt, med hjälp av systemisk-funktionell grammatik, Hellspong & Ledins (1997) begrepp röster och Seminos m.fl. (2015) kategorier för stärkande respektive försvagande kampmetaforer. Analysen visade att många olika kampmetaforer används om cancer. Åtta grupper av kampmetaforer identifierades, nämligen Kamp, Icke-våldsamma aktioner, Egenskaper, Våldsamma aktioner, Stöd, Krig, Rättegång och Övriga. Sex röster låg bakom metaforerna: media, anhöriga, cancersjuka, forskare, vårdpersonal och välgörenheter. Kampmetaforerna skapade en bild av den sjuke som en kämpe och av cancern som den sjukes motståndare, och metaforerna satte den sjuke i en framför allt försvagad situation. Resultaten tyder på att kampmetaforer om cancer kan skapa en skadlig bild av cancersjukdomen. Man bör därför vara försiktig med användningen av kampmetaforer och publika medier har ett särskilt ansvar att vara det.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i en sjundeklass i södra delen av Sverige förhåller sig till grammatikundervisningen samt hur de menar att läraren kan förbättra undervisningen i grammatik. Arbetet sammanställer akademisk litteratur och tidigare forskning om grammatik och grammatikundervisning i den svenska skolan för att hjälpa oss att besvara de angivna frågeställningarna. Den empiriska undersökningen gjordes i form av en enkätstudie där 14 elever deltog. Studien genomfördes på en grundskola i södra Sverige. Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har förstått innebörden av begreppet grammatik. Eleverna tycker att grammatikundervisningen är viktig men tråkig och ganska lätt. Studien visar även att eleverna har en god bild av vilken nytta de har av grammatik både idag och i framtiden.

Denna studie har till syfte att undersöka vilka argument som förs, i tre populära läromedel i gymnasieskolans grammatikundervisning, till att läsa grammatik. Undersökningen genomförs i form av en komparativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läromedel som behandlar grammatik, baserat på 20 lärares autentiska val av läromedel. Genom dessa läromedel sker en sammanställning av deras argument till att läsa grammatik. Vidare består studien också av en enkätundersökning som har till syfte att granska elevers inställning till dessa argument, samt deras uppfattning om grammatikens relevans och nytta i skolans undervisning. Genom enkätundersökningen får eleverna redogöra för om de tycker att läromedlens argument till att läsa grammatik är legitima. Att kombinera en undersökning om vilka argument som förs i populära läromedel till att läsa grammatik och en undersökning av elevers inställning till dessa argument, redovisar alltså om elever uppfattar läromedlens argument till att läsa grammatik som berättigade – på så vis kan vi veta om argumenten håller enligt eleverna. Det är högst relevant att undersöka hur populära läromedel motiverar till att läsa grammatik, eftersom tidigare forskning visar att grammatikundervisningen tampas med stora problem, som bland annat elevernas förmåga att förstå grammatikens relevans och nytta i samband med skolan. Studiens resultat visar på att majoriteten av eleverna faktiskt anser att grammatik är viktigt – men också att de tycker att grammatik är tråkigt. Vidare visar även studien att majoriteten av eleverna anser att nio av de elva argumenten faktiskt är legitima. Studien visar också att majoriteten av eleverna, efter att ha tagit del av argumenten, tyckte att grammatik var viktigt redan innan de fick ta del av läroböckernas argument och drygt en tredjedel svarade även att argumenten har fått dem att inse att grammatik är viktigt. / This study’s aim is to examine which arguments that occur, in three popular teaching aids in upper secondary school’s grammar education, to learn grammar. The study is carried out through a comparative teaching aid analysis of three common teaching aids that deal with grammar, based on 20 teachers authentic choice of teaching aids. Through these teaching aids, a compilation of the arguments is carried out. Furthermore, the study also consists of a questionnaire that aims to examine student’s outlook on these arguments, but also their perception on grammar’s relevance and utility in school’s education. The students get to describe if they think that the teaching aid’s arguments are legitimate. To combine a study of which arguments that occur in popular teaching aids of why students should learn grammar, with a questionnaire of student’s outlook on these arguments, thus show if students find the teaching aids’ arguments to be justified – hence can we know if the argument holds according to the students. It is highly relevant to examine how popular teaching aids motivates students to learn grammar, since previous research show that grammar education is faced with big problems, like for instance student’s ability to understand grammar’s relevance and usefulness in relation to school. The study’s result shows that the majority of the students actually consider grammar to be important – but also that they think that grammar is boring. Furthermore, the study also shows that the majority of the students consider nine out of the ten arguments to be legitimate. The study moreover shows that the majority of the students, after taking part of the arguments, thought that grammar was important even before they saw the teaching aid’s arguments, and almost one third answered that the arguments had helped them realize the importance of grammar.

