Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur funktionell grammatik kan svara mot det som dagens grammatikundervisning brister i och efterfrågar. Uppsatsen presenterar genom en litteraturgenomgång synen på dagens grammatikundervisning, dess bakrund, argument och strävansmål. Dessutom innehåller uppsatsen en presentation av Michael Hallidays funktionella grammatik och dess möjliga tillämpning i skolundervisningen och vid textanalys. Avslutningsvis förs en kort diskussion kring funktionell grammatik och en meningsfull grammatikundervisning.

Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet. Som tycktes också vara mer frekvent i relativsatser där det inbäddade subjektet var i hög grad tillgängligt, i fråga om pronominell och animat status hos referenten.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas.  Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd. Dessa två steg lägger tillsammans grunden för den sista delen av undersökningen, vilken innebär en analys av de presuppositioner som kan utläsas i texterna. Resultatet av undersökningen visar att modelläsarna som skapas i de olika annonserna liknar varandra i stor utsträckning; samtliga annonser tycks exempelvis förutsätta en urban, kapitalstark och trendmedveten läsare. Hemmet kan i stor utsträckning ses som ett uttryck för modelläsarnas identitet och livsstil och i annonserna kan tre gemensamma teman utläsas: hemmet fungerar som en arena för konsumtion, som en plats för socialt umgänge och som en plats för avkoppling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasielärares inställning till grammatikundervisning. Metoderna som användes var fem kvalitativa intervjuer samt en liten enkätundersökning. Resultatet visar att lärarna tycker att språkriktighet är viktigare än grammatik i undervisningen. Samtliga ser grammatiken som ett redskap för att förbättra språket men ingen av dem vet hur de ska motivera sina elever till att lära sig den. Lärarnas åsikter skiljer sig åt gällande elevernas bristande kunskaper inom grammatik när de kommer från högstadiet. Det förekommer även olika åsikter kring hur viktigt det är att avsätta tid för grammatik i undervisningen samt huruvida grammatiken uttrycks i styrdokumenten.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kristendomen framställs i ett läroboksavsnitt i ämnet religion på högstadienivå. För detta har jag använt den systemisk-funktionella grammatikens ideationella analys och undersökt fördelningen av processtyper, textens förstadeltagare samt positionerna för karaktärer relaterade till kristendomen. Analysen visar att kristna människor ofta förekommer som förstadeltagare och därmed framställs som aktiva i texten. Däremot förekommer karaktären Gud, och till viss del resten av treenigheten, framför allt i ganska abstrakta processer, och framstår på så sätt som ett mer abstrakt fenomen än kristna. Detta blir särskilt tydligt om man jämför med karaktären kejsar Konstantin, som är en drivande förstadeltagaren i texten. Detta kan kopplas till läroplanens mål om en icke-konfessionell skola och tolerans. I användningen av pronomenen man respektive vi kan man dock ana en vag antydan till att kristendomen kopplas till människor i dåtid medan människor i nutid antas vara icke-troende, men det skulle krävas en utförligare analys än den ideationella för att bekräfta en sådan hypotes.

Jag har genomfört en textanalys av 12 krönikor från 2013-2016 som handlar om depression. Syftet med undersökningen var att undersöka hur depression framställs i krönikor idag beroende på om skribenten har erfarenhet av sjukdomen från ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Jag har tagit avstamp i den systemisk-funktionella grammatiken och undersökt teman, attityder och värderingar, närhet och distans, identitetsskapande samt deltagarroller. Resultaten från undersökningen visar att det skiljer i framställningen av depression beroende på om skribenten har egen erfarenhet eller erfarenhet som anhörig inom alla de områden jag valde att undersöka. Både sjukdomstillstånd och människor framställs som aktiva och passiva beroende på skribentens erfarenhet, de med egen erfarenhet skapar mer närhet till läsaren och en starkare identitet med den egna gruppen och båda grupperna har en negativ attityd till sjukdomen depression men olika om andra sjukdomsdrag samt människor.

