Bakgrund: I Sverige finns ungefär 40 000 transpersoner. Det finns lagar och riktlinjer som som ska skydda alla mot diskriminering och garantera vård på lika villkor. Rådande normer som bygger på ett cisnormativt samhälle kan påverka bemötande av transpersoner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa transpersoners erfarenheter av bemötande av den legitimerade sjuksköterskan inom hälso- och sjukvården. Metod: Den kvalitativa litteraturstudien baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Data analyserades i enlighet med Popenoe m.fl. (2021). Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier: Kunskap om transpersoner som utgörs av tre underkategorier; Att känna sig utesluten från vården som utgörs av två underkategorier samt Positiva erfarenheter vid kontakt med hälso- och sjukvården. Konklusion: En övervägande majoritet transpersoner rapporterar om diskriminering i hälso- och sjukvården. Det står klart att etiska koder och lagar inte alltid följs. Under dessa konkreta problem finns även ett strukturellt problem i att cisnormativiteten är så pass förhärskande att de negativa erfarenheter transpersonerna rapporterar om fortskrider så sent som 2022. / Background: There are about 40 000 transgender people in Sweden. There are laws and guidelines in Sweden that are meant to protect everyone from discrimination and guarantee health care on equal terms. Societal norms based on a cis normative population at large may affect the treatment that transgender people experience. Aim: The purpose of the literature review was to compile transgendered peoples’ experiences of treatment and attitude from nurses in health care. Method: The qualitative study was based on thirteen scientific articles. Database searches were performed in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data was analysed according to Popenoe et al (2021). Results: The results consist of three categories: Knowledge about transgender people which consists of three subcategories; To feel excluded from health care which consists of two subcategories, and Positive experiences in health care. Conclusion: A majority of transgender people report experienced discrimination in health care. It is clear that ethical codes and laws aren't always abided by. Underneath these problems lies a structural problem in that cis normativity is so prevalent that the negative experiences transgender people suffer continues in 2022.

Bakgrund Diskriminering är ett fenomen som är förekommande i dagens samhälle och har varit förekommande genom historien. Hälso- och sjukvården är en plats dit människor söker sig för att få vård på lika villkor oavsett vem du är. Det finns både lagar och regler som reglerar hur sjukvårdspersonalen ska behandla patienter för att undvika att diskriminering av patienter baserat på olikheter ska ske. Syfte Syftet är att beskriva patienters upplevelse av etnisk diskriminering i vården. Metod En begränsad litteraturöversikt användes för att besvara det valda syftet. Datainsamlingen grundar sig på tio vetenskapliga studier från både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna är tagna ifrån två databaser Cinahl Complete och PubMed. Metod, analys och kvalitetsgranskning grundar sig i Friberg (2017). Resultat Patienter upplevde etnisk diskriminering inom hälso-sjukvården. Den etnisk diskrimineringen förekom i olika former och tog sig uttryck. Etnisk diskriminering förekom inom sjukvårdssystemet, tog sig from av diskriminering baserat på fördomar och antagen samt särbehandling av patienter. Slutsats Det förekommer olika typer av diskrimineringar som grundar sig på patientens etnicitet. Sjukvårdspersonalen bemöter patienterna utifrån stereotypiska antagande om att patienterna är kriminella, inkompetenta eller är promiskuösa. Sjukvårdsystemet är ojämlik och patienter som till etniska minoritetsgrupper får sämre tillgång till adekvat vård och i vissa fall remitteras de till en sjukvårdsinstans med lägre kvalitet. / Background Discrimination is a phenomenon that is prevalent in today's society and has been prevalent throughout history. Health care is a place where people seek care on equal terms no matter who you are. There are both laws and regulations that regulate how healthcare professionals should treat patients in order to avoid discrimination against patients based on differences. Aim The aim is to Discribe patients' experience of ethnic discrimination in healthcare. Method A limited literature review was used in search answer to the chosen purpose. The data collection is based on ten scientific studies from quantitative and qualitative design. The articles are taken from two database Cinahl Complete and PubMed. Method, Analysis and Quality review based wasbased on Friberg (2017). Results Patients experienced ethnic discrimination in health care. Discrimination existed on several levels and took different forms. Ethnic discrimination occurred in the form of discrimination in the healthcare system, discrimination based on prejudices and assumptions, and special treatment of patients. Conclusion There are varying types of Discrimination based on the patient’s ethnicity. Healthcare professionals treat patients based on stereotypical assumptions and see them like they are criminals, incompetents or promiscuous. The healthcare system is unequal to patients that belong to ethnic minority groups have poorer access to adequate care and in some cases are referred to a healthcare institution of lower quality.