Studiens syfte var att analysera förekomst och frekvens av skriftliga fel för det inkluderademomentet i grammatikundervisning för språkval spanska i årskurs 8–9; Pretérito Perfecto(motsvarar svenskans perfekt i dåtid). Vidare syften är att jämföra vilkeninformationsöverföring som sker mellan modersmålet och målspråket och dess relation tillgrammatikinlärning.Två klasser har producerat en skriftlig text för analys. Därefter har ett slumpmässigt urvalav tio elever delats in i två fokusgrupper för efterföljande diskussion.Resultat från morfologisk felanalysmodell, visar att från 19 elevtexter så förekommersammanlagt 284 Pretérito Perfecto relaterade fel. Studiens analys visar på att grammatiskafel vid användande av Pretérito Perfecto är vanligare på hjälpverbet (Haber) än påhuvudverbet (AR, ER, IR-verb). De analyserade resultaten från felanalysmodellens korpusvisar vidare på en problematik i informationsöverföring mellan svenska och spanska förbåda årskurserna, som bland annat gestaltar sig genom generaliserings fel,sammanblandningsfel och fossilisering av grammatiska regler från modersmålet.Studien tillför fördjupad kunskap kring inlärningssvårigheter för formen Pretérito Perfecto.Studiens resultat och efterföljande förslag på pedagogiska tillvägagångsätt kringkorrigering, undervisningsmål och formativt inkluderande arbetsgång i skrivprocessen:riktar sig till yrkesverksamma ämneslärare i spanska. Studien kan användas som ettkompletterande pedagogiskt-didaktiskt underlag vid undervisningsplanering.

With the monograph What is English? – subtitled And Why Should We Care? – Tim William Machan has presented a difficult book. The dust jacket already prepares the prospective reader by stating that “Finding an account that fits the constantly changing varieties of English is, Tim Machan finds, anything but simple”. And this text continues: “But he [i.e. Machan] rises to the challenge, grappling with its elusive essence through episodes in its history.” It is the combination of a tremendous amount of information and the ‘episodic’ form of this monograph that makes this book quite challenging.

Denna uppsats är en fenomenografisk intervjustudie där tre verksamma ämneslärare i SVA på gymnasienivå intervjuas gällande deras grammatikundervisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SVA-lärare arbetar med andraspråkselevers grammatiska utveckling. Resultaten visar att majoriteten av lärarna prioriterar satsdelar över ordklasser i sin undervisning för att enklare kunna lära ut ordföljd. Samtliga lärare är överens om att svenskans ordföljdsvariation är svår för andraspråkselever, i kombination med genus, bestämdhet och kongruens. Majoriteten av lärarna anammar performansanalys i sin bedömning och återkoppling av andraspråkselevernas grammatiska förmågor. En lärare visar dock att felanalytisk återkoppling uppskattas av eleverna. Kamratrespons ses som en användbar återkopplingsvariant, då andraspråkselever lättare upptäcker grammatiska fel i andras texter, vilket gör att de kan stötta varandra i deras grammatiska utveckling.

Horoskopet som koncept sträcker sig långt tillbaka i tiden och är idag ett vanligt inslag i dags- och nöjestidningar. Eftersom horoskopet därmed är en samhällelig text innefattar det normer och normalföreställningar som reproduceras genom diskursiva handlingar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka normer och normalföreställningar som reproduceras i horoskop från 1971 och 2021 och vidare utforska hur de har ändrats under åren. Det analyserade materialet är 48 horoskop från tidningen Expressen och metoden som används är en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Faircloughs tredimensionella boxmodell och den systemisk-funktionella grammatiken som grund för textanalys. Resultatet visar att horoskopet sett till form och struktur inte har genomgått några stora förändringar på 50 år men däremot visar innehållet på diskursiva skillnader. En språklig förändring som har skett är att horoskopen från 1971 tilltalar läsaren med ni medan de från 2021 använder ett du-tilltal. I horoskopen från 1971 går det även att urskilja ett kollektivt synsätt där öppenhet och generositet förespråkas medan horoskopen från 2021 har ett större fokus på individens egna välmående.

