Bakgrund: Bröstcancer beräknas vara den vanligaste formen av cancersjukdomar bland kvinnor. Majoriteten av kvinnor som insjuknar i bröstcancer diagnostiseras vid ett tidigt stadium vilket ökar chansen för överlevnad. Men eftersom bröstcancer inte alltid är lika framträdande ställs krav på noggrannhet vid diagnosticering. Att bli diagnostiserad med bröstcancer medför ett fysiskt, psykiskt, emotionellt och existentiellt lidande, och sjuksköterskan har därför en betydande funktion i att stödja patienten under vårdprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors erfarenheter av att insjukna i bröstcancer. Metod: Denna studie har genomförts som en kvalitativ studie baserad på bloggar. Åtta bloggar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: En inre kamp att insjukna i diagnosen, Kroppsliga förändringar påverkar vardagen, Stöd från sjukvårdspersonal och anhöriga, och Olika aspekter av bemötandet inom vården. Insjuknandet i bröstcancer beskrevs som en påfrestande händelse i livet och stöd från vårdpersonalen och anhöriga, samt samtal var av betydelse. Konklusion: Att insjukna i bröstcancer är en påfrestande händelse i livet som påverkar hela kvinnan. Genom stöd som präglas av kontinuitet, tillgänglighet och information, kan sjuksköterskor bidra till att minska lidande och främja kvinnors hälsa, välbefinnande och trygghet vid insjuknandet av bröstcancer. / Background: Breast cancer is estimated to be the most common form of cancer among women. The majority of women who develop breast cancer are diagnosed at an early stage, which increases the chance of survival. But because breast cancer is not always as prominent, accuracy is required when diagnosing. Being diagnosed with breast cancer entails physical, psychological, emotional and existential suffering, and the nurse therefore has a significant function in supporting the patient during the care process. Aim: The purpose of this study was to investigate women's experiences of getting sick with breast cancer. Method: This study has been conducted as a qualitative literature study based on blogs. Eight blogs were selected and analyzed through qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Findings: The analysis resulted in four themes: An inner struggle to get sick with the diagnosis, Bodily changes affect everyday life, Support from healthcare and relatives, and Different aspects of treatment in care. Being diagnosed with breast cancer was described as a wearing incident in life and support from healthcare staff and relatives and also conversations were important. Conclusion: Getting breast cancer is a stressful event in life that affects the whole woman. Through support that is characterized by continuity, accessibility, and information, nurses can contribute to reducing suffering and promoting women's health, well-being and security when diagnosed with breast cancer.

I Sverige står välfärdens kompetensförsörjning i centrum som en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. På grund av demografiska förändringar råder det ett ökat behov av arbetskraft, då andelen äldre ökar och andelen arbetsföra minskar. En lösning på detta problem är att förlänga arbetslivet. Detta behov återfinns speciellt inom hälso- och sjukvården, där yrkesgruppen undersköterskor är särskilt efterfrågade. Syftet med denna studie var således att undersöka vad seniora undersköterskor i åldrarna 55-62 år har för inställning till ett förlängt arbetsliv, samt vilka faktorer i arbetet som stödjer men även förhindrar ett förlängt arbetsliv. Vidare ämnade studien att presentera konkreta åtgärder för att främja en längre hållbar anställning av seniora undersköterskor. Studiens metod var av kvalitativ karaktär, bestående av fem semistrukturerade intervjuer med seniora undersköterskor. Resultatet visade att undersköterskornas inställning till pensionen till stor del är påverkningsbar och att ett strategiskt arbete således är nödvändigt. Vidare identifierades faktorer såsom uppskattning och kompetensutveckling som främjande, medan arbetsbelastning och hälsoproblem framstod som hinder för ett längre arbetsliv. Avslutningsvis presenterade studien även flera konkreta åtgärder, däribland olika förmåner samt möjligheter till att påverka sin arbetssituation. Sammantaget visar denna studie att det finns potential för att förlänga arbetslivet hos seniora undersköterskor.

