In the first part of this thesis, a Chomsky-Schützenberger characterisation and an automaton characterisation of multiple context-free grammars are proved. Furthermore, a framework for approximation of automata with storage is described. The second part develops each of the three theoretical results into a parsing algorithm.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare upplever sin undervisning i grammatik för åk 4–6 samt vilka hjälpmedel de använder. Med stöd främst av de didaktiska frågorna vad, hur och varför vill jag kunna förstå och förklara hur några lärare undervisar i grammatik. Genom teorin och forskning vill jag ta reda på om grammatikens tunga historiska ok fortfarande kan försvaras.  Den långvariga formalbildningstanken att grammatik är ett nödvändigt medel för att lära främmande språk eller att grammatik gör det lättare uttrycka sig i sitt modersmål har grammatiken i skolan levt med sedan latin-skolans tid. Problemet är om vi fortfarande skall använda begreppet grammatik när vi undervisar barn i den lägre åldern. Resultatet av undersökningen visar något annat när den har  analyserats med hjälp av fenomenografisk analys. Sammanfattningsvis visar uppsatsen att det traditionella sättet att undervisa i grammatik har fått konkurrens.      Nyckelord: grammatik, grammatikundervisning, läroplaner, mellanstadiet, utvecklings- möjligheter.

Rezension zu Geoffrey K. Pullum: Rule Interaction and the Organization of a Grammar. New York & London: Garland Publishing, 1979 (Outstanding Dissertations in Linguistics). 414 Seiten. [Veröffentlichung der gleichnamigen Dissertation von 1976, University College London]

Die vorliegende Arbeit ist im Rahmen der Herkunftssprachenforschung entstanden und beschäftigt sich mit der Entwicklung des Russischen in einer anderssprachigen Umgebung. In der Arbeit wurde sowohl die mündliche als auch die schriftliche Sprache von 60 in Deutschland lebenden Russischsprechern untersucht. Nach dem Auswerten des gesammelten Materials wurde ein Korpus grammatischer Abweichungen erstellt. Die meisten Abweichungen kommen bei der Deklination von Substantiven vor. Am meisten fortgeschritten sind die Expansion des Nominativs, die Instabilität des Instrumentals, des Lokativs und des Genitivs sowie der Gebrauch von Präpositionalgefügen. Im Verbbereich wurden folgende Tendenzen festgestellt: Unsicherheit bei der Auswahl von Präfixen, der bevorzugte Gebrauch von unidirektionalen Verben der Fortbewegung und Abweichungen im Aspektgebrauch. Weitere Abweichungen sind weniger zahlreich, darunter das Erscheinen artikelähnlicher Elemente, die Zunahme von analytischen Formen, Abweichungen im Gebrauch des Reflexivs, das Fehlen der Ellipse, der fehlerhafte Gebrauch oder das Fehlen von Konjunktionen und einige weitere Abweichungen. Der Vergleich mit der Grammatik des Russischen in den USA bestätigt die Hypothese, dass sich Sprachen in einer anderssprachigen Umgebung auf ähnliche Weise verändern. Das Russische in den USA ist jedoch stark reduziert, während das Russische der getesteten Probanden in Deutschland nur eine bestimmte Instabilität der Regeln zeigt. Die betroffenen grammatischen Phänomene sind jedoch fast die gleichen. Nur wenige Abweichungen sind durch den Transfer aus dem Deutschen bedingt. Der bessere Zustand des Russischen in Deutschland ist durch die höhere Sprachkompetenz der Probanden zu erklären. Die grammatische Komplexität der Umgebungssprache spielt dabei auch eine große Rolle, da dies das Erhalten von komplexen morphologischen Regeln des Russischen begünstigt.

This publication is one of the outcomes of a long-term project entitled “Aspects of a Comparative Grammar of the Southern Lwoo Languages”.

An important part of becoming a teacher is to have good knowledge of the educational objectives set by the Swedish National Agency for Education. The objectives are clearly expressed, however, how to reach them is not mentioned. This leads to different interpretations and uncertainty for many teachers about the best way of teaching grammar and whether textbooks are useful for this purpose. This study aims at exploring whether high school grammar exercises in French as a foreign language could be considered to be in accordance with the stipulated goal of the Swedish National Agency for Education.Four text- and exercise books in French used during two different Curriculums for the upper secondary school and covering a period of 10 years, are analyzed. The purpose of analyzing the exercises in the textbooks is to find out whether they offer communication focused grammar exercises and if these exercises offers opportunities to develop communicative abilities. Furthermore, we also examine potential changes between the different versions of the text -and exercise books, published with an interval of ten years.The results through a mixed methodology approach, using both a quantitative and a qualitative method, showed in particular that the examined books have a large number of grammar and oral exercises. Communication could therefore be considered as reinforced. The exercises offered in the examined books show that they as a general are in accordance with the stipulated goals of the Swedish National Agency for Education.

