The aim of this study is to investigate how the cultural component, described in the communication content of the course plan, is implemented in textbooks written for English 5. Furthermore, we aim to discover to what extent practising upper secondary-school teachers in Uppsala use textbooks for English 5, as well as to ascertain how teachers teach the cultural component specified in the course plan. The methods used are quantitative and qualitative text analysis of textbooks used in English 5, as well as qualitative interviews with upper secondary-school teachers in Uppsala who teach English 5. The results are that the spread of English is portrayed in the textbooks through the mentioning of different English-speaking countries, through the inclusion of authors of different nationality and, to some extent, through informative texts. Concerning the aspects of culture that are featured in the textbooks it can be said that the culture-specific content is not very frequent and that it focuses on living conditions and traditions, but also mentions historical events and attitudes. The portrayal of culture is often implicitly present in short-stories and novel extracts rather than being presented in informative texts where the cultural descriptions are the main focus. The general Western culture emerges as norm in the textbooks and non-Western countries and minorities are described as different from the norm, often as exotic, traditional and uniform. Concerning the use of textbooks by teachers, the interviewees use them to a small extent to implement some of the content of communication, but only ever as a complement to their other materials. The cultural component can be seen as being interpreted in three ways by teachers. Firstly, as societal issues and current events, secondly as a national phenomenon, and lastly as a tool to enable the students to objectively view cultures, their own as well as foreign cultures, national or otherwise. Accordingly, seven out of the eight interviewees feel that the cultural component is important, but challenging to implement.

Detta arbete är en fallstudie av videografisk natur som ger inblick i vilka aktiviteter och vilken typ av kommunikation som sker i en engelskalektion för de yngre åldrarna. Filmen gjordes i ett klassrum i årskurs 3 och gav inblick i hur en lektion kunde se ut och vilka aktiviteter som eleverna fick ta del av. Bakgrunden till detta är att allt fler lärare som anställs i skolan saknar pedagogiskutbildning och det är därför av intresse att se hur engelskalektionerna kan se ut. Undersökningen visade att det fanns ett fokus på skriftspråkspraktiken, det vill säga på både produktion av text samt läsning. Resultatet visade också att det talade språket inte tar lika stor plats i undervisningen. Arbetsspråket för undervisningen var inte engelska utan istället användes modersmålet som ingång till språkinlärningen. Utifrån studien är det troligt att läromedlet har en stark påverkan på lektionsinnehållet och strukturen av lektionen.

The spring of 2017, we conducted a study in a few classes in the grades 1-3 withthe specific aim to explore how teachers’ use the medium of film in the classroomin order to teach English as a second language, and how the use of moviespotentially influences the pupils’ learning. The data collection methods used in the study were five semi-structuredinterviews, which were conducted over the telephone; and in connection withthese interviews participating teachers were also asked to hand out and collect aquestionnaire to the total of 75 pupils in the grades 1-3 that they collectivelytaught. The results of the study suggest that the teachers use movies as a complementto the current English teaching, and to give variety to the teaching, which givesthe pupils motivation. The results also suggest that through the implementationof film in the classroom, pupils increase their vocabulary and practice hearingcomprehension. Our conclusion is therefore that movies complement English teaching andmotivates the pupils to learn English in school.

Denna studie lyfter fram elevers engelskinlärning inom grammatik samt hur den påverkas av utomstående faktorer. Syftet med litteraturstudien har varit att undersöka grammatikens roll och olika påverkande faktorer i engelskinlärningen. I likhet med samhället är skolan i en utveckling där digitala medier har en ledande roll. Utifrån denna förändring märks det att engelskinlärningen har förändrats under de senaste 40 åren. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett kvalitativt systematiskt perspektiv där materialet är inhämtat från olika databaser.  Resultatet i de utvalda artiklarna har visat att flera faktorer som exempelvis digitala medier och motivation påverkar elevers grammatikinlärning. Fokuset för studien och dess material var på mellanstadiets år 4–6 men påverkan av motivation och digitala medier visade sig vara återkommande i flera åldrar. Andra påverkande faktorer som resultatet har visat är elevers modersmål, socioekonomiska bakgrund och den globala engelskan. Resultatet visade att ytterligare forskning behövs kring engelsk grammatikundervisning där fokuset är på engelska som ett främmande språk i den svenska grundskolan. En annan slutsats var att det i skolan behöver arbetas vidare med olika strategier för att underlätta engelskainlärningen hos eleverna.