Bakgrund: Närmare 40 procent av patienterna inom somatisk hälso- och sjukvård uppvisar samsjuklighet av psykisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa får inte jämlik vård eller behandling inom somatisk hälso- och sjukvård. Psykisk ohälsa är sedan länge präglat av stigma. Sjuksköterskans attityder och uppfattningar till omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa tycks ha betydelse för att god och jämlik vård ska kunna bedrivas för patientgruppen. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om och attityder till omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats analyserade åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna beskriver att sjuksköterskornas uppfattningar om och attityder till omvårdnaden representeras av både hinder och möjligheter. Konklusion: Sjuksköterskor inom somatisk hälso- och sjukvård uppfattar såväl hinder som möjligheter i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Attityder i form av hinder överväger, exempelvis uppfattas omvårdnaden vara svår och obehaglig. Attityder som representerades av möjligheter grundades i att patienterna var viktiga vilket engagerade och motiverade sjuksköterkor till att bedriva jämlik vård.

Bakgrund: Obesitas är ett komplext tillstånd som sedan år 1997 klassificeras som en folksjukdom av Världshälsoorganisationen (WHO). Omkring en tiondel av den svenska befolkningen har obesitas och siffran väntas stiga kommande år. Hälso- och sjukvården förefaller ha begränsad kunskap om obesitas, vilket speglar sig i mötet med patienten med obesitas. Svårigheten med sjukdomen ligger i att hälso- och sjukvårdspersonalen anser att den är inom patientens kontroll och är således självförvållad. Genom att undersöka patienter med obesitas upplevelser inom hälso- och sjukvård kan möjligheten till att ge en jämlik och personcentrerad vård förbättras. Vidare är det väsentligt för den grundutbildade sjuksköterskan att få ökade kunskaper kring upplevelserna för att vid behov kunna förändra sitt bemötande och därför förbättra förutsättningarna för att patienter med obesitas ska få god omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur patienter med obesitas upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet utgjordes av tolv vetenskapliga empiriska studier. Resultat: Vid analys identifierades tre kategorier: Bemötande, Kommunikation och Förutsättningar. Konklusion: Patienter med obesitas hade blandade upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården. Patienter värdesatte en god relation till hälso- och sjukvårdspersonalen, där de kände sig hörda, respekterade och sedda i sin helhet. Patienterna som upplevde mötet som bristfälligt med hälso- och sjukvården grundade sig i ett fördomsfullt bemötande från personalen och redskap som inte var anpassat för personer i alla storlekar. Därför behöver hälso- och sjukvårdspersonalen få ökad kunskap om sjukdomen obesitas för att kunna tillgodose patienterna den vård de behöver. / Background: Obesity is a complex condition and has since 1997 been classified as an endemic disease by the World Health Organization (WHO). Approximately a tenth of the Swedish population have got obesity and the number is expected to increase in the years to come. Healthcare appears to have a limited knowledge regarding obesity which becomes apparent when they encounter obese patients. Healthcare professionals believe that obesity is a self-inflicted disease and therefore within the patient’s control. By looking into the experiences of patients with obesity within the healthcare context, it may be possible to identify an equitable and person-centered care. For undergraduate nurses, it is important to increase their awareness and knowledge about the experiences of patients with obesity, thus to improve preconditions to give useful care. Aim: The aim with this literature review was to highlight the experiences of patients with obesity within the context of healthcare. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach Results: Three categories were identified from the analysis of the data material; The Meeting, Communication and Preconditions. Conclusion: Patients with obesity had mixed experiences within the healthcare context. Patients valued a good relationship with the healthcare professionals, whom made the patients feel heard of, respected and perceived as a whole person. Patients who experienced a poor encounter with healthcare was based upon stigmatic behaviour from the professionals and equipment who did not suit all sizes. Consequently, healthcare professionals need to gain more knowledge about obesity to be able to provide the care the patients need.

