Mot bakgrund av debatten om brister i den traditionella grammatikundervisningen i skolan syftar föreliggande kunskapsöversikt till att beskriva hur arbete med funktionell grammatikundervisning kan ta sig uttryck i svenskämnet (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever i gymnasieålder. Vidare syftar översikten till att redogöra för de effekter som olika undervisningsformer av funktionell grammatik kan ha på elevernas kunskapsutveckling.    Genom systematisk informationssökning i tre databaser valdes tio empiriska forskningsstudier ut som fokuserar på funktionell grammatikundervisning. En av dessa är svensk och nio internationella. De två frågeställningarna lyder: Hur kan funktionell grammatikundervisning ta sig uttryck i svenskämnet (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever i gymnasieålder? samt: Vilka effekter har olika typer av funktionell grammatikundervisning på elevernas kunskapsutveckling?   Genom analysen har fem undervisningsformer identifierats. Resultatet visar att arbete med funktionell grammatikundervisning kan ta sig uttryck genom att utgå från autentiska texter, att koppla språk till genre, att samtala om språk, att leka med språket samt genom att undervisa explicit om grammatisk terminologi. Vidare visar resultatet att effekterna av funktionell grammatikundervisning är att eleverna utökar sin metalingvistiska medvetenhet samt utvecklar sin skrivförmåga. Resultatet påvisar även begränsningar inom funktionell grammatikundervisning vilka innefattar att undervisningen tycks främja skrivande men inte grammatikkunskaperna i sig, samt att den funktionella grammatikundervisningen främst tycks gynna de skriftligt högpresterande eleverna.    Utifrån detta resultat dras slutsatsen att det finns olika sätt för lärare att arbeta med funktionell grammatikundervisning, och att dessa sätt har vissa saker gemensamt, men att de också skiljer sig åt på olika sätt. Funktionell grammatikundervisning ger positiva effekter på elevernas utveckling av metalingvistisk medvetenhet och skrivande. Dock finns en del begränsningar.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida språket skiljer sig åt i resmålsbeskrivningar riktade till två olika målgrupper hos en reklambyrå – erfarna livsnjutare och en bredare allmänhet. Metoden som används i undersökningen är en kombination av stilistisk analys och systemisk-funktionell grammatisk analys. Den stilistiska analysen undersöker huvudsakligen syntax och ordklasser medan den systemisk-funktionella analysen behandlar texternas interpersonella metafunktioner, alltså relationen avsändare och mottagare emellan. Resultaten visar att resmålskategorierna skiljer sig åt mycket lite. Det finns alltså inte många stabila målgruppsegenskaper. De som förekommer inom premiumtexterna är mindre krånglig syntax och färre explicita uppmaningar. Inom chartertexterna förekommer mer krånglig syntax och påtagligt fler explicita uppmaningar. Inom kategorierna skiljer sig texterna åt mer än vad de gör kategorierna emellan. Slutsatsen av det hela är att syntax och explicita uppmaningar är viktiga för målgruppsanpassningen och att resebyråns skribenter utöver detta inte verkar ha haft någon egentlig definierad mall när de författat resmålsbeskrivningarna.

This thesis examines the use of posture verbs among students in upper secondary education. Posture verbs are difficult to differentiate between and have a wide semantic range. The aim of this study is to examine how often students studying Swedish as a second language (SSL) in upper secondary education use posture verbs in the production of texts in comparison to students studying Swedish. The research material for this study is comprised of two parts. The first part consists of 68 student texts, taken from the Swedish National Test 2015 in the courses of Swedish 1 and SSL 1. The second part consists of a questionnaire which requires an active choice of a posture verb by the participant. The study reveals that native speakers of Swedish use posture verbs twice as often as SSL-learners when writing. The study also reveals a small difference between the student groups concerning their use of posture verbs as opposed to copula sentences. This signifies an uncertainty surrounding the context in which these verbs are used.

