Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sociala mediers eventuella samband  med den psykiska hälsan hos gymnasieelever. I undersökningen utreds om en ökad användning av skärmtid, tid på sociala medier och om sociala medie appar har något samband med psykisk hälsa. I studien undersöktes även hur deltagarna använder sociala medier och om de har eventuella samband med psykisk hälsa. Såväl undersöktes om tid på sociala medier har ett samband med koncentrationsvårigheter  Metod: Studien gjordes som en tvärsnittsstudie. En webbaserad enkät gjordes med frågor om psykisk hälsa såväl som användande av sociala medier och skärmtid. Populationen för studien var gymnasieelever som hade medelåldern 16.5 år.    Resultat: I studien uppmättes fyra resultat. Ett samband finns mellan koncentrationssvårigheter och tid på sociala medier (p=0.018 och r=0.240). Det andra sambandet var mellan psykisk ohälsa och de som tittar på sina vänners profiler  (r=0.405, p<0.001). Det tredje sambandet var mellan psykisk ohälsa och att tagga personer i foton (p=0.035, r=0.241). I studien så utmärktes även ett signifikant skillnad mellan män och kvinnors psykisk ohälsa där kvinnor hade mer psykisk ohälsa (p = 0.014). Slutsats: I denna studie observerades inga samband mellan total skärmtid, användning av sociala medier och psykisk ohälsa. Däremot framkom samband med mer tid på sociala medier och koncentrationssvårigheter. Tagga foton och psykisk ohälsa visade sig ha ett samband. I undersökningen kan även ett samband med psykisk ohälsa och kvinnor som tittar mer frekvent på deras vänners profiler observeras. Studien kan bara visa samband då det är en tvärsnittsstudie.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Eftersom allt fler lider av fetma så väljer allt fler att uppnå viktminskning genom en bariatrisk kirurgi. Övervikt och fetma är relaterat till psykisk ohälsa, vilket även kan förekomma efter en bariatrisk kirurgi. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot personer med fetma.Syfte: Beskriva personers upplevelser av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studiens resultat baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Kategorierna var att uppleva förändrad självkänsla och självförtroende, att uppleva ökad energi och glädje, att uppleva positiv påverkan på sociala relationer, att uppleva ökad ångest och depression och att uppleva missnöje med kirurgin.Slutsats: Studien har visat vilka olika typer av upplevelser personerna hade av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi, vilket resulterade i både bra och dålig psykisk hälsa. Det var känslor som till exempel förändrad självkänsla och självförtroende men även ökad ångest och depression samt missnöje med kirurgin. Personerna upplevde att deras psykiska hälsa påverkades av den bariatriska kirurgin. Studien kan bidra till att sjuksköterskor kan få en ökad förståelse för hur personer upplever sin psykiska hälsa samt skapa bättre förutsättningar för en god personcentrerad omvårdnad efter bariatrisk kirurgi. Den kan även förbättra sjuksköterskans kunskapsområde inom psykisk hälsa efter en bariatrisk kirurgi.Nyckelord: Bariatrisk kirurgi, hälsa, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, upplevelser

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa 1 talar om hälsa samt vilket utrymme hälsoundervisningen ges i gymnasieskolan. Tre frågeställningar har formulerats. 1. Vilka hälsodiskurser synliggörs i idrott och hälsa? 2. Vilka hälsodiskurser osynliggörs i idrott och hälsa? 3. Vilka subjektspositioner skapas genom hälsodiskurserna?  Metod Studien utgörs av en kvalitativ forskningsmetod. Det primära empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sekundära empiriska materialet, övergripande planeringar och lektionsmaterial, har sedermera inhämtats via mejl från forskningsdeltagarna. Det empiriska materialet har bearbetats med hjälp av en Foucaultinspirerad diskursanalys. Relevanta frågor har ställts till materialet och använts som analysmetod för bearbetning. Analys I vår studie har sex hälsodiskurser synliggjorts, tre osynliggjorda diskurser har framträtt samt två subjektspositioner för studiens forskningsdeltagare och en för deras elever utformats. Studiens analys påvisar att det föreligger en salutogen ansats och en holistisk syn på hälsa hos studiens forskningsdeltagare i ämnet Idrott och hälsa 1. Därtill visar analysen att hälsa har en självklar plats i forskningsdeltagarnas undervisning men att förhållandet mellan hälsa och idrott inte är jämställt. Undervisning med anknytning till idrott och fysisk aktivitet överordnar hälsa i undervisningsutrymmet. Subjektspositionerna har namngetts som den holistiska läraren, den fysiologiska rörelseläraren