Stuttgart, Univ., Diss., 2003.

Zugl.: Tübingen, Univ., Diss.

The following study aims to investigate the effects of digital tools considering pupils’ English grammar learning. It also aims to investigate how the tools can be used in the classroom to support the pupils’ grammar learning. The study’s material consists of previous research done in the same field which this study intends to be placed. The articles presented some phrases that has been used frequently throughout the study and they are MALL, TALL and CALL. The phrases stand for different kinds of language learning assisted through mobiles (MALL), tablets (TALL) and computers (CALL). The study shows that these types of digital tools do assist pupils’ language learning in regard to grammar. The present study also finds that there are several different ways to use these tools in the classroom. Another interesting finding of this study is the traditional methods and that the articles presented, find that this kind of teaching method is perceived as boring, while teaching with the support of digital tools is found to increase the pupils’ motivation and engagement in the tasks.

Modersmålets grundläggande struktur, ordbildning och meningsbildning på modersmålet, uttal, betoning, satsmelodi och ulika uttalade variationer av modersmålet, allt i jämförelse med svenskan: allt detta står i kursplanen centrala innehåll för modersmål (Skolverket, 2011). Grammatikundervisning anses vara av många modersmålslärare ett svårt moment av lektionen. Orsakerna är olika men problemet är gemensamt: hur ska man bäst lära ut språkets struktur till eleverna. I denna studie undersöks fyra elevers synpunkter om grammatikundervisning i ämnet italienska som modersmål. Syfte med detta är att öka mina kunskaper om grammatikundervisnings svårigheter utifrån elevernas perspektiv. Studiens teoretiska grund är Gees diskursteori som är en förklaringsmodell på hur språket funkar. Resultatet visar att de intervjuade elever anser inte grammatikundervisning som en nödvändig del av modersmål men, tvärtom, som onödigt för att lära sig språket. eleverna tänker att kommunikationen kan funka utmärkt trots brist på grammatiska kunskaper. På denna övertygelse baserar eleverna deras bedömning av grammatikundervisning som inte betydelsefull. Den enda koncession som ges gäller behovet av grammatikkunnande för att kunna tala fint och rätt.

Yuning Shen’s study deals with transitivity and verb valency in Kiswahili using a corpus-based approach. The author relates the methods used and results with previous studies dealing with the same topic, namely Whiteley (1968), Abdulaziz (1996) and Olejarnik (2005). He uses the meta-function-rank-matrix (MF/R) from Chinese to point out the fallacy of adopting such a matrix from one language and imposing it on another. Using the parts of speech annotation TreeTagger (Schmid 1994, 1995) to examine previous verb classifications, the author discusses the divergent use of concepts such as verb radicals, verb stems and verb bases as used in different theoretical approaches. / Kitabu hiki cha Yuning Shen kinahusu uelekezi na mpangilio wa vitenzi katika lugha ya Kiswahili kwa kutumia mkabala wenye msingi wa kopasi ya kiisimu. Mwandishi anazihusisha mbinu zilizotumika na matokeo yake na kazi za utafiti zilizotangulia zilizoshughulikia mada hiyo yaani Whiteley (1968), Abdulaziz (1996), na Olejarnik (2005). Shen anatumia mkabala wa mpangilio wa viwango tofauti vya matumizi ya lugha (meta-function-rank-matrix, MF/R) iliyotumika kwa utafiti wa lugha ya Kichina kwa ajili ya kuonesha udhaifu wa mkabala huo kwani unaiga mfumo unaofanya kazi katika lugha moja na kuutumia kwa lugha nyingine bila kuzingatia kuwa lugha ni tofauti. Kwa kutumia njia ya matawi ya kutenganisha vipashio vya maneno (TreeTagger) iliyobuniwa na Schmid (1994, 1995) kwa lengo la kuchunguza njia za awali za kuainisha vitenzi, mwandishi anayajadili matumizi yanayotofautiana ya dhana mbalimbali kama vile viini vya vitenzi, mashina ya vitenzi, na mizizi ya vitenzi jinsi ambavyo zimetumika katika mikabala mbalimbali ya kinadharia.