Det övergripande syftet med studien är att utvärdera vilken inverkan det kuratorsstöd som har erbjudits och mottagits av tidigare patienter, under tiden de genomgick en behandling av hepatit C, har haft på deras förmåga att ta sig igenom behandlingen. Kuratorsstödet som utvärderas är det som erbjuds vid infektionskliniken vid SUS Malmö och studien omfattar tidigare patienter. I studien används en brukarorienterad modell för att fånga de tidigare patienternas upplevelser, uppfattningar och åsikter om insatsen. Studiens teoretiska ram utgörs av interaktionsteorier och copingteorier. Datainsamling sker genom intervjuer med två kuratorer som jobbar på infektionskliniken vid SUS Malmö, intervjuer med fem tidigare patienter samt genom en enkätundersökning riktad till de tidigare patienterna. Resultatet visar att majoriteten av de tidigare patienterna som deltog i studien är nöjda med det kuratorsstödet de fick under sin behandling och att det i viss grad hjälpte dem att ta sig igenom behandlingen. Ur enkätsvaren och intervjuerna har följande faktorer visat sig vara till hjälp under behandlingen: mellanmänsklig kontakt, uppmuntran och motivation samt förståelse och bekräftelse. Resultatet visar också att i de fall kuratorsstödet inte hjälpte så var anledningarna brist i kommunikation, missförstånd och oförståelse. I studien framkommer det att hälften av de tidigare patienterna som deltog i studien inte mottog något kuratorsstöd, och i slutdiskussionen förs en diskussion kring möjliga förklaringar till detta. Nyckelord:Behandling, brukarorienterad utvärdering, hepatit C, kuratorsstöd, kurator inom hälso- och sjukvård / The purpose of this study is to evaluate what significance the counselor support that has been offered previous patients, during the time they received medical treatment for hepatitis C, has had on their ability to get through the treatment. The counselor support that is evaluated is provided by the infection clinic in Malmö and the study includes previous patients. A user-oriented evaluation model is used in this study to capture the previous patients’ experiences, perceptions and views about the support. The studies theoretical framework includes interaction theories and coping theories. The empirical data has been collected through interviews with two counselors who work at the infection clinic in Malmö, interviews with five previous patients that had received counselor support and through a survey answered by the previous patients. The result shows that the majority of the previous patients that received counselor support were satisfied with the support and that it to some degree helped them to get through the treatment. Following factors have been identified to be of help during the treatment: the human contact, encouragement, motivation, understanding and confirmation. The result also shows that in those cases that the support did not help, the reason were deficient communication, misunderstanding and incomprehension. The study shows that half of the previous patients that participated in the study did not receive counselor support, and possible explanations for this are discussed in the last chapter of the study. Key words: counselor in health care, counselor support, hepatitis C, treatment, user-oriented evaluation

Syftet med studien är att visa hur kommunikation går tillväga under rondarbetet som är den vanligaste plattformen för interkollegialt arbete mellan läkare och sjuksköterskor. Metoden som användes var icke-deltagande ostrukturerade observationer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Observationer gjordes vid sex tillfällen på en infektionsklinik i södra Sverige. Resultaten visar att kommunikationen mellan yrkeskategorierna tyder på att det finns en hierarkisk struktur men visar samtidigt att orsaken till viss del vilar på yrkeskategoriernas åtskilda kompetenser och ansvarsområden. / The aim of this study was to show how communication occurs during ward round which is the most common platform for intercolleagual work between physicians and nurses. The used method was non-participant, unstructured observations and content analysis was used for the analysis. Observations were made at six different occasions at an infection unit in southern Sweden. The results showed that communication between the professions is demonstrating a hierarchical structure; however one cause for this was related to the differences in competence and field of responsibility within the professions.

