Review

Swahili ist keineswegs eine besonders „exotische“ Sprache, aber dennoch fällt es schwer, eine gu-te moderne Grammatik des Standard-Swahili (Kiswahili sanifu) zu finden. Insbesondere die Inter-pretation der vorkommenden Tempora, Aspekte oder Modi des Verbs sind in den erhältlichen Grammatiken diskrepant bis widersprüchlich. Der Artikel versucht, einen systematischen Ansatz für eine strukturelle Matrix des TAM-Systems im Swahili herauszuarbeiten. Dabei beziehe ich mich auf die von Shankara Bhat in The Prominence of Tense, Aspect and Mood (1999) vorge-schlagene typologische Methode. Bhat legt dar, dass nicht jede Sprache jede Dimension von TAM gleich gewichtet, sondern dass jeweils eine davon vorherrscht. Eine Analyse von TAM in einer be-stimmten Sprache muss sich daher an der prominenten Dimension orientieren. Im Artikel wird herausgearbeitet, dass das Tempus die strukturierende Dimension im Swahili darstellt und dass im Gegensatz dazu der Aspekt nicht systematisch grammatikalisiert ist. Dabei war es nötig, die im Swahili vorkommenden TAM-Formen funktional zu interpretieren und zu benennen, da diese in der aktuellen Literatur teilweise sehr unterschiedlich analysiert werden.

Baada ya kupitishwa kwa sheria iliyoruhusu kuanzishwa kwa magazeti binafsi mnamo 1992, kumeibuka magazeti mengi ya lugha ya Kiswahili nchini Tanzania yanayochapishwa kila siku. Kundi moja la magazeti ni lile la magazeti yanayojulikana kwa jumla kama `Magazeti ya Mitaani´. Magazeti katika kundi hili yanabeba mada nyingi mbalimbali zinazohusu mambo ya watu mitaani, masuala ya mambo ya kidini mitaani, vichekesho, na mara nyingi yale yanayowasibu wanajamii mitaani mmojammoja au kwa jumla. Nia yetu katika makala haya ni kuchunguza masuala ya kisarufi katika maelezo yanayojitokeza katika `magazeti ya mitaani´.

<p>Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning. Dessutom visar undersökningen att den nya funktionella grammatik som sätter undervisningen i meningsfulla sammanhang inte slagit igenom i svensk grammatikundervisning.</p> / <p>The aim of this study is to examine if and how teachers in Swedish secondary school acquaint themselves with research on grammar education and if this research affect their grammar lessons. Five in-depth interviews with teachers have produced information that show that the teachers base their grammar lessons on the curricula, textbooks and collegial tradition. The interviews show that because of insufficient grammar didactics in their teacher education the teachers support their education with this material. The teachers do not actively look for research on grammar and it does not affect their grammar lessons in any obvious way. The new functional grammar which promotes grammar education in a meaningful context has not yet become generally accepted.</p>

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning. Dessutom visar undersökningen att den nya funktionella grammatik som sätter undervisningen i meningsfulla sammanhang inte slagit igenom i svensk grammatikundervisning. / The aim of this study is to examine if and how teachers in Swedish secondary school acquaint themselves with research on grammar education and if this research affect their grammar lessons. Five in-depth interviews with teachers have produced information that show that the teachers base their grammar lessons on the curricula, textbooks and collegial tradition. The interviews show that because of insufficient grammar didactics in their teacher education the teachers support their education with this material. The teachers do not actively look for research on grammar and it does not affect their grammar lessons in any obvious way. The new functional grammar which promotes grammar education in a meaningful context has not yet become generally accepted.

