Grammatikens roll i språkundervisning har varierat genom tiden. I dagens skola ses denkommunikativa förmågan som det centrala och grammatiken kan sägas ha hamnat i dessskugga. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare med behörighet attundervisa i moderna språk på gymnasiet uttrycker sig om grammatik och undervisningdärav. Utifrån intervjuer med gymnasiebehöriga lärare i moderna språk identifieras ochdiskuteras olika diskurser om grammatik. Dessa relateras till tidigare forskning ocholika teorier om språkinlärning och språkundervisning samt till styrdokument. Sommetod används kvalitativ intervju och diskursanalys används som analysverktyg. Iuppsatsen diskuteras olika perspektiv på grammatik och olika metoder som av traditionanvänts som utgångspunkt för språkundervisningen i Sverige. Utifrånintervjupersonernas yttranden identifieras diskurser som kan kopplas till hur läraretolkar det centrala innehållet för moderna språk och hur detta omsätts i deras praktik. Iuppsatsens resultat framhålls en rad olika föreställningar om grammatikundervisningsom kommer till uttryck hos lärarna samt en varierad grammatiksyn och språksyn hoslärarna. Detta visar på en svårighet att kategorisera lärare i renodlade kategorier,eftersom de alla ger uttryck för stor variation, både i hur de beskriver grammatik somfenomen och hur de beskriver sina tillvägagångssätt. Det har kunnat konstateras att dettolkningsutrymme som lämnas med avseende på grammatik i kursplanen för modernaspråk leder till pedagogiska implikationer som både kan anses vara positiva, i form avstörre frihet för professionen att själv kunna styra över undervisningens innehåll, ochnegativa då lärare inte är insatta i forskning om språkinlärning, vilket får konsekvenserför undervisningen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska?Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen. De analyserade läroböckerna ingår alla i läromedelserien Tummen upp! Svenska som är ett kartläggningsmaterial utformat efter läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Slutsatsen är att läroböckernas texter konstruerar genus på olika sätt. Trots att texterna har olika språkliga strukturer så binds de samman av flera återkommande genuskonstruktioner. Studien visar också på hur läromedlen prioriterar kunskaper före värden.

Sammanfattning på tyska: Das Ziel unserer Untersuchung besteht darin, den Mythos, dass deutsche Grammatik schwer ist, zu erforschen. Wir möchten herausfinden, inwieweit er noch existiert und durch welche Faktoren er verbreitet wird. Unsere Vermutungen sind unter anderem, dass der Mythos eventuell durch ältere Generationen weiter vererbt wird oder dass er auf die Unterrichtsform der Lehrer zurückzuführen ist. Unsere Untersuchung basiert auf einem Umfragebogen und einigen Interviews, in denen wir insgesamt 82 Schüler befragt haben. Das Resultat unserer Studie zeigt, dass der Mythos durch die Jugendlichen selber verbreitet wird, aber auch von denen, die nie Deutsch gelernt haben. Die Grammatik wird zwar als schwer angesehen, aber auch als nicht unmöglich zu lernen bezeichnet. Für den Unterricht haben wir festgestellt, dass es für den Lehrer wichtig ist, die Methoden zu variieren und Grammatik auf natürliche Art und Weise in den Deutschunterricht einfließen zu lassen. Es ist außerdem von Bedeutung, dass die Lehrer den Schülern unterschiedliche Lernstrategien vorstellen, um ein bewusstes und effektives Lernen zu gewährleisten.

