Thesis (doctoral)--Rijksuniversiteit Groningen, 1995. / Includes bibliographical references (p. 231-237).

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2009

Zugl.: Mainz, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2008

<p>Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser. Majoriteten av lärarna tycker att det är viktigt med grammatikundervisning och att eleverna bör lära sig hur språket är uppbyggt. Det framkommer i undersökningen att eleverna inte har så klar uppfattning om vad de gör på lektionerna. De är främmande för begreppet grammatik och har inte så stor uppfattning av vad det är. Däremot tycker eleverna att det är viktigt att lära sig om språket och hur det är uppbyggt. Lärarna uppfattar att eleverna tycker att grammatikundervisningen är tråkig men samtidigt uttrycker flera att eleverna tycker det är roligt i skolan. I undersökningen framkom också att det finns en skillnad på vad yngre och äldre lärare har för uppfattning om grammatikens betydelse i undervisningen. Äldre lärare använder sig i större utsträckning av färdigt läromedel än yngre. De tycker även att det är mer vikigt med grammatikträning än de yngre lärarna.</p>

Techn. Universiẗat, Diss., 2001--Berlin.

I den här uppsatsen studeras valbroschyrer från tre svenska partier utgivna åren 1998 och 2010 för att identifiera modelläsarna i dessa broschyrer. De tre partierna är Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Modelläsare är den presupponerade läsaren av en text som kan sägas vara den som avsändaren av texten riktar sig mot. Modelläsaren är textintern vilket innebär att det är en identitet som skapas på olika nivåer i texten.      Syftet med uppsatsen är att studera hur modelläsarna konstrueras i broschyrerna, vilka egenska­per de ger uttryck för, om de skiljer sig partierna emellan och om det skett en förändring av modell-läsaren mellan de två årtalen.      Metoden som används grundar sig i den systemisk-funktionella grammatiken, en grammatik­modell som utgår från språkets betydelse. Analysen delas in i två huvudkategorier, den skriftliga analysen och bildanalysen.      I den skriftliga analysen undersöks först den ideationella betydelsen i form av textens processer och deltagare. Det andra steget består av att analysera den interpersonella betydelsen i form av språkhandlingar, modalitet distans och attityder. I den skriftliga analysens sista del analyseras textens presuppositioner, det innebär vad som kan antas om modelläsaren i form av bland annat sociala och kulturella egenskaper.      Bildanalysen består av två steg. Först studeras den ideationella betydelsen där, precis som i den skriftliga analysen, processanvändningen står i fokus. Det andra steget är den interpersonella betyd­elsen då bildhandlingarna i bilderna analyseras samt distans och attityder.      Undersökningens resultat visar sex individuella modelläsare som har både likheter och olikheter sig emellan, både över partigränser och mellan årtalen. Ett övergripande mönster som exempelvis syns är att modelläsare i oppositionspartiers broschyrer i större utsträckning ser negativt på rådande samhällsläge och regering till skillnad från modelläsare som tillhör regerande partier. Alla tre parti­ers modelläsare förändras mellan årtalen till olika grad där den sverigedemokratiske visar upp störst förändring.

