Demenssjukdomen är en globalt ökande sjukdom med betydande påverkan på individer. I Sverige drabbas 130.000–150.000 personer med 20.000–25.000 nya insjuknanden varje år. Demenssjukdom börjar med försämring av kognitiva förmågor som gradvis på verkarminnet, intellektuella färdigheter som språk, tidsuppfattning och omdöme. Demens har ingen bot, vård fokuserar på livskvalitet, och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) kan hanteras med personcentrerad omvårdnad. Studiens syfte är att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av personcentrerad demensvård inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod valdes kvalitativ induktiv insats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där deltog tio distriktssköterskor och två av dem genomgått fördjupade utbildningar i demensvård. Analysarbetet har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom de tre huvudkategorierna; Strategier för att träda in i personens livsvärld, Att skapa partnerskap och trygghet och Möjligheter och hinder i strävan att ge en personcentrerad vård. Distriktssköterskorna och demensspecialister beskriver hur viktig det är att jobba patientcentrerad inom demensvård och att lära känna personen. De beskriver vikten att ha kunskaper om patientens tidigare liv och erfarenheter, skapa trygga relationer med patienter och närstående samt hur vårdmiljö har stor påverkan. Det visar också i resultatet att ge en individ anpassad vård ökar välbefinnande för patienter med demenssjukdom. Bristande kunskap, tid och brist på personal kan påverka vården att erbjuda en personcentrerad vård. Vidare ses distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor roll att kunna påverka vården och främja ett personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal kulturellt betingad tradition och omfattar en skada på eller avlägsnande av det kvinnliga könsorganet. Trots att det är olagligt i alla västerländska länder har antalet könsstympade kvinnor ökat kraftigt till följd av ökad immigration. Detta ställer krav på vårdpersonalens förmåga att bemöta och vårda kvinnor med könsstympning. Syftet: Att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser av hälso-och sjukvården, med fokus på vårdpersonalens attityder och bemötande. Metod: För att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. I litteraturstudien inkluderades 13 artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; att känna sig dömd och utsatt i mötet med vårdpersonal, att känna frustration över bristande kommunikation och information, att mötas av bristande kunskap och förståelse samt att känna missnöje och otrygghet över att inte bli respekterad och hjälpt. Slutsats: Kvinnorna upplevde betydande brister i mötet med vårdpersonal, vilket ofta resulterade i större trauma och lidande. Bristande kunskap och utbildning framstod som den främsta orsaken till detta. Vårdpersonal behöver förbättrade kunskaper och förståelse för kvinnlig könsstympning samt transkulturell omvårdnad för att kunna ge så god vård som möjligt till denna patientgrupp. Ytterligare forskning krävs för hur hälso- och sjukvårdspersonalen ska utbildas för att på bästa sätt kunna bemöta och vårda könsstympade kvinnor.

Introduktion: Psykisk ohälsa har länge ökat i Sverige. Psykisk ohälsa kan delas upp i psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykiatriska tillstånd innefattar en psykiatrisk diagnos. Nästan en av åtta människor lever idag med något slags psykiatriskt tillstånd. Det är vanligt att personer med psykiatriska tillstånd också lever med någon somatisk sjukdom.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med självrapporterat och/eller diagnostiserat psykiatriskt tillstånd upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Pubmed, PsycInfo och CINAHL. Resultat: Sex kategorier identifierades som beskrev hur personer med psykiatriska tillstånd upplevde bemötandet i somatisk hälso- och sjukvård. Personer med psykiatriska tillstånd kände att de inte blev trodda när de sökte vård. De kände att de blev diskriminerade och stigmatiserade av vårdpersonalen vilket gjorde att personer drog sig från att söka vård. Det fanns även personal som respekterade och lyssnade på personer med psykiatriska tillstånd. Detta gjorde att personerna fick mer förtroende för vårdpersonalen.  Slutsats: Personer med psykiatriska tillstånd hade olika upplevelser av bemötandet inom somatisk hälso- och sjukvård. Många hade negativa upplevelser av bemötandet, vilket resulterade i att vissa drog sig för att söka vård. Det behövs mer kunskap och forskning inom detta område för att man ska få en ökad förståelse och för att ge personer med psykiatriska tillstånd ett så bra bemötande som möjligt. / Introduction: Mental illness has long increased in Sweden. Mental illness can be divided into mental disorders and psychiatric conditions. Psychiatric conditions include a psychiatric diagnosis. Almost one in eight people today lives with some psychiatric condition. It is common for people with psychiatric conditions to also live with some somatic illness.  Aim: The aim was to explore how people with self-reported and/or diagnosed psychiatric conditions experience the treatment from health care staff within the somatic care.  Method: Literature review based on ten qualitative original articles. The articles were searched for via the databases Pubmed, PsycInfo and CINAHL. Results: Six categories were identified that described how people with psychiatric conditions experienced the treatment in somatic healthcare. People with psychiatric conditions felt they were not believed when they sought care. They felt that they were discriminated against and stigmatized by the healthcare staff, which made people withdraw from seeking care. There were also staff who respected and listened to people with psychiatric conditions. This meant that the people gained more trust in the healthcare staff. Conclusion: People with psychiatric conditions had different experiences of the treatment within somatic healthcare. Many had negative experiences of the treatment, which made some withdraw from seeking care. More knowledge and research is needed in this area in order to gain an increased understanding and to give people with psychiatric conditions the best treatment possible.