Studiens syfte var att undersöka hur det ser ut med högläsning ur engelsk barnlitteratur på lågstadiet, både hur och i vilken utsträckning lärare använder sig av det, vilken påverkan de ser att det har på språkutvecklingen samt hur det tas emot av elever. Studien använder sig av en metodkombination med intervjuer av lärare och ett högläsningsexperiment med efterföljande elevenkäter för att få elevernas synvinkel. I empirin framkom att högläsning på engelska sällan skedde, trots dess språkutvecklande fördelar, på grund av flera upplevda svårigheter. Engelsk högläsning togs emot väl av eleverna, som inte såg lika stora problem som lärarna.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt eget muntliga användande av engelskan i undervisningen i årskurs 4–6, samt få en förståelse för när de väljer att byta språk i klassrummet. I studien använder vi oss av kvalitativa, semistukturerade intervjuer, vilket ger oss ett resultat som identifierar klassrumsklimatet, lärarens egen förmåga och elevernas förmågor inom språket som de huvudsakliga anledningarna till användandet av språkbyten i undervisningen. Resultatet visar dessutom att lärarna inser vikten av det engelska språket och dess användning i klassen, och varför vissa av lärarna använder sig mer av det. Studien är grundad i tanken om att det finns två olika läger inom forskningen kopplat till språkbyten, dels att byta mellan engelska och svenska, dels att förhålla sig helt till engelska, en dualitet som även reflekteras i resultatet.

Syftet med studien var att ta reda på hur de deltagande lärarna för årskurs 4–6 i Sverige behandlar interkulturalitet i engelskundervisningen för att bidra till utvecklingen av elevernas förmåga att delta på ett adekvat sätt i det globaliserade samhället. I och med engelskans unika roll i samhället och att vi människor stöter på kulturella olikheter ville vi synliggöra engelskämnets potential enligt de deltagande lärarna för att motverka främlingsfientlighetens konsekvenser. Ansatsen är kvalitativ med utgångspunkt i inter­kulturell kommu­nikativ kompetens i engelskundervisningen. Resul­tatet visar att lärarna säger sig arbeta med läro­medel för att främja det vi har valt att kalla den interkulturella förmågan. Vidare visar resultatet lärarnas olika åsik­ter om engelskämnets potential för att arbeta med värdegrunds­frågor. Vi anar en osäkerhet i vad lärarna anser engelsk­undervisningen ska leda till när det gäller interkulturalitet. Däremot visade lärarnas svar att de arbetar med delar av den interkulturella kompetensen. Lärarnas engelskunder­visning mot den interkulturella förmågan och värdegrunds­frågorna sker främst genom lärobokens inne­håll. Om det inte tas upp i läroboken skulle det antagligen inte heller finnas med i engelskunder­visningen.

Under det senaste decenniet har barns och ungas tillgång till olika digitala medier ökat. De flesta elever möter det engelska språket varje dag på något sätt och de är inte bara konsumenter av språket utan de producerar också engelska i olika aktiviteter på fritiden. Syftet med studien är att undersöka vilket utrymme elevernas extramurala engelska får inom ramen för skolans engelskundervisning och i vilken utsträckning eleverna har användning av engelskan de lär sig i skolans undervisning i sina fritidsaktiviteter. Extramural engelska är ett begrepp som innefattar all den engelska som eleverna kommer i kontakt med utanför skolan. Studien omfattar tre lärare och nio elever i årskurs 4-6 från tre olika kommuner i Jönköpings län. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats och materialinsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetat mer eller mindre med en inkludering av elevernas extramurala engelska i engelskundervisningen. Något som var gemensamt för samtliga intervjuade lärare var att de såg en signifikant skillnad i språkliga förmågor mellan de elever som spelade mycket onlinespel och de elever som inte gjorde det. Flertalet av de intervjuade eleverna ansåg sig på ett eller annat sätt ha användning av den engelska de lär sig i skolan på sin fritid. En slutsats som dras är att det är viktigt att undervisande lärare sätter sig in i var, i vilken form och på vilket sätt eleverna möter engelska i sin fritid för att kunna inkludera det i undervisningen i engelska. / Over the past decade, children and adolescents have had an increased access to digital media. Most students get exposed to the English language in some way every day and they are not just consumers, they are also producers of English when they are engaged in different activities in their spare time. The aim of the study is to look into how extramural English is included in English school curriculum and to what extent students have use for the English they learn at school in their spare time activities. Extramural English includes all the English that students come into contact with outside of school. Three teachers and nine students, all from Jönköping county, are included in this study. The students are in grades 4-6. The study has a fenomenographically inspired approach and semi-structured intervjuews have been used to collect the data. The result reveals that the teachers have been working more or less with including the students’ extramural English in school. All teachers that participated in the interviews mentioned that they saw a significant difference in the students’ linguistic abilities between the ones who played a great number of online games and the students who did not. Most of the interviewed students felt in one way or another that they had use for the English they learn at school in their spare time. A conclusion drawn from the results of this study is that it is important for teachers to determine where, in what form and in what way students come into contact with English in their spare time in order to include it in the English school curriculum.