Der folgende Beitrag will, ausgehend von einem selten in den Blick genommenen Grundprinzip der deutschen Sprache, nämlich der sogenannten Linksdeterminierung, die Arbeit mit diversen Textsorten vorstellen, die einmal dazu dienen kann, grammatische Strukturen bewusst zu machen und zu vermitteln, zum anderen aber auch rezeptive und produktive Kompetenzen stärken kann. Sprache kommt nur in Texten vor und Texte treten immer als Exemplare einer (oder mehrerer) Textsorten auf; Textsorten sind das „natürliche Biotop“ von Sprache. Aus diesem Grund sollten Textsorten (verstanden in einem weiten Sinn, der auch mündliche Formen mit einschließt) für den Sprachunterricht (Fremd- wie Muttersprachenunterricht) einen zentralen Platz einnehmen: nicht nur aufgrund lebenspraktischer und interkultureller Relevanz, sondern auch im Hinblick auf echte Spracharbeit. Viele sprachliche Mittel, grammatische Strukturen und lexikalische Elemente lassen sich in ihrer Verwendungsspezifik und in ihrer Leistung funktional adäquat oft nur in solchen „natürlichen“, also textsortenbezogenen Vorkommen erklären. Hier liegt großes, durchaus noch auszuschöpfendes Potential für kommunikativen Sprachunterricht.

I detta examensarbete undersöks om man med relativt otraditionella metoder kan skapa språkutvecklande lärandesituationer. Vi hade en idé om att använda bilden och musiken i svenskundervisningen och med utgångspunkt i dessa uttrycksmedel försöka skapa språkutvecklande lärandesituationer. Vi lät eleverna skriva till bild och musik och därefter analysera sin egen text. Vi undersökte sedan om eleverna ansåg att de hade hjälp av övningarna för sin språkutveckling. / Grammar studies, Linguistic development

In this study I have looked into one of Dylan Wiliam’s learning strategies Activating Students as Instructional Resources for One Another in connection to grammar studies. The aims of the study have been to examine whether this learning strategy has achieved learning about the chosen grammatical areas and whether the strategy has increased motivation to learn grammar.The participants of the study are students at a vocational programme at an upper secondary. During four lessons the students have studied grammar, first individually and then using the learning strategy Activating Students as Instructional Resources for One Another. On a concluding session the students discussed these four lessons – regarding learning and motivation – in small groups and afterwards they were given time to write down their personal comments.The overall result of the study indicates that working in pairs or small groups is perceived in a positive way in many aspects. Comments like “more fun”, “easier”, “you get to learn your classmates” are common. It is important, however, for the teacher to prepare thoroughly beforehand when using this learning strategy, both when it comes to forming the pairs/groups, and deciding on the level of the exercises at hand.

Vilka faktorer spelar in när man ska förstå gymnasieelevers studieresultat i spanska steg 2? Denna inledande fråga är syftet jag har med att skriva detta arbete, vilket leder mig till att reflektera över min undervisningsmetod samt elevernas motivation gällande deras språkinlärning. Faktorerna som kan påverka elevernas resultat kan vara av olika natur: svårbegriplig grammatik som skulle vara felaktigt lagd i undervisningen, läromedlen, den pedagogiska metoden, eller, som jag redan nämnt ovan, elevernas inlärningsmotivation. Med denna fråga i minnet, har jag skrivit mitt examensarbete och jag har valt att enbart beröra mina egna elever som studerar på denna språknivå. Den grundläggande fakta i det föreliggande undersökningsområdet kommer jag att ta från litteratur som behandlar forskningen kring språkinlärningen. Krashen, Vigotsky, Piaget, Viberg, Tornberg och Schmidt, m.m är några namn som kommer att hjälpa mig med att bättre förstå elevernas inlärningsprocess och ge mig underlag under den teoretiska delen av arbetet. För att kunna kartlägga svaren på mina frågeställningar, har jag använt mig av enkäter som delats ut till elever som läser spanska steg 2.

I denna studie analyseras fem högstadielärares uppfattningar om grammatikundervisning i engelska. Syftet är att undersöka och belysa lärarnas syn på grammatikundervisning och deras uppfattning om styrdokumentens påverkan. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts. Ansatsen har varit att analysera materialet utifrån en fenomenologisk ansats och tolka resultatet med hjälp av relevanta etablerade teorier och begrepp sprungna ur forskning om språkundervisning och språkinlärning. Det insamlade och analyserade materialet består av intervjuer och en genomgång av gällande styrdokument för engelska på högstadiet. Resultatet visar att uppfattningar om, och omfattning av, grammatikundervisning skiljer sig åt mellan de intervjuade lärarna. Studien söker ingen generaliserbarhet, främst på grund av studiens omfattning men även dess fenomenologiska ingång. Vidare redovisar studien att styrdokumenten lämnar stort utrymme för lärarnas egna tolkningar av grammatikens roll i engelskundervisningen. Det kan förklara orsaken till de många olika undervisningssätt och metoder som de intervjuade lärarna i denna studie använder sig av. Vidare kan konstateras att lärarnas personliga inställning till grammatik förefaller ha relativt stor betydelse för vilket utrymme den ges i undervisningen och hur undervisningen utformas.