När denna uppsats skrivs har det gått drygt fem år sedan #metoo-rörelsen och införandet av samtyckeslagstiftningen i Sverige. Dessa två händelser anses ha haft inverkan på den allmänna kunskapen om och synen på sexualbrott, där skulden i större utsträckning flyttas över från offret till gärningsmannen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur offer och gärningsman gestaltas grammatiskt i nyhetstexter i svenska tidningar före och efter #metoo-rörelsen och samtyckeslagstiftningen. Undersökningen utgår från transitivitetssystemet inom Hallidays systemisk-funktionella grammatik och i huvudsak analyseras processtyper samt första- och andradeltagare. 50 nyhetsartiklar om våldtäkt från svenska tidningar, hälften från 2016 och hälften från 2022 är föremål för undersökningen.  Resultaten visar att gärningsmannen 2022 i större utsträckning konstrueras som aktiv och ansvarig samt placeras mer i centrum än i texterna från 2016.

Sofia Andersson och Wilma Persson: Ämnesspråkens funktionella grammatik. En läromedelsanalys i ämnena NO och SO för årskurs 6 (2023). Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning 4–6, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Denna studie är en kvalitativ textanalys av fyra läromedel avsedda att användas inom NOoch SO-undervisningen i årskurs 6. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken. Syftet med arbetet är att karaktärisera och jämföra ämnesspråket i läromedel i de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Genom att analysera ämnesspråkens interpersonella och ideationella grammatik synliggör uppsatsen läromedlens användning av språkhandlingar, modus och modaliteter samt processer, omständigheter och grammatiska metaforer. Ett huvudresultat är att språket i läromedlen uppvisar stora likheter med avseende på de analyserade nivåerna. I läromedlen finns exempelvis en relativt hög abstraktionsnivå med en dominans av relationella processer och en stor utsträckning av grammatiska metaforer. I diskussionen utvecklas de identifierade språkliga dragen ur ett lärandeperspektiv. Utifrån studiens resultat och den tidigare läromedelsforskningen framgår det att ämnesspråkens skolspråkliga innehåll skapar utmaningar i undervisningen. Lärare inom NO och SO behöver stötta eleverna genom att exempelvis aktivera deras förförståelse och arbeta med de nya orden i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever som antingen läser svenska eller svenska som andraspråk utvecklar handling i krönikor och vilka eventuella skillnader som finns mellan elevgrupperna. Genom en systemisk-funktionell textanalys analyserades: vilka typer av grammatisk utvidgning som förekommer, förekomsten av de olika typerna och hur dessa utvidgningar utvecklar handlingen i krönikorna som eleverna skrivit. Genom att undersöka dessa aspekter kan studien synliggöra om och på vilket sätt analys av grammatisk utvidgning kan användas i undervisningssammanhang. Det vill säga att grammatisk utvidgning kan utgöra didaktiskt stoff för svensklärares skrivundervisning. Materialet bestod av 27 krönikor. Resultatet visar att skillnader mellan elevgrupperna inte är särskilt stora. Eleverna som läser svenska som andraspråk har en större andel av tillägg i sina texter, vilket är i linje med tidigare forskning. En annan skillnad mellan grupperna är att det förekommer en större va

Deutsch und Chinesisch verwenden verschiedene Methoden, um einen Zeitbezug zuerstellen. Diese Methoden, mit Fokus auf Tempus im Deutschen und Aspekt im Chinesischen, werden in dieser Arbeit vorgestellt und verglichen. Eine Studie mit chinesischen DeutschlernerInnen, die ihre Beziehung mit den deutschen Tempora und ihren Übersetzungstrategien zwischen Deutsch und Chinesisch untersucht, wurde durchgeführt undweist auf, dass in den meisten Fällen ähnliche Strategien verwendet werden, um Sätze, die einen Zeitbezug haben, in die andere Sprache zu übersetzen. Das Resultat dieser Arbeit zeigt außerdem, dass es eindeutig Strategien gibt, um die deutschen Tempora mit anderen Mitteln auf Chinesisch zu vermitteln, obwohl das Plusquamperfekt und Futur II Herausforderungen präsentieren. Es erwies sich etwas komplexer, die chinesischen Aspekte mit der gleichen Bedeutung ins Deutsche zu übertragen, da Aspekt im Deutschen nicht grammatikalisiert ist und die Nuancen der Abgeschlossenheit/nicht-Abgeschlossenheit in der Übersetzung oft verloren gehen.