Det här är en studie om svensklärares attityd till grammatikundervisning. Jag har undersökt vad några svensklärare på gymnasieskolor i Mellansverige har för uppfattning om grammatik, deras egen grammatikundervisning, och grammatik i styrdokumenten. För att försöka svara på frågeställningarna har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med svensklärare på några olika skolor i området. Intervjuerna har visat att det finns skilda åsikter bland de medverkande lärarna kring frågor om deras egen erfarenhet av grammatik, deras undervisning, grammatikens roll i svenskämnet och styrdokumentens behandling av grammatiken. Det upptäcktes även likheter i, till exempel, deras uppfattningar om grammatikens nytta och det faktum att de flesta var missnöjda med styrdokumenten samt att elevernas förkunskaper när de börjar på gymnasiet inte alltid är tillräckliga. Studiens resultat ger en inblick i några svensklärares attityder till grammatikundervisning, men är inte generaliserbar och speglar inte hur alla svensklärares åsikter ser ut. / <p>svenska</p>

Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativ undersökning belysa den relevansgrammatiken har i undervisningen i svenskämnet. Den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med både lärare och elever på en gymnasieskola i Mellansverige, som undersöker vad lärare och elever anser om grammatik samt vilken grammatikundervisning som bedrivs på skolan. Slutsatsen blev att lärare har en positiv inställning till grammatikundervisning, men finner det svårt att göra undervisningen rolig och meningsfull för eleverna. Eleverna har även de i stort en positiv inställning, men anser sig inte behöva grammatikundervisning mer än den undervisning som hjälper dem i deras skrivprocess. Svårigheter verkar ligga i att styrdokumenten är svårtolkade samt att lärarna inte haft tid nog att utforma en bra undervisning som prövar eleverna på det nya kunskapskravet om grammatik, som finns inskrivet i läroplanen för gymnasieskolan.

I detta examensarbete undersöker jag hur Luleå kommun framställs på kommunens webbsida. Under min praktik på Luleå kommun våren 2017 fick jag en chans att se kommunens arbete på nära håll och även diskutera kommunens viktigaste kommunikationsfrågor med anställda, och det är utifrån dessa erfarenheter jag har valt inriktningen för denna undersökning. Materialet består av 6 webbtexter som har publicerats på kommunens hemsida under fliken 10 000 nya Luleåbor. Materialet valdes efter en närläsning av kommunens varumärkesplattform med syfte att identifiera hur kommunen själva uttrycker att de vill uppfattas. För att analysera webbtexterna har jag använt en systemisk-funktionell metod där jag har tittat närmare på hur ideationella betydelser som rör kommunen uttrycks i texterna. Syftet är att undersöka om kommunen framställs som en aktiv eller passiv deltagare och som en kommun som, i enlighet med ett utvalt påstående ur varumärkesplattformen framställs som en kommun som “bidrar till en hållbar tillväxt”.   Resultatet visar att kommunen visserligen framställs i en aktiv roll när kommunen förekommer i texter, men att vissa faktorer samtidigt påverkar bilden av kommunen som en kommun som aktivt bidrar till en hållbar tillväxt. Vissa av de lexikogrammatiska valen i texterna verkar istället göra arbetet med tillväxten och kommunens roll i det otydlig. Passiva processer används exempelvis i större utsträckning för att informera om byggandet av bostäder i kommunen än processer i aktiv form med en tydlig agent. Att förstå kommunens roll i tillväxtarbetet ställer därmed vissa krav på förkunskaper hos läsaren.

Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar. Vi intervjuade de två klassernas svensklärare om bedömning, respons och skrivutveckling. Studien bygger därmed på både en kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet av studien visar att en grammatisk textanalys enskilt inte fungerar som bedömningsunderlag, och analyserna visar inte något tydligt samband med lärarnas betyg. Studien lyfter istället fram att bedömningen bör grunda sig på både en kvalitativ och kvantitativ analys. Den visar textens kvaliteter vilket kan ge underlag för mer konstruktiv respons och dokumentation av elevens skrivutveckling. Vi framhäver därför värdet av att eleverna får tillägna sig ett metaspråk tillsammans med lärarna och anser att de grammatiska begreppen bör implementeras i svenskundervisningen.