och den passiva eleven. Slutsats Den holistiska diskursen producerar ett dominerande tal om hälsa som avspeglas i forskningsdeltagarnas hälsoundervisning. Mantradiskursen, salutogen diskurs och alla ska med-diskursen utgör studiens tre osynliggjorda diskurser där ingen diskurs är överordnad. Två subjektspositioner för forskningsdeltagarna och en subjektsposition för deras elever har skapats genom hälsodiskurserna. Slutsatserna vi gör är att lärarnas tal om hälsa och deras hälsoundervisning rotar sig i förväntningar från samhället, elever och i viss mån forskningsdeltagarna själva. / Purpose and questions The purpose of the study is to investigate how teachers in physical education and health 1 talkabout health and what space health education is given in upper secondary school. Threequestions have been formulated. 1. Which health discourses are made visible in Sport andhealth? 2. Which health discourses are made invisible in Sport and health? 3. Which subject positions are created through the health discourses? Method The study consists of a qualitative research method. The primary empirical material has beencollected through semi-structured interviews. The secondary empirical material, overall plansand lesson materials, have subsequently been obtained via email from the researchparticipants. The empirical material has been processed using a Foucault-inspired discourseanalysis. Relevant questions have been asked of the material and used as an analysis method. Analysis In our study, six health discourses have been made visible, three discourses made invisiblehave emerged and two subject positions for the study's research participants and one for theirstudents have been designed. The study's analysis shows that there is a salutogenic approachand a holistic view of health among the study's research participants in the subject Sport andhealth 1. In addition, the analysis shows that health has an obvious place in the researchparticipants' teaching, but that the relationship between health and sport is not equal. Teaching related to sports and physical activity takes precedence over health in the teaching space. The subject positions have been named the holistic teacher, the physiological movement teacher and the passive learner. Conclusion The holistic discourse produces a dominant speech about health that is reflected in theresearch participants' health education. The Mantra discourse, Salutogenic discourse andEveryone Should Join discourse make up the study's three invisible discourses where nodiscourse is superior. Two subject positions for the research participants and one subjectposition for their students have been created through the health discourses. The conclusions we make are that the teachers' talk about health and their health teaching are rooted in expectations from society, students and to some extent the research participants themselves.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med ergonomi på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa. Studien avser att besvara följande frågeställningar: - Hur tolkas de ergonomiska inslagen i styrdokumenten av gymnasielärare? - Hur arbetar gymnasielärare med ergonomi i ämnet idrott och hälsa? - Vilka möjligheter och begränsningar upplever gymnasielärare vid undervisning om ergonomi? Med utgångspunkt i läroplansteorin och ramfaktorteorin har studien undersökt hur sju behöriga lärare utformar sin undervisning kring momentet ergonomi i idrott och hälsa kurs 1 på gymnasiet. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där intervjuer är den använda undersökningsmetoden. Intervjuerna genomfördes digitalt via videokonferensprogram. Efter insamlandet av materialet tillämpades tematisk analys vid analysprocessen. Resultatet av studien visar att deltagarna har en varierad syn på styrdokumenten och tolkar de även därefter olika, genom att utforma olika upplägg för sin ergonomiundervisning. Deltagarna bedriver både praktiska och teoretiska moment i ergonomiundervisningen och undervisningen anpassas även efter elevernas gymnasieprogram. Vidare framkommer flertal möjligheter och utmaningar som påverkar ergonomiundervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visar att samtliga deltagare anser momentet som viktigt men att det inte är prioriterat. Det framkommer även att momentet ergonomi i lärarutbildningen var bristfällig.   