I denna uppsats har vi genom en komparativ kvalitativ metod granskat läromedel som utformats för läsinlärning och är publicerade med ett spann på nio år. Materialet avser böckerna Mysterier på äppelstigen (2020) och Den magiska kulan (2011). Texterna analyseras utifrån ett interpersonellt och textuellt fokus och mer specifikt tittar vi på språkhandlingar, huvudsatser och bisatser, högertunga respektive vänstertunga meningar samt att vi gör en uträkning av läsbarhetsindex på de två läroböckerna. Syftet med analysen är att få syn på eventuella skillnader i böckernas anpassning gällande läsförståelse för flerspråkiga elever. Det vi kommer fram till är att det till största del inte skildras några kraftiga klyftor i böckernas anpassning för flerspråkighet. Läseböckerna besitter snarlika drag och båda två kan på ett gynnsamt sätt användas i ett mångkulturellt klassrum. Slutligen diskuterar vi resultatet i enlighet med transpråkandets teorier.

Kommuner är en institution som agerar på lokal nivå, nära medborgarna och till vilka medborgare kan vända sig när det uppstår problem i vardagen. De har ett ansvar gentemot sina invånare att genomföra det som ligger inom deras ansvarsområden. Men då kommunerna själva kan informera om sina ansvarsområden och vad de gör har de även makt att till- och avskriva aktörer ansvar genom språkliga strategier. Syftet med denna studie har varit att blottlägga hur ansvar fördelas i kommuners informativa texter. Detta har gjorts genom att analysera vilka som förekommer som förstadeltagare och i vilka kontexter dessa förekommer. Det material som undersökts har varit nio texter från olika kommuner i Region Gävleborg som behandlar ämnet vinterväghållning. Genom att tillämpa en transitivitetsanalys och deltagaranalys, med vissa inslag av grammatiska metaforer och modalitet, inom ramen för systemisk-funktionell grammatik och kritisk diskursanalys har detta mål uppnåtts. Resultatet visar att icke-mänskliga aktörer såsom händelser eller nominaliseringar var vanligast förekommande som förstadeltagare. Sällan tillskrevs kommunerna ansvar som förstadeltagare i negativa kontexter som outfört arbete eller plogskador. Detta liknar tidigare undersökningar om myndighetsdiskurs där myndigheten eller kommunen sällan intog deltagarroller när negativa ämnen behandlades. Därmed skulle även kommuntexter gällande vinterväghållning kunna placera sig inom denna myndighetsdiskurs där myndigheten eller kommunen själv avskriver sig ansvaret genom olikaspråkliga strategier.

This report presents RACR, a reference attribute grammar library for the programming language Scheme. RACR supports incremental attribute evaluation in the presence of abstract syntax tree rewrites. It provides a set of functions that can be used to specify abstract syntax tree schemes and their attribution and construct respective trees, query their attributes and node information and annotate and rewrite them. Thereby, both, reference attribute grammars and rewriting, are seamlessly integrated, such that rewrites can reuse attributes and attribute values change depending on performed rewrites – a technique we call Reference Attribute Grammar Controlled Rewriting. To reevaluate attributes influenced by abstract syntax tree rewrites, a demand-driven, incremental evaluation strategy, which incorporates the actual execution paths selected at runtime for control-flows within attribute equations, is used. To realize this strategy, a dynamic attribute dependency graph is constructed throughout attribute evaluation – a technique we call Dynamic Attribute Dependency Analyses. The report illustrates RACR's motivation, features, instantiation and usage. In particular its application programming interface is documented and exemplified. The report is a reference manual for RACR developers. Further, it presents RACR’s complete implementation and therefore provides a good foundation for readers interested into the details of reference attribute grammar controlled rewriting and dynamic attribute dependency analyses.