Syftet med denna studie är att genom att jämföra ett urval lärares förhållningsätt till sin grammatikundervisning få fördjupad förståelse för hur elever i årskurs 1-3 kan ges stöd för att utveckla meningsbyggnad i ämnet svenska. Utifrån kvalitativa intervjuer med fyra undervisande lärare i svenska som förstaspråk och en lärare i svenska som andraspråk, ges en inblick i hur lärarna förhåller sig till detta grammatiska moment och hur de ger stöd åt eleverna med avseende på utveckling av syntaktiska färdigheter. Resultaten visar att grammatiken till stor del ligger inbäddad i svenskämnets alla delar. Lärarna uttrycker att grammatiken är viktig och egentligen finns med i allt. Några lärares resonemang tyder dock på att undervisningen inte är så explicit. Bland lärarna finns en variation av tillvägagångssätt som tyder på att både ett funktionellt och formellt perspektiv på undervisning föreligger. Samtliga lärare utgår från gemensamma genomgångar eller aktiviteter och betonar vikten av att visa eleverna exempel. Några lärare betonar särskilt lustfyllda och kreativa arbetssätt. I vilken mån samt hur medvetet och explicit lärarna undervisar i meningsbyggnad varierar också beroende på elevernas behov och förutsättningar.

Throughout history the human ability of learning language has spawned numerous theories on which methods are most efficient in both teaching and learning language. Ever since English has earned its title of lingua franca, educators from around the world have been tasked with teaching students in a manner that is the most beneficial for learning the language. In retrospect, knowledge of two or more languages is seldom a free choice, but a necessity for adapting to a globalized society. As different methods and theories have gone in and out of fashion, the most controversial topic remains – what is the purpose of teaching grammar? The purpose of this study is to analyse and compile research that deals with the way grammar is implemented, if at all, into teaching English as second language. Questions that the result should answer are the following: • Based on what the research claims about what is most conducive to learning English, how do teachers choose to construct their teaching? • Where lies the focus in teaching, on form or function? How grammar is taught, if at all, is a heavily debated subject among researchers and educators alike. Among the range of different opinions, both that are based in actual research and personal views on the topic, most parties seem to come to a consensus: grammar is important but without communication there can be no authentic learning. Method of this study is based on international research that has been reviewed and analyzed according to the criteria for inclusion. The findings of this study report the different approaches to teaching English with implementation of grammar in a way that promotes efficient learning. There are also examples of simultaneously teaching English by using different approaches to grammar and which results that provides

Bakgrund: Uppsatsen undersöker vilka typer av avsteg från en normenlig språkhantering som finns i några utvalda svenska populära låtar, detta för att man inte tänker eller är uppmärksam på vad det är låttexten egentligen säger eller hur grammatiskt korrekt den är. Det är snarare så att man enbart hänger med i rytmen och därmed anser att texten tillsammans med musiken är fängslande vilket gör att låten i sin helhet är medryckande. Magdalena Smolkovás (2018) uppsats Analysis of grammatical error in pop song lyrics och Joe Trottas (2013) artikel What Meatloaf Won't Do for Love: a Catalog of Mystery, Imagination and Linguistic Rebellion in Popular Musik ligger till grund för uppsatsen då de har undersökt engelska låtar. Smolková pekar enbart på artisternas grammatiska fel samt att artisterna inte har bättre kunskaper medan Trotta påpekar att det är ett medvetet val från låtskrivarens sida. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är en sådan bristande språkhantering som man kan tänka sig att det är gällande låttexter med exempelvis lånord, talspråk och användning av slang. Metod: Metoder som används i uppsatsen är närläsning, avlyssning av låtarna, versanalys, strukturell analys, komparativ analys och genreanalys, detta för att det ger en ordentlig inblick i texternas språkbruk. Resultat: Alla låtarna har någon form av brist i förhållande till en normenlig språkhantering. Det finns däremot delar som anses vara accepterade inom detta fält, eftersom det finns flera olika variabler som har en roll och bidrar till hur låtens helhet ser ut. Exempel på detta finner vi med hjälp av rytmen och ordvalen i Jag trodde änglarna fanns samt stöd för detta finner vi hos Trotta (2013).