Bakgrund: Paraplybegreppet hbtqi inkluderar homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera identiteter och uttryck samt intersexpersoner. Denna grupp har historiskt stigmatiserats som ett psykiatriskt eller medicinskt problem och möter fortfarande utmaningar. Hbtqi-personer har ofta sämre hälsa än genomsnittet och upplever det svårt att hitta vård som tar hänsyn till deras specifika behov. Hur de bemöts i vården påverkar deras upplevelse av hälsa och välbefinnande. Därför är kompetens bland hälso- och sjukvårdspersonal kring hbtqi-personers erfarenheter inom hälso- och sjukvård avgörande för att erbjuda en god vård och ett respektfullt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hbtqi-personers erfarenheter av bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar framtagna ur Cinahl och Pubmed. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre teman och sex underteman. De teman som framkom var Hbtqi-personers erfarenheter av vårdmöten, Konsekvenser av ett okunnigt bemötande samt Sätt att skapa en inkluderande vård. Konklusion: Hbtqi-personers sexualitet och könsidentitet kan utgöra hinder för en adekvat vård, till följd av förekommen diskriminering och den kunskapsbrist som existerar hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hbtqi-personers negativa erfarenheter inom vården kan bidra till en sämre hälsa då de söker vård i lägre utsträckning. / Background: The term LGBTQI encompasses homosexual, bisexual, transgender individuals, queer identities and intersex people. This group has historically been stigmatized as a psychiatric or medical issue and still faces challenges. Research indicates they often experience worse health than the general population and struggle to find healthcare tailored to their needs. How they are treated in healthcare significantly impacts their well-being. Therefore, healthcare professionals' competence in understanding lgbtqi experiences is crucial for quality and respectful care. Aim: This study aimed to describe lgbtqi individuals' experiences when approached by health care personnel. Methods: This literature review was based on 10 qualitative articles from Cinahl and Pubmed, analysed through manifest content analysis. Results: Three themes and six sub-themes emerged. The themes that emerged were LGBTQI-individuals’ healthcare experiences, Consequences of uninformed encounters and Approaches to creating inclusive care. Conclusion: The sexual orientation and gender identity of lgbtqi individuals can hinder their access to adequate healthcare due to discrimination and healthcare professionals' knowledge gaps. These negative experiences in the healthcare system can lead to poorer health outcomes as they are less likely to seek medical care.

Syftet med denna magisteruppsats var att undersöka attityder till införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Legitimationen är en nyligen tillkommen titel som i vissa fall är en vattendelare mellan både studenter och yrkesverksamma. Därav har kvalitativa intervjuer genomförts med studerande, icke legitimerade och legitimerade yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer för att ta reda på olika inställningar till legitimationsfrågan. Intervjuerna har analyserats med hjälp av professionaliseringsteori och legitimationens grunder inom andra yrken. För att sortera i datamaterialet som bestod av intervjuer har tematisk analys använts som utgångspunkt. Slutsatserna som går att ta del av i resultatet visar på olika syn på införandet av legitimation, samt delade åsikter i legitimationens nytta. Bland annat gick det att se förhoppningar om höjd lön samtidigt som det fanns attityder om en oförändrad status för hälsooch sjukvårdskuratorer. Intervjupersonerna uppgav även förhoppningar inför framtiden och att legitimationen på sikt ska innebära en positiv förändring, men att det i dagsläget är svårt att se någon skillnad gentemot tiden innan legitimationen infördes. Legitimationsfrågan för hälsooch sjukvårdskuratorer är en ny fråga och därav även svår att studera samt dra slutsatser kring. Därav anser vi att frågan bör studeras längre fram för att visa på eventuella förändringar över tid för legitimerade kuratorer samt ändrade attityder till införandet av legitimation.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem eftersom det kan leda till att kvinnor som utsätts för våld inte känner sig trygga inom vården och därför inte upptäcks. Många av de kvinnor som utsätts för våld hamnar på sjukhuset och får vård av sjuksköterskor. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, eftersom det är en del av deras yrkesroll att hantera situationer där våld påverkar patienternas hälsa och välbefinnande. Ändå känner sjuksköterskor ofta att de saknar tillräcklig kunskap för att kunna bemöta och identifiera dessa kvinnor. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bemöta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt där 7 kvalitativa artiklar har granskats och analyserats enligt Fribergs analysmodell med ett induktivt tillvägagångssätt.   Resultat: Resultatet bildade två huvudkategorier och subkategorier vilka var; Brister i verksamheten (Bristande utbildning och kunskap, arbetsbelastning och tidsbrist, förutsättningar och samarbeta med andra yrkesgrupper). Blandade känslor (Maktlöshet, stödjande förhållningssätt, Frustration och oro, rädsla och obehag samt osäkerhet). Slutsats: Genom att öka kunskapen och medvetenheten om våld i nära relationer i vården kan sjuksköterskor spela en avgörande roll i att identifiera och stötta kvinnor som är utsatta. Vårdpersonalen och socialtjänsten rekommenderas att vara uppmärksamma på kvinnans behov och ha kunskap om hur man kan erbjuda stöd och skydd. Det är viktigt att anpassa bemötandet efter kvinnans individuella situation och kulturella bakgrund.