Die vorliegende Abhandlung leistet einen Beitrag zu der noch längst nicht genügend untersuchten Modalitätsproblematik in althochdeutschen Bibeltexten. Bei den bisherigen historischen Untersuchungen wurden die kommunikativen Bedingungen für das Vorkommen der Modalitätsausdrücke nicht oder nicht hinreichend genug beachtet. Daher hat sich die Arbeit zum Ziel gesetzt, die sprachlichen Ausdrucksformen der Modalität unter dem kommunikativen Gesichtspunkt zu behandeln und neue Punkte zum Thema "Modalität im Althochdeutschen" zur Diskussion zu stellen. Die Analyse ist diskursiv angelegt: Die jeweiligen Modalitätsformen werden auf dem Hintergrund des gesamten Textes dargestellt und aus dem jeweiligen Kontext heraus erklärt. Als Textgrundlage fungiert das selbst erstellte historische Korpus der zwei biblischen Evangelienharmonien aus dem 9. Jahrhundert (der ahd. 'Tatian' und 'Otfrids Evangelienbuch'). / This work addresses the problem of modality in Old High German bible texts. In historical research so far, the communicative circumstances for the appearance of expressions of modality have not been taken into account or at least not enough. Thus, the aim of this work is, to look at linguistic expressions of modality from a communicative point of view and to open up the discussion about some new issues within the field of "Modality in Old High German". The analysis takes on a discoursal stance: each form of modality is described on the background of the text as a whole und explained in each individual context. The text samples scrutinized are two bible texts from the 9th century, namely the old high german 'Tatian' (Diatesseron) and 'Otfrids Evangelienbuch' (Otfrid von Weißenburg’s Gospel Book).

2010 avskaffades den allmänna värnplikten och Försvarsmakten stod inför nya rekryteringsutmaningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Försvarsmakten använder sina rekryteringskampanjer mellan 2011 och 2013 för att förmedla en bild av organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Analysmetoden utgår från den systemisk funktionella grammatikens språksyn och från analyskategorierna dialogicitet, språkhandlingar, visuella aspekter och multimodalitet. Materialet för uppsatsen består av prints och videos från Försvarsmaktens rekryteringskampanjer från år 2011, 2012 och 2013. Materialet består av samtliga fem kampanjer under dessa år: Välkommen till vår verklighet 2011, Vem bryr sig 2012, Det där löser sig nog 2012, Vad håller du på med 2013 och Det är mycket nu 2013. Resultatet visar att Försvarsmakten riktar innehållet i kampanjerna mot specifika delar av tjänster samt breddar vad och vem som avbildas vilket medför att de kan nå ut till en bredare målgrupp. Myndigheten gör detta genom modalitet, språkhandlingar och visuella aspekter som skapar kontrast mellan mottagarens vardag och Försvarsmaktens verklighet.

Syftet med uppsatsen var att genom en analysmodell baserad på processbarhetsteorin (PT, Pienemann, 1998), bedöma de grammatiska nivåerna i elevtexter i svenska som andraspråk. Bedömningen syftade till att studera förekomster av grammatiska strukturer, med särskilt fokus på automatisering av inversion efter topikalisering, liksom variation av satsdelstyp i fundamentet vid obligatorisk kontext för inversion. 18 texter skrivna av elever i samma grupp på det gymnasieförberedande programmet Språkintroduktion samlades in vid ett tillfälle. Dessa analyserades sedan utefter en analysmodell, baserad på PT, som berör grammatisk processning, automatisering och variation. Resultatet visade att elevernas grammatikkunskaper följde de hierarkiska nivåerna i processbarhetsteorin, liksom att inversion delvis hade automatiserats. De vanligaste satsdelstyperna i fundamenten var tidsbisatser och tidsadverbial. I en del fall följdes de inledande bisatserna av den så kallade så-konstruktionen, vilket vid flertalet tillfällen ledde till korrekt inversion av subjekt-verb. Processbarhetsteorin och den analysmodell som använts i studien upplevs vara goda tillgångar i arbetet med både utformning av grammatikundervisning och bedömning av grammatiska utvecklingsnivåer i elevtexter i ämnet svenska som andraspråk.