Digitaliseringen beskrivs som en viktig lösning på den svenska hälso- och sjukvårdens stora utmaningar. Digitalisering inom hälso- och sjukvården har stor potential och kan frigöra stora värden. Nyttorealisering är en metod för att organisera och leda så att potentiella nyttorna från digitala lösningar faktiskt realiseras. Från statligt håll har det bedrivits samordningsarbete under flera år för att säkerställa ett systematiskt arbete med nyttorealisering i offentliga verksamheter. Men det finns lite som tyder på att nyttorealisering som metod eller förmåga är etablerat i relation till arbetet med digitalisering i regionerna idag. Forskningen visar att många organisationer identifierar nyttor i början av projekt men att få arbetar med nyttorealisering som en kontinuerlig process över tid. Studien syftar till att beskriva hur Region Skåne arbetar med nyttorealisering i anslutning till digitalisering inom hälso- och sjukvården. För att uppnå syftet har en kvalitativ undersökning genomförts i Region Skåne. Genom semistrukturerade intervjuer samt analys av dokument och rapporter har kvalitativa data samlats in. Det insamlade materialet har analyserats och kopplats till det teoretiska ramverket för att besvara studiens frågeställning. Resultatet visar att Region Skåne påbörjat arbete med att utveckla förmågor inom nyttorealisering, men arbete återstår för att organisationen ska bedömas ha fullt utvecklade förmågor inom nyttorealisering. Vissa kompetenser och praktiker inom nyttorealisering förekommer i Region Skåne och kunskap, kompetens och erfarenhet finns bland medarbetarna. Men studien visar att detta inte är samlat i organisationen vilket leder till skillnader i tillämpningen men också att lärande över tid inte kan möjliggöras i en större organisatorisk kontext. Organisationen har tagit första steg genom att utveckla och testa en generisk modell för nyttorealisering som kan utgöra en process för att organisera nyttorealiseringsarbetet och möjliggöra realisering av nyttorna från digitala lösningar. Nyttorealisering bör vidare hanteras som ett löpande dagligt arbete, beständigt och tydligt närvarande under hela livscykeln av en digital lösning. Först då kan den praktiska betydelsen av nyttorealisering i olika organisatoriska kontexter och kulturer belysas. Studien ger en ökad förståelse för hur arbetet med nyttorealisering i relation till digitalisering bedrivs i hälso- och sjukvården. Samtidigt är förutsättningarna för att bedriva digitalisering i den svenska hälso- och sjukvården svåra och nyttorealisering som metod och förmåga har utmaningar på flera olika sätt enligt forskningen. Denna bild bekräftas av studien. / Digitalization is described as a significant solution to the challenges facing the Swedish healthcare system. Digitalization within healthcare holds substantial potential, and it has the ability to unlock significant value. Benefit realization is a method for organizing and managing in a way that ensures the potential benefits from digital solutions are actually realized. At the national level, coordination efforts have been underway for several years to ensure systematic work on benefit realization in the Swedish public sector. However, there is little indication that benefit realization as a method or capability is established in relation to the work on digitalization in the Swedish regional councils today. Research shows that many organizations identify benefits at the beginning of projects but that few work with benefit realization as a continuous process over time. The study aims to describe how the regional council Region Skåne, responsible for the healthcare system in Scania County works with benefit realization of digitalization within healthcare. To achieve the purpose, a qualitative study has been conducted in Region Skåne. Qualitative data has been collected through semi-structured interviews and analysis of documents and reports. The collected material has been analyzed and linked to the theoretical framework to answer the study's research question. The results show that Region Skåne has initiated efforts to develop capabilities in benefit realization, but work remains for the organization to be considered fully developed in benefit realization capabilities. Some competencies and practices related to benefit realization exist in Region Skåne, and knowledge, competence, and experience are present among the employees. However, the study shows that