Syftet med denna studie är att undersöka elever och lärares attityder till grammatikundervisning, med fokus på grammatiken som redskap vid inlärning av moderna språk. Två gruppintervjuer genomfördes med tre respektive fyra högstadieelever. Två lärare som undervisar i både svenska och moderna språk intervjuades också, även dessa aktiva på högstadiet. Resultatet visar att eleverna har en negativ inställning till grammatikundervisningen i svenska och anser att den är tråkig, ointressant och överflödig. Grammatikundervisningen i deras moderna språk värderas högre. Eleverna separerar även grammatiken inom svenskämnet och moderna språk och ser den inte som överförbar. De upplever inte heller ett behov av att använda den svenska grammatiken som ett metaspråk vid lärarrespons eller för att tala om texter. Lärarnas attityder till grammatik är mycket positiva, men deras försök att engagera eleverna är inte alltid lyckade. Grammatikens värde behöver därför belysas tydligare och mer återkommande för att bli mer synligt för eleverna.

Syftet med detta arbete är att redogöra för vilka attityder som förekommer i spansklärares utsagor beträffande grammatikens roll och utrymme i deras undervisning, metoder för att behandla grammatik samt anledningarna till det tillvägagångssätt som de medger ha. En kvalitativ metod, nämligen ett online frågeformulär som har svarats av fyra verksamma lärare i grundskolan, har använts för att samla in data om deras uttalande och åsikter kring de nämnda frågorna. Resultatet har blivit att de deltagande lärarna är eniga om att uppge grammatiken en viktig roll och en prioriterad plats i sin undervisning och beskriver grammatiken som ett viktigt verktyg som kan underlätta språkinlärning. Metoderna som de säger använda sig av för att inkludera grammatik i undervisningen visar att olika kombinationer av deduktiva, induktiva, explicita och implicita metoder förekommer. Den gemensamma anledningen till att de väljer en sammansättning av metoder är strävan efter anpassning till elevens förmågor, behov och förutsättningar i den svenska skolmiljön.

Idag existerar spridda och motstridiga uppfattningar om grammatik ska inkluderas eller exkluderas ur den tidiga engelskundervisningen, däremot är det brist på forskning som undersöker detta i relation till elever i lågstadieåldern. Ur detta forskningsgap uppkom idén till studien. Studiens syfte var att undersöka grammatikens roll i engelskundervisningen i årskurserna 1-3. Det gjordes genom att undersöka vilka uppfattningar om finns hos lågstadielärare om grammatik i den tidiga engelskundervisningen och hur de arbetar med grammatik på lågstadiet, om de gör det. För att samla in empiri kombinerades en enkätundersökning med uppföljande intervjuer. Tjugoåtta lågstadielärare svarade på enkäten och tre av dem deltog i uppföljande intervjuer. I resultatet uppkom uppfattningar som både speglade att grammatik ska inkluderas- och exkluderas ur engelskundervisningen i årskurserna 1-3 varav majoriteten av lärarna ansåg att grammatik ska uppmärksammas vid vissa tillfällen. Undersökningen visade även att alla lärare, på olika sätt, uppmärksammande- eller undervisade grammatik i den tidiga engelskundervisningen. Studiens huvudsakliga slutsats är att en implicit grammatikundervisning dominerar i lågstadiets engelskundervisning.