Studiens slutsatser är att styrdokumenten upplevs innefatta ett tolkningsutrymme som visar på möjligheten att utforma undervisningen varierat. En utmaning som framhävs är att motivera eleverna i momentet och vi tror att vidare forskning inom området skulle kunna gynna framtida undervisning i momentet ergonomi. Vi tror även att en utveckling av ergonomimomentet på lärarutbildningar hade kunnat bidra till att ergonomi skulle prioriteras högre i undervisningen. / The purpose of this study is to investigate how teachers work with ergonomics at the upper secondary school in the subject of sports and health. The study intends to answer the following questions: - How are the ergonomic elements in the curriculum documents interpreted by upper secondary school teachers? - How do upper secondary school teachers work with ergonomics in the subject of sports and health? - What opportunities and limitations do upper secondary school teachers experience when teaching ergonomics? Based on the curriculum theory and framework theory, this research investigates how seven qualified teachers structure their teaching concerning the ergonomics component in Course 1 of physical and health education at the upper secondary school level. The study employs a qualitative approach, utilizing interviews as the method of investigation. The interviews were conducted digitally using video conferencing programs. After the collection of the material, thematic analysis was applied to the analysis process.   The study's findings reveal that participants have diverse interpretations of the curriculum documents, resulting in varied approaches to their ergonomics instruction. Participants engage in both practical and theoretical aspects of ergonomics teaching, adapting their instruction to accommodate students' upper secondary school programs. Further emerges several opportunities and challenges influencing the teaching of ergonomics in physical and health education. The results indicate that while all participants acknowledge the significance of the component, it is not prioritized. It also appears that the element of ergonomics in teacher training was deficient.    The study's conclusions are that the curriculum documents are perceived to include a space for interpretation that shows the possibility of designing the teaching in a varied way. A challenge that is highlighted is to motivate the students in the section and we believe that further research in the area could benefit future teaching in the section on ergonomics. We also believe that a development of the ergonomics aspect of teacher training could have contributed to ergonomics being a higher priority in teaching.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasienivå definierar begreppet hälsa och hur de arbetar för att främja elevernas kunskaper om hälsa och vikten av livsstilsfaktorer. Metoden som har använts för att genomföra studien är semistrukturerade intervjuer och 5 gymnasielärare i ämnet idrott och lärare med olika års erfarenhet har intervjuats. Studiens resultat visar att lärarna har en mångsidig förståelse av begreppet hälsa, där de tar hänsyn till hälsans fysiska, psykiska och sociala aspekter. Lärarnas arbete för att främja elevernas kunskaper om hälsa och ett hälsosamt liv kännetecknas av rörelseaktiviteter samt diskussioner om hur dessa aktiviteter bidrar till elevernas hälsa. Lärarna möter också utmaningar i sitt arbete, bland annat otillräcklig tid för undervisning, brist på resurser och vaga riktlinjer och direktiv från Skolverket.

According to the Public Health Agency of Sweden, children today are feeling increasingly worse, which also applies to further down the ages. School is an important platform for working towards better health for children. School is a place where teachers can contribute knowledge in the field. This study aims to contribute with knowledge about teachers' health education in biology in middle school. The purpose of this study is to examine science teachers' teaching in the field of health with a focus on methods and challenges.The study is based on semi-structured interviews with 15 different science teachers in middle school around Sweden. The results show different methods that teachers use in teaching about health. Methods that include following the learning material, own material, personal experiences and collegial work. It also appears that teachers feel that there are different challenges to consider regarding health education. The challenges described in the work are the lack of knowledge among teachers and a lack of concrete teaching material. The fact that physical health has more space in teaching compared to mental health is also a challenge that all respondents emphasize. It is recommended that science teachers in middle school are given opportunities to reflect and strengthen their knowledge in health education. The school authorities need to focus on continuing education and review the materials that the school has available in order to get high-quality health education that includes all parts equally.