Att studera nominaliseringar i gymnasieelevers texter ger en bild av elevers skrivkunskaper inför vidare studier och tydliggör arbetet med ett vetenskapligt skrivande i kursen svenska 3 i gymnasieskolan. Nominaliseringar bidrar bland annat till att skapa informationstäta texter, vilket är något som det vetenskapliga skrivandet kan kännetecknas av. Syftet med studien är att studera det vetenskapliga skrivandet genom nominaliseringar i elevtexter och med syftet vill vi också ge en bild av gymnasielärares arbete med och uppfattning om vetenskapligt skrivande genom nominaliseringar. Metoden grundar sig i en huvudsaklig kvantitativ metod med ett kvalitativt komplement. Den kvantitativa metoden består av en beräkning och en indelning av nominaliseringar i kategorier och den kvalitativa metoden omfattas av två intervjuer. Materialet utgörs av 72 elevtexter fördelat på två uppgifter som är hämtade från två klasser i kursen svenska 3 på gymnasiet. Utöver detta har vi genomfört intervjuer med svensklärarna i de två klasser som elevtextmaterialet är hämtat ifrån. Resultatet visar att fördelningen av nominaliseringar inte skiljer sig särskilt mycket mellan de två uppgifterna och att de flesta elever använder mellan 21 och 30 nominaliseringar per text. Den mest förekommande ändelsen är -ning. Intervjuerna tydliggör att nominaliseringar får ett begränsat utrymme i undervisningen trots att de ses som en viktig del av det vetenskapliga skrivandet och att användningen av nominaliseringar sällan är ett medvetet och aktivt val av eleverna.

I den här uppsatsen studeras grammatik i litteratur för små barn. Materialet består av ett urval böcker som riktar sig till barn i åldern noll till tre år och som är skrivna av några av Sveriges populäraste barnboksförfattare. Språket i böckerna analyseras med hjälp av Svenska Akademins grammatik för att kartlägga vilka avsteg från den grammatiska normen som är vanligast i materialet samt hur frekvent dessa avsteg förekommer. Mot bakgrund av forskning om barnspråk jämförs även grammatiken i barnboksmaterialet med barns grammatik. Resultaten visar att de vanligast förekommande grammatiska avstegen i materialet är subjektlöshet och avsaknad av finithet i verbfrasen. En rad andra avsteg från den grammatiska normen förekommer också relativt regelmässigt. Resultaten visar vidare att det finns skillnader avseende grammatik i texterna skrivna av olika författare. Två av författarna som ingår i undersökningen använder ett språk som motsvaras av grammatiken i mycket små barns språk. De övriga tre författarna använder grammatik som med enstaka undantag kan anses motsvara språkbruket hos barn i det övre skiktet av den aktuella ålderskategorin.

Denna studie undersöker det språkhistoriska momentet i läroböcker för kursen Svenska 3. Studiens syfte är att undersöka vilka språkliga teorier som förkommer i tre utvalda läroböcker för kursen samt vilken sanningsmodalitet som språkliga förändringar framställs med. Undersökningen visar att det främst är teorierna komparativ grammatik och sociolingvistik som tydligt går att urskilja i läroböcker för kursen Svenska 3. Övriga språkliga teorier som generativ grammatik, junggrammatik och strukturalism går att urskilja men kräver vidare tolkningsramar för att motivera dess förekomst i läroböckerna. Undersökningen visar även att äldre epoker i språkhistoria till stor del framställs med större säkerhet och sanningsmodalitet än senare språkliga epoker.

Kiswahili hat ein doppeltes System der nominalen Klassifikation. Das erste System ist das aus dem Bantu (Niger-Congo) bekannte System der konkordierenden nominalen und \"pronominalen\" Präfixe; das zweite, jüngere System gründet sich auf das Bedeutungsmerkmal [belebt]. Die grammatische Kategorie NUMERUS (SINGULAR::PLURAL) gilt nur im zweiten System; innerhalb des ersten Systems ist die Bildung der Nominalpaare, z .B. mtulwatu, ein derivationeller Prozeß und bezieht Konkordanz sich ausschlieBlich auf die Kategorie KLASSE.

Naturally occurring dialogue is by far the most frequent manifestation of human speech and therefore has a legitimate claim to being regarded as a prime object of study in the sciences of language. Looking at the factors which determine the structure of natural dialogue, one cannot escape the conclusion that not only what is being said but also what is being inferred from what is said contributes towards determining the sequence and content of moves as well as the choice of grammatical features which are crucial for dialogue cohesion and for the interpretation of utterances in dialogue: `Constellations of surface features of message form are the means by which speakers signal and listeners interpret what the activity is, how semantic content is to be understood and how each sentence relates to what precedes follows.`