Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare uppger att de konkretiserar målen och kunskapskraven som rör skriftlig produktion för elever i svenska 3. Undersökningen ger underlag för diskussion om lärandematrisers vara eller icke-vara i undervisningen. Kvalitativa metoder har använts i form av en enkätundersökning och textanalys av fyra gymnasielärares egengjorda lärandematriser. I textanalysen har Johan Alms teoretiska ramverk, baserat på kategorierna indikatorer och amöbor, använts som inledande analysverktyg. Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik har det i vår analys visats att ramverket inte var tillräckligt. Vi har därför vidareutvecklat Alms ramverk genom att lägga till två kategorier, vilka vi namngett kameleonter och zebror. Textanalyserna visade att samtliga kategorier förekom i varierande grad. Deltagarna och omständigheter, liksom passiverade processer, visade sig också påverka abstraktionsgraden. Enkätsvaren gällande för- och nackdelar med lärandematriser rörde tankar om tydlighet, bedömning, tidsaspekt och huruvida man ska fokusera på delar eller helheter. De lärare som inte skapade lärandematriser valde att använda sig av Skolverkets formuleringar tillsammans med andra lektionsaktiviteter som involverade diskussion och arbete med textexempel. Av detta dras slutsatserna att det är svårt att konkretisera mål som rör skriftlig produktion i en lärandematris, eftersom det begränsade utrymmet gör att språket måste komprimeras, vilket i sin tur ökar abstraktionsgraden. En annan slutsats är att innehållet i lärandematriserna förutsätter att eleverna har en hög metaspråklig kompetens, eftersom kameleonter, zebror och grammatiska metaforer förekom ofta. Av lärarnas enkätsvar framgick att de var medvetna om matrisens begränsningar. Utöver det upplevde flera lärare att det inte fanns ett behov av att skapa egna lärandematriser då skolverkets formuleringar ansågs vara tillräckliga.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka språksituationen och grammatiken i examensarbeten publicerade vid den informationsteknologiska institutionen vid Uppsala universitet för att möjliggöra en språkdidaktisk kommentar om grammatikundervisning. Den didaktiska kommentaren syftar till att peka på var behov av undervisning finns hos elever och studenter, vilket då vägleder engelsklärare. Dels undersöks hur många examensarbeten som skrivits på engelska mellan åren 2008 och 2015, dels undersöks grammatiska fel som förekommer i ett urval från 14 av uppsatserna. En värdering av felens allvarsgrad görs med stöd från tidigare forskningsundersökningar om modersmålstalares uppfattningar om grammatiska fel.  Som metod används felanalys för att insamla, identifiera, kvantifiera, förklara och värdera felen. Materialet är insamlat från DiVA och samtliga uppsatser är skrivna vid den informationsteknologiska institutionen vid Uppsala universitet. Målspråkets grammatiska normer är vad felen analyseras och värderas utifrån.  Resultatet är att engelska används i högre grad i examensarbeten under 2015, att samtliga uppsatser innehåller grammatiska fel men att frekvensen därav skiljer sig, att de vanligaste grammatiska felen involverar S/V-kongruens, prepositioner och verb, samt att de vanligaste felen som finns i uppsatserna graderas allvarliga av modersmålstalare. Slutsatserna i undersökningen är att språkval på universitetet med fördel kan ses över, men att enkom skriva på svenska inte är lösningen då syftet med engelskan är att sprida undersökningar utanför Sverige. Slutsatserna är även att fel förekommer i samtliga uppsatser trots att de bör vara noggrant genomlästa, samt att de vanligaste felen i uppsatserna är allvarliga fel, vilka kan påverka en läsares uppfattning om uppsatsen och skribenten. Didaktiskt pekar undersökningen på områden inom engelsk grammatik där flest fel görs och där undervisning, både på gymnasienivå och universitetsnivå, kan minska dessa. Formell grammatikundervisning, vilket visat positiva resultat i tidigare studier, skulle kunna minska de fel som förekommer, därmed är studien av vikt för utbildningsvetenskapen och språkdidaktiken.