Den här studien undersöker hur några lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppfattar ämnet som ett folkhälsoansvar och hur de i sådana fall jobbar med att förbättra folkhälsan. Genom sex djupintervjuer ville vi få en djupare förståelse kring hur lärare ser på folkhälsa i relation till undervisningen. Tidigare forskning klarlägger att en god hälsa gynnar hela samhället och att det är viktigt med hälsofrämjande insatser i tidiga åldrar. Resultatet visar utifrån vårt teoretiska ramverk, nyinstitutionell teori, att alla respondenterna ser folkhälsoansvaret som en given uppgift i ämnet, trots att det inte uttrycks tydligt i styrdokumenten. Vidare fanns det olika sätt att arbeta för att förbättra folkhälsan hos eleverna, där vissa respondenter uppgav att de arbetade med individanpassning för att uppnå de regulativa målen. Med de regulativa villkoren i åtanke ville lärarna väcka elevernas intresse för livslång och regelbunden fysisk aktivitet efter skoltiden. En del av respondenterna hade gemensamma värderingar och föreställningar om de yrkesinriktade linjer där de istället fokuserade på att fysiskt aktivera eleverna. De regulativa villkoren med kunskap om träningseffekter och hälsobiten åsidosattes då de upplevde att de inte når ut till eleverna. Där upplevde respondenterna den fysiska aktiviteten som det stora bidraget för att förbättra elevernas folkhälsa. Normativa villkoren upplevs därmed som starkare i det här fallet då de regulativa villkoren ibland utelämnas till förmån för lärarnas värderingar om elevernas bästa. De kognitivt-kulturella villkoren har mest inverkan på folkhälsan genom att lärarna väljer att undervisa i fysisk aktivitet och kunskaper om träning som de själva har ett starkt intresse för.  Med en tolkningsfrihet som respondenterna upplever i relation till kursplanen och den korta tid som avsetts till ämnet, kan en del innehåll bara vidröras och några undvikas helt och hållet beroende på tolkning.

No description available.

Syfte Syftet är att undersöka hur mäns kroppsuppfattning kan påverkas av att tävla inom idrotter med viktklassindelning och hur detta kan uttryckas i deras syn på träning, kost och hälsa. Skälet till det är att det inte finns så mycket studier om mäns attityder till kroppen inom viktklassidrotter trots att forskningen visat att både män och kvinnor är lika missnöjda med sin vikt och kropp. ((Furnham, Badmin & Sneade 2002, Davis & Cowels 1991, Lubans & Cliff 2011, Silvberstein et. al 1988) Metod Datainsamlingsmetoden var semistrukturerad intervjumetod med en induktiv ansats, där urvalet föll på män mellan 18-35 år som är aktivt tävlande inom antingen tyngdlyftning eller kampsport. Fem män deltog i studien varav en tävlade i Brasiliansk jiujitsu, en tävlade i mixed martial arts och tre deltagare tävlade i tyngdlyftning. Analysen utgick ifrån den kroppskulturmodell presenterad av Eichberg (1988) vilken delas in i tre delar: prestationsmodellen, hälsomodellen och kroppsupplevelsemodellen. resultat Intervjuerna resulterade i fem övergripande teman. Ett resultat visar på att deltagarna och deras uppfattningar om utseendeideal var svagt uppfattade, där utseendeidealet var ett resultat av påverkan från övriga samhället, snarare än att kroppsuppfattningen var ett resultat av idrottens viktfokus. Idrotten verkade snarare förmedla ett funktionellt ideal där fokus verkade vara att hitta en viktklass där deltagaren presterar som bäst från ett mer prestationsinriktat förhållande till sin vikt och kropp med ett funktionellt ideal. slutsatser Det verkade som att deltagarna inte vill låta sitt tävlande i en viktklassidrott styra synen på sin kroppsuppfattning, utan hålla viktreglering till en avgränsad del av sporten som ett nödvändigt ont med ett funktionellt ändamål. En annan slutsats var att deltagarnas uppfattningar om utseendeideal varierade och verkade snarare grundat på ett utseendeideal av samhället i stort än ett ideal uttalat av sporten i sig.

Att diagnoseras med en långvarig sjukdom leder till många förändringar som ofta är ofrivilliga. Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som medför både psykiska och fysiska  förändringar  som  påverkar  individens  livsvärld.  Faktorer  som  har  störst påverkan på individens livsvärld är sjuklig trötthet, nedsatt rörlighet, smärta samt samlevnads- och eliminationsproblematik. Syftet med denna studie var att beskriva ur ett patientperspektiv hur individer med MS upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld. Studien har baserats på en litteraturstudie där 13 artiklar samt ett flertal böcker har analyserats. Som metod valdes en litteraturstudie med granskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sjukdomens symtom visade sig ha en betydlig påverkan på det dagliga livet och upplevelsen är högst individuell. Resultatet av denna studie är användbart inom sjukvården och allmänheten. Ökad kunskap i detta område kan leda till bättre omvårdnad samt ökad förståelse för individer med MS.