Att samhället inte anpassas efter en mångfald av funktionsnivåer innebär såväl en ekonomisk som en samhällelig förlust. Forskning har visat att anpassningsförmågan finns, men inte utnyttjas som den skulle behövas för att den utgår ifrån det som anses vara normalt snarare än de funktionshindrades perspektiv. Med bakgrund i detta ämnar denna studie undersöka upplevd diskriminerings effekter på institutionell tillit. Det är relevant att studera förhållandet mellan upplevd diskriminering och institutionell tillit för att synliggöra och motverka konsekvenserna av diskriminering, något som studien ämnar bidra till. Med inspiration från den sociala modellen och Goffmans teori om stigma genomförs en kvantitativ analys av hur upplevd diskriminering på basis av funktionshinder påverkar institutionell tillit till vården. Datasetet är inhämtat från European Social Survey år 2002–2018 och inkluderar data enbart från Sverige. Urvalet är vuxna i Sverige som rapporterar en begränsning av någon grad i det dagliga livet till följd av sjukdom, fysisk/mental funktionshinder eller dylikt. Urvalet uppgår till 4319 respondenter. Studiens grundhypotes bekräftas och går i linje med teorin om stigma och den sociala modellen. Resultaten indikerar att upplevd diskriminering på basis av funktionshinder samvarierar med ett lägre förtroende för vårdinstitutionen i Sverige, och att denna effekt kvarstår när den kontrolleras för kön, ålder och utbildningsnivå. En annan hypotes som bekräftas är att kvinnor i populationen har en lägre tillit till vården än män. Hypoteserna om ålder och utbildningsnivås effekter på tillit till vården går ej att bekräfta utifrån resultatet.

Detta arbeta granskar samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården med syftet att identifiera hur samverkan uppfattas fungera samt strukturen för implementering av policys i verksamheterna. Hälso- och sjukvården representeras i detta arbete genom regioner i olika delar av Sverige. Frågeställningarna är: ”Hur fungerar samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården i teori och i praktik?” och ”kan implementeringsproblem förklara skillnader mellan teori och praktik?”. Metoden för arbetet är främst informantintervjuer med anställda inom regionerna och Försäkringskassan som granskats tillsammans med hemsidor och andra dokument genom kvalitativ textanalys. Resultatet av arbetet visade att båda parterna anser att samverkan fungerar generellt bra men att det existerar implementeringsproblem. Slutsatserna som kan dras från granskningen är att implementeringsproblemen belyses och förklaras med teorin om förstå-vilja-kunna. Implementeringsproblemen finns i strukturen på samtliga av de granskade verksamheterna på ett eller annat sätt och beskrivs mer ingående i texten nedan. Sammanfattningsvis finns det trots detta arbete en vetenskaplig lucka att fylla gällande ämnet samverkan mellan dessa verksamheter och det finns goda möjligheter till såväl förändring och utveckling som indikation på vidare forskning.