Denna studie lyfter fram elevers engelskinlärning inom grammatik samt hur den påverkas av utomstående faktorer. Syftet med litteraturstudien har varit att undersöka grammatikens roll och olika påverkande faktorer i engelskinlärningen. I likhet med samhället är skolan i en utveckling där digitala medier har en ledande roll. Utifrån denna förändring märks det att engelskinlärningen har förändrats under de senaste 40 åren. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett kvalitativt systematiskt perspektiv där materialet är inhämtat från olika databaser.  Resultatet i de utvalda artiklarna har visat att flera faktorer som exempelvis digitala medier och motivation påverkar elevers grammatikinlärning. Fokuset för studien och dess material var på mellanstadiets år 4–6 men påverkan av motivation och digitala medier visade sig vara återkommande i flera åldrar. Andra påverkande faktorer som resultatet har visat är elevers modersmål, socioekonomiska bakgrund och den globala engelskan. Resultatet visade att ytterligare forskning behövs kring engelsk grammatikundervisning där fokuset är på engelska som ett främmande språk i den svenska grundskolan. En annan slutsats var att det i skolan behöver arbetas vidare med olika strategier för att underlätta engelskainlärningen hos eleverna.

Enligt teorier om den moderna samhällsordningen präglas dagens marknadskommunikation av varumärke och identitet. Produkter tillskrivs betydelse och individen förverkligar sig själv genom sin konsumtion. Av den typen av identitetsskapande följer en ökad konsumentmedvetenhet, som gör det viktigt för företag att möta konsumenters förväntningar på de varor de säljer och hur de väljer att marknadsföra sig. Denna studie undersöker hur hållbarhet konstrueras och realiseras diskursivt med språkliga verktyg i livsmedelskedjan Icas externa webbkommunikation, och vilka betydelser Ica och deras kunder tillskrivs i relation till hållbarhet. Det görs med ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt som ser språkande som ett sätt att skapa och ge uttryck för olika världsbilder. Metoden består i en övergripande tematisk analys av texternas innehållsmönster, samt en mer detaljerad systemisk-funktionell analys av processer, deltagare och inbäddade betydelser. Resultaten visar att hållbarhet i första hand skrivs fram som någonting dynamiskt och pågående, med betoning på individens kraft att skapa förändring. Mer negativt kodade diskurser om klimatproblem tycks konstrueras utan ansvariga mänskliga deltagare och hamna i periferin för positivt förändringsorienterade diskurser. I de senare träder Ica fram i rollen som den ansvarstagande, vetande och agerande parten. Kunden skrivs fram som den som fortfarande står inför valet att agera för en mer hållbar värld – inte sällan genom konsumtion av hållbara produkter. Exemplet Ica ger en fingervisning om hur hållbarhet konstrueras i konsumentriktad text och hur dagens företag försöker inspirera till hållbart agerande. Ur ett mer kritiskt synsätt kan konstruktionen av hållbarhet ses som underordnad ekonomiska aspekter, som en oundviklig del i företagskommunikativa strategier för att nå gynnsamhet på en allt mer medveten marknad.

Studien utgår från ett antagande om att lärare inom svenska som andraspråk bör ha högre explicita kunskaper än förstaspråkstalare av svenska som inte läst grammatik på högre nivå för att kunna stötta andraspråkseleverna i sin språkutveckling. Detta ställs även i relation till tidigare studier som undersökt lärares attityder till explicit grammatikundervisning. Studien baseras på en enkätundersökning som genomfördes av 26 lärare. Resultatet visar att lärarna i studien har högre explicita grammatikkunskaper än studenterna som de jämfördes med. Det finns en del som avviker från en explicit förklaring av grammatisk strukturer som ändå visar att de har implicit kunskap genom de egna exempel som angetts.  Tidigare studier om lärares attityder till den explicita grammatikundervisningen visade att lärarna samt de blivande lärarna var positiva till grammatikundervisningen. Det finns därför ett samband mellan de studierna och hur frekvent lärarna i den här studien undervisade inom grammatik eftersom en majoritet uppgav att de gjorde det varje eller nästan varje dag.

I denna studie undersöks grammatikkapitel i läroböcker för kursen Svenska 2 i gymnasiet. Syftet är att undersöka huruvida de innehåller felaktigheter eller problematiska formuleringar som kan hämma elevers förståelse av grammatik samt om de har ett funktionellt perspektiv som leder till skrivutveckling. Fem läroböcker från olika förlag har granskats med hjälp av en innehållsanalys. Utifrån analysen undersöktes om elever med hjälp av böckerna ges möjlighet att tillägna sig tröskelbegrepp inom grammatiken. Tröskelbegrepp innefattar svåra begrepp som elever och studenter måste förstå och tillägna sig för att kunna gå vidare i sitt lärande. Resultatet visar att läroböckerna innehåller många fel och problematiska formuleringar som på goda grunder kan antas hämma elevers förståelse av grammatiken. Dessutom saknas generellt det funktionella perspektiv som i flera studier har visats fungera för att hjälpa elever att utvecklas som skribenter.