these elements are not consolidated within the organization, leading to differences in implementation and hindering continuous learning within a broader organizational context. The organization has taken initial steps by developing and trying out a generic model for benefit realization that can serve as a process for organizing benefit realization efforts and enabling the realization of benefits from digital solutions. Benefit realization should further be managed as an ongoing daily task, consistently and clearly present throughout the entire lifecycle of a digital solution. Then can the practical significance of benefit realization in various organizational contexts and cultures be illuminated. The study provides an increased understanding of how the work with benefit realization in relation to digitalization is carried out in healthcare. At the same time, the conditions for digitalization in Swedish healthcare are challenging, and benefit realization as a method and capability faces multiple challenges, as indicated by research. This picture is confirmed by the study.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och cirka en tredjedel av världens kvinnor drabbas under sin livstid. Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer, men det grova, kontrollerande och upprepade våldet är det främst kvinnor som utsätts för. Våldsutsattheten förekommer i alla åldrar oavsett kultur, religion eller ekonomisk status. Våldet orsakar stora hälsoproblem både på kort och lång sikt, samt har konsekvenser på samhällsnivå. Hälso- och sjukvården har ett lagstadgat ansvar att identifiera och stödja våldsutsatta patienter. Samtidigt visar forskning att vårdpersonal har svårigheter att bemöta våldsutsatta kvinnor och att initiera samtal om våld. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats och kvalitativ design. Databaserna som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Femton kvalitativa artiklar granskades och analysen utfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry beskrivning av Burnardsanalysmetod. Resultat: Resultatet visade på tre teman med underliggande kategorier. Följande teman framkom; Brister i bemötandet ingav känslor av hopplöshet, Lyhört bemötande minskade känslor av ensamhet och skam och Önskan att få frågan om våld - under rätt förutsättningar. Slutsats: Litteraturöversikten visade på brister i bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Ett mindre gott bemötande ledde till undvikande av hälso- och sjukvården. När kvinnorna upplevde ett gott bemötande så var det lättare att berätta om våldet. De drabbade ville bli tillfrågade om våld, lyssnade på samt få sin upplevelse validerad. / Background: Intimate partner violence (IPV) is a major global health problem and approximately a third of the world's women are affected during their lifetime. Both men and women are subjected to IPV, but the aggravated, controlling and repeated violence is mainly women exposed to. Exposure to violence occurs in all age groups regardless of culture and social classes. Violence causes major health problems both in the short and long term and it also has consequences at community level. Healthcare has a statutory responsibility to identify and support abused patients. At the same time, research shows that healthcare professionals find it difficult to respond to abused women and to initiate conversations about violence. Aim: The purpose was to describe how female victims of initimate partner violence experience encounters with healthcare providers. Method: A literature review with a systematic approach was conducted with aqualitative design. Fifteen qualitative articles have been reviewed and the analysis was performed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry’s describtion of Burnard’s method of analysis. Results: The result identified three themes with subcategories. The following themes emerged; Shortcomings in the encounter instilled feelings of hopelessness, A responsive encounter reduced feelings of loneliness and shame, Desire to be asked about violence - under the right circumstances. Conclusion: The literature review showed defiencys in the treatment of women victims of IPV. A less good encounter led to avoidance of healthcare. When women had a positive experience with healthcare providers it waseasier to disclose the IPV. Those affected wanted to be asked about violence, listened to and have their experience validated.