Background: Health care is facing major future challenges with a changing demographic. An aging population means increasing multi-morbidity and complex care needs. This means that more people need to share the same resources. The study intends to investigate how existing resources can be optimized to promote accessibility to care from a quality engineering perspective. Method: Data collection was carried out with combination of a systematic literature study and a case study. A deductive thematic analysis was used to analyze collected qualitative data which was compiled into categories and themes. The results of both studies were analyzed using pattern analysis, where similarities and differences were highlighted. Results: Several barriers in hospital-wide flow were identified and compiled into eight categories; management, planning & collaboration, quality, capacity, system understanding, communication, patient and staff. Process indicators are demonstrated in many parts of the care process and the various functions of healthcare. Proposed solutions for resource optimization to promote accessibility to care were summarized into six themes and 28 categories. Identified themes are, the patient at the center, mission and organization, strategic leadership, people in the organization, applying new technology and developing the care services. Conclusion: Previous studies that examined factors which affects capacity in hospitals emphasizes the importance of holistic understanding, which is confirmed in this study. If the capacity and thus accessibility to care is to be promoted, it is required that the development takes place with an understanding of the healthcare system. It also requires knowledge of how care can meet patients' needs with the help of quality technology. By using a variety of principles, methods and tools, performance can be improved and accessibility to care can be promoted.

Introduktion: Sjuksköterskans främst uppskattade egenskaper är bland annat empati och medkänsla. Ett personcentrerat och omtänksamt förhållningssätt värderas högre av vårdtagare, än sjuksköterskans tekniska skicklighet. Bakgrund: Sjuksköterskor har ständiga krav i dess yrkesroll, både vad gäller arbetsuppgifter samt i hennes sätt att vårda. Compassion fatigue (CF) är ett nytt begrepp inom hälso- och sjukvård, vars tillstånd uppstår efter en psykisk eller fysisk påfrestning. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue inom sluten hälso- och sjukvård. Metod: Designen var en allmän litteraturöversikt som bygger på 13 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl samt PubMed och resulterade i nio kvalitativa, två mixade samt två kvantitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; upplevelser av att drabbas av CF, att begränsas i arbetet samt medförde konsekvenser för vårdandet. Resultatet visade på att sjuksköterskorna blir påverkade av CF i sin yrkesroll såväl i privatlivet. Sjuksköterskorna kunde inte utföra omvårdnadshandlingar till följd av CF, vilket resulterade i att vården blev handlingscentrerad. Diskussion: Sjuksköterskans psykiska och fysiska hälsa diskuteras kopplat till CF, och hur tillståndet leder till negativa konsekvenser för patientsäkerheten. Sjuksköterskor kan lindra lidande genom att stärka och bekräfta den unika individen. Hanteringsstrategier vid CF diskuteras såväl. Sjuksköterskor arbetar inte under en säker vård vid ett handlingscentrerat förhållningssätt. Slutsats: CF leder till många negativa konsekvenser hos sjuksköterskorna, där de påverkas psykiskt och fysiskt. Några positiva konsekvenser framkom, såsom bättre kommunikationsförmåga. Slutligen visade det sig att mer forskning krävs inom ämnet, för att kunna förebygga CF. / <p>2023-03-23</p>

I dagsläget är det inte fastställt om den digitala privata vården är ett effektivt tillägg iprimärvården. För att säkerställa effektiviteten och därmed legitimera digitala privatavårdbesök i primärvården behöver kostnaderna kartläggas och ställas i relation tillhälsoeffekterna.Syftet med denna uppsats är att analysera om den privata digitala primärvården bidrar till eneffektivare hälso- och sjukvård i Sverige. Detta undersöks genom att kvantifiera kostnadenför digital vård i Sverige år 2019 i monetära termer samt i termer av hälsokostnad, sedandiskuteras huruvida kostnaden anses rimlig i förhållande till eventuella hälsoeffekter. För attundvika effekter av Covid-19 pandemin fokuserar uppsatsen på år 