Syftet med studien är att undersöka förekomsten, användandet och funktionen av utbyggda nominalfraser och konnektiver i elevtexter skrivna under nationella proven för årskurs 3. Då nationella provet inte testar elevernas hela skrivförmåga, har vi valt att undersöka två grammatiska aspekter vilka inte omfattas av det interpunktion- och stavningskrav som eleverna bedöms i. Att skriva är en komplex förmåga som består av olika färdigheter och förmågor som samspelar med varandra. Förutom stort fokus på innehållsliga aspekter och skrivande för olika syften ringar olika språkmodeller på området in formaspekter som kärnan i texter och därmed betydande för en kvalitativ text och en utvecklad skrivförmåga. Två av dessa formaspekter är utbyggda nominalfraser och konnektiver, vilka forskning menar påverkar en texts karaktär och komplexitet och blir därmed intressant att undersöka. För att undersöka detta har en textanalys utförts i två steg, först en kvantitativ analys som sedan varit utgångspunkten för en fördjupad analys.   Studiens resultat visar att elever i årskurs 3 använder andra grammatiska aspekter än stavning och interpunktion som får funktion för texters innehåll. Förekomsten av konnektiver och utbyggda nominalfraser varierar i elevernas texter. Även användningen av dessa två aspekter skiljer sig åt mellan texterna, studien visar emellertid att elever i årskurs 3 skapar betydelse genom komplexa nominalfraser och utvidgande satskomplex. Huruvida aspekterna används för att variera, nyansera och strukturera innehållet i texten samt hur dessa påverkar textens komplexitet och innehållstyngd, har ingen koppling till om texterna har uppnått kravnivån för interpunktion och stavning eller ej. Detta innebär att det finns fler grammatiska aspekter som kan uppmärksammas i elevtexter och användas i skrivundervisningen för att utveckla skrivförmågan hos elever i de lägre årskurserna.

<p>Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen <em>som</em> i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan <em>som</em>. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. S<em>om </em>tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet. <em>Som </em>tycktes också vara mer frekvent i relativsatser där det inbäddade subjektet var i hög grad tillgängligt, i fråga om pronominell och animat status hos referenten.</p>

<p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 åren har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka läromedel för gymnasiekurserna i svenska. Utifrån de rekommendationer som utläses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en läromedelsanalys där de undersökt huruvida läromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har också undersökt om det råder en skillnad mellan läromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program på gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer än den andra. Resultatet visar att de fem undersökta läromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utsträckning. Läromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan än vad läromedlen för teoretiska program har. Ett läromedel, för teoretiska program, utmärkte sig genom att ha större samstämmighet med forskningen än de övriga.</p></p>

<p>Examensarbetets syfte är att öka förståelsen för elevers uppfattningar om undervisning i svenska språkets grammatik. De övergripande frågeställningarna är: Vad säger elever i år 9 om undervisningen i svenska språkets grammatik? Hur definierar eleverna grammatik? Hur vill eleverna att undervisningen i svenska språkets grammatik utformas?</p><p>Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att det huvudsakliga lärandet sker i en social miljö och att språket är en central del. Som metod användes gruppintervjuer med sju grupper om tre elever i varje grupp. Eleverna kommer från två olika skolor i en mellansvensk kommun. Resultatet av examensarbetet är att elevers uppfattningar om grammatik är övervägande negativ. Trots detta ansåg de flesta grammatiken som både viktig och nödvändig. Eleverna är överens om att grammatikundervisningens utrymme är litet och de flesta av eleverna påpekar även att grammatikmomentet hade störst plats under år 4-6. Några av eleverna eftersökte repetition medan andra framhävde att den därmed skulle bli överflödig. Om de flesta av eleverna fick bestämma skulle undervisningen baseras på exempel från verkligheten. Den skulle även delas upp i mindre delar för att underlätta inlärning då eleverna påpekade att grammatikmomentet är omfattande.</p>