Syftet med denna studie är att förstå elevers motiv till att inte delta i idrottsundervisningen samt hur lärare arbetar med elevers motivation att delta.  De frågeställningar studien har utgått från är följande;  1a. Vad är enligt högstadieeleverna motiven till att inte delta i idrottsundervisningen?  1b. Hur ser högstadielärarna på elevers motiv att inte delta i idrottsundervisningen?  2. Hur motiverar lärarna i vår studie eleverna att delta i idrottsundervisningen?  Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat både lärare i idrott och hälsa och elever i årskurs 9, i tre olika kommuner i Uppland. Vi har sammanlagt intervjuat sex lärare och 11 elever på fyra olika högstadieskolor.  Det resultat vi har fått fram är att de vanligaste orsakerna till att eleverna inte deltar under lektionerna i idrott och hälsa beror på att eleverna glömmer kläderna, är sjuka, skadade samt är lata. Hur lärarna i idrott och hälsa motiverar sina elever är väldigt individuellt och det beror på vilken elev de ska motivera.

<p>Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande:</p><p>Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på:</p><p>• begreppet hälsa?</p><p>• hälsa i ämnet idrott och hälsa?</p><p>• hälsoundervisning?</p><p>• hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori?</p><p>Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar.</p><p>Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa. Det framkommer också att respondenterna har en relativt överensstämmande bild av vad som är hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Vilket kan härledas till fysiologisk/medicinsk diskurs gällande vad undervisningen innefattar och en psykisk/social diskurs gällande hur undervisningen bedrivs. Hälsoundervisning inom ämnet anser respondenterna i första hand skall handla om att ge eleverna rörelseglädje. Respondenterna visar sedan upp en skild åsikt om vad hälsoundervisning är, dels inom ämnet och dels inom hela skolans verksamhet. Synen på styrdokumenten är likartad respondenterna emellan, de menar på att styrdokumenten är relativt fria och tolkningsbara i sin utformning.</p>

Denna studie undersöker lärare och elevers förhållningssätt till hälsa inom läroämnet idrott och hälsa. Detta gjordes genom två kvalitativa intervjustudier, i den första delstudien har fyra lärare intervjuats och i den andra fyra elevgrupper. För att analysera förhållningssätten till hälsa användes hälsoperspektiven patogent och salutogent. Detta för att ge en uppfattning om hur lärare och elever uppfattade hälsa. För att undersöka hur undervisningen förhöll sig till hälsa användes Quennerstedts hälsodiskurser. Dessa diskurser användes för att analysera hur lärare och elever uppfattar att hälsoundervisningen behandlas inom idrott och hälsa. Såväl lärare som elever uppfattade att den fysiska aktivitetens dominans även påverkade hälsoundervisningen. Då den fysiska hälsan uppfattades starkt förknippad med fysisk aktivitet. Bland lärarna märktes en önskan om att bredda stoffet inom hälsoundervisningen. Denna bredare hälsobild stämmer bättre in med lärarnas egna uppfattningar om vad hälsa är. Dock påverkade ämnets tradition och elevernas förväntan lärarna att välja fysisk aktivitet som undervisningsform, vilket lämpade sig bäst i samspel med fysisk hälsa. Den psykiska och sociala hälsan fick en mindre framträdande roll enligt lärarna. Uppfattningen eleverna hade var att de önskade mer undervisning om hälsa överlag men att de inte var beredda att lämna bort någon fysisk aktivitet till förmån för detta. Slutsatsen av denna studie är att om hälsa ska få en större roll i undervisningen behöver det ske en förändring som ändrar synen att idrott och hälsa är ett ämne som i huvudsak handlar om fysisk aktivitet. Så länge eleverna förväntar sig i huvudsak fysisk aktivitet kommer det att vara svårt att nå fram och sätta hälsoundervisningen i fokus.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (&gt; 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.

