Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp. Genom att studera hur flickorna resonerar om sex och hälsa, samt hur de framställer sin syn på sexualitet, menar vi att man kan få kunskap om hur genuspositionerna ser ut i den sociala kontext där de befinner sig. Genom att få kunskap om det sociala sammanhang flickorna befinner sig i, kan man få insikter om deras livsvillkor och deras sociala förutsättningar som flickor och individer. Resultatet visade att flickornas såg på sex som framförallt en social företeelse. Sex lyftes fram som något som skedde i relation till någon eller några andra, antingen till en pojkvän eller till flickans sociala omgivning. Flickorna lyfte inte i någon större utsträckning fram sex som något som man hade för att det var skönt för eller för att man var sexuellt upphetsad. Synen på hälsa skiljde sig en del mellan flickorna. Två av flickorna beskrev hälsa som något som mestadels handlade om kroppen och dess fysiska tillstånd, medan en av flickorna menade att hälsa både berörde kroppen och psyket. Två av de tre flickorna menade att sex kunde påverka hälsan. De lyfte framförallt fram sex som något som påverkade den psykiska hälsan positivt.

Studiens syfte är att identifiera och diskutera meningserbjudande i form av institutionella förutsättningar för meningsskapande i idrott och hälsa. Genom en kritisk diskursanalys identifieras och prövas Quennerstedts ämnesdiskurser i idrott och hälsa. Sedan problematiseras eventuella skillnader mellan denna studiens och Quennerstedts källor. Två olika källor används för att uppfylla studiens syfte och svara på frågeställningarna. Den ena källan består av lärares synpunkter på ett utkast till kursplanerna i Lgr11 från hösten 2009. Den andra källan innefattar färdiga kursplanen för idrott och hälsa i Lgr11, samt dess kommentarmaterial. Utifrån Quennerstedts teori utförs en pragmatisk diskursanalys för att kategorisera ämnesdiskurser i studiens källor. Fysiologidiskursen framträder som den starkaste ämnesdiskuren hos både lärarna och i Lgr11 med kommentarmaterial. Den fysiologiska diskursen i den centrala kursplanen är tydligt knuten till ett holistiskt hälsoperspektiv. Bland lärarna framträder en mer varierad syn på idrott och hälsa som speglar ämnets historia i form av en historisk reproduktion. Quennerstedts ämnesdiskurser är inte tillfredsställande för att beskriva diskurserna som källorna i denna studie speglar. Därför utarbetas ett förslag till en ny struktur på ämnesdiskurser utifrån tre nya överdiskurser. Den holistiska hälsodiskursen och dess underdiskurser syftar till att ge eleverna kunskaper och färdigheter som möjliggör hälsosamma val ur ett livslångt perspektiv, och där alla delar av ämnets innehåll är en del av en större helhet. Den kulturella diskursen och dess underdiskurser syftar till att reproducera intresset för kulturella eller traditionella aktiviteter såsom skidåkning och friluftsliv. Slutligen utgår den reduktionistiska diskursen med underdiskurser från ämnets olika delar som viktiga i sig själva för att skapa en hälsosam eller funktionell kropp genom undervisningen.

<p>Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.</p><p>Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.</p><p>Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer och pedagoger ser utomhuspedagogik som betydelsefullt för barnens utveckling och hälsa.</p>

<p>Syftet med studien var att jämföra effekterna mellan tidig eller uppskjuten oxytocinbehandling vid värksvaghet under förlossning samt att studera hur intaget av peroral vätska och/eller intravenös infusion kunde påverka förlossningsutfallet.</p><p>Metod en prospektiv randomiserad kontrollerad studie där även jämförelse med kontrollgrupp utan oxytocinbehandling ingick. I studien ingick 351 förstföderskor med normal graviditet varav totalt 108 av kvinnorna kom att ingå i de två randomiserade grupperna. Datainsamling och analys gjordes på förlossningsutfallet för mor och barn.</p><p>Resultatet visade på skillnad mellan grupperna tidig eller uppskjuten oxytocinbehandling vad gällde förlossningslängden. Tidig oxytocinbehandling innebar i genomsnitt två timmar kortare förlossning. I samma grupp ingick det fler barn som inte fått tidig hud mot hud kontakt med modern jämfört med den sent randomiserade gruppen. Det fanns också en tendens till att kvinnorna med tidig oxytocinbehandling hade fler förlossningar som avslutades instrumentellt. Vätskeintag under förlossning skilde sig åt mellan kontrollgruppen och de två randomiserade grupperna.</p><p>Slutsatser. Värksvaghet hos kvinnor med förlängt öppningsskede orsakar fler instrumentella förlossningar och fler påverkade barn. Förlossningsförlopp med konstaterad värksvaghet förkortas med tidig tillförsel av oxytocin men med en tendens till försämrat utfall för mor och barn bl.a. genom ökat antal instrumentella förlossningar och fler påverkade barn. Längre förlossningsförlopp och värksvaghet inträffar i högre grad för kvinnor med epiduralbedövning. Kvinnors vätskeintag under förlossning tycks ha viss påverkan på förlossningsförlopp.</p><p>Sökord: Oxytocin, delivery, labour, labor, childbirth, labour arrest,</p><p>augmentation of labour, labour outcome, epidural</p> / <p>The objectives were to compare the effects between early or delayed augmentation with oxytocin during lack of progress in labour and to study the outcome of labour in relation to the intake of oral fluid and/or infusions.</p><p>Method. The design of the study was a prospective randomized controlled trial where comparison with controls without oxytocin was included. Three hundred and fifty one low-risk nulliparous women were included in the study in which a total number of one hundred and eight were randomly allocated to either of the two randomized groups. Data were collected and analyzed in relation to the outcome of delivery for mother and child.</p><p>The results showed a difference concerning the length of labour between the two groups early and delayed oxytocin treatment. In the randomized group of early oxytocin treatment the mean shortage of the length of labour was two hours. The same group there was a lager number of children without early skin-to-skin contact with the mother immediately after birth compared to the group with delayed augmentation. The results of the study also indicated a tendency towards a higher frequency of caesarean sections and instrumental vaginal deliveries in the group of women receiving early oxytocin treatment. The amount of fluid intake during delivery differed between the two randomized groups and the controls.</p><p>Conclusions. Delays in the progress of labour result in a higher frequency of caesarean sections and instrumental deliveries and more affected children. Delays in the progress of labour are shortened with early treatment of oxytocin but with a tendency for less favourable outcome for the mother and the child due to increased number of caesarean sections and instrumental deliveries and more affected children. Lack of progress in labour occurs more often in women using epidural analgesia. Women’s fluid intake during delivery seems to affect the course of labour.</p><p>Keywords: Oxytocin, delivery, labour, labor, childbirth, labour arrest, augmentation of labour, labour outcome, epidural</p>