I detta examensarbete undersöks synen på grammatikundervisning rörande verb och tempus hos lärare inom utbildningsformen Svenska för invandrare. I styrdokumenten för utbildningsformen finns krav på att eleven ska lära sig ett funktionellt andraspråk. Detta åsyftar både kommunikativa aspekter och språklig korrekthet, dock utan några explicita krav på vilka grammatiska moment som ingår i de olika kurserna.Verbtempus är en aspekt av svenskan som andraspråksinlärare kan ha svårt att lära sig och använda. I detta arbete undersöks därför lärares attityder till användning av tempus i de olika kurserna, i syfte att se om olika tempus förekommer i olika kurser samt hur lärarna uppger vilket syfte grammatikundervisningen fyller i deras undervisning. Lärarnas och elevernas användning av metaspråkliga termer berörs också.Resultatet visar vissa mönster rörande tempusförekomst i kurserna och hur lärarens perspektiv på grammatikundervisning påverkar kursinnehållet och krav på användning av metaspråkliga termer. Krav på användning av enklare tempus förekommer i de tidigare kurserna och mer komplexa och sammansatta tillkommer i de senare. Lärare i de tidigare kurserna uppger att de i större utsträckning använder metaspråkliga termer och ställer högre krav på att eleverna använder dessa, än vad lärarna i de senare kurserna uppger.Resultatet verkar peka åt att lärarna utformar grammatikundervisningen utefter vad de själva anser är viktiga för eleverna, vilket kan leda till att kursinnehållet skiljer sig åt. Enstaka mönster visar på att den pragmatiska kompetensen tar en allt större roll i undervisningen ju högre kurs eleven studerar.

Laurisch, Teresa (2018). Flerspråkiga elever som uppvisar grammatiska svårigheter- hur kan vi bedöma och hjälpa på rätt sätt? Speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragJag vill bidra med en litteraturöversikt som ska ge förståelse för hur språkutvecklingen hos flerspråkiga elever med språkstörning förlöper, vilka insatser för att stärka språkutvecklingen för flerspråkiga barn med språkstörning som har befunnits vara effektiva och hur dessa kan tillämpas av lärare och speciallärare. Det finns relativt mycket forskning och litteratur om ordförrådets utveckling hos flerspråkiga barn med språkstörning. Att dessa elever visar stora brister i sitt ordförråd och därför behöver träna upp det, är också ofta ett faktum som undervisande lärare är överens om. Men det är lika betydelsefullt att träna upp den grammatiska förmågan och därmed språkets formsida. Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att göra en litteraturöversikt och att utifrån den skriva en sammanfattning och rekommendation till skolor om hur de lättare kan upptäcka flerspråkiga elever med språkstörning och hur man kan arbeta språkutvecklande med denna elevgrupp.Jag kommer att beskriva typisk grammatisk utveckling och vad som är en typisk grammatisk utveckling hos flerspråkiga barn. Sedan fördjupar jag mig i grammatisk inlärning hos barn med språkstörning och hur skolan kan stödja dem på rätt sätt.Frågeställningar•Hur kartlägger man flerspråkiga elevers utveckling av grammatisk förmåga?