Denna uppsats handlar om hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar kost i Lgr 11 samt hur de undervisar kring kost. Syftet är dessutom att undersöka elevers uppfattningar om kostundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den metod som har valts till denna studie är en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem idrottslärare samt fyra elevgrupper om fem elever vardera. Resultatet visar att informanterna betonar vikten av ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen som en betydande roll för utvecklingen för kostundervisningen, vilket anses kan främjas genom att hela skolverksamheten arbetar utifrån samma målsättningar.

Introduktion: Barnfetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och forskning har visat att övervikt hos barn kan leda till en lägre självuppskattad hälsa och sämre livskvalitet. Syfte: Syftet var att utifrån ELSA-studiens hälsoenkät beskriva hälsan hos värmländska skolungdomar i årskurs sju samt sambandet mellan ungdomarnas BMI och hälsa. Metod: Studien är en kvantitativ empirisk studie genomförd på 4381 värmländska skolelever i årskurs sju och en delstudie i projektet ELSA. Resultatet har analyserats med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Resultatet av denna studie visade att värmländska skolungdomar i årskurs sju skattade sin hälsa högt. Flickor skattade sin hälsa något lägre än pojkar. Hälsan skattades signifikant lägre hos gruppen elever med fetma i jämförelse med mer normalviktiga elever. Elever med fetma var även mer missnöjda med sin kropp, åt inte frukost lika regelbundet och var mindre fysiskt aktiva. Konklusion: Denna studie visar att knappt en fjärdedel av alla värmländska elever i årskurs sju är överviktiga. Trots detta upplever skolungdomarna att de mår bra och skattar sin hälsa högt. / ELSA

Uppsatsen söker svar hur svenska idrottslärare arbetar med friluftsliv, ett område som pedagoger kan uppleva som problematiskt. Friluftsliv är något som kan bidra till såväl fysisk som psykiskt välmående för individer som genomför friluftslivsaktiviteter. Hur undervisningen ska bedrivas bestäms utifrån skolan styrdokument men den enskilda idrottsläraren får tolka styrdokumenten vilket resulterar i att undervisningen ser olika ut beroende på vilka tolkningar idrottsläraren gör. För att ta del av idrottslärares uppfattningar genomfördes e-postintervjuer som sedan tolkades med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden. Resultatet påvisar att uppsatsens deltagare inte är överens om styrdokumenten behöver preciseras eller ej. Informanterna belyser att tid är en faktor som påverkar momentet i stor utsträckning. Uppsatsen påvisar att idrottslärare genomför friluftsliv praktiskt något som är positivt då eleverna då får möjligheter att ta del av de positiva effekterna friluftsliv kan leda till.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Barn som söker asyl i Sverige har ökat de senaste åren. Asylsökande och nyanlända barn tillhör en sårbar grupp utifrån ett hälsoperspektiv med en hög förekomst av psykisk ohälsa. Skolsköterskan möter dessa barn i sitt hälsofrämjande arbete i skolan. Skolsköterskans erfarenheter kring asylsökande och nyanlända barn kan därför bidra till en ökad förståelse kring vilka faktorer som påverkar dessa barns hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av asylsökande och nyanlända barn i grundskolan för att få en ökad förståelse för barnets hälsa, samt identifiera brister, möjligheter och förbättringsförslag. Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med tio skolsköterskor från fyra kommuner i mellersta Sverige som arbetar med asylsökande och nyanlända barn i grundskolan från förskoleklass till årskurs nio. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sex subkategorier. Maktlöshet att inte kunna påverka sin framtid i Sverige bildade kategorin Migrationsprocessens påverkan på barnets hälsa. Skolsköterskans relation till barnet och Socialt nätverk bildade kategorin Skolans påverkan på barnets hälsa. Barnets ansvar att lära sig språket, Kultur och Att komma med eller utan familj bildade kategorin Familjens påverkan på barnets hälsa. Olika förbättringsförslag framkom även i studien. Slutsats: Skolsköterskans erfarenheter av asylsökande och nyanlända barns hälsa i grundskolan är att barnens hälsa påverkas av migrationsprocessen, familjen och skolan. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande främst för de barn som kommer utan familj. Skolsköterskan relation till barnet är viktig för att barnet ska kunna prata om sin hälsa.