2019. Utgångspunkten föruppsatsen är hälsoekonomisk utvärderingsmetod där hälsoeffekter samt kostnader identifierasoch i den utsträckning det är möjligt kvantifieras.I uppsatsen identifieras den privata digitala vårdens nettokostnader, alternativ hälsokostnad iform av kvalitetsjusterade levnadsår samt hälsoeffekter. Andra effekter som beaktas ärminskat produktionsbortfall samt minskade resekostnader. Eftersom målet med hälso- ochsjukvård är att öka hälsan fokuserar uppsatsens främst på nettokostnaden av hälsa. Därutöverdiskuteras om de resurser som lagts på privata digitala vårdbesök alternativt kan allokeras tillbeprövade vårdformer, om ett visst tillbakahållande av den lättillgängliga vården kan minskaöverkonsumtion av digital vård samt om ett rörligt ersättningssystem kan ge incitament förvårdföretagen att vara mer effektiva.Den kvantifierade kostnaden av digital vård år 2019 är 551 miljoner kr, vilket motsvarar enalternativ hälsokostnad på 3 061 kvalitetsjusterade levnadsår. Om denna kostnad anses rimligi förhållande till de identifierade hälsoeffekterna kan inte säkerställas då dessa inte enkelt kankvantifieras. För att digital vård ska anses vara kostnadseffektivt krävs det att hälsoeffekternaav den digitala vården motsvaras av den alternativa kostnaden i hälsa. Vi bedömer att dessahälsoeffekter inte förefaller tillräckligt stora för att rättfärdiga kostnaderna för digital vård.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som cirka 200,000 kvinnor i Sverige beräknas ha. Undanträngd endometrieslemhinna förekommer utanför livmodern vilket leder till symtom som kan uppenbara sig i form av smärta i exempelvis buk och ländrygg, tyngdkänsla i underlivet, kraftiga och förlängda menstruationsblödningar, samlagssmärtor samt komplikationer rörande miktion och tarmtömning. I genomsnitt kan en kvinna vänta upp till åtta år innan hon får sin diagnos, men inom hälso-och sjukvården saknas nationella riktlinjer för omvårdnad och behandling av endometrios. Syfte: Syftet med intervjustudien var att belysa hur kvinnor med endometrios eller endometriosliknande symtom upplever bemötandet inom vården. Metod: Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor gjordes. Informanterna var kvinnor som var över 18 år och hade diagnostiserad endometrios. Resultat: Det insamlade materialet resulterade i 375 minuter. Tre huvudkategorier med respektive underkategorier skapades: ”Positiva upplevelser” (att få en diagnos, att bli tagen på allvar, att bemötas av kunnig och tillgänglig personal), ”Negativa upplevelser” (att inte tas på allvar, att mötas av bristande kunskap, bristande tillit till vården), ”Önskat bemötande” (önskan om mer kunskap, önskan om bättre bemötande). Konklusion: Otillräcklig kunskap om endometrios bland vårdpersonal leder till bristande förståelse för kvinnornas situation. Benägenheten att både kortsiktigt och långsiktigt hjälpa de berörda kvinnorna minskar. / Background: Endometriosis is a chronic disease which is estimated that approximately 200,000 women in Sweden have. Displaced endometrial tissue grows outside the uterus which creates an inflammatory process, leading to symptoms such as pain in the lower abdomen or lower back, heaviness in the pelvic area, rich and prolonged menstrual bleeding, dyspareunia, and complications concerning micturition and defecation. In average, a woman can wait up to eight years before getting a diagnosis, but in healthcare, national guidelines for care and treatment of endometriosis is missing. Aim: The aim of the interview study was to elucidate how women with endometriosis or similar symptoms experience their treatment given in medical care. Method: Eight qualitative interviews with semi-structured questions were held. The informants were women older than 18 who had a diagnosed endometriosis. Findings: The sampled data resulted in 375 minutes. Three main categories with belonging sub-categories were created: “Positive experiences” (to get a diagnosis, to be taken seriously, to be treated by proficient and available staff), “Negative experiences” (to not be taken seriously, to be encountered by lacking knowledge, lack of trust to healthcare), “Wished treatment” (wish for more knowledge, wish for better treatment). Conclusion: Insufficient knowledge of endometriosis among healthcare practitioners leads to insufficient understanding of women's situation. The tendency to help the affected women both in short-term and long-term decreases.