•Vilka specifika stödinsatser behöver flerspråkiga elever med språkstörning för att utveckla sin grammatiska förmåga?Teoretisk förankring och tidigare forskningDet är betydelsefullt att följa andraspråksutvecklingen och uppmärksamma eventuella svårigheter tidigt. Det finns ett stort behov av bedömningsverktyg men det krävs även rätt förhållningssätt och intresse för flerspråkiga elevers språkutveckling. Pedagoger som möter flerspråkiga barn i förskolan och skolan behöver kunskap och verktyg för att se språklig mångfald i klassrummet som en resurs istället för att uppfatta det som ett hinder. Processbarhetsteorin är en modell för grammatisk inlärning som förutsäger att den grammatiska utvecklingen sker hierarkiskt inom alla språk. Man utgår ifrån vad barnet kan istället för att fokusera på vad det inte kan. Enligt processbarhetsteorin utvecklas det nya språket enligt vissa principer som bygger på de föregående. Jag har valt att indela detta avsnitt av mitt arbete i olika delavsnitt för att redogöra överskådligt. A: Typisk grammatisk utvecklingB: Flerspråkiga barns grammatiska utvecklingC: SpråkstörningD: Grammatisk utveckling hos barn med språkstörningE: Hur vi kan mäta och bedöma grammatisk utveckling - ProcessbarhetsteorinMetodArbetet är en litteraturstudie som har till syfte att kunna användas som en rekommendation för skolor och hur de kan bedöma språkutvecklingen och arbeta med flerspråkiga elever med språkstörning.ResultatI resultatdelen presenteras det väsentliga som kom fram i de centrala artiklarna som handlar om flerspråkiga barn med språkliga svårigheter, både när det kommer till utredning och intervention. På grund av att grammatisk utveckling av enspråkiga barn med språkstörning redan avhandlades i tidigare forskning, kommer resultatdelen att koncentreras enbart på flerspråkiga barn med språklig sårbarhet eller språkstörning. Resultatdelen struktureras i delavsnitten:A: Hur flerspråkiga barns grammatiska utveckling påverkas av en språkstörningB: Utredning (kartläggning) av flerspråkiga eleverC: Insatser (intervention) inom skolans ramSpecialpedagogiska implikationerMed stöd av ett case avhandlas möjligheter till handlingsplan för utredning och intervention utifrån en elev i årskurs 3 som uppfyller kriterier för en (outredd) språkstörning. Rätt kartläggning har stor betydelse för flerspråkiga elever och andraspråksinlärare med inlärningsproblematik. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2017) påpekar att flertalet tester utgår från svenska förhållanden, det vill säga att de är utprovade på barn med svenska som modersmål, vilket kan ge missvisande låga resultat när flerspråkiga barn testas. Vidare bidrar samverkan mellan hemmet, skolan och modersmålsläraren till att man får en bättre bild av var elevens svårigheter ligger. Det måste finnas tydliga rutiner kring utredningsarbete och alla möjliga instanser ska involveras. Det kan verka som att en flerspråkig elev har generella läs- och skrivsvårigheter när resultatet är hämtat från en standardiserat test som utgår från en enspråkig norm. Det är viktigt att alltid ha ett tydligt syfte med kartläggningen och att förmedla det till alla inblandade. Det övergripande syftet är naturligtvis att undanröja hinder för lärande och att öka måluppfyllelsen för den enskilda eleven och därmed även höja elevens självkänsla och självförtroende. Undervisningsmodeller för flerspråkighet ökar inkluderingen av alla elever oavsett språklig bakgrund och är nödvändiga i dagens flerspråkiga samhälle. NyckelordFlerspråkighet - Grammatik - Intervention - Processbarhetsteori - Språkstörning

