Dhana ya usarufishaji, kama Kamusi ya Isimu na Lugha inavyoeleza, ni ubadilishaji wa neno huru ama mofimu huru yenye maana ya kisemantiki na kuifanya mofimu funge na yenye maana ya kisarufi zaidi. Tunaposema kuhusu usarufishaji, mara nyingi tunamaanisha hasa ubadilishaji wa neno huru liwe mofimu. Miongoni mwa aina zote za maneno, ambazo zinaweza kusarufishwa, zile zinazotumika mara nyingi zaidi ni nomino na vitenzi. Ningetaka kujibu swali juu ya kazi ya kisarufi ya leksimu mwana: baada ya kuzichunguza maana zake za kisarufi inawezekana kutilia mkazo kwamba katika lugha ya Kiswahili tunashuhudia mwanzo wa kuibadilisha nomino huru mwana iwe kiambishi awali cha uundaji wa maneno mapya yanayotaja watu mbalimbali kutokana na kazi, shughuli zao, kuwepo katika vyama n.k. Inawezekana kwamba maneno ambatani yanayoanzia na mwana yanaunda ngeli maalum ya nomino (sawa na ngeli ya 1a/2a ya lugha nyingine za Kibantu).

Diese Dissertation ist der Grammatik als einer historischen Textsorte gewidmet. Grammatik ist nicht nur ein Teil der Sprach(wissenschafts)geschichte Europas, sondern ein sehr wichtiges Instrument der Sprachpolitik, Sprachpflege, Sprachkodifizierung und Sprachlehre. Im Kontext vor allem integrativ ausgerichteter Textsortenlinguistik wird in dieser Dissertation die Grammatik einer historischen Einzelsprache – in diesem Fall des Spanischen – als Darstellung einer Textsorte bzw. Textsortenvariante betrachtet. In Europa hat die Grammatik seit Beginn der Standardisierung gesprochener Volkssprachen und nach dem Vorbild der lateinischen Grammatiken ein eigenes variables Modell der sprachlich-textuellen Gestaltung entwickelt und zeichnet sich durch Multifunktionalität und eine komplexe Struktur aus. Es wird ein theoretisches Analysemodell entwickelt, das diachronische Variation und Wandel der Textsorte „Handbuch Grammatik“ umfassend beschreiben und erklären kann. Das Ziel ist ferner, dieses Modell auf die Analyse des Untersuchungskorpus anzuwenden. Dazu wurden vier Grammatiken der spanischen bzw. kastilischen Sprache ausgewählt, die als Wendewerke der linguistischen Tradition Spaniens anerkannt sind: - „Gramática de la lengua castellana“ von Antonio de Nebrija, 1492 (als erstes vollständig auf Spanisch geschriebenes grammatisches Handbuch des Spanischen); - „Gramática de la lengua castellana“ von Real Academia Española, 1771 (als erste kollektive, akademische Grammatik des Spanischen); - „Gramática de la lengua castellana“ von Academia Española, 1931 (die vorletzte Fassung der Akademiegrammatik, die fast für das gesamte 20. Jahrhundert autoritativ war); - „La nueva gramática de la lengua española“ von Real Academia Española und Asociación de Academias de la Lengua Española, 2009-2011 (die letzte Fassung der Akademiegrammatik, basierend auf dem gegenwärtigen Zustand der Sprache des 21. Jahrhunderts und mit Charakter „panhispánico“). / In this thesis grammar is analyzed as a historical text type. Grammar is not only part of language and linguistics’ history but also a very important instrument of language policy, codification, teaching, and glottopolitics as well. In the context of predominantly integrative text-type linguistics, grammar of a single historical language - in this case Spanish - is considered in this work as a realization of a text type or variant of a text type. In Europe grammar has been developing its own variable model of text-structure and is characterized by versatility since the beginning of the standardization of spoken vernacular languages and basing on the model of Latin grammars. A theoretical analysis model is developed the way that it can comprehensively describe and explain the diachronic variation and change of the text type - "Handbuch Grammatik". The aim is also to apply this model to the analysis of the study corpus. For this purpose, four grammars of the Spanish (Castilian) language were selected. These texts are recognized as turning points of the Spanish linguistic tradition: - "Gramática de la lengua castellana" by Antonio de Nebrija, 1492 (as the first grammar manual of Spanish written entirely in Spanish); - "Gramática de la lengua castellana" by Real Academia Española, 1771 (as the first collective Academy grammar of Spanish); - "Gramática de la lengua castellana" by Academia Española, 1931 (the penultimate version of the Academy grammar which has been used for almost the entire 20th century); - "La nueva gramática de la lengua española" by Real Academia Española and Asociación de Academias de la Lengua Española, 2009-2011 (the last version of Academy grammar based on the current state of the language of the 21st century and with the character "panhispánico").