Att språkdelen är en viktig del i svenskundervisning råder inga tvivel om, dock är känslorna inför inlärningen av dessa kunskaper varierande.  I denna studie läggs fokuset på gymnasielärare och deras attityder till grammatikmomentet i svenskundervisningen. Lärarna fick i en webbenkät svara på frågor om vad deras tankar och känslor inför grammatikmomentet är, samt hur de valt att lägga upp undervisningen i grammatik. Resultatet analyserades sedan utifrån gruppen som en helhet, samt utifrån en indelning i tre lärargrupper som baserades på hur länge lärarna hade undervisat i svenska på gymnasienivå. Resultatet visade att lärarna var eniga om att det är viktigt att ha praktiska och teoretiska kunskaper i grammatik, men när det sedan gällde frågan om vad de tycker om momentet så visade sig de yngre lärarna ha en något negativare inställning till momentet. När det gällde hur lärarna undervisar i grammatik fanns det många olika varianter, men vanligast var traditionella grammatikövningar där man plockar ut t.ex. ordklasser och satser, samt olika former av textanalys. Gällande examinationsformer dominerade vanliga prov, men det framgick också att en del lärare ansåg att inga prov behövdes, utan att de inlärda kunskaperna visade sig i elevernas skrivna texter. / <p>2018-06-19</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka hur en huvudsakligen syntaktiskt definierad ordklass som prepositioner framställs i läromedel för högstadiet. Ges eleven tillräckliga förutsättningar för att förstå vad som särskiljer prepositioner från andra ordklasser? Som teoretisk utgångspunkt används lärandeteorin variationsteori tillsammans med en genomgång av hur prepositioner förklaras i ett antal språkvetenskapliga källor. Som metod används kvalitativ innehållsanalys. Läromedlen analyseras utifrån ett antal undersökningsfrågor som formuleras mot bakgrund av variationsteorin och de språkvetenskapliga källorna. Undersökningen visar att inget av läromedlen ger eleven tillräckliga verktyg för att kunna särskilja prepositioner från andra ordklasser. Framför allt saknas det syntaktiska kriteriet att prepositioner tar ett komplement. I ett av de tre läromedlen ger man kriteriet en förenklad förklaring utan att samtidigt synliggöra innebörden med exempel eller övningar, och i de andra två saknas förklaring helt. Även det betydelsemässiga kriteriet att prepositioner betecknar en relation framgår inte tydligt i något av läromedlen. I samtliga läromedel framgår däremot att prepositioner kan ha en vag egenbetydelse och att det kan vara svårt att välja rätt preposition i fasta uttryck. I två av läromedlen kretsar också en stor del av övningarna runt just konsten att välja ”rätt” preposition. I undersökningen tolkas detta som ett uttryck för en ambivalens mellan att ge språkvetenskap utrymme, respektive att fokusera på slipandet av kommunikativa färdigheter. En ambivalens som kopplas till styrdokumenten där förmågan att urskilja språkliga strukturer anges som en ämnesspecifik förmåga, men där samma förmåga lyser med sin frånvaro i de betygsgrundande kunskapskraven. / <p>2018-06-15</p>

