Cette thèse présente un modèle computationnel qui génère des gestes expressifs communicatifs accompagnant la parole, pour un agent humanoïde. Notre travail de recherche est basé sur l'étude de gestes humains. Trois questions de recherche sont abordées dans cette thèse. Tout d'abord, des gestes humains sont représentés de telle manière qu'ils soient réalisables pour les différents agents humanoïdes. Un ensemble de propriétés d'un geste comme la forme de la main, la position du poignet, la trajectoire du mouvement, etc. est défini afin d'encoder les gestes. Deuxièmement, les gestes sont planifiés pour être synchronisé avec la parole. Notre modèle repose sur la relation temporelle entre les gestes et la parole, dans un discours, pour calculer le temps des gestes. Troisièmement, ces gestes sont rendus expressifs. Étant dépendants de la personnalité ou des états émotionnels actuels de l'agent, la variété de ces gestes s'effectue en modulant un ensemble de paramètres d'expressivité du geste. Le modèle a été conçu de telle sorte que ces processus soient autant que possible indépendants de la représentation d'un agent. Jusqu'à présent, notre modèle est utilisé pour contrôler les gestes des agents virtuels Greta et le robot humanoïde réel Nao. / This thesis presents a computational model to generate expressive communicative gestures accompanying speech for a humanoid agent. Our research work is based on studies of human communicative gestures. Three research issues are addressed in this work. First, human gestures are encoded and reproduced in such a way that these gestures are realizable for different humanoid agents. A set of properties of a gesture such as hand shape, wrist position, movement trajectory, etc is used in order to encode gestures. Second, gestures are planned to be synchronized with speech. The model relies on the relationship between gestures and speech to schedule gesture timing. Third, these gestures are rendered expressively. Depending on the personality or the current emotional states of the agent, its gestures are varied by modulating a set of gesture expressivity dimensions. The model was designed in such a way that its processes are as much as possible independent of an agent’s embodiment. So far, this model has been used to control gestures of the Greta virtual agents and the Nao physical humanoid robot.

Universiẗat, Diss u.d.T.: Prager, Katharina: The image of a very courageous woman ... --Wien, 2005.

Uppsatsen önskade undersöka karaktärerna Jo och Amy samt deras relation i Greta Gerwigs film Little Women (2019) ur ett feministiskt perspektiv. Detta gjordes genom att jämföra gestaltningen av dem i Gillian Armstrongs filmadaption av Little Women från 1994 och genom att utgå från Jens Eders karaktärsklocka och feministisk filmteori. Analysen visade distinkta skillnader i gestaltningarna av och relationen mellan karaktärerna samt att dessa innebär ett starkare feministiskt budskap i Gerwigs film. Resultatet visade att Jo hade en än mer feministisk betydelse än i Armstrongs film eftersom hon tydligare motsätter sig hur ett lyckligt slut för en kvinna måste innebära äktenskap med en man. Hon hade också mer tydligt feministiska åsikter och tankar som presenterades i Gerwigs tillagda repliker. Amy fick mer moderna och feministiska värderingar än samma karaktär i Armstrongs film. Amys ambition att bli en duktig konstnär visade enligt denna analys på motivationer utöver de att gifta sig och gjorde att hon indirekt motsäger att hon som kvinna endast är lämpad som fru och i relation till en man. Med hjälp av Eders karaktärsklocka och feministisk filmteori kunde analysen också visa att en karaktärs feministiska budskap kan fokuseras till deras inre aspekter, deras sociala roller, deras symbol och deras symptom. Den yttre aspekten och därmed den visuella njutningen är inte av betydelse för filmens feministiska budskap utan detta kan fokuseras på karaktärernas andra, ovan nämnda, aspekter. Avslutningsvis redovisades hur åskådarens subjektiva upplevelse inte var av väsentlighet eftersom identifiering med karaktärernas känslor och värderingar tillräckligt tydligt förmedlade filmens feministiska budskap.

Studien fick en förståelse över hur Greta Thunberg har blivit representerad i de utvalda svenska nyhetstidningarna (Dagens Nyheter & Aftonbladet), vilka karaktärsdrag som tillskrivits henne och vilka värderingar som använts om henne. Frågeställningarna har varit; Hur ser representationen av Greta Thunberg ut i svenska nyhetstidningar? Vilka värderingar finns det i texten? Vilka karaktärsdrag används om Greta Thunberg? Texterna har analyserats genom representationsteorin av Stuart Hall och gestaltningfunktioner av Vladimir Propp och metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys. Studien fann att Greta Thunberg har blivit representerad både på ett positivt och negativt sätt, hon stereotypiseras och tillskrivs en hel del karaktärsdrag genom värderingar utöver de tre som studien har valt att fokusera på. / The aim of the study is to get an understanding of how Greta Thunberg was represented in the Swedish newspapers (Dagens Nyheter & Aftonbladet), what characteristic features that was given to her and the values used about her. The framing of questions is: How is the representation of Greta Thunberg in Swedish newspapers? What values can be seen in the text? What characteristic features are given to Greta Thunberg? The  representation theory of Stuart Hall  and Vlademir Propp's design features was used and qualitative content analysis for helping discover these things. The Study found that Greta Thunberg has been represented in both a positive and a negative way in the chosen written media. She is stereotyped and has been given more characteristic features than this study has chosen to focus on.

