Idrott och hälsa har präglats av momentet rörelse sedan ämnet introducerades i skolan. I samband med att Lpo94 infördes skulle ämnet få en tydligare hälsoaspekt. Men då läroplanen var otydlig gav det lärarna utrymme att själva tolka innehållet skedde inga större förändringar. I dagens läroplan Lgr11 står det däremot tydligare vad ämnet skall innehålla och en del stora teoretiska block finns med. Trots detta har ämnet, enligt skolinspektionen, inte förändrats nämnvärt. 94 procent av lektionsinnehållet riktar sig fortfarande åt momentet rörelse, som är ett av de tre huvudmomenten. Denna studie är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på grundskolans senare år, i syfte att komma åt lärarnas uppfattningar om vilka faktorer som styr dem att arbeta som de gör. Studien utgår från Gunn Imsens utvidgade ramfaktorteori för att finna vilka ramar som enligt lärarna påverkar dem i undervisningen av ämnets teoretiska delar.Resultatet visar att lärarna uppfattar att det finns ett par gemensamma faktorer som styr dem i undervisningen. De är bland annat bristen på undervisningstid i förhållande till den stora mängd innehåll som finns i läroplanen som enligt lärarna tvingar dem till att prioritera bland innehållet. Vad gäller de resursrelaterade ramarna uttrycker lärarna att de saknar moderna hjälpmedel som övriga lärare på skolan ser som en självklarhet, dessutom saknas en lärobok som är uppdaterad och riktad mot ämnet. Lärarna i studien efterfrågar också tillgång till en teorisal i anknytning till idrottshallen. Studien bidrar till att skapa en förståelse för vilka de olika ramarna upplevs vara och hur de olika ramarna enligt lärarna styr innehållet på lektionerna i Idrott och hälsa. Den bidrar också till att ifrågasätta Imsens teori, där traditioner kring ämnet tycks fungera som en sjätte ram som påverkar undervisningen i Idrott och Hälsa.

I takt med att fler e-hälsotjänster växer fram har man genom att göra journaler på nätet tillgängliga för patienter velat öka patientdelaktigheten i vården. E-hälsotjänsten Min journal via nätetplaneras att införas med tillgång för alla patienter i Sverige och Uppsala län har varit pilotlän - här blev det tillgängligt i november 2012. Innan införandet fanns både negativa och positiva förväntningar hos personal som arbetar i landstingets tjänst. Denna studie har syftat till att ta reda på vilka upplevda effekter på arbetsrutiner samt arbetsbelastning Min journal via nätet givit för sjukvårdspersonalen. Vi intervjuade fem sjuksköterskor och fem läkare under hösten 2015. Resultatet antyder på en förändring i hur sjuksköterskor och läkare dokumenterar, men ingen tydlig påverkan i patientkontakten eller arbetsbelastning har framkommit.

Ensamhet, hälsa och välbefinnande är en subjektiv känsla. Unik för var och en och hör samman med livskvalité. För att uppleva livskvalité är det viktigt att vara i balans, känna sig betydelsefull och finnas i ett sammanhang. Dessa faktorer måste vara sammanflätade enligt KASAM (Känsla av sammanhang) för att hälsa ska uppnås. För att möta den äldre människan är det viktigt att se till livsvärldsperspektivet för att främja hälsa och välbefinnande. Syftet är att undersöka upplevelsen av ensamhet hos äldre. Axelssons (2013) modell för systematiska litteraturstudier har använts för analys av kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom två teman; känsla av övergivenhet och känsla av frihet. Förlust att partner, avsaknad av meningsfulla aktiviteter och vara utanför ett sammanhang gör att äldre personer över 65 år ofta känner sig ensamma. Det finns olika sätt att se på ensamheten. Den kan ge en känsla av frihet och är då positiv, men också negativ då den är fylld av krav och svår att hantera. För att minska ensamheten är det viktigt med meningsfulla aktiviteter, vilket bidrar till att känna delaktighet, liksom betydelsefulla vänner och familj. Att vara aktiv med trädgårdsarbete, men även de som har ägnat sig åt tv-spel tillsammans med andra och har sällskapsdjur upplever mindre ensamhet och ett större välbefinnande.

