Syftet med denna studie är att studera verksamma pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik samt om de märker någon skillnad på barngrupper om de använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet. Studien har genomförts med hjälp av elektronisk enkätundersökning. Verktyget som användes var google drive. Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet och pedagogernas uppfattning stämmer ganska bra överens med utomhuspedagogikens teori.

Sammanfattning Denna studie handlar om idrottslärares planering av undervisning som ett centralt område i undervisningsprocessen för att elever ska nå uppsatta mål. Syftet med studien var att studera på vilka sätt idrottslärarna använder kursmålen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att få en inblick i hur idrottslärare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som är betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ där personliga intervjuer genomfördes med fyra lärare idrottslärare. Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som påverkar idrottslärare när de planerar sin undervisning. Läroplanen och dess kursmål fanns i bakhuvudet hos lärarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas. Kursmålen upplevs inte som tydliga vilket gör läroplanen öppen för tolkning och får därmed också betydelse för hur undervisningen planeras. Jag vill även poängtera att skolans arbetsmiljö inte bara är verktyg för att kunna planera undervisningen utan är väldigt viktig för resultatet. Idrottslärare har ett ansvar att planera undervisningen för att ge elever möjligheter att utveckla olika förmågor. Om lärarna behöver välja bort aktiviteter som de bedömer inte kan genomföras kan det påverka elevers utveckling. Resultatet av min studie visar att idrottslärarna är väl medvetna om planeringens stora betydelse för en god undervisning och det framkommer att lärarna har god kunskap om arbetet även om de inte har möjlighet att ge planeringsarbetet så mycket tid som de skulle vilja. På vilket sätt planeringsarbetet utformas visar sig vara likt när det gäller den långsiktiga planeringen men mer individuellt när det gäller den kortsiktiga planeringen då det viktiga är att hitta det sätt som passar för en själv.

Introduktion: Hos hemlösa är behovet av tandvård stort. En frisk mun förknippas med välbefinnande, ökad självkänsla och livskvalité. Syfte: Att beskriva hur tandvårdspersonal, dagcenterpersonal och en socialtjänsteman uppfattar de hemlösas egen syn på sin munhälsa. Material och metod: kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer användes. Urval: Studien baserades på fyra intervjuer. Informanterna i studien var i sin profession tandläkare, tandhygienist, tjänsteman på socialförvaltningen och en person som tjänstgjorde på ett dagcenter. Resultat: Presenterades i fyra kategorier, socialt hinder, tandvårdsrädsla, akut smärta och hopp om förändring. Tandvårdsrädsla har två tillhörande underkategorier, trygghet och tillit och att känna sig utlämnad. Dessa kategorier återger informanternas upplevelse i kontakten med hemlösa. Konklusion: Hemlösa upplever frustration över att det tar lång tid att få hjälp med sin tandvård.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever attarbetsmiljön påverkar hälsan.Metod: Sex stycken undersköterskor intervjuades. Urvalet skedde genom ettbekvämlighetsurval där den kommunala verksamheten valde arbetsplats där intervjuernagenomfördes. Intervjuguiden täckte områden som självupplevd hälsa, hälsofrämjande faktorersamt kontroll och inflytande på arbetsplatsen. Data analyserades efter en kvalitativ temaanalysdär förekommande teman valdes ut.Resultat: Det tema som undersköterskorna upplevde som hälsofrämjande på arbetsplatsen vardet sociala samspelet. Jobbtillfredsställelsen bland undersköterskorna identifierades somundersköterskornas känsla av att det var roligt på jobbet och var även kopplat till densjälvupplevda hälsan. Det som upplevdes bland undersköterskorna som anledning till stress påarbetsplatsen var den kommande omorganisationen där undersköterskornas kontrollminskade.Implikation: Resultatet av studien kan ha betydelse genom ett bidragande till en ökadförståelse om arbetsmiljö och dess påverkan på hälsa. Arbetsplatser inom vård- och omsorgkan bli mer hälsofrämjande och bidra med hälsovinster i form av färre dagar medsjukersättning som skulle vara en ekonomisk fördel.