Bakgrund: Cirka en fjärdedel av barnen i Sverige är överviktiga. I dagens moderna samhälle har barn stor tillgång till exempelvis TV och surfplatta vilket leder till många stillasittande aktiviteter som kan orsaka ohälsa. Syfte: Att undersöka förskollärares upplevelser kring hur de i dagsläget arbetar med förskolebarns hälsa med särskilt fokus på kost och fysisk aktivitet i förskolan. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. Ett framarbetat frågeformulär med öppna frågor användes och resultatet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och presenterades senare i teorigenererade teman. Urvalet bestod av sex förskollärare i en större stad i Sverige. Resultat: Av de 18 tillfrågade förskollärarna deltog sex stycken i vår intervjustudie. Slutsats: Det är viktigt att grunden för en god hälsa lärs in redan i tidig ålder. Förskolan blir i detta sammanhang inflytelserik av den anledningen att 95 % av Sveriges barn i åldern 1-5 spenderar en stor del av sin tid i förskolan. Både fysisk aktivitet och bra kost bidrar på många sätt till en god hälsa. Intervjustudien visar att förskollärarna ser på hälsa som ett brett begrepp där flera aspekter ingår och att deras inställning och syn på fysisk aktivitet och kost har betydelse för främjandet av barns hälsa. De förskolor som förskollärarna representerar uttryckte att de arbetar med hälsa på olika sätt fast med samma mål, där målet är att barnen ska nå god hälsa.

Syftet med undersökningen var att kartlägga om och i så fall hur vårdpersonalen inom äldreomsorgen i Örnsköldsviks kommun upplevde att deras trivsel samt eventuella utsatthet för hot och våld från de äldre på arbetsplatsen påverkade deras psykiska hälsa. Forskning visar att vårdpersonalens arbete inom äldreomsorgen har påverkan på deras psykiska hälsa. Faktorer såsom hot och våld, vantrivsel, arbetsbelastning och relation till de äldre är av stor vikt att uppmärksamma när det gäller förebyggande arbete för psykisk ohälsa. Det kan innebära stora kostnader för individen, organisationen och samhället om vårdpersonalen är drabbade av psykisk ohälsa. En tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. 150 stycken av vårdpersonalen i Örnsköldsviks kommun deltog i undersökningen. Resultatet analyserades utifrån socialpsykologi. Resultatet visade att vårdpersonalen trivdes mycket bra med vissa faktorer och inte alls med andra. Majoriteten av vårdpersonalen upplevde sig ha blivit utsatt för hot och våld, cirka hälften av dessa kände behov av hjälp och stöd. Det framkom att vårdpersonal som trivdes mindre bra, upplevde oftare symtom på psykisk ohälsa. Även utsattheten för hot och våld visade sig kunna vara en orsak till psykisk ohälsa.