Inledning: Motivation är ett ord som är väl bekant inom skolans värld, och ett ord som är viktigt inom idrott och hälsa. Elevers inställning till ämnet idrott och hälsa är avgörande, inte bara för deras skolgång, utan även i det fortsatta livet. Som stöd och hjälp till att stimulera eleverna till en god inställning till fysisk aktivitet finns idrottsläraren. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och på fritiden. Metod: Kvalitativ ansats har valts för studien, detta genom individuella intervjuer med sex idrottslärare. Resultat: Resultatet visade att idrottsläraren kan spela en stor roll i olika arbetsformer när det gäller att motivera eleverna. Genom kommunikation, elevanpassad undervisning och stöd hjälper läraren sina elever att utveckla intresse för fysisk aktivitet och en rörelseglädje, vilket kan vara grunden till ett liv där fysisk aktivitet och hälsa är i fokus. Läraren kan bidra till bättre självkänsla genom att ge positiv feedback till eleverna samtidigt få dessa elever att lyckas med uppgiften. En viktig del är att undervisningen har olika alternativ och nivåer så att alla elever får möjlighet att uppleva framgång. Genom temadagar får eleverna möjlighet att hitta en aktivitet som de tycker är intressant och rolig. Metoder för att motivera sina elever är genom beröm, uppmuntran, feedback och entusiasm. Motiverade och intresserade elever i ämnet idrott och hälsa är grunden till ett livslångt lärande. Slutsatsen: Idrottslärarna försöker sträva efter att väcka ett större intresse för fysisk aktivitet hos eleverna genom att försöka variera undervisningen så mycket som möjligt. De gav också eleverna inflytande på undervisningen i hopp om ökat intresse. Det kom också fram att idrottsläraren måste vara väldigt noggrann med sin tolkning av läroplanen och med utformning av sin planering. Idrottsläraren formade elevernas intresse genom temadagar där eleverna fick delta och se flera olika aktiviteter för att väcka elevens intresse. / Introduction: Motivation is a word that is well known within the world of school, and a word that is important in sport and health. Pupils' attitude towards physical education is crucial, not only for their schooling, but also in the continued life. To support and help to stimulate students to a good attitude towards physical activity is the physical education teacher. Objective: The aim of this study is to investigate how physical education teacher at the high school motivates students to physical activity at school and at play. Method: Qualitative approach has been chosen for the study, this through individual interviews with six physical education teachers. Results: The results showed that the physical education teacher could play a big role in different work when it comes to motivate students. Through communication, learner adapted teaching and support helps the teacher their students to develop an interest in physical activity and a joy of movement, which can be the basis for a life in which physical activity and health in focus. The teacher can help improve self-esteem by giving positive feedback to students while getting these students to succeed in the task. An important part is that teaching has different options and levels so that all students have the opportunity to experience success. The theme days, students get the opportunity to find an activity that they find interesting and funny. A method to motivate their students is through praise, encouragement, feedback and enthusiasm. A motivated and interested student in physical education is the foundation for lifelong learning. The conclusion: Physical education teachers try to strive to arouse greater interest in physical activity among students by trying to vary teaching as much as possible. They also gave the students the influence of education in the hope of increasing interest. It also concluded that the physical education teacher must be very careful with their interpretation of the curriculum and the design of its programming. Sports teacher shaped students' interest through theme days where students could participate and see several different activities to arouse student interest.

Detta examensarbete studerar lärares målsättningar i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker vilken kunskap det är lärare i ämnet idrott och hälsa vill att elever ska få med sig efter avslutad skolgång och vilken målsättning lärare har med sin undervisning. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare från fyra svenska gymnasieskolor. Resultaten visar att det finns två tydliga målsättningar som lärare vill nå; ett bestående intresse för fysisk aktivitet och en förståelse för fysisk aktivitet. Resultaten visar även att lärare använder sig av flera olika arbetssätt för att nå dessa målsättningar. Med olika målsättningar kan en likvärdig undervisning ifrågasättas vilket kan vara problematiskt. Avslutningsvis visar resultatet att många lärare inte reflekterar över sin egen undervisning och är därför inte medvetna om vad deras undervisning förmedlar.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka idrottslärarstudenters attityd till ämnet idrott och hälsa. 1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan? 2. Varför har studenterna sökt sig till lärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa? 3. Hur skiljer sig attityden till momenten i det centrala innehållet i ämnet idrott och hälsa? 4. Kan man se skillnad mellan studenternas attityd hos de som är i början av sin lärarutbildning (år1) och de som är i slutet (år 4-5)? Metod Studien är en kvantitativ undersökning baserad på en enkät med 11 slutna frågor. Resultatet sammanställdes i Excel. Enkäten har besvarats av 122 idrottslärarstudenter vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), studenterna gick år 1 och år 4-5. I undersökningen har vi valt att utgå från de centrala delarna i idrott och hälsa som innehåller momenten rörelse, hälsa och livsstil och friluftsliv och utevistelse. Resultat Studenterna var positiva till sin tidigare idrottsundervisning då över 50 procent av studenterna upplevde sin idrottsundervisning i grund- gymnasieskolan som mycket positiv och 36-38 procent som ganska positiv. 93 procent av studenterna valde idrottslärarprogrammet genom sitt idrottsintresse. Majoriteten av studenterna visade sig ha en positiv attityd till de centrala delarna inom ämnet, exempelvis var 36 procent av studenterna mycket positiva till momentet rörelse, 40 procent till momentet friluftsliv och 42 procent till momentet hälsa och livsstil. I jämförelsen mellan studenternas attityder i år 1 och år 4-5 så visade resultatet inte några större skillnader, förutom att studenterna i år 4-5 var något mindre negativa till de centrala delarna som ingår i ämnet. Slutsats Studenterna hade en positiv upplevelse av sin tidigare idrottsundervisning och det visade sig att de flesta hade valt att studera till lärare i idrott och hälsa på grund av sitt idrottsintresse. Studenterna hade en positiv attityd till alla centrala delar, mest positiv attityd till momentet hälsa och livsstil, därefter friluftsliv och utevistelse och därefter rörelse, men skillnaderna var små. Det var inga skillnader på studenternas attityder då år 1 och år 4-5 jämfördes.