Bakgrund: Övervikt och obesitas ökar globalt. Samtidigt beskriver WHO att viktstigmatisering och viktdiskriminering har ökat de senaste åren. Tidigare forskning visar att stigmatisering av obesa och överviktiga patienter förekommer inom vården. Ytterligare forskning kring deras upplevelser av viktstigmatisering inom hälso- och sjukvården behövs. Syfte: Att beskriva överviktiga och obesa patienters upplevelser av viktstigmatisering i mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats utfördes. Tio vetenskapliga originalartiklar inkluderades. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys användes som dataanalysmetod. Resultat: Resultatet visade överviktiga och obesa patienters upplevelser av viktstigmatisering i mötet med hälso- och sjukvården. Fyra underkategorier identifierades; Att känna skam och skuld, Att känna sig bedömd, Att inte känna sig hörd samt Höra ord som sårar. Två kategorier identifierades; Mötets betydelse och Utmaningar i dialogen.  Slutsats: Upplevelser av viktstigmatisering visades genom vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Fortsatt forskning rekommenderas i hur sjuksköterskor upplever mötet med överviktiga och obesa patienter, samt hur utbildning kan påverka attityder och fördomar gentemot överviktiga patienter. Nyckelord: Hälso- och sjukvård, Obesitas, Upplevelser, Viktstigmatisering, Övervikt / Background: Overweight and obesity are increasing globally. At the same time, WHO describes that weight stigma and weight discrimination have increased in recent years. Previous research shows that stigmatization of obese and overweight patients occurs in health care. Further research around patients' experiences of weight stigmatization within health care is needed.  Aim: To describe overweight and obese patients' experiences of weight stigmatization in the encounter with healthcare.  Method: A literature study with qualitative and inductive approach was implemented. Ten original scientific articles were included. Graneheim and Lundman's (2004) content analysis was used as the analysis method of the data.  Results: The result showed overweight and obese patients' experiences of weight stigmatization in the encounter with health care. Four subcategories were identified; Feeling shame & guilt, Feeling judged, Not feeling heard and Hearing words that hurt. Two main categories were identified; Significance of the meeting and Challenges in the dialogue. Conclusions: Experiences of weight stigmatization were shown through the care staff's treatment and communication. Future research is recommended into how nurses experience the encounter with overweight and obese patients, as well as how education can affect attitudes and prejudices towards overweight patients. Keywords: Experiences, Health care, Obesity, Overweight, Weight stigmatization

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är abort en av de vanligaste medicinska åtgärderna och är av största vikt för den berörda personens hälsa och liv. Barriärer i form av ekonomisk situation, geografisk plats, icke-respektfull och diskriminerande abortvård leder till ett ökat antal osäkra aborter. En inducerad abort är ingen enkel process utan innebär många olika känslor, där de flesta behöver någon form av omvårdnad. Sjuksköterskan är viktig under denna process, och ska vara en stöttning samt hjälpa den abortsökande att hantera sin situation. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer som har genomgått en inducerad abort upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna utfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av sökord. Alla artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För att analysera och sammanställa resultatet har en integrerad dataanalys använts. Resultat Upplevelserna av att möta hälso- och sjukvården vid en inducerad abort varierade, med allt från upplevelser som var bättre än förväntat till upplevelser som var mycket dåliga, där ibland sexuella trakasserier. God information och kommunikation, bra stöd och delaktighet var viktigt för en person som söker abort och dess upplevelse av hälso- och sjukvården, speciellt där det fanns identifierade hinder och utmaningar. Slutsats De centrala aspekterna som påverkade den varierande upplevelsen av abortvården var information och kommunikation, stöd, delaktighet samt hinder och utmaningar för vård. Stigmat, kriminaliseringen och väntetiden ansågs vara de tre största barriärerna inom abortvård, och påverkade patientupplevelserna i stort. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har applicerats i studien. / Background Abortion is one of the most common medical procedures within healthcare and is of utter importance for an impacted person's health and life. Barriers that lead to an increased count of unsafe abortions are economic status, geographical location, as well as disrespectful and discriminatory abortion care. An induced abortion is not an easy process and brings up many different emotions and most people need some type of nursing care throughout the process of an induced abortion. Nurses are crucial to this process and must support the person seeking an abortion and aid in handling their situation. Aim The purpose of this literature review was to illuminate the experiences of meeting health care workers among persons who have undergone an induced abortion. Method This study is a non-systematic literature review that included 15 scientific articles. With the use of keywords, we searched for articles in CINAHL and PubMed. All articles underwent a quality review with the guidance of Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. An integrated data analysis was used to analyze and summarize the results. Results People’s experiences of meeting healthcare workers throughout an induced abortion varied from care that was better than expected to much worse, for example, experiences of sexual harassment. Good information, good support, and patient participation among abortion seekers were important for the experience of meeting the healthcare system, especially where hinders and challenges in care were identified. Conclusions The central aspects that impacted the varied experience of abortion healthcare were information, support, patient participation as well as hinders and challenges to healthcare. Stigma, criminalization of abortion, and waiting times were seen as the two biggest barriers that impacted the experience of going through an abortion. Joyce Travelbee’s nursing care theory was applied in the study.