I detta arbete utforskar vi gymnasieelevers motivationsgrunder i moderna språk, utifrån de moment som förekommer under deras lektioner: kommunikation (lyssnande, tal, läsning och skrivande), samt grammatik och översättning. Metoden som använts är kvantitativ undersökning genom elevenkäter till elever som tidigare studerat franska på högstadiet och fortsatt med det på gymnasienivå.Huvudsyftet med undersökningen var att utreda vad elever önskar sig av en fransklektion, för att förse språklärare med indikationer om hur lektioner kan läggas upp på ett sådant vis att elever motiveras, fullföljer sina studier i målspråket och inte hoppar av. Vi jämför också elevernas önskningar med Skolverkets direktiv, samt forskning om såväl studiemotivation som främmandespråksinlärning. Vår tes är att vi genom att fånga elevernas perspektiv på lektionerna kan stärka deras motivation att lära sig språket.Vår slutsats är att elever motiveras av ett högt fokus på kommunikation, framförallt muntlig produktion, men att grammatik och översättning ändå har viktiga roller att spela i undervisningen.

Studiens övergripande syfte är att lyfta fram och uppmärksamma en viktig del av SFI-undervisningen – samsynen kring grammatikens betydelse i undervisningen. Krashens olika teorier gällande grammatikens inlärning har delvis utgjort grunden för undersökningen. Den övergripande specifika frågeställningen som besvaras i studien är om det finns någon samsyn mellan SFI-lärare kring grammatikens betydelse i SFI-undervisningen. Studien utgår från tre viktiga aspekter inom grammatikundervisningen. Den första aspekten är SFI-lärarnas uppfattning om grammatikens status och roll i SFI-undervisningen. Den andra aspekten är SFI-lärarnas upplevelse, att utifrån uppfattningen om grammatikens betydelse i SFI-undervisningen, lära ut så eleven har möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav i respektive kurs. Den tredje aspekten är SFI-lärarnas omfattning av grammatik i SFI-undervisningen utifrån påverkan av Skolverkets formulering i kursplanen gällande grammatiska strukturer. Semistrukturerade djupintervjuer används som metod och genomförs med totalt fyra kvinnliga och två manliga SFI-lärare inom Vuxenutbildningen, på tre olika arbetsplatser i tre olika kommuner. Av respondenterna har alla lärarexamen med minst 30 högskolepoäng i ämnet svenska som andraspråk och är i åldrarna 42 till 56 år samt undervisar i SFI-kurs C respektive D. Resultatet visar att det finns en samsyn. SFI-lärarnas uppfattning är att grammatikens status och roll i undervisningen anses vara hög och viktig. Lärarnas förhållning till samsynen varierar i SFI-undervisningen utifrån förmågan att hantera det som privatperson eller i sin yrkesroll. SFI-lärarna upplever att den egna uppfattningen om grammatikens betydelse i undervisningen påverkar hur de lär ut grammatik och indirekt i vilken grad eleven har möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav i respektive kurs. Det finnas en viss delad uppfattning utifrån olika påverkansfaktorer som exempelvis förutsättning och vilja hos eleven. SFI-lärarna är eniga om att Skolverkets formulering i kursplanen för SFI gällande grammatiska strukturer i mycket låg grad påverkar deras omfattning av grammatik i SFIundervisningen. En anledning är att grammatiken inte kan vara fristående från övriga språkliga delar i undervisningen. Relaterat till de teoretiska utgångspunkterna är slutsatsen att lärarna har en samsyn utifrån status och roll, möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav och att omfattningen av grammatik i SFI-undervisningen inte påverkas av formuleringen i gällande styrdokument.

The aim of this essay is to study the place and function of grammar as a teaching area in the policy documents for compulsory and upper secondary school in Sweden. Furthermore, the essay aims to examine potential similarities and differences regarding grammar in the documents of the different school forms. The used method is a thematic analysis, where the material has been coded and classified into themes. Based on the analysis, two main themes were identified: grammar and progress. The two main themes could then be divided into several subthemes, which further describes the place and function of grammar within the policy documents.

Syftet med denna studie var att få kunskap om vilka metodiska val läromedel i tyska gör när de behandlar ett särskilt grammatiskt fenomen. Som metod valdes textundersökning där fyra moderna (2000-2005) och ett äldre (1993-1995) svenskt läromedel (ett för högstadiet och fyra för gymnasieskolan) analyserades för de fyra variablerna form, progression, elevtyper och metaspråk. Vidare ingick även kvalitativa intervjuer av fyra lärare. Det konstaterades att det fanns en skillnad mellan kursplanerna och läromedlen, där den kommunikativa språksynen i dagens kursplaner inte adekvat återspeglades i hur ett flertal läromedel behandlade adjektivböjningen. Studien antydde också att modern språkdidaktisk forskning inte alltid kommer till användning när adjektivböjningen behandlas av läromedlen. Vidare visade undersökningen att lärare tycks vara medvetna om läromedlets brister och ofta ser det som en självklarhet att läromedlet behöver kompletteras. Slutsatsen av arbetet blev att välutbildade lärare borde kunna komplettera med eget material i de fall läromedlet fungerar som utgångspunkt och att de även borde kunna kompensera för mindre lämliga val gjorda av läromedlen. / The aim of this study was to identify the methodological choices of Swedish schoolbooks for German regarding their treatment of the German adjective declension. Four modern (2000-2005) and one older (1995) Swedish schoolbook (one for lower secondary education and four for upper secondary education) were analyzed for the four variables form, progression, type of learner and metalanguage. Furthermore, qualitative interviews with four teachers were conducted. It was found that there was a discrepancy between the Swedish syllabus and the schoolbooks, where the communicative view on language of the syllabus was not properly reflected in the schoolbooks’ treatment of the adjective declension. Moreover, modern research in language didactics is not always prominent in the schoolbooks’ treatment of the German adjective declension. Teachers seem to be aware of the schoolbooks’ flaws, though, and see it as natural that they have to supplement. It could be concluded that well educated teachers may compensate for poor choices made by schoolbooks.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ”språkets bruk och byggnad” i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande. Slutsatsen visar att tre av gymnasielärarna integrerar grammatik i den ordinarie undervisningen dock i varierande grad. Vidare kom vi fram till att det finns fyra sätt att integrera grammatik i undervisningen.