Individer med funktionsvariation är ur ett samhällsperspektiv en utsatt grupp, trots erhållandet av samma rättigheter till ett gott liv som övriga samhällsmedborgare. Föräldraskapet till barn med funktionsvariation, kan resultera i ett extra omvårdnadsansvar för att tillgodose barnets behov och rättigheter, vilket ibland med förnegativ inverkan på föräldrars hälsa. Antalet barn som är i behov av extra stöd för att uppnå sin fulla potential ökar. Den studerade koordinatorinsatsen verkar från ett personcentrerat förhållningssätt genom att kartlägga behov av stöd, identifiera och informera om samhällets stöd och tjänster från olika aktörer och förmedlar kontakter för att komma vidare i intern och extern vårdprocess. Syftet är att skildra föräldrars upplevelser av erhållandet av en koordinator. Kandidatstudien genomfördes i form av en litteraturstudie med innehållsanalys bestående av 10 artiklar. Resultatet synliggjorde föräldrarnas upplevelser av den relationella professionalismen som innebar stöd, kunskap och tillgänglighet vilket främjade välmående. De identifierade upplevelserna resulterade i tre kategorier; Att främjas välmående; Att erhållas kunskap genom kommunikation och Att erhållas stöd i vårdsamordning. Resultatet diskuterades utifrån vikten av att erhålla stöd i föräldraskapet sett till mänskliga rättigheter, gällande lagstiftning samt politiska mål i enighet med Agenda 2030 för att främja en nationell vårdutveckling som möter föräldrars behov i vårdens utformning.

Bakgrund: Patienter med svår smärtproblematik utsätts för ett stort lidande och risken för psykiska- och fysiska komplikationer ökar. För att behandla dessa patienter på bästa sätt krävs adekvat smärtbehandling. För att kunna följa upp och utvärdera både smärtan och smärtbehandlingen är det viktigt med en god smärtdokumentation. Syfte: Att studera smärtdokumentationen hos tidigare inneliggande patienter med smärtproblematik som under denna tid blivit konsulterade av Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset, samt jämföra dokumentationen mellan de avdelningar som studerats. Metod: Studiens forskningsdesign är en kvantitativ retrospektiv empirisk studie där journaler för patienter vars vård Smärtcentrum har varit delaktiga i under 2015 utgjorde datan för studien. Det var 30 ortopedjournaler och 28 onkologjournaler som granskades. Resultat: Resultatet visade att patienterna fick sin smärta dokumenterad två gånger eller färre under en period på tretton dagar. Smärtskattning dokumenterades mest frekvent. Något signifikant samband mellan längden på patienternas vårdtid och frekvens i smärtdokumentation kunde inte konstateras. Det fanns en skillnad i frekvensen av smärtdokumentationen mellan onkologavdelningarna och ortopedavdelningarna. Slutsats: Frekvensen av smärtdokumentationen på de granskade avdelningarna visade sig vara undermålig och följer därmed inte de riktlinjer som finns. Detta försvårar arbetet för både konsultverksamheten samt personal på berörda avdelningar att få en helhetsbild kring patienternas smärtproblematik.  Risken ökar för både komplikationer och lidande hos patienterna. Ytterligare forskning krävs för att undersöka vad anledningen till den bristande dokumentationen är. / Background: Patients with severe pain are subjected to great suffering and the risk of psychological- and physical complications increases. To treat these patients optimally it requires adequate pain management. In order to monitor and evaluate both the pain and the pain treatment it is important with pain documentation. Objective: To study the documentation of pain on previously hospitalized patients with pain problems who during that time were consulted by the Pain Centre at Akademiska hospital, as well as compare the documentation between the included wards. Method: The design is a quantitative retrospective empirical study of medical records of patients consulted by Pain Centre at Akademiska hospital during 2015. The final sample consisted of 30 records from the orthopedic clinic and 28 from oncology clinic. Results: The results showed that the hospitalized patients had their pain documented less than twice during a period of thirteen days. Pain Measurment was documented most frequently. No significant correlation between the length of care and frequency of pain documentation could be found. There was a difference in the frequency of pain documentation between the included wards. Conclusion: The frequency of pain documentation for the consulted patients in the included wards at Akademiska hospital proved to be deficient and does not follow the guidelines. This complicates the work of the health care staff, and the monitoring and evaluation of the treatment. This also increases the risk of complications and suffering of the patients. Further research is required to investigate the reason of the lack of documentation.

