Syftet med arbetet är att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa färdigheter i två läromedel för moderna språk i skolår 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi använder är alltså en komparativ textundersökning av två brukstexter. För att nå svar på våra frågeställningar har vi format våra egna variabler med förankring i aktuell språkinlärningsforskning som utgångspunkt för vår textanalys.Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i båda läromedlen, men att övningarna i för stor utsträckning är inriktade på styrning och reproduktion. Båda läromedlen följer aktuell forskning kring språkinlärning, men det i franska tenderar i något större utsträckning att använda målspråket som arbetsspråk samt tillämpar ett induktivt arbetssätt för grammatikinlärning. Detta är mindre tydligt i läromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetsspråk. Slutsatsen är att som språklärare måste man alltid vara uppdaterad vad gäller språkdidaktikisk forskning för att ha kunskap om hur läromedlen ska tolkas på rätt sätt.

Denna studie syftar till att undersöka hur grammatiken integreras i en språkundervisning vars syfte är att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga (Skolverket 2011). Genom intervjuer med språklärare och elever undersöker jag kvalitativt hur grammatiken i praktiken kommer in i undervisningen och om det finns förhållningssätt och metoder som är mer effektiva än andra. Inledningsvis studerar jag hur kommunikativ kompetens definieras i ett teoretiskt perspektiv samt vilka är de olika undervisningsmetoder som språklärarna kan relatera till när det gäller grammatik. Därefter, presenteras resultatet av intervjuer med fyra språklärare och tre gymnasieelever. Resultatet visar att både lärare och elever är medvetna om betydelsen av grammatik för språkinlärningen. Lärarna strävar efter att undervisa grammatik som en del i ett sammanhang och inte som ett isolerat moment, men de har trots allt en tendens att bryta ned undervisningen i mekaniska och kontrastiva övningar. Eleverna å sin sida uppskattar dessa kontrastiva och repetitiva övningar, samtidigt som de efterfrågar ökade möjligheter att träna på grammatiska färdigheter i muntlig kommunikation. Vidare kan det konstateras att det saknas ett gemensamt förhållningssätt i skolan när det gäller grammatikundervisning i moderna språk, det är i stället lärarens bakgrund och lärarstil som styr hur grammatikundervisningen utformas.

Detta arbete är en litteraturstudie med fokus på hur funktionell grammatik (även kallad systemisk funktionell grammatik) inom främmandespråks- och andraspråksundervisning framställs inom forskningsfältet. Syftet är att beskriva och analysera hur den funktionella grammatiken i undervisning framställs i tio vetenskapliga artiklar samt hur dessa kunskaper från forskningen kan konkretiseras för att främja språkutveckling inom undervisningen av moderna språk i den svenska skolan. Detta arbete belyser och analyserar även hur språk och språkundervisning framställs i de tio forskningsartiklarna och vilka konsekvenser det kan medföra för de didaktiska val som lärare gör. Som analysmetod används diskursanalys. Analysen visar på hur flera olika diskurser om språkundervisning kan spåras i de tio vetenskapliga artiklarna, samt hur dessa, i vissa fall, framställer samma begrepp ur olika synvinklar och hur diskurserna på olika sätt försöker hävda sig mot varandra. Studien visar också på att funktionell grammatik kan ge möjligheter till en grammatikundervisning som kombinerar både grammatisk analys och kommunikativa aktiviteter, vilket stämmer bra överens med den kommunikativa syn på grammatik som förespråkas i styrdokumenten samt de tendenser som råder inom nutida språkforskning.