Denna undersökning syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till, definierar och undervisar i grammatik med de yngre åldrarna och de svårigheter som lärarna stött på i sin grammatikundervisning. Denna undersökning baseras på intervjuer med sex behöriga lärare i årskurs 1–3, varav en speciallärare som tjänstgjorde på samma skola i förskoleklass. Som komplement till den del av lärarintervjuer gjordes också en översiktlig läromedelsanalys utifrån läromedel som lärarna uppgav att de använde i grammatikundervisningen. Grammatik och grammatikundervisningen är ett omdiskuterat ämne, även om diskussionen inte är så uttalad när det gäller undervisning på lågstadiet. Sammantaget visar undersökningens resultat att de deltagande lärarna ser begreppet grammatik som ett diffust begrepp och det definieras också olika av lärarna. Det framkom även stora variationer när det gällde lärarnas attityd till begreppet grammatik och grammatikundervisning som något svårt och tråkigt eller som något som de anser är enkelt och meningsfullt. Däremot råder samstämmighet hos deltagarna om att grammatik och grammatikundervisning är viktigt för elevernas språkutveckling. Läromedelsanalysen visade att det i vissa läromedel tydligt framgick grammatiska inslag och grammatiska begrepp användes, medan det i andra läromedel inte gick att urskilja de grammatiska inslagen. / The purpose of this survey is to examine the way teachers relate to, define and teach grammar to pupils of the younger grades and the difficulties they encounter in teaching grammar. The research is based on interviews carried out among six licenced teachers, all employed in the same school and of whom one is a special education teacher. They teach classes in pre-school and primary school, grade 1¬3. Complimentary to the interviews, a general analysis of the teaching material used in their teaching, was carried out. Grammar and grammar teaching is a widely discussed topic, even if little is said about grammar teaching in the younger years. Altogether, the results of the study show, that the teachers taking part in the study regard grammar as a vague and unspecific term and the teachers define the concept of grammar differently. Another conclusion was that the attitudes towards grammar among the teachers varied widely. Some consider grammar difficult and boring while others believe it to be meaningful and easy to grasp. On the other hand, the teachers taking part in the survey agreed upon the importance of grammar and grammar teaching in the linguistic development of the pupils. The analysis of the teaching materials showed that some materials cover grammar as an clearly defined topic and formal grammatic terms were consciously used, while in others formal grammar as a topic was less evident.

We present an algorithm for deciding whether an arbitrary proper probabilistic context-free grammar is consistent, i.e., whether the probability that a derivation terminates is one. Our procedure has time complexity $\\\\mathcal O(n^3)$ in the unit-cost model of computation. Moreover, we develop a novel characterization of consistent probabilistic context-free grammars. A simple corollary of our result is that training methods for probabilistic context-free grammars that are based on maximum-likelihood estimation always yield consistent grammars.

Review

We present an algorithm for deciding whether an arbitrary proper probabilistic context-free grammar is consistent, i.e., whether the probability that a derivation terminates is one. Our procedure has time complexity $\\\\mathcal O(n^3)$ in the unit-cost model of computation. Moreover, we develop a novel characterization of consistent probabilistic context-free grammars. A simple corollary of our result is that training methods for probabilistic context-free grammars that are based on maximum-likelihood estimation always yield consistent grammars.

Swahili ist keineswegs eine besonders „exotische“ Sprache, aber dennoch fällt es schwer, eine gu-te moderne Grammatik des Standard-Swahili (Kiswahili sanifu) zu finden. Insbesondere die Inter-pretation der vorkommenden Tempora, Aspekte oder Modi des Verbs sind in den erhältlichen Grammatiken diskrepant bis widersprüchlich. Der Artikel versucht, einen systematischen Ansatz für eine strukturelle Matrix des TAM-Systems im Swahili herauszuarbeiten. Dabei beziehe ich mich auf die von Shankara Bhat in The Prominence of Tense, Aspect and Mood (1999) vorge-schlagene typologische Methode. Bhat legt dar, dass nicht jede Sprache jede Dimension von TAM gleich gewichtet, sondern dass jeweils eine davon vorherrscht. Eine Analyse von TAM in einer be-stimmten Sprache muss sich daher an der prominenten Dimension orientieren. Im Artikel wird herausgearbeitet, dass das Tempus die strukturierende Dimension im Swahili darstellt und dass im Gegensatz dazu der Aspekt nicht systematisch grammatikalisiert ist. Dabei war es nötig, die im Swahili vorkommenden TAM-Formen funktional zu interpretieren und zu benennen, da diese in der aktuellen Literatur teilweise sehr unterschiedlich analysiert werden.