Genom att studera Greta Thunbergs resa från riksdagshuset i Stockholm till FN:s generalförsamling i New York fyller denna uppsats två syften. Dels att studera vilka intersektioner som bidrar till Thunbergs inledande ethos, hur ethos sedan förändras över tid och vilka retoriska strategier som skapar förändringen. Dels att föra samman två ämnen och teorier, genusvetenskapens intersektionalitet och retorikens ethos, vilket hittills varit en relativt outforskad kombination. Undersökningens ramverk och material är dokumentärfilmen Greta och utifrån denna genomförs analysen, vars resultat visar att Thunbergs ethos blir allt starkare ju längre tiden går. Med hjälp av retoriska strategier som exempelvis tystnad, omfattande förberedelser, hänvisning till auktoriteter och sociala medier tar sig Thunberg in på de mer ”traditionella” retoriska arenorna. Här förändras också hennes argumentation, som blir alltmer klassisk i retorisk agitatorisk mening. Slutsatserna visar att även om Thunberg i retorisk mening lyckas framställa sig själv och sitt ethos på ett trovärdigt sätt, är hon fortsatt bunden av större strukturer och de intersektioner som redan inledningsvis bidrog till att forma hennes förutsättningar och handelsutrymme. / By studying Greta Thunberg's journey from the parliament building in Stockholm to the UN General Assembly in New York, this essay has two purposes. Firstly, to study which intersections contribute to Thunberg's initial ethos, how her ethos changes over time, and which rhetorical strategies contribute to the change. Secondly, to combine two research areas and theories: the intersectionality of gender studies and the ethos of rhetoric. A relatively unexplored combination up to this point. The framework and material of the analysis is the documentary Greta and the main result show that Thunberg's ethos becomes stronger over the period studied. The rhetorical strategies identified are silence, extensive preparation, reference to authorities and social media, and these make it possible for Thunberg to enter more "traditional" rhetorical arenas. At this point, her argumentation changes and becomes more traditionally masculine, in a rhetorical sense. To conclude, although Thunberg may succeed rhetorically, in presenting herself and her ethos in a credible way, she is still bound by larger structures and the intersections that initially contributed to shaping her intersectional conditions. / <p>2021-06-02</p>

The aim of this study is to examine how the Swedish newspaper Dagens Nyheter reports about the environment. Through a quantitative content analysis 335 news articles from the first half of 2018 and 2021 have been examined, with the Swedish environmental goals as base. The Swedish environmental goals were agreed on by the Swedish government in 1999 and have been a part of the sustainability work ever since. Only one of the 16 goals have been achieved so far. This study examines what environmental goals Dagens Nyheter prioritizes in their agenda and shows how the articles are presented and contextualized. Climate impact is a dominant topic during both time periods, based on several aspects. At the same time, several of the other environmental goals receive minimal reporting even though they have not been fulfilled yet. With the agenda setting as a theoretical framework this will affect the citizens' image of the reality, which they later will act upon. The readers will believe that the climate is the most important topic to put effort into, at the same time as many of the other goals don't need their attention. To contribute to the field, the study’s focus on the environmental goals brings new aspects to the discussion about environmental journalism, in comparison to earlier studies that mostly focus on the climate alone.

I den här uppsatsen gör jag en motivstudie av människan och döden i Anna Greta Wides debutsamling Nattmusik (1942). Jag lyfter dikter som tar upp dessa motiv och undersöker såväl motiven för sig som hur de samspelar med varandra. Avstampet sker i kritikernas samtida mottagande av samlingen. I analysen diskuterar jag sedan hur människan beskrivs med negativa egenskaper, men att de också har positiva drag i samband med konst och i rollen som moder. Vad gäller döden visar jag på en dödslängtan i dikterna och kommer fram till att motiv som rör ursprunget är viktiga (framför allt havet och modern). Jag diskuterar huruvida man kan göra en kristen tolkning och om dikterna implicerar ett liv efter detta. Även om döden är framträdande så finns det också en livsglädje i flera dikter. Till sist analyserar jag samlingen som helhet; dess struktur samt hur de två motiven tillsammans kan tolkas utifrån till exempel en krigsbakgrund eller kristendomen. Slutsatsen jag drar är att det är en komplex diktsamling med rika dubbelheter såsom dödslängtan och livsglädje, varm och kall människosyn, samt en ständig växling mellan hopp och förtvivlan. / In this essay I conduct a study of the motifs man and death in Anna Greta Wide’s debut collection Nattmusik (1942). I present poems that use these motifs and investigate both the motifs seperately as well as how they interact together. My starting point is the contemporary critics’ reviews of the collection. In the analysis I then discuss how the humans are described with negative characteristics, although they also have positive traits in relation to art and in their role as mothers. Regarding death I give examples of a death wish present in the poems and conclude that motifs related to origins are important (especially the ocean and the mother). I discuss whether or not a Christian interpretation can be made and if the poems indicate an afterlife. Even though death is prominent, there is also a joy of life in multiple poems. Lastly, I analyze the collection as a whole; its structure as well as how the two motifs together can be interpreted with for example the background of the Second World War or Christianity in mind. The conclusion I reach is that it is a complex poetry collection with rich duplicity which includes both death wish and joy of life, a warm and a cold view on humankind, as well as a constant shift between hope and despair.