The purpose of this survey is to examine the approach teachers in primary school takes on grammar teaching. This study is based on interviews with nine qualified teachers whom are all working with children in the age span of six to nine years old. The study shows that there are uncertainties around the concept of grammar and which parts of the grammar teaching that should be prioritized when teaching younger students. It also shows that despite the uncertainty regarding the concept of grammar the teachers all agreed that teaching how we use our language to communicate, both verbally and in writing, is important. The interviewed teacher all varied the way they teach grammar depending on how they defined the concept of grammar teaching. Nevertheless, they all agreed that teaching the language structure is beneficial to language development.

Bakgrund Barns språkliga förmåga kan bedömas genom formella tester och/eller spontantalsanalys. Ett material för att kvalitativt utvärdera barns expressiva grammatiska förmåga genom spontantalsanalys är Language Assessment, Remediation and Screening Procedure, LARSP. Detta engelska bedömningsmaterial anpassades för svenska år 2016 av Maria Rosenberg och Ingmarie Mellenius. Swe-LARSP är inte normerat för svenska barn men steg III-V har utvärderats genom tidigare examensarbeten inom logopedi.   Syfte  Studiens syfte var att kvalitativt utvärdera steg II i Swe-LARSP samt att jämföra två inspelningsbetingelser: en med testledaren närvarande och en annan med endast vårdnadshavaren närvarande.   Metod I studien deltog sex barn (1;6–2;0 år) som hade svenska som modersmål och typisk språkutveckling. Ljudinspelningar av barnens spontantal företogs i leksituation med vårdnadshavare. Tre barn spelades in av testledaren och tre av vårdnadshavare. Ljudinspelningarna transkriberades ortografiskt och analyserades enligt riktlinjer för Swe-LARSP. Därefter jämfördes yttrandeantal och tolkningssvårigheter utifrån de olika inspelningsbetingelserna.   Resultat  Analysen visade att 12 av 16 strukturer på steg II i Swe-LARSP producerades frekvent i testdeltagarnas spontantal. Det förekom även åtta strukturer som inte kunde placeras in i protokollets nuvarande form. Inga skillnader mellan inspelningsbetingelserna kunde noteras, varken gällande yttrandeantal eller tolkningssvårigheter.   Slutsatser  De flesta strukturerna på steg II i Swe-LARSP återfanns i barnens spontantal, men fortsatt anpassning av steg II behövs. Föreslagna förändringar är förflyttning eller anpassning av sex strukturer, tillägg av fyra strukturer samt möjlig exkludering av en struktur. Bedömning med Swe-LARSP kunde möjligen frångås innan två års ålder. Resultatet tyder på att en språklig bedömning kan vara möjlig utifrån ljudinspelningar i hemmet.

Wie der Titel des Buches bereits deutlich macht, ist dieses Lehrbuch sowohl für Anfänger als auch für Fortgeschrittene gedacht. Aus diesem Grunde wurden in das Lehrwerk eine umfangreiche bulgarische Grammatik (Phonetik, Morphologie, Syntax und Wortbildung) sowie umfangreiches Material zur Erweiterung des Wortschatzes integriert. Die ca. 1700 Seiten sollen den Nutzer aber keineswegs abschrecken, sondern als ein breites Bildungsangebot verstanden werden, in dem jeder Nutzer entsprechend seiner Interessen und Vorkenntnisse navigieren kann, nicht zuletzt mittels Suchmaschinen, da hier eine elektronische Fassung des Lehrbuches vorliegt. Das Lehrbuch soll deutsche Muttersprachler, die Bulgarisch lernen wollen, genauso ansprechen, wie bulgarische Muttersprachler, die ihre Deutschkenntnisse verbessern möchten.:Abkürzungsverzeichnis und Zeichenerklärung Haupteigenschaften der bulgarischen Sprache Phonetisch-orthographische Einführung 1. Lektion 2. Lektion 3. Lektion 4. Lektion 5. Lektion 6. Lektion 7. Lektion 8. Lektion 9. Lektion 10. Lektion 11. Lektion 12. Lektion Übersichten Anhang