En god psykisk hälsa är en mänsklig rättighet som bidrar till utveckling och välbefinnande i samhället. De senaste åren har det skett en ökning av psykisk ohälsa i världen, vilket leder till att vårdpersonal allt oftare möter patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvården. Det förekommer stigmatisering i samhället och inom vården gentemot patienter med psykisk ohälsa. Stigmatiseringen kan medföra att personer med psykisk ohälsa får ett sämre bemötande och en ojämlik vård. Ökad samsjuklighet med somatiska sjukdomar gör att personer med psykisk ohälsa allt oftare behöver söka vård. Sjuksköterskan har som ansvar att förbättra, bibehålla och hantera patienternas hälsoproblem. Genom ett vårdande möte kan sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat bemötande som genererar i en god och jämlik vård för alla. Därför var studiens syfte att utifrån ett patientperspektiv belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonalen inom hälso-och sjukvården. Metoden som användes för att svara på syftet var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning, för att få en djupare förståelse av fenomenet. Resultatet består av 12 artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats. I resultatet skapades två huvudteaman: Att inte bli sedd och Att känna sig sedd. Ur dessa har åtta subteman skapats för att tydligare beskriva upplevelser som personer med psykisk ohälsa upplevt vid bemötande med vårdpersonal inom hälso-och sjukvården. I diskussionen lyfts och problematiseras tre huvudfynd från resultatet som består av diskriminering, okunskap och att känna sig sedd.

Background: Scientific studies often point towards poor treatment directed at people who include themselves as LGBTQ+ in their contact with healthcare. Patients are treated based on heteronormative views that reproduces gender as binary and stereotypical, where understanding of alternative gender affiliations and sexuality is limited. Purpose: The purpose of this study is to investigate healthcare counsellors experiences of a welcoming, respectful and professional treatment in the contact with healthcare for LGBTQ+ individuals. Method: Empirical material has been collected through six semi-structured interviews with healthcare counsellors. Results: The results indicate challenges for healthcare professionals regarding the perceived heteronormative views that characterizes the healthcare system. Healthcare counsellors describe a great importance in their efforts to create an inclusive approach in the meeting with the patients, but that there are general shortcomings in healthcare that could derive from the lack of knowledge about LGBTQ+ needs and lack of norm-critical openness.

Introduktion: Våld i nära relation är enligt WHO ett globalt folkhälsoproblem, där 35% av kvinnorna i världen någon gång har blivit utsatta. Utöver det individuella lidandet, har våldsutsatta kvinnor fler hälsoproblem och söker oftare vård. Vårdpersonal träffar dessa kvinnor då de söker vård för direkta och indirekta skador relaterade till våldet.  Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som har utsatts för våld i nära relation upplevt vårdpersonals bemötande.  Metod: En deskriptiv allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes enligt Friberg (2022). Litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga originalartiklar.  Resultat: Sju teman identifierades, vilka beskrev kvinnors upplevelse 1) Att få frågan - En avgörande faktor, 2) Hur frågan ställs påverkar om kvinnan vill berätta, 3) Kvinnors kamp för trovärdighet, 4) Information och rådgivning gör skillnad, 5) Upplevelser av skam, skuld och stigmatisering, 6) Vikten av att få behålla sin autonomi och delaktighet samt 7) Bristande sekretess och diskretion. Kvinnor hade både positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande.  Slutsats: Kvinnor upplevde att det var viktigt att få frågan om våld i nära relation samt hur frågan ställdes. Kvinnor upplevde att de fick kämpa för att vårdpersonal skulle tro på dem och deras upplevelse av våld i nära relation. Vägledande och tydlig information samt rådgivning från vårdpersonal var något som kvinnor upplevde vara till hjälp för att ta steget till att komma ut ur våldet. / Introduction: According to WHO, intimate partner violence is a global public health issue, with 35% of women worldwide having experienced it. Intimate partner violence is a problem that negatively affects both society and the individual who experiences it. Healthcare providers encounter these women as they seek healthcare. Aim: The aim was to describe how women who have been victims of intimate partner violence experienced the encounter with healthcare providers. Method: A descriptive general literature review with a qualitative approach was conducted following Friberg (2022). The literature review was based on twelve original scientific articles. Results: Seven themes that described women's experiences were identified. 1) Getting the question - a crucial factor, 2) How the question is asked affects whether the woman wants to disclose, 3) Women's struggle for credibility, 4) information and counseling make a difference, 5) Experiences of shame, guilt, and stigmatization, 6) The importance of retaining autonomy and participation and 7) Lack of confidentiality and discretion. Women reported both positive and negative experiences with healthcare providers' attitudes and approaches. Conclusion: Women perceive it as crucial to be asked about intimate partner violence and that this is done in a sensitive manner.  Women experienced that they had to struggle for healthcare professionals to believe them and their experiences of intimate partner violence. Guidance and clear information, as well as counseling from healthcare professionals, was something that women found helpful in taking the step to escape from the violence.