The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these. The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted. A thematic analysis was then conducted to analyse the generated data, which is connected and supported by the theoretical framework. The theoretical framework consists of theories regarding opportunities and assessing effectiveness and theories on what creates the quality and value of service organizations to assess the efficiency. The results show that all the investigated departments have a relatively high efficiency potential and the utilization of the resources of the department is acceptable. It is found that some efficiency is possible from both an inner and outer effectiveness perspective. The physicians were found to spend least time with patients, while nurses and assistant nurses spend more time with patients, who are linked with their potential for knowledge of what is perceived value for the patient. All wards are working with patient involvement in a way that seeks to increase patient knowledge about their own care, and the personnel’s knowledge of the patient's requests, which contributes to an external efficiency. It is finally found that the patient involvement approach does not directly lead to a high external efficiency. Much of the patient involvement that takes place has the goal of creating value for the patient, which it can do. Though, researchers argue that it is rather the interaction with the patient that provides knowledge of what exactly creates value, suggesting that the time spent with the patient is important. / Studien grundar sig i en förändrad syn på hur sjukvården i Sverige ska styras och organiseras. Det finns en omtalad administrationsproblematik inom svensk hälso- och sjukvård vilket tycks vara ett hinder för att kunna utnyttja resurserna till fullo. Den senaste satsningen inom hälso- och sjukvård är patientinvolvering, där patienterna blir samproducenter av sin egen vård, vilken syftar både förbättra och effektivisera sjukvården. Ett fåtal vårdavdelningar i Sverige har implementerat detta nya arbetssätt varpå studien ämnar diskutera hur effektiviteten ser ut på några av dessa Studien är avgränsad till tre vårdavdelningar, varav två slutenvårdsavdelningar och en öppenvårdsavdelning, inom medicinkliniken i Jönköpings Läns Landsting, vilka implementerat arbetssättet med patientinvolvering i deras dagliga arbete. Metoden för studien är av kvalitativ karaktär där både en tidsstudie över personalens arbetstidfördelning genomförts samt kompletterande intervjuer med ansvariga sjuksköterskor på vårdavdelningarna. En tematisk analys genomfördes sedan för att analysera genererade data vilket kopplas och hämtar stöd från den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen består av teorier gällande möjligheter till och bedömning av effektivitet samt teorier om vad som skapar kvalitet och värde inom tjänsteorganisationer för att kunna bedöma den yttre effektiviteten. Resultatet visar att samtliga undersökta avdelningar har en relativt hög effektivitetspotential och att utnyttjandet av resurserna på avdelningarna är godtagbart. Det konstateras att viss effektivisering är möjlig både utifrån ett inre- och yttre effektivitetsperspektiv. Läkarna visar sig spendera minst tid med patienterna medan sjuksköterskor och undersköterskor spenderar mer tid med patienterna vilket kopplas samman med deras möjligheter till kunskap om vad som upplevs vara värde för patienten. Samtliga avdelningar arbetar med patientinvolvering på ett sätt som syftar ökar patientens kunskap om sin egen vård, samt personalens kunskap om patientens önskemål, vilket bidrar till en yttre effektivitet. Till sist konstateras att patientinvolvering som arbetssätt inte direkt leder till en hög yttre effektivitet. Mycket av den patientinvolvering som sker har målet att skapa värde för patienten, vilket det kan göra. Forskarna menar dock att det snarare är interaktionen med patienten som ger kunskap om vad som skapar värde, vilket tyder på att tiden som spenderas med patienten är viktig.