Grammatikundervisningen i engelskämnet i den svenska grundskolans årskurs 4–6 har uppmärksammats som ett område där det finns ett behov av vidare forskning. Denna studie ska därför försöka öka kunskapen kring vilka undervisningsstrategier och lärandeteorier som några engelsklärare tar ställning till i sin undervisning. Fokus ligger på grammatik inom ämnet engelska, men även relationen till det svenska språket uppmärksammas. Studien har utgått från en sociokulturell teori då det är ett utvecklande gemensamt lärande som studiens resultat kommer att presentera. Semistrukturerade intervjuer utgör grunden för den empiriska undersökningen som därmed baseras på en kvalitativ metod. Deltagarna är eller har varit verksamma mellanstadielärare i olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet och slutsatsen av den empiriska undersökningen uppvisade att lärarna i studien tar hänsyn till olika undervisningsstrategier för att utforma sin grammatikundervisning i engelska. Bland annat använder de läroböcker, digitala verktyg samt olika repetitionsuppgifter. Det framkom även att flera av lärarna utgick från beprövade erfarenheter vid sina grammatiklektioner och genom lärarnas utsagor framkom det att den sociokulturella teorin låg som grund till undervisningen. Det svenska språket har utifrån intervjuerna visat sig inte ha en betydande roll i det engelska klassrummet förutom vid grammatikgenomgångar i engelska. Slutligen visade resultatet att elevernas kunskaper mäts genom framför allt muntliga och skriftliga uppgifter som inte utgörs av grammatikprov. / Grammar teaching in the English subject in the Swedish primary school years 4-6 has attracted attention as an under-researched area. This study will therefore try to increase knowledge about the teaching strategies and learning theories that some English teachers use in their teaching. The focus is on grammar in English but the relation to the use of the Swedish language has also been noticed. The study is based on sociocultural theory as the results from the study foreground the importance of collaborative learning. Semi-structured interviews form the basis for the empirical study, which means that it is based on a qualitative methodological point of view. The participants are, or have been, active primary school teachers in years 4-6 from different municipalities in Sweden. The results and the conclusion of the empirical study show that the teachers in the study consider different teaching strategies to design their grammar teaching in the English subject. Among other things, they use textbooks, digital tools, and various repetition assignments. It is also apparent that several of the teachers base their grammar lessons on best practice, and through the teachers’ statements it can be seen that the sociocultural theory is the foundation for their teaching. Based on the interviews, the Swedish language has not been shown to play a significant role in the English classroom except when going through grammatical issues in English. Lastly, the study shows that students' knowledge is primarily measured through oral and written assignments that are not grammar tests.

The aim of this study is to examine and identify the different ways in which secondary and upper secondary school teachers perceive the use of fiction to teach English as well as their beliefs about the outcome or benefits of doing so. Five secondary and upper secondary school teachers in Sweden who teach English as a foreign language were interviewed about how they use fiction to teach English. A phenomenographic cross-case analysis was used to analyse the data. The teachers’responses were categorized and labelled into two main themes, that is, teaching methods and benefits of using fiction to teach English. However, the teachers’ descriptions about the definition and medium of expressing fiction was first established. The data from the theme ‘teaching methods’ were later sorted, categorized, and labelled into six instructional strategies. The teaching strategies included: selecting authentic learning material for students; building knowledge about themes in the fictional works; using classroom discussions to support students' learning; encouraging students to use their previous knowledge and learning experiences to understand the content of the fictional works; using audio-visual aids to enhance students' understanding of themes in the fictional works; and designing tasks that reinforce learning. These strategies were common amongst all five teachers. However, there were some subtle differences in the teaching methods, caused by factors such as the students’ mastery of the English language, the English course(s) the teachers were teaching and the fictional material they were using to teach English. / Syftet med denna studie är att undersöka och identifiera de olika sätt på vilka högstadielärare och gymnasielärare uppfattar användningen av fiktion för att undervisa engelska samt deras uppfattning om fördelarna med att göra det. För att få insikter om detta intervjuades fem lärare som undervisar engelska som främmande språk på högstadiet och gymnasiet i Sverige. En fenomenografisk tvärfallsanalys användes som metod för dataanalys och lärarnas beskrivningar av vad fiktion betyder samt på vilket sätt den kan uttryckas framställdes. Lärarnas svar kategoriserades i två huvudteman och märktes som: undervisningsmetoder och fördelarna att undervisa engelska genom fiktion. Data från temat ’undervisningsmetoder’ sorterades, kategoriserades och delades in i sex undervisningsstrategier. Undervisningsstrategierna innefattar: att välja autentiskt undervisningsmaterial; att bygga upp kunskap om teman i de fiktiva verken; att använda klassrumsdiskussioner för att stödja elevernas lärande; uppmuntra eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter av lärande; använda audiovisuella hjälpmedel för att förbättra elevernas förståelse av teman i de fiktiva verken; utforma uppgifter som förstärker lärande. Dessa strategier var gemensammabland de fem lärarna. Det fanns dock några små skillnader i undervisningsmetoderna som orsakades av elevernas behärskning av det engelska språket, de engelska kurserna som lärarna undervisade i och de fiktiva materialen som de använde för att undervisa engelska.