The purpose of this study is to explore the use of gamification in English language teaching.We intend to investigate what aspects of gamification are commonly used to support studentsin English language development and how teachers can use these elements in an educationalcontext. The present study proves that student motivation and participation increased whilebeing exposed to gamification aspects in educational context. Gamification is shown to be aflexible tool in language education - however, the capacity of what it can be used for isdependent upon the competence of the teacher. The study of gamification in this contextproves that the most used gamification aspects are pointification, leaderboards, and badges.

Syftet med studien var att undersöka hur fyra läromedel på gymnasier ser ut angående momentet grammatik genom att beakta deras innehåll, elevers förkunskaper från grundskolan och LGY11s kunskapskrav. Den metod som användes för att besvara forskningsfrågorna var en kvalitativ komparativ metod och för att kunna genomföra läromedelsanalysen användes en kvalitativ text- och innehållsanalys. Resultatet visade att läromedel fokuserar olika mycket på grammatik beroende på vilken svenskkurs innehåll de är tänkta att representera. Resultatet visade därför att Insikter i svenska 2–3 och Handbok I svenska språket är de läromedel som främst behandlar olika grammatiska segment då de ska representera kursen Svenska 2, som är en svenskkurs på gymnasienivå som innehåller mest kunskapskrav om grammatik. Vidare visade även resultatet att alla läromedel avstår från att gå igenom fraser trots att det står med i kunskapskraven i LGY11. Då studien enbart har analyserat fyra läromedel som används för grammatikundervisning i svenska på gymnasiet kan inga generella slutsatser dras. I studien dras slutsatsen att läromedlen inte innehåller alla delar som de bör innehålla för att uppfylla kunskapskraven i LGY11 (LGR11). Det läromedlen inte innehåller är fraser trots att det står med som ett explicit kunskapskrav i LGY11.

Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka språkliga aspekter som elever i årskurs fem uppmärksammar i varandras texter, hur de formulerar sin kamratrespons och använder sig av kamraternas respons när de reviderar sina texter. I studien belyses även elevers upplevelser av att ge och ta emot kamratrespons. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Materialet består av 41 elevtexter med tillhörande skriftlig respons och elevernas reviderade texter efter kamratrespons samt sex fokusgruppsintervjuer med totalt 30 elever. Resultatet visar att antalet kommentarer på global nivå är fler än på lokal nivå, medan fler revideringar görs på lokal nivå. Val av satstyp och språkhandlingar i kamratresponsen manifesterar elevernas upplevelser av en balansakt mellan att ge konstruktiv kritik och att värna om vänskap. Överlag upplever eleverna att deras texter, skrivande och metakognitiva förmåga gynnas av kamratrespons. En slutsats är att de didaktiska val som görs utifrån parsammansättning har en väsentlig betydelse för utfallet. Vidare är väl förankrade responsformulär och lärares modellering av responsgivning viktiga faktorer för gynnsam kamratrespons. Andra avgörande didaktiska aspekter är en tidig implementering och färdighetsträning, att adekvat tid avsätts och att texters kvalitet diskuteras.

Syftet med denna fallstudie är att experimentellt prova och därefter jämföra lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning i grundskolans årskurs 8. Den lärarcentrerade undervisningsmetoden består av typisk analytisk och traditionell skolundervisning med lärarledd genomgång om satslära och övningsuppgifter till eleverna att arbeta med individuellt. Den elevcentrerade undervisningsmetoden är holistisk och eleverna får språklaborera, problematisera språket och prova sig fram till kunskaper om satslära genom ett sociokulturellt lärande i grupp. Dessutom fastställs även attityder till undervisningsmetoder efter undervisningstillfället genom en enkätundersökning. Studien fokuserar på den didaktiska hur? - frågan om vilken påverkan lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning hade för elevernas inlärning. I arbetsmaterialet från den elevcentrerade undervisningsgruppen framkommer det tydligt att eleverna hade arbetat tillsammans inom gruppen genom ett sociokulturellt lärande. Provresultaten efter provad respektive undervisningsmetod visade ingen markant skillnad gällande påverkan av lärarcentrerad eller elevcentrerad undervisningsmetod. Däremot kan eleverna från den elevcentrerade undervisningsgruppen ha fått djupare förståelse för satsdelarnas samspel och funktion i satser, vilket den lärarcentrerade undervisningen inte per automatik kunnat ge eleverna.