Diese Korpusgrammatik widmet sich einem bislang wenig beachteten Teilgebiet der akkadischen Sprachgeschichte. Das Akkadische mit seinen beiden Hauptdialekten Assyrisch und Babylonisch ist uns in großem Umfang durch Keilschrifttexte aus zweieinhalb Jahrtausenden überliefert. Die Frühaltbabylonische Grammatik befasst sich mit Texten aus Südmesopotamien aus dem Zeitraum von ca. 2000 v. Chr. Bis 1820 v. Chr. Und beleuchtet damit die Übergangsphase zwischen dem Ur III-Babylonischen und dem Klassisch-Altbabylonischen. Der Band bietet erstmals eine umfassende Beschreibung des Textmaterials dieser Zeit. Insgesamt wurden 1545 akkadische Texte herangezogen, darunter Königsinschriften, Briefe, Rechtsurkunden und Verwaltungstexte. Basierend auf diesem Korpus wird die Sprachstufe durch detaillierte Beschreibungen der Orthographie, Phonologie, Morphologie und des Lexikons behandelt. Zentrale Fragestellungen bilden dabei die Stellung des Frühaltbabylonischen in der akkadischen Sprachgeschichte, die Herausarbeitung diachroner Entwicklungen innerhalb des Korpus, und die Identifikation orts- oder gattungsspezifischer Aspekte von Sprache und Schrift. Der Grammatik sind ausführliche Anhänge mit Textkatalog, Syllabar und Formenkatalog beigegeben.

Sverige är ett demokratiskt samhälle där medborgarna i allmänna val röstar fram de politiska partier som de vill bli företrädda av i riksdagen. Som medborgare och landets invånare är det av stor vikt att vara medveten om vilka strategier som används i politikernas språkbruk i kampen om makt under valkampanjen. Denna uppsats syftar till att studera språklig realisering av vallöftens sannolikhet och ansvarsfördelning med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet för studien består av Sveriges tre största riksdagspartiers valmanifest från 2022. Analysen görs i kritisk belysning med hänsyn till den maktposition partierna har i förhållande till valmanifestens mottagare, dvs. väljarna. Undersökningens övergripande frågeställningar besvaras genom tre olika delanalyser, vilket medför att analysmaterialet granskas ur olika språkvetenskapliga perspektiv. I studien ingår en nyckelordsanalys, en transitivitetsanalys och en modalitetsanalys. Utifrån studiens resultat går det att konstatera att varje parti har sitt eget sätt att språkligt formulera sina vallöften som presenteras i valmanifesten. I det analyserade språkbruket återfinns också olika strategier för att undvika ansvar för det som utlovas, något som oftast är en följd av ett stort antal passivsatser och agentstrykningar, vilket i sin tur anses typiskt för myndighetsdiskurs. Dessutom synliggör resultatet att Sverigedemokraterna är det parti som förefaller vara minst ansvarstagande och därmed kan deras vallöften uppfattas som mer osannolika. Samtidigt påpekas att partiets konkurrensposition i valet kan påverka språkbruket och formuleringen av valprogrammet.

The intention of this study is, through a phenomenographic method, to see how students in a Swedish upper secondary school perceive the accusative object in German as a foreign language. Through descriptions of these various perceptions, three outcome areas were identified. These were understanding or no or little understanding of the accusative or the accusative object. These outcome areas were further divided into subcategories, corresponding to the students’ own way of expression.  The outcome of the study is, that there are indeed various forms of perceptions among the students. All perceptions however funnel down to a common understanding, with few exceptions, when the students were asked to explain the accusative object, as opposed to when they were shown example sentences containing an accusative object.  The study also shows that the results can be beneficial for teachers of German as a foreign language, in the sense of mapping the understanding of the students. Thus, this understanding can give teachers a ground for creating a deeper and better understanding of the accusative object and the accusative.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken årskurs det är lämpligt att börja ge elever med franska som B-språk en grammatikundervisning byggd på regelförklaringar. Undersökningen är inspirerad av det svenska projektet STRIMS – Strategier vid inlärning av moderna språk, och metoden för att ta reda på frågeställningen är hämtad härifrån. Sex franskelever i årskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att låta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rätt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna använde sig av för att lösa problemen. Resultatet blev att eleverna i sjuan inte hittade några av de felaktiga meningarna. Eleverna i åttan löste i de flesta fall meningarna genom att hänvisa till grammatiska regler. Eleverna i nian använde sig inte i lika stor utsträckning av regler som åttorna utan vägleds mer av sin språkkänsla. Slutsatsen är att åttorna och niorna är mottagliga för en grammatikundervisning som bygger på regelförklaringar. Sjuorna har än så länge läst för lite franska för att undersökningen skulle vara verkligt meningsfull i denna årskurs.