Följande examensarbete är en studie av några SFI-studenters språk- och grammatiksyn i relation till undervisning. Detta arbete föranleds av en studie (Carlson 2003) kring kunskapssynen inom SFI (svenska för invandrare). Inom ramen för Carlsons (2003) studie ligger särskilt delen som är relaterad till grammatiksynen inom SFI som grund för detta arbete. Syftet med examensarbete är att utifrån teorier om systemisk funktionell grammatik skapa en vidgad förståelse av studenternas syn på språk och grammatik genom att synliggöra inom vilka kontexter informanterna efterfrågar kunskaper i svenska språket och i grammatik. För att synliggöra kontexten används de funktionella begreppen verksamhet, relation och kommunikationssätt som analysverktyg. Syftet är också att diskutera grammatikundervisning ur ett elevperspektiv med utgångspunkt i forskning kring grammatikundervisningens roll i andraspråksundervisning. Materialet utgörs av intervjuer med fyra SFI-studenter. Resultatet visar att informanterna i stor utsträckning efterfrågar kunskaper i svenska inom verksamheter som rör deras vardag, en verksamhet som av informanterna förknippas med kommunikationssättet att tala. Resultatet visar även att informanterna uttrycker ett glapp mellan deras vardagliga behov och det språk som undervisas i skolkontexten. Resultatet visar också att informanterna har en syn på grammatiken som grunden i språket, men visar att de förknippar grammatik med särskilda kommunikationssätt och en standardiserad språkvarietet. Vad gäller undervisning kan slutsatsen dras att informanterna efterfrågar dels vardagsrelaterad språkkunskap och dels grammatikkunskap.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ettgrammatiskt moment – verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. Ianalysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiskateorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddadei ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrningarbetsuppgifterna har. Därtill undersöks hur ordningsföljden är vid inlärningen av verben.Det finns olika teorier och metoder om grammatikinlärning, två av de viktigaste är dendeduktiva kontra den induktiva metoden. En annan beskriver hur man uppfattar ocharbetar med grammatiken, som produkt eller som process. När det gällergrammatikkunskap skiljer man på den deklarativa kunskapen och den procedurala.Analysresultatet visar en obalans mellan de båda läroböckerna, där det ena läromedletligger mer i framkant med dagens språkdidaktiska forskning än det andra.

No description available.

Systemisk-funktionell grammatik är en ny riktning för synen på språk och grammatik. Den funktionella grammatiken skiljer sig från den traditionella grammatiken genom att fokusera på språkets funktion snarare än vad som anses vara språklig korrekthet. Att arbeta enligt den systemiska-funktionella grammatiken i undervisningen kan få olika effekter på elevers språkutveckling. Genom en systematisk litteraturstudie har forskning sammanställts i frågan om vilka möjligheter systemisk-funktionell grammatik erbjuder. Ett sådant exempel är att den funktionella grammatiken erbjuder verktyg för att skapa ett gemensamt språk om språk i klassrummet, ett metaspråk. Detta metaspråk skapar utrymme för läraren att diskutera språk, språkval och språkliga funktioner med eleverna genom ett gemensamt språk. Vidare kan eleverna vid det funktionella arbetet utveckla en förtrogenhet med språkets funktioner genom att lära sig genretypiska drag eller hur man producerar satser av en mer komplex karaktär. Den funktionella grammatiken erbjuder även ett analysverktyg för eleverna att förhålla sig kritiskt till text vilket grundar sig i att grammatikmodellen baseras på tre metafunktioner som eleverna kan utgå ifrån när mindre beståndsdelar av en text ska analyseras vilket något som bidrar till att eleverna utvecklar litterära strategier. Avslutningsvis är det viktigt att lärare besitter goda grammatikkunskaper. Lärare med goda grammatiska kunskaper kan stötta elever i den egna språkutvecklingen i högre grad. Språkundervisningen kännetecknas av en högre grad av variation och baseras på välgrundade didaktiska och metodologiska val. Språkundervisningen skapar även goda förutsättningar för att etablera ett metaspråk i klassrummet.