The aim of this piece of work is to highlight and investigate young female’s motivation in participation of P.E classes and the degree to which the content of classes affect their motivation. To support this piece of work two theories have been utilized, the Self-determination Theory and a gender related perspective theory. The research consists of six qualitative interviews of young females who are perceived to be less motivated. These interviews focus on their views and attitudes in relation to P.E within the Swedish high school setting. The aim of this is to increase understanding and awareness for younger female’s attitudes and personal views in relation to P.E. The results show that the participants preferred a wider range of activities and level appropriate activities. To reach this desired goal the student’s wish for gender divided classes, for example female only swimming classes, and female only gym lessons, activities in which they have an increased chance of feeling exposed. In other cases where exposure is decreased a wider range of activities should be offered together with a focus on the individuals’ competence level. Another result that was evident is this research was that the young females who received grades in P.E were rarely driven of the intrinsic desire to succeed.

AbstractWorking with students who have ADHD are today common in Swedish schools. Approximately 2-3 students per class have been diagnosed with ADHD and require greater demands on their teachers. The pupils have to be included and get the opportunities to develop in the way that suits the students best. The pupils themselves should not have to adapt to the school, it is the school that has to adapt to the pupils. The purpose of this paper is to examine how PE teachers work with students who have ADHD as they need to have adults around them that have insights on their special needs. Through interviews with six PE teachers in southern Sweden I have investigated what skills they have, how they work with these students and what kind of education they are offered. The result is interesting because it shows that the teachers do not have any special skills to work with students with ADHD, but they still manage their work very well because of the basic teaching skills they possess. Despite the good education which they engage, the knowledge about this diagnosis should increase among the teachers. It is vital for the student that their teachers may help them to the best schooling situation as possible.

Introduktion: Eftersom det inte finns någon riktig benämning på vad vuxenmobbning innefattar är detta område inte särskilt belyst. Det som på senare år tagits fram är att mobbing som förekommer på arbetsplatsen är orsaken till många sjukskrivningar.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva hälsokonsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen.      Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden. Artiklarna granskades och därefter skapades två teman.  Resultat: De psykiska hälsoeffekterna av mobbning kan vara kort- och långsiktiga. De psykiska hälsoproblemen som ångest och depression kan övergå till fysiska åkommor så som sömnproblem, muskelsmärta och infektioner.  Implikation: Kunskap om mobbning kan användas till att utveckla trygga arbetsmiljöer för att motverka mobbning.

Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman. Studenterna känner sig som mest stressade när de inte har kontroll på sin tillvaro var ett resonemang som kom fram i studien. Detta gjorde att de upplevde en negativ stress vilket oftast beskrevs i samband med skoluppgifter. Studenterna beskrev sin motivation som god när de var intresserade av ämnet de studerade samt det fanns ett mål att se fram emot. Vid brist på motivation upplevde studenterna detta som negativt för sin hälsa. Analysen av resultatet kopplas till studiens teoretiska ramverk Karasek och Theorells teori kring stress samt inre och yttre motivationsteorin. Teorierna redogörs i studien. Den här studien påvisar att resonemangen kring stress och motivation är viktiga för studenterna då för mycket stress och för lite motivation leder till ett negativt hälsotillstånd.