The purpose of this study is to examine how the Swedish daily press Dagens Nyheter andSvenska Dagbladet during the period August 2018 until April 2019 portrays the youngactivist Greta Thunberg and the social movement and hashtag #Fridaysforfuture in theirarticles. The analysis has been executed through a qualitative content analysis and framing theory.The results of the study is that both news papers portays Greta Thunberg based on twothemes; age and functional limitation. When it comes to the social movements the newspapers portrays it based on two themes; age and incentives. The conclusion of this studyis that Greta Thunberg is portrayed through two perspectives based on the fact that she isa child. One perspective is that she is an independent child who refuses to go to schooland listen to other adult people. The second perspective involves a normative child whois ruled by their parents. The analysis results of the study also show that the #Fridaysforfuture movement is mainlyproduced on the basis that the movement consists of children and young people. Theparticipants of the movement are thus portrayed on the basis that they are children andyoung people.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i hur en av dagens opinionsbildare kommer till uttryck i olika medieformat bidra till ökade kunskaper om hur unga vuxna uppfattar opinionsbildningsprocesser i dagens medielandskap. Utifrån syftet formulerades en huvudfråga och tre följande forskningsfrågor: “På vilka sätt beskriver unga vuxna att en av dagens opinionsbildares mediala uppmärksamhet haft för betydelse för synen på miljöfrågor i allmänhet och klimathotet i synnerhet?”, “På vilket sätt upplever unga vuxna nyhetspridningen och sociala mediers villkor?”, “På vilket sätt beskriver unga vuxna betydelsen av en av dagens opinionsbildare och dess roll?” samt “På vilka sätt beskriver unga vuxna betydelsen av opinionsbildning i sociala medier jämfört med opinionsbildning i traditionella medier?”. Metod och material: I uppsatsen har vi använt ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om klimatfrågor, opinionsbildning samt internetanvändning. Ramverket utgörs av Agenda-setting Theory och tvåstegshypotesen. Uppsatsens metod baseras på kvalitativa fokusgruppsintervjuer, innefattande tre grupper med tre deltagare i vardera. Huvudresultat: Studiens resultat visar att de unga vuxna upplever att Greta Thunbergs uppmärksamhet i media kommit att få en större effekt på den yngre generationen likaväl som allmänheten, snarare än på dem själva samt politiken. Respondenter uttrycker att hennes engagemang och aktivism i medier bidrar till en ökad kunskap om miljöfrågor för befolkningen. Vidare upplever de unga vuxna att opinionsbildningen både snabbare, lättare och i större utbredning kommer till uttryck i sociala medier, jämfört med traditionella medier.

Denna uppsats undersöker hur den svenska konstnären Greta Knutson historiskt sett har kanoniserats i relation till sitt förhållande med den kände dadaisten Tristan Tzara och den franska surrealiströrelsen under 1920- och 1930-talet. Knutson hade en lång och produktiv karriär och uppsatsens intention är att flytta fokus från de tidiga dagarna i Paris med surrealisterna till hennes senare konstnärliga period, räknad från slutet på 1960-talet fram till hennes död 1983. Min tes är att en radikal stilförändring då skedde till ett, paradoxalt nog, mer surrealistisk konstnärligt uttryck. Med hjälp av Griselda Pollock och det teoretiska begreppet ”kanonisering” ifrågasätts varför denna senare period i stort har gått förbi konsthistorien och hur Knutsons relation till surrealismen sett ut. Genom en formalistisk analys presenteras därefter verken La Surprise, Feu dans la maison och Det stulna brevet, vilka är representativa för Knutsons senare konstnärliga period. / This essay examines how Swedish born artist Greta Knutson has been historically canonised in reference to her relationship with the famous Dadaist Tristan Tzara and the French surrealist movement of the 1920’s and 1930’s. Knutson had a long and productive career and the overall purpose of my essay is to change focus from the early days in Paris with the Surrealists into her later artistic period, counted from the late 1960’s until her death in 1983. It is claimed here that she then made a radical change of style into, paradoxically, a more surrealistic artistic expression. Through Griselda Pollock and the term “canonisation” I’m exploring and questioning why Knutson’s later career has gone unnoticed in art history and I’m also looking at Knutson’s relation to surrealism. Through a formalistic analysis the artworks La Surprise, Feu dans la maison and Det stulna brevet are presented, which are representative for Knutson’s later artistic period.