Uppsatsens syfte är att genom en komparativ textanalys jämföra hur stort utrymme psykiskoch fysisk hälsa får och på vilket sätt de båda hälsoaspekterna berörs i fyra utvalda läromedeli biologi för årskurs 4-6. Uppsatsen redogör översiktligt för hälsoläget i Sverige de senaste 20 åren, baserat på rapporter från Folkhälsomyndigheten, samt för hur det centrala innehållet ibiologi förändrats i och med införandet av läroplanen år 2011 (Skolverket, 2015). Vidarepresenteras den tidigare forskning som går att finna inom ämnet. Textanalysen är indelad i tredelar som består av en kvantitativ samt två kvalitativa analysdelar. Den kvantitativaanalysdelen syftar till att se hur den procentuella fördelningen mellan psykisk och fysisk hälsaser ut, där antal sidor som berör vardera hälsoaspekt räknas. Den andra analysdelenundersöker hur läromedlen behandlar hälsoaspekterna ur ett teoretiskt perspektiv som utgårfrån pragmatismen. Den tredje analysdelen studerar om läromedlen förhåller sig till Lgr 11 (Skolverket, 2015) genom de fem teman som tas upp i det centrala innehållet i biologigällande fysisk och psykisk hälsa; kost, sömn, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Analysen visade att den fysiska hälsan får större utrymme, procentuellt räknat, än denpsykiska hälsan i tre av fyra läromedel. I det fjärde läromedlet var fördelningen procentuelltlika stor mellan hälsoaspekterna. Samtliga läromedel sågs ha en stark pragmatisk syn där debehandlar psykisk och fysisk hälsa på ett elevnära sätt. Alla läromedel berörde samtliga temansom återfinns i det centrala innehållet i biologi, dock med något varierande infallsvinkel,mängd innehåll samt kopplingar till psykisk och fysisk hälsa.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre och behovet av vård och omsorg ökar, vilket kan leda till ökad risk för vårdskador, onödiga väntetider och annat som leder till ökade kostnader. Tidigare forskning har visat på att e-hälsa kan användas för att minska denna risk. Syfte: Syftet var att undersöka effekten av e-hälsa för äldre personer. Metod: En litteraturöversikt med adherence som teoretisk utgångspunkt har genomförts. 16 stycken artiklar med kvantitativ design har analyserats. Resultat: Resultatet visade på förbättrad hälsa och kognitiv förmåga, ökad delaktighet och kvalitet i vården samt minskade antal sjukhusvistelser och dödsfall. Slutsats: Resultatet kan bero på den ökade tillgängligheten och kostnadseffektiviteten samt att upplevelsen av e-hälsa var positiv. Därför bör information om e-hälsa spridas, och det bör användas och anpassas för äldre personer inom samtliga delar och nivåer av vården; under alla vårdutbildningar, på sjukhus och vårdcentraler, inom kommuner och regioner samt nationellt såväl som internationellt. / Background: The Swedish population is getting older and the need for care is increasing, which can lead to increased risk of health care injuries, unnecessary waiting times and other things that lead to increased costs. Earlier research has shown that e-health can be used to reduce this risk. Aim: The aim was to study the effect of e-health on elderly people. Method: A literature review with the term adherence as a theoretical starting point was conducted. 16 articles with quantitative design have been analyzed. Result: The result showed improved health and cognitive ability, increased participation and quality of care as well as reduced number of hospital stays and deaths. Conclusion: This result may be due to increased accessibility and cost-effectiveness and that the experience of e-health was positive. Therefore, information about e-health should be spread, and it should be used and adapted for elderly people in all parts and levels of care; during all health care educations, at hospitals and health centres, within municipalities and regions and both nationally and internationally.