Baada ya kupitishwa kwa sheria iliyoruhusu kuanzishwa kwa magazeti binafsi mnamo 1992, kumeibuka magazeti mengi ya lugha ya Kiswahili nchini Tanzania yanayochapishwa kila siku. Kundi moja la magazeti ni lile la magazeti yanayojulikana kwa jumla kama `Magazeti ya Mitaani´. Magazeti katika kundi hili yanabeba mada nyingi mbalimbali zinazohusu mambo ya watu mitaani, masuala ya mambo ya kidini mitaani, vichekesho, na mara nyingi yale yanayowasibu wanajamii mitaani mmojammoja au kwa jumla. Nia yetu katika makala haya ni kuchunguza masuala ya kisarufi katika maelezo yanayojitokeza katika `magazeti ya mitaani´.

Syftet med studien är att se om de som besvarar ungdomars frågor om genitalier, sexpraktik och sexualitet på nätet kan vara delaktiga i att re_producera normer kring dessa ämnen i och med sina språkliga val. Studien ämnar också se om dessa re_produktioner, i sådana fall, skiljer sig åt beroende på vilket kön frågeställaren uppfattas ha. Studien är en diskursanalys med utgångspunkt i vissa feministiska teorier om genusperformativitet och könsmaktsordning och utgår från den konstruktivistiska språksynen. Vidare metoder som använts är systemisk-funktionell grammatik med fokus på den interpersonella metafunktionen samt tematisk analys av de språkhandlingar som förmedlar en verklighet gentemot frågeställaren att hen ska göra något eller vilja något. Resultatet påvisar att Fråga UMO till viss del kan vara delaktiga i att re_producera normer kring kön och sex. Sett till materialet storlek är det dock inte särskilt vanligt förekommande. Fråga UMO använder inte så vitt skild grammatik beroende på om personen uppfattas som tjej eller kille utan snarare skiljer sig grammatiken åt beroende på om frågan ställs om genitalier eller sexpraktik/sexualitet. Dock kan vissa delar av resultatet härledas till tjejers och killars förväntade sexlust, till det faktum att killar mer sällan besöker ungdomsmottagningen samt att att vissa tabubelagda ämnen kan kopplas till ett specifikt kön. Slutsatsen som dras är att Fråga UMO skulle kunna låta bli att köna personer i sina svar för att vara mer inkluderande. De skulle också kunna byta namn på sina kategorier Tjejers underliv och Killars underliv till exempelvis ”Snippor och snoppar”. Dock finns det antagligen förklaringar till varför svaren formulerats som de gjort. Dels är målgruppen ungdomar mellan 13-25 år och ska således vända sig till både barn och vuxna. Sedan gör även den flyktiga och distanserade kommunikationssituationen det svårt för svararen att utmana normer som ligger i disposivet, det vill säga de normer som är ju djupt rotade i våra kulturer och samhällen att de ses om sanna och naturliga. Överlag verkar Fråga UMO försöka att ha ett så inkluderande och jämställt bemötande som möjligt.

Denna studie har som syfte att undersöka hur råd och stöd språkligt konstrueras i en forumkontext gentemot personer som lider av ett självskadebeteende. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för hur icke-professionella personer ger råd och stöd till personer som lider av denna typ av psykisk ohälsa. Studien har urskilt två typer av råd: känslomässiga respektive informativa råd. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens språkmodell har studien genomfört  textanalyser av rådens ideationella och interpersonella funktion. Resultatet visar på både likheter och skillnader i hur känslomässiga respektive informativa råd språkligt konstrueras. Studien visar att de båda typerna av råd till störst del beskriver en betydelsemässig erfarenhet som syftar till mentala tillstånd och handlingar samt att de båda typerna är informationsgivande till sin karaktär. Trots att de känslomässiga och de informativa råden förefaller lika varandra utifrån flera avseenden har studien visat att de representerar två olika språkliga karaktärer. De känslomässiga råden karaktäriseras till stor del av att den som ger råd språkligt placerar sig själv i självskadandekontexten, detta till skillnad från de informativa råden där den som ger råd till stor del osynliggörs.