<p>Sammanfattning</p><p>I detta examensarbete har jag undersökt hur medielärare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att få mer kunskap om bedömning, eftersom det är så komplext. Jag har utgått ifrån en fenomenografisk ansats, då jag har undersökt hur både lärare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer från ordet fenomen i betydelsen ”som det visar sig” och undersöker hur människor erfar aspekter av verkligheten. (Andersson, 2001) Jag har även gjort en litteraturstudie. Min undersökning är kvalitativ, då jag intervjuat elever och lärare på tre olika medieprogram. Det jag har kommit fram till i min undersökning är bland annat att när eleverna får skriva loggbok (en skriftlig dokumentation) över arbetsprocessen får lärarna mer insyn i grupparbetet. Ett annat sätt är när lärarna har möten med elevgrupperna och får på det viset veta hur det går för eleverna. Både lärare och elever svarade att samarbetsförmåga är viktigt vid grupparbeten. Som lärare är det extra viktigt att vara tydlig med hur bedömningen görs. Det vill säga om eleverna bedöms individuellt och/eller i grupp och vilka kriterier de (lärarna) utgår ifrån vid bedömningen. Genom att eleverna får reda på bedömningskriterierna kan de få verkligt inflytande över deras utbildning. En annan slutsats som jag har kunnat dra är att elever som får träna sig i att bedöma andra elever tycker att det lärorikt. Det var en stor del av de intervjuade eleverna (9 av 13) som ansåg att de blivit rättvist bedömda vid grupparbeten.</p>

<p>Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare resonerar om deras möjligheter att påverka utfallet vid elevernas grupparbeten i skolan. Tre komponenter i grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansättningen och grupprocesserna, samt hur lärarna anser sig gå tillväga i skolundervisningen för att främja välfungerande grupparbeten. Undersökningen baseras på tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielärare, våren 2009.  Resultatet visar att lärarna anser grupparbete vara en väldigt krävande arbetsform att handleda. Lärarna menar att alla lärare som skall handleda grupparbeten måste ha ett tydligt mål och syfte med grupparbetet, att processen bör stå i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid är fallet; ibland stämmer lärarnas intentioner inte överens med praktiken, då produkten inte sällan väger tyngre än processen. En annan aspekt som framkommit i studien är att lärarna känner ett stort behov av kontroll vid grupparbete. De anser sig behöva kontrollera gruppernas arbete kontinuerligt, och således blir denna arbetsform svårhanterlig och påfrestande för lärarna.</p>

<p>Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn på kunskap, inlärning etc. Jag tittar även på fenomenografisk forskning om inlärning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. Hälften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp. Resultatet av detta blev att jag i min undersökning inte kan se någon skillnad i utfall avseende på vilken arbetsform eleverna har arbetat i.</p>

I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar. Studien beskriver att eleverna delvis agerar enligt grupparbetets sociala konstruktion, men delvis också informellt. Studiens slutsats är att grupparbetet bl a kan vara en god arena för demokratisk fostran men att eleverna behöver träna sig för att klara av att samspela. Ur ett pedagogiskt perspektiv blir det ett offentligt erfarenhetsrum där åsikter kan brytas mot varandra och kompromisser ingås, vilket är egenskaper som efterfrågas i dagens samhälle och som åligger skolan att utveckla. Trots att forskning visar på grupparbetets positiva effekter ur ett tvåfaldigt perspektiv; ett kunskapsmässigt och ett socialt, visar statistik på att lärare väljer denna arbetsform i avtagande utsträckning. Studien belyser aspekter som kan få betydelse för detta val.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn på kunskap, inlärning etc. Jag tittar även på fenomenografisk forskning om inlärning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. Hälften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp. Resultatet av detta blev att jag i min undersökning inte kan se någon skillnad i utfall avseende på vilken arbetsform eleverna har arbetat i.

Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers kommunikation vid datorerna, hur detta påverkar samlärandet. Förhoppningen är att min undersökning kan synliggöra barnens samtal och hur det påverkar lärandet. Mina frågeställningar är: Vad kommunicerar eleverna om i sina samtal vid datorerna? Hur påverkas lärandet av elevernas kommunikation? Inom kvalitativa studier är det deltagarnas perspektiv som är det betydelsefulla (Bryman 2002). I det här fallet innebär det att en mindre grupp elever i en förskoleklass observerats och utifrån det analyserats på djupet utifrån frågeställningarna. Datainsamlingen har skett med hjälp av videoinspelning för att lättare kunna fånga situationer i sin kontext. Bearbetningen av det insamlade materialet har skett med hjälp av transkribering. För att kunna ta del av materialet har jag använt samtalsanalys. I samtalsanalys är det språket som är det primära och intresset är riktat mot detaljer i språket under ett socialt samspel. Resultatet utifrån mina frågeställningar är att eleverna kommunicerar om hur olika bokstäver ser ut, låter och var de finns på tangentbordet. Även olika strategier förekom t.ex. när en elev visar hur bokstaven g ser ut genom att rita ett g i luften. Det mest påtagliga i undersökningen är att samarbetet i hög grad påverkas efter hur grupperna är sammansatta. En annan intressant aspekt i elevernas kommunikation är, hur de utrycker sina strategier.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlärning. Rapporten är sedd från lärarperspektiv då jag har intervjuat fyra lärare. Jag har som grund använt mig av William Glassers teori om inlärningsgrupper. För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lärare.   Resultatet visar att de intervjuade lärarna ansåg att gruppen är mycket viktig för individens lärande och att grupper är livsviktigt då alla människor vill tillhöra en grupp, för att känna sig värdefull och nödvändig. Grupptillhörighet gör också att individen kan påverka sin situation och inte känna sig värdelös och maktlös.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare resonerar om deras möjligheter att påverka utfallet vid elevernas grupparbeten i skolan. Tre komponenter i grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansättningen och grupprocesserna, samt hur lärarna anser sig gå tillväga i skolundervisningen för att främja välfungerande grupparbeten. Undersökningen baseras på tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielärare, våren 2009.  Resultatet visar att lärarna anser grupparbete vara en väldigt krävande arbetsform att handleda. Lärarna menar att alla lärare som skall handleda grupparbeten måste ha ett tydligt mål och syfte med grupparbetet, att processen bör stå i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid är fallet; ibland stämmer lärarnas intentioner inte överens med praktiken, då produkten inte sällan väger tyngre än processen. En annan aspekt som framkommit i studien är att lärarna känner ett stort behov av kontroll vid grupparbete. De anser sig behöva kontrollera gruppernas arbete kontinuerligt, och således blir denna arbetsform svårhanterlig och påfrestande för lärarna.

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers kommunikation vid datorerna, hur detta påverkar samlärandet. Förhoppningen är att min undersökning kan synliggöra barnens samtal och hur det påverkar lärandet. Mina frågeställningar är: Vad kommunicerar eleverna om i sina samtal vid datorerna? Hur påverkas lärandet av elevernas kommunikation? Inom kvalitativa studier är det deltagarnas perspektiv som är det betydelsefulla (Bryman 2002). I det här fallet innebär det att en mindre grupp elever i en förskoleklass observerats och utifrån det analyserats på djupet utifrån frågeställningarna. Datainsamlingen har skett med hjälp av videoinspelning för att lättare kunna fånga situationer i sin kontext. Bearbetningen av det insamlade materialet har skett med hjälp av transkribering. För att kunna ta del av materialet har jag använt samtalsanalys. I samtalsanalys är det språket som är det primära och intresset är riktat mot detaljer i språket under ett socialt samspel. Resultatet utifrån mina frågeställningar är att eleverna kommunicerar om hur olika bokstäver ser ut, låter och var de finns på tangentbordet. Även olika strategier förekom t.ex. när en elev visar hur bokstaven g ser ut genom att rita ett g i luften. Det mest påtagliga i undersökningen är att samarbetet i hög grad påverkas efter hur grupperna är sammansatta. En annan intressant aspekt i elevernas kommunikation är, hur de utrycker sina strategier.</p>

<p><strong> </strong></p><p>Syftet med följande arbete är att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlärning. Rapporten är sedd från lärarperspektiv då jag har intervjuat fyra lärare. Jag har som grund använt mig av William Glassers teori om inlärningsgrupper.</p><p>För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lärare.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de intervjuade lärarna ansåg att gruppen är mycket viktig för individens lärande och att grupper är livsviktigt då alla människor vill tillhöra en grupp, för att känna sig värdefull och nödvändig. Grupptillhörighet gör också att individen kan påverka sin situation och inte känna sig värdelös och maktlös.</p><p> </p><p><strong> </strong></p>