Introduktion: Endometrios är en vanlig förekommande, ofta dold, gynekologisk sjukdom som 5-15% av världens kvinnor lider av. Sjukdomen yttrar sig i form av symtom som smärta, infertilitet, trötthet, depression, mag- och tarmbesvär med mera. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa utifrån ett helhetsperspektiv. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: Utformas enlig Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Två databaser genomsöktes i databassökningen och resultatet grundades på 12 artiklar som genomgått urval och kvalitetsgranskning. Resultat: 4 teman identifierades i resultatet: ”Inte bara vanlig mensvärk – vardagen med endometrios”, ”Att inte bli tagen på allvar”, ”Känslan av otillräcklighet och oro” och ”Att ta kontrollen”. Slutsats: Kvinnorna som lider av endometrios upplever att sjukdomen har negativ inverkan på alla aspekter av deras liv och att de saknar stöd och hjälp med hantering av sjukdomen från vården, men också av familj och vänner.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger använder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser på utevistelse i relation till barns välbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie där forskarna beskriver naturens inverkan på vår hälsa samt några argument för utomhuspedagogik från läroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som är aktiva både i skolan och på fritidsgårdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna känner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gäller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte är att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befästa kunskaper. Resultatet visar också att fritidspedagogerna anser att utomhuspedagogik är relevant för barns hälsa och välbefinnande, men deras tankar kring detta är delade.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod undersöka hur barngruppsstorleken påverkar 10 förskollärares pedagogiska arbetsmiljö. Insamlingen av empirin gjordes med hjälp av intervjuer, vars resultat sedan sammanställdes och diskuterades. Där lyftes såväl avvikande som icke avvikande resultat fram. Barngruppernas storlek i förskolan är något som nyligen var aktuellt då skolverket i december 2013 gjorde en ny skriftlig utformning för barngruppsstorlekarna i förskolan. Resultatet av detta gjorde att man numer inte utgår efter ett bestämt antal barn per barngrupp, utan avdelningsvis ser till barnens behov och utifrån det bestämmer barngruppens optimala storlek. De problematiseringar som insamlingen av empirin syftar till att besvara är: vilken förändring av barngruppsstorleken har de 10 förskollärarna upplevt under de senaste åren? På vilket sätt påverkar barngruppens storlek förskollärarens pedagogiska arbete och hur påverkas barnen? Vad tror förskollärarna att en förändring skulle innebära för såväl förskolläraren som barnen? Skiljer sig förskollärarnas åsikter utifrån om de jobbar med åldersindelade barngrupper eller syskongrupper? Det som framkom under studien var att storleken på barngrupper påverkar på flera olika sätt, bland annat genom ökad stress för barn och förskollärare. I resultatdelen presenteras svaren utifrån fyra teman som valts utifrån de svar som framkommit under intervjuerna med förskollärarna. De teman som utgör den röda tråden i arbetet är hälsoaspekter, möten i förskolan, tid för pedagogiskt arbete och miljöns utformning. Utifrån dessa rubriker besvaras och bearbetas de frågeställningar som ställts i såväl analys som diskussion.

<p><p> </p></p><p> </p><p><p> </p></p><p> </p><p><p>Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.</p><p>För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  <em>Vad betyder ”hälsa” för dig och vad betyder ”att må bra”. Rita vad du tänker på.  </em>För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet ”må bra” används som synonym för ”hälsa” i studien.</p><p><p>Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. <em>Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan  </em>och  <em>hälsa som motsats till sjukdom.  </em>När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.</p></p></p>

<p><p>Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.</p><p>För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen: <em>Vad betyder ”hälsa” för dig och vad betyder ”att må bra”. Rita vad du tänker på. </em>För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet ”må bra” används som synonym för ”hälsa” i studien.</p><p>Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. <em>Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan </em>och <em>hälsa som motsats till sjukdom. </em>När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p>

The purpose of this study is to examine how preschool teachers experience their work with preschool children's physical, mental and social health. The study also highlights what conditions the preschool teachers experience they need for this kind of work to be possible. Many children spend a lot of their awake time in different preschools and that makes the preschools an important place for the children´s health. The preschools are also a place where the children can learn about their own, and others health. Eight preschool teachers have been interviewed in this study to reach the results that will be presented. The results have been analyzed from a sociocultural perspective. The questions that were examined in this study are: How do preschool teachers describe that they work with and teach about children's physical, mental and social health in preschool? What conditions do the preschool teachers think need to exist in the preschool in order for work with children's physical, mental and social health to be possible? The results indicate that the preschool teachers have knowledge about the three aspects physical, mental and social health but not necessarily knowledge on how to work with it in preschool. The results also show that most of the participants could describe their work with children's health but did not plan for activities with health in focus.