SammanfattningErfarenheten från min VFU, där jag upplevde att franskelever, särskilt på vårterminen och i synnerhet elever i franska 4, hade luckor i sina grammatikkunskaper och att detta ofta hindrade dem i kommunikationen, gjorde att jag började fundera på orsakerna. Likaså blev jag, när jag fick hjälpa till att genomföra de nationella proven, förvånad över den låga nivån på kraven; i synnerhet vad gäller stavning och grammatik. Under utbildningen blev jag även konfunderad av innehållet i kursplanerna och framför allt ordalydelsen i betygskriterierna. Båda mina handledare upplevde att kraven sänkts med tiden och en av dem även att elevernas allmänna grammatikkunskaper blivit sämre. Det borde vara i allas intresse att kunskapsnivåerna blir bättre eller i alla fall inte försämras, och i denna undersökning försöker jag belysa fenomenet och diskutera möjliga lösningsförslag.Undersökningen utgår från tre olika frågeställningar, nämligen vilken syn och vilka förutsättningar eleverna har, vad det är som avgör i vilken omfattning och hur lärarna undervisar i fransk grammatik samt hur lärarna tolkar styrdokumenten. För att behandla frågeställningarna har jag dels intervjuat franskelever (22 st.) i kurserna franska 3 och franska 4 och dels tre fransklärare, varav två undervisar på gymnasiet och en både på gymnasiet och grundskolan samt analyserat styrdokumenten.Av intervjuerna framkommer att eleverna har en varierande erfarenhet av sina tidigare franskstudier, flera har fått byta lärare under högstadietiden, en del har haft mycket grammatik och några nästan ingen alls. Samtliga elever anser att grammatik är nödvändig för att lära sig ett språk och de anser att grammatik är grunden för ett språk. Lärarna anger att de numera sätter kommunikationen i fokus men att de även undervisar i grammatik. Två av lärarna undervisar snarare explicit och en mer implicit. De har samtliga lång erfarenhet av att undervisa i franska och menar att de inte har problem med att tillämpa de nya styrdokumenten. Här skiljer sig mitt resultat från andra undersökningar som visar att en del lärare verkligen inte vet hur mycket och hur de ska undervisa i grammatik.Min analys av styrdokumenten pekar på att de är otydliga och inte hjälper läraren som måste tolka dem och varje lärare får då en egen uppfattning, vilket medför att elever som gått samma kurs inte har homogena grammatikkunskaper och i värsta fall otillräckliga kunskaper för att läsa vidare på universitet och högskola. Styrdokumenten borde vara klarare med ett mer detaljerat innehåll och på ett påtagligt sätt vara direkt kopplade till aktuell forskning.

Språk är ett viktigt verktyg för kommunikation som används dagligen i samspelet individer emellan. Grammatik som är språkets regler för uppbyggnad däremot används inte lika ofta på ett medvetet sätt. Majoriteten av elever på grundskolan har en negativ eller neutral inställning till grammatikundervisning och detta kan förklaras av en mängd olika faktorer såsom undermåliga uppgifter, oengagerade lärare eller alltför hög abstraktionsnivå på uppgifterna. Forskningsperspektivet i denna uppsats är sociokulturell teori, forskare som Vygotskij, Säljö samt Cummins och hans välanvända fyrfältsmodell fungerar som verktyg för lärares didaktiska arbete, i detta fall grammatikundervisning men används också som analytiskt redskap i det här arbetet. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kognitivt utmanande samt kontextbunden inlärning och elevernas eventuellt positiva inställning till grammatikundervisning i ämnet svenska. En kvantitativ ansats har valts varvid enkätundersökningar har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av 99 elever på en kommunal högstadieskola i en större västsvensk stad. Enkäterna har analyserats genom en envägs variansanalys (ANOVA). Resultatet har visat på samband mellan kognitivt utmanande samt kontextbunden inlärning (Cummins fält B) och elevers positiva inställning till grammatik.

Bakgrund: I den svenska läroplanen Lgr 22 förekommer inte termen "grammatik" explicit (Skolverket, 2023). Däremot förekommer andra terminologier som tydligt beskriver grammatiska principer och strukturer såsom språklig struktur, normer och ordföljd. Läroplanen fungerar som en handledning för lärare inom specifika ämnen och fastställer både lärandemål för eleverna och kriterierna för bedömning. Det som fortfarande är oklart är vad för slags metod lärare i svenska som andraspråk använder för att undervisa eleverna i grammatik. Syftet: Syftet med vår studie med lärares strategier i grammatikundervisning i svenska som andraspråk är att ta reda på lärares uppfattningar om sin egen grammatikundervisning och deras tillvägagångssätt. Metod: Studien tillämpas genom en kvalitativ enkätmetod genom öppna frågor där informanterna motiverar sina svar. Informanterna är svenska som andraspråkslärare. Studien sammankopplas med den fenomenografiska metoden, där vi kategoriserar informanternas svar i olika kategorier. Resultat: Studiens resultat är att lärarnas strategier i grammatikundervisningen baseras främst på faktorer såsom klassens eventuellt gruppens behov. Dessutom arbetar majoriteten av lärarna med grammatik implicit där lärarna väver in grammatiken i olika moment av undervisningen snarare än explicit.