This licentiate thesis investigates the case and the syntactic position of the direct object in South Saami. The focus is on plural direct objects, which have Differential Object Marking, a phenomenon in which the case alternates between different types of direct objects. In South Saami, some direct objects carry the accusative case form in the plural, while others only carry the plural marker. This variation of suffix displayed on the direct object is contingent on definiteness; definite direct objects consistently display the accusative case form in the plural while indefinite direct objects, specific and nonspecific alike, lack accusative morphology. In addition to case marking, the study presents an analysis of the alternation of the syntactic position of some direct objects. Definite and indefinite specific direct objects can be realized in two positions: as the complement of the verb or in a position as specifier of the light verb projection. By contrast, indefinite nonspecific direct objects obligatorily surface in the complement position of the verb. This variability in syntactic position of some direct objects is analyzed by means of a Specificity Operator, adjoined to the DP-level of every specific NP, definite and indefinite. The operator moves as an instance of quantifier raising in order to take scope over Existential Closure (EC). EC binds NPs in its domain and give them an existential reading. Therefore, when the Specificity Operator raises, it anchors the DP it is adjoined to in a domain, which is unbound by EC and therefore facilitates a specific interpretation. The operator, void of phonological content, can raise alone to the specifier of vP as an instance of covert movement. The operator can also Pied-pipe the DP it is adjoined to, which results in overt movement of the DP. Indefinite nonspecific direct objects lack the Specificity Operator and therefore they remain in-situ in the VP, where they are bound by EC. In addition to its theoretical value, the thesis will be of use for teachers, students and others with an interest in a better understanding of the case form and the position of the direct object in South Saami. / Daennie licentiaatetjaalegisnie gïehtjedem guktie Åarjelsamien direkte objeekth gelliengiertesne kaasushgïetjieh åadtjoeh. Manne gelliengiertem veeljeme juktie åarjelaemien gïele Differential Object Marking åtna. Naakenh direkte objeekth dam giehtjiem -idie guedtieh, mij ackusatijvem gelliengïertesne muana. Jeatjah direkte objeekth barre låhkoegiehtjiem -h guedtieh, mij ajve gelliengïertem muana, menh ij kaasusem. Dan åvteste direkte objeekti kaasushaamoeh molsedieh. Mov gïehtjidimmie vuesehte ahte definijte direkteobjeekth gelliengiertesne dam ackusatijvegïehtjiem. Eah indefinijte direkte objeekth dam gïethjiem utnieh, valla barre gelliengierehaamoem utnieh. Manne vielie gïehtjedem gusnie, dennie raaje- sisnie, leah dej direkte objeekti sijjieh. Gaavneme ahte joekehtsh leah aaj ovmessie direkte objeekti gaskoeh. Definijte jïh indefinijte specifijke direkte objeekth utnieh göökte sijjieh gusnie maehtieh jïjhtedh, valla indefinite ovspecifijke direkte objeekth utnieh ajve aktem sijjiem gusnie maehtieh årrodh. Gaajhkh dah golme ovmessie direkte objeekth maehtieh maadthsijjesne årrodh goh verben komplemeente, valla definijte jïh indefinijte specifijke direkte objeekth maehtieh aaj aktene vP:n specificeerijisnie jïjhtedh. Manne daam joekehtehtem jïh vuesehtem mannasinie naemhtie jis. Mov innovasjovne lea akte specifijkeoperatovre. Dïhte lea adjungeradamme fïerhten DP:se mij lea definijte jallh indefinijte specifijke. Dïhte operatovre iktesth bæjjene DP:n sistie vP specificeerijen sïjse, men dïhte maahta aaj dam DP:m buektedh Pied-pipingen tjïrrh. Dïhte specifijkeoperatovre bæjjene juktie edtja baataridh Existential Closuren (EC) jaksoste. Gosse operatovre bæjjene, dïhte dan sov DP:m dïbrehte akten domeenese, gusnie specifijke guarkoe daerpies sjædta. Dah direkte objeekt mah eah specifijkeoperatovrem utnieh tjoerieh baetsedh VP:n sijse, jïh dannasinie EC dejtie veadta. Dannasinie existentielle guarkoem åadtjoeh. Daate tjaalege vihkeles lingvistihke teorijese, valla aaj lohkehtæjjide, learoehkidie jïh jeatjide guhth sïjhth buerebe guarkedh mij kaasusidie lea direkte objeekten jïh gusnie, dennie raajesisnie, dïhte objeekte jæjhta. / I den här licentiatavhandling undersöks kasusformen hos de direkta objekten och deras syntaktiska position i sydsamiskan. Fokus ligger på direkta objekt i pluralis, vilka uppvisar fenomenet differentiell objektsmarkering, som innebär att vissa direkta objekt bär ackusativsuffixet i plural medan andra endast bär pluralsuffixet. Denna variation i objektsmarkering är känslig för definithet. Definita direkta objekt har accusativändelsen medan indefinita, både specifika och icke-specifika direkta objekt, saknar den. Utöver själva realiseringen av kasussuffix undersöks också de direkta objektens syntaktiska position. En analys presenteras som definierar olika typer av nominalfraser och skiljer definita och specifika direkta objekt från icke-specifika direkta objekt. Den första typen uppvisar variation i sin syntaktiska placering och har möjligheten att dyka upp både i komplementställning till verbet och i en den lilla verbfrasens specificerare, det vill säga vid gränsen för den lexikala fasen. Indefinita icke-specifika direkta objekt, som utgör den andra typen, kan bara uppträda i en position som komplement till verbet. På basis av den analys som inkluderar min innovation Specifikhetsoperatorn, vilken är adjungerad till alla definita och specifika direkta objekts DP-nivå, kan de två positionerna förklaras. Specifikhetsoperatorn flyttar alltid till vP:s specifierare som en kvantifierarinteraktion, där Specifikhetstoperatorn får räckvidd över Existential Closure (EC) och förankrar sin DP i en domän där en specifik tolkning blir nödvändig. Detta är en typ av osynlig flytt. Flytten kan också vara synlig. I det fallet sker medfraktning (Pied-piping) när Specifikhetsoperatorn tar med sig den DP den är adjungerad till när den flyttar till vPs specifierare. Direkta object som saknar Specifikhetsoperatorn stannar i positionen som komplement till verbet och binds därför av EC, vilket leder till att de får en existentiell tolkning. Bortom sitt värde för lingvistisk teoribildning kommer avhandlingen också att bli viktig för lärare, studenter och elever såväl som för andra med ett intresse av att bättre förstå vilket kasus som uppträder på sydsamiska direkta objekt och dessa objekts position i satsen.