<p>Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ”Eleven skall (…) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,” (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar. Syftet är framförallt att undersöka hur en lärares realisering och skolors konkretisering kan se ut. Studien genomförs utifrån vår egen tolkning av ovanstående mål som att det påbjuder någon form av grammatikundervisning. Denna tolkning problematiseras och testas mot lärares syn på sin egen undervisning och skolors lokala styrdokument.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån den empiriska undersökningen är att realiseringen av detta mål i skolan blir att arbeta med språkriktighet på ett integrerat sätt. Denna realisering kommer enligt oss av en ganska diffus pragmatisk syn på grammatikundervisning som ett normativt pedagogiskt hjälpmedel att ta till när eleven gör fel. Denna syn på grammatiken i skolan är enligt oss förenlig med centrala styrdokument.</p>

Examensarbetets syfte är att öka förståelsen för elevers uppfattningar om undervisning i svenska språkets grammatik. De övergripande frågeställningarna är: Vad säger elever i år 9 om undervisningen i svenska språkets grammatik? Hur definierar eleverna grammatik? Hur vill eleverna att undervisningen i svenska språkets grammatik utformas? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att det huvudsakliga lärandet sker i en social miljö och att språket är en central del. Som metod användes gruppintervjuer med sju grupper om tre elever i varje grupp. Eleverna kommer från två olika skolor i en mellansvensk kommun. Resultatet av examensarbetet är att elevers uppfattningar om grammatik är övervägande negativ. Trots detta ansåg de flesta grammatiken som både viktig och nödvändig. Eleverna är överens om att grammatikundervisningens utrymme är litet och de flesta av eleverna påpekar även att grammatikmomentet hade störst plats under år 4-6. Några av eleverna eftersökte repetition medan andra framhävde att den därmed skulle bli överflödig. Om de flesta av eleverna fick bestämma skulle undervisningen baseras på exempel från verkligheten. Den skulle även delas upp i mindre delar för att underlätta inlärning då eleverna påpekade att grammatikmomentet är omfattande.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ”Eleven skall (…) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,” (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar. Syftet är framförallt att undersöka hur en lärares realisering och skolors konkretisering kan se ut. Studien genomförs utifrån vår egen tolkning av ovanstående mål som att det påbjuder någon form av grammatikundervisning. Denna tolkning problematiseras och testas mot lärares syn på sin egen undervisning och skolors lokala styrdokument. Slutsatser som kan dras utifrån den empiriska undersökningen är att realiseringen av detta mål i skolan blir att arbeta med språkriktighet på ett integrerat sätt. Denna realisering kommer enligt oss av en ganska diffus pragmatisk syn på grammatikundervisning som ett normativt pedagogiskt hjälpmedel att ta till när eleven gör fel. Denna syn på grammatiken i skolan är enligt oss förenlig med centrala styrdokument.

Denna studie har som syfte att undersöka olika svensklärares inställning till grammatikens roll och syfte i undervisningen, hur det påverkar deras val av undervisningsstrategier samt elevernas syn på syftet med grammatikundervisningen. Jag har intervjuat tre olika svensklärare och i intervjuerna använt mig av fyra didaktiska frågor som frammanar ett didaktiskt perspektiv på grammatikundervisningen i dagens skola. Jag har även gjort en enkätundersökning av de intervjuade lärarnas elever i syfte att belysa elevernas perspektiv på syftet med grammatikundervisningen. I min tidigare forskning har jag använt mig av en liknande studie gjord av Beng Brodow där han undersöker ”svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning”. Det som skiljer denna studie från Brodows är framförallt inkluderandet av elevernas perspektiv. I resultatet går det att konstatera att lärarens undervisningsstrategier snarare än deras inställning till grammatikundervisningen är avgörande för elevernas uppfattning om syftet med grammatikundervisningen.

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen. Resultatet visar på hur läromedlet inte fungerar fullt ut.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i två läromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklärares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svårigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelärare och fyra gymnasielärares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och läromedels bristfälliga beskrivningar av grammatiken. De läromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande på stora brister. Läroböckerna innehåller många felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket ställer stora krav på läraren för att kunna avgöra läromedlets användbarhet. De intervjuade lärarna uppvisar en traditionell syn på grammatik, att det handlar om ordklasser och satsdelar, och behandlar vanligtvis dessa områden som enskilda moment. Vidare framgår det av intervjuerna att eleverna har svårt att förstå grammatikens nyttovärde, vilket är en faktor som kan inverka på elevernas negativa attityder och svårigheter i grammatik. För att bryta dessa föreställningar krävs en förändring av den skolgrammatiska traditionen.</p>

Texte remanié de: Disertační práce (ThDr.)--Evangelická teologická fakulta--Praha--Univerzita Karlova v Praze, 2005. / Bibliogr. p. [329]-334.

Originally presented as the author's thesis--Universität Tübingen, 2005. / Includes bibliographical references.

This essay aims to generate understanding for todays grammar teaching in the early grades. Through base in previous research, I intend in this work to seek understanding of what affects the grammar development and its impact on education. I investigate in this essay teacher's approach to grammar and how it affects the incidence of grammar teaching. Work empiricism consists of qualitative research interviews and a survey with the intention to present a broad picture of grammatical meaning. Regarding to the informants that are involved in the investigation, I have deliberately chosen teachers from different generations to find reflections of their own education and how it influenced their view of grammar. My study shows that teachers acquire greater part of teaching about language functional side compared to the form of the language. The teachers who participated in the survey indicated that the language functional side priority by reason that the more responds to students' learning needs and promotes a desire to learn through meaningful for the student. Teachers' views on grammar and its impact on education was shown by the study to be quite individual and based on the teacher's own experiences. Therefore, could not this study present a clear picture of the teacher's definition of grammar.

Wie der Titel des Buches bereits deutlich macht, ist dieses Lehrbuch sowohl für Anfänger als auch für Fortgeschrittene gedacht. Aus diesem Grunde wurden in das Lehrwerk eine umfangreiche bulgarische Grammatik (Phonetik, Morphologie, Syntax und Wortbildung) sowie umfangreiches Material zur Erweiterung des Wortschatzes integriert. Die ca. 1700 Seiten sollen den Nutzer aber keineswegs abschrecken, sondern als ein breites Bildungsangebot verstanden werden, in dem jeder Nutzer entsprechend seiner Interessen und Vorkenntnisse navigieren kann, nicht zuletzt mittels Suchmaschinen, da hier eine elektronische Fassung des Lehrbuches vorliegt. Das Lehrbuch soll deutsche Muttersprachler, die Bulgarisch lernen wollen, genauso ansprechen, wie bulgarische Muttersprachler, die ihre Deutschkenntnisse verbessern möchten.