I inlärning av ett andraspråk är fokus vanligtvis riktat på uttal, grammatik, hör- och läsförståelse samt skrift utifrån givna mål och betygskriterier i Läroplan för grundskolan, (Lgr22)(Skolverket, 2022) med relativt lite fokus på muntlig förmåga. Området kring vilka språkliga strategier som kan hjälpa andraspråkselever att våga diskutera och föra fram sina åsikter har dock fått begränsad uppmärksamhet i svensk kontext. Syftet med studien är därför att bilda kunskap om vilka språkliga strategier som elever med svenska som andraspråk använder i en elevledd argumenterande diskussion och vilka faktorer dessa elever anser viktiga för att våga diskutera och framföra sina åsikter. Studien utgör en kombination av samtalsanalyser (diskursanalyser) av elevledda argumenterande diskussioner och elevers rankning av faktorer med ett sociolingvistiskt perspektiv. De observerade mönstren överensstämmer med tidigare internationell forskning om att turhållande yttrandemarkör är en viktig språklig strategi för att undvika kommunikationssammanbrott. Eleverna i studien prioriterar emotionell trygghet framför språklig trygghet och anser att diskussion med vänner är en framgångsfaktor för att våga föra fram sina åsikter på svenska. Framtida forskning kan exempelvis utforska om förekomsten av språkliga strategier hos en andraspråkstalare går att använda som instrument för språklig nivåbedömning.

I denna uppsats undersöks hur tre ämneslärare på gymnasiet bedriver grammatikundervisning i kursen Svenska 2 genom att fokusera på deras synsätt och arbetsmetoder. Denna uppsats syftar till att bidra med en fördjupad förståelse för hur grammatikundervisning i gymnasieskolans svenskämne motiveras och utformas i praktiken. Med utgångspunkt i tre djupgående intervjuer och analys av arbetsmaterial kartlägger studien lärarnas syn på grammatik samt de argument och strategier de använder för att motivera och genomföra grammatikundervisning. Uppsatsen presenterar tre distinkta synsätt på grammatikundervisning bland svensklärare i gymnasieskolan. Samtliga lärare understryker grammatikens betydelse för elevernas språkutveckling och dess roll i att förbättra skrivförmågan. Lärarna använder varierande metoder för sin grammatikundervisning, vilket reflekterar deras syn på grammatikundervisning och deras strävan efter att främja elevernas språkliga förståelse och skrivförmåga.

In this essay the use of pronouns in educational textbooks teaching Swedish languagehistory, intended for compulsory school (grade 7–9) is examined, the purpose beingto investigate the aspect of interculturality in the texts. The questions asked are:What interpersonal meaning is mediated in the texts, and in what way is thismeaning compatible with an intercultural approach? To answer these questions ananalysis of the use of personal pronouns is carried out, aimed at the interpersonalmetafunction within the framework of Systemic Functional Grammar. Three printedand one digital textbook are examined. The analysis shows that the textbooks to someextent use an address that promotes interculturality, and at the same time tend toreproduce the perception of a Swedish us and a foreign them.

The aim of this essay is to study the place and function of grammar as a teaching area in the policy documents for compulsory and upper secondary school in Sweden. Furthermore, the essay aims to examine potential similarities and differences regarding grammar in the documents of the different school forms. The used method is a thematic analysis, where the material has been coded and classified into themes. Based on the analysis, two main themes were identified: grammar and progress. The two main themes could then be divided into several subthemes, which further describes the place and function of grammar within the policy documents.