I dagens samhälle finns ett stort fokus kring träning och hälsa. Hälsofrämjande åtgärder i form av fysisk aktivitet är något som har blivit väldigt betydelsefullt i syfte att främja folkhälsan och aldrig förr har det tränats på gym eller sprungits så många lopp som i dessa dagar. Detta är något som även företag och organisationer har anammat genom hälsopromotiva åtgärder på arbetsplatserna. Genom ett hälsofrämjande arbete förväntas arbetsgivaren få friska och starka medarbetare, vilket i sin tur förväntas minska sjukdomar och belastningsskador och öka produktiviteten. Men vad anser medarbetaren om detta förfaringssätt? Ser medarbetarna det som något positivt eller är det så att de ser det som ett tvång? Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas upplevelse av de hälsofrämjande aktiviteter som deras arbetsgivare erbjuder. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där vi har samlat empiri genom att intervjua sju medarbetare inom olika verksamhetsområden i Falköpings kommun. Valet av respondenter gjordes genom ett så kallat nätverksurval. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tolkande tematisk innehållsanalys med nyckelordskodning. I studien har vi valt att använda oss av Foucaults disciplineringsteori och Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang) som teoretiska utgångspunkter. Studien visade att de medarbetare som deltog över lag har en positiv inställning till arbetsgivarens hälsofrämjande aktiviteter och anser att dessa medverkar till en stärkande effekt på individen. Dessutom framkom att det hälsofrämjande arbetet bidrar till att arbetstagarna får en positiv bild av sin arbetsgivare och att de aktiviteter som erbjuds ses som en ren förmån av de flesta av respondenterna. Ökad medvetenhet kring betydelsen av träning var också något som det hälsopromoverande arbetet bidrog till, enligt respondenterna.

De föreställningar man har om hälsa är något individuellt och personligt. Dessa föreställningar kan påverka hur man väljer att arbeta, kan hälsopedagogers föreställningar om hälsa ha någon påverkan på hur de önskar att arbeta? Studiens syfte var att undersöka hälsopedagogiska studenters föreställningar med fokus på hälsa. I studien har sex studenter på det Hälsopedagogiska programmet på Högskolan i Gävle intervjuats om sina föreställningar om hälsa. Resultatet tyder på att studenterna ser hälsa som en helhet med en balans mellan det fysiska, psykiska och sociala välmåendet. Det går även att se en koppling mellan studenternas syn på hälsa och hur de önskar arbeta som blivande hälsopedagoger.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa? Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna?   Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor.   Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg. Vidare kunde vi se att elever med ett högre betyg också deltog på ett mer aktivt sätt, hade en bättre samarbetsförmåga, bättre självförtroende samt var mer motiverade i samband med idrottslektionen. De elever som fick VG eller MVG i betyg missade mer sällan idrottslektionerna än elever med betyget G. Framförallt elever med betyget MVG hade också en högre ambition att få höga betyg i ämnet Idrott och hälsa. Elever med ett högt betyg uppgav även att de hade en större vetskap om vad som stod i kursplanen.   Slutsats: Våra resultat visade att det ofta var personliga egenskaper som samvarierade med betyget i Idrott och hälsa. De faktorer eleverna inte har något inflytande på visade oftast inte korrelera nämnvärt i vår studie. Mead anser att objektsjaget har ett inflytande på alla elever via samhället, förebilder samt den sociala umgängeskretsen och bidrar på så sätt till elevernas ”jag”. Vi ser ändå att subjektsjaget fått mer att säga till om i den ålder våra respondenter är i och eleverna har lärt sig värdera de yttre faktorernas olika påtryckningar. Detta gör att eleverna tar olika beslut när det gäller frågor de kan påverka, vilket också gör att dessa faktorer visar sig korrelera i vår studie.

Syfte och frågeställningar Syftet är att ta reda på om en utökad undervisning i idrott och hälsa har ett samband på skolelevers motoriska färdigheter. Detta syfte kommer vi undersöka genom att besvara frågorna ”hur ser de motoriska färdigheterna ut hos eleverna i en Bunkefloskola jämfört med i SIH-projektet?” och ”finns det något/några områden inom de motoriska färdigheterna där skillnaderna är särskilt utmärkande?” Metod Datainsamlingen bestod av två stycken observationstillfällen där vi observerade 60 elever, från en Bunkefloskola i Sverige. Eleverna uförde NyTidstestet som syftar till att testa deras allsidiga rörelsekompetens. Skolan som eleverna går på arbetar med Bunkeflomodellen som karaktäriseras av att ha fysisk aktivitet på schemat varje skoldag. Resultatet av datainsamlingen jämförs med en kontrollgrupp ur SIH-projektet (Skola – Idrott – Hälsa). Vi bearbetade resultatet i IBM SPSS Statistics 19 (Statistical Package for the Social Science). Resultat Den sammantagna motorikprofilen visade på att SIH-gruppen generellt hade en bättre motorik än Bunkeflogruppen. Resultatet visade att det skiftade från station till station för vilken grupp som presterade bäst. Således skiljer sig de motoriska färdigheterna då testgruppen presterade sämre än kontrollgruppen i NyTidstestet. Under specifika stationer blev skillnaderna särskilt utmärkande, men detta kunde variera åt båda håll. Slutsats Av studiens resultat kan vi dra slutsatsen att Bunkefloeleverna som vi testade generellt sett har en sämre allsidig rörelsekompetens jämfört med elever ur SIH-projektet. På vissa enskilda stationer presterade Bunkefloeleverna bättre än kontrollgruppen ur SIH. Detta kan bero på en mängd olika anledningar och det hade varit spännande att testa fler Bunkefloelever från andra Bunkefloskolor för att se om resultaten skulle bli de samma.