Studien är en diskursanalys med kritisk ansats som ämnar synliggöra hur samhällsgruppen personer med funktionsnedsättning konstrueras språkligt samt hur rättigheter genom lagen om stöd och service förhandlas i två texter. Genom att jämföra privata och kommunala aktörer kan språkliga skillnader mellan texter härledas till en vinstdrivande bakomliggande orsak. Texterna är hämtade från ett privat vård- och omsorgsbolag samt en kommunal utförare av insatser enligt LSS. Metoden för analyserna är systemisk-funktionell grammatik och fokuserar språkhandlingar, modalitet, processer och agentivitet. Resultatet visar på både likheter och skillnader mellan avsändarnas texter, där den största skillnaden yttrar sig i vem som tillskrivs agentivitet i texterna. I texten från det privata vård- och omsorgsbolaget är det i stor utsträckning den egna verksamheten som tillskrivs agentivitet, medan den kommunala texten har en knappt synbar avsändare. Gemensamt för texterna är deras givande talarroll samt hur teman såsom självständighet och delaktighet behandlas, där en normativ syn på att leva som andra skönjs / This study is a discourse analysis with a critical approach that aims to make visible how the social group people with disabilities is linguistically constructed and how rights through the Support and Service Act are negotiated in two texts. By comparing private and municipal actors, linguistic differences between the texts can be traced to a profit-driven underlying cause. The texts are gathered from a private health and care company and a municipal provider of interventions according to LSS. The method for the analyses is systemic-functional grammar and focuses on language acts, modality, processes, and agency. The result shows both similarities and differences between the senders’ texts, where the biggest difference is expressed in who is attributed agency in the texts. In the text from the private healthcare company, it is the company itself who is attributed agency, while the municipal text barely has a visible sender. What the texts have in common is their giving speaking role and how themes such as independence and participation are treated, where a normative view of living like others is discernible.

Syftet med denna studie är att få en större förståelse för hur elever som nu läser kursen Svenska 2 upplever sin motivation till att utveckla sina grammatikkunskaper i svenska och till grammatikmomentet i gymnasieskolans svenskämne gällande graden av motivation och bakomliggande faktorer. Denna studie baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder genom en digital enkät. Informanterna utgörs av 44 elever som läser kursen Svenska 2. Diagram användes för att bearbeta de slutna frågorna i enkäten och innehållsanalys användes för att bearbeta de öppna frågorna. Self-determination theory (SDT) användes för att analysera det bearbetade materialet. Resultaten visar att eleverna är övervägande omotiverade eller neutralt inställda till sin motivation till att utveckla sina grammatikkunskaper och till grammatikmomentet i skolan men däremot ser många nyttan med grammatiken, något som kan relateras till internalisering utifrån SDT. Bakomliggande faktorer som återfinns är de följande: tråkigt/ointresse, roligare uppgifter eller arbetssätt, kan redan, jobb, allmänna användningsområden, viktigt men..., nyttan för skolan, vilja att lära, varför?, teknik och lära sig andra språk. Dessa ger i vissa fall uttryck för inre respektive yttre motivation men många faktorer inom SDT som har en positiv påverkan för motivationen kan sägas saknas, såsom competence, relatedness och autonomy. Pedagogiska implikationer som följer på dessa slutsatser är bl.a. att grammatikområdet kan behöva motiveras för eleverna, laborativa uppgifter som ett sätt att anpassa undervisningen efter eleverna och en balans mellan förståelse för elevers negativa inställning, såsom SDT förespråkar, och lärarens egna, positiva, inställning.

Syftet med denna diakrona korpusstudie är att undersöka hur och om frekvensen av den adversativa betydelsen hos kon­struk­tionerna sam­tidigt som, men samtidigt och men samtidigt som har förändrats från 1965 till 2010. De teoretiska utgångspunkterna är grammatikalisering och S-kurvan för språkut­veckling som innebär att an­vändningen av en språklig nymodighet först sprids sakta för att sedan öka snabbt för att se­dan stanna av på en högre nivå. Materialet består av en korpus sammansatt av texter från 1965, 1987 och 2010. Texterna tillhör en av tre genrer: tidskrifter, fack- och skönlitteratur och myndighetstexter.   Resultatet visar att konstruktionerna används med temporal eller adversativ be­tydelse. Den vanligaste betydelsen för samtidigt som och men samtidigt är temporal, och den van­ligaste betydelsen för men samtidigt som är adversativ. Frasernas funktioner är temporal bi­­satsinledare, adversativ bisatsinledare, huvudsatsinledare, inledare av sats­förkortning och som en del av bisats. Funktionen som en del av bisats anges då konstruktionens po­sition inte är inledande. Från 1965 till 2010 har frekvensen av använd­ningen av den ad­versativa betydelsen förändrats men inte ökat avsevärt. Använd­ningen av adversativ bi­satsinledare har minskat totalt sett men blivit vanligare inom genren tidskrifter sedan 1987. Den temporala betydelsen är fortsatt vanligast.