Bakgrund: Ungefär en av tio kvinnor i fertil ålder drabbas av endometrios. Vanliga symtom är svår mensvärk, kraftiga blödningar och samlagssmärtor. Hälso- och sjukvårdspersonal upplever det svårt att bedöma vad som är normal mensrelaterad smärta och det tar ofta många år till fastställd diagnos. Teoretisk referensram för studien var Halldórsdóttirs teori om vårdande och icke-vårdande möten med sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvård vid endometrios. Metod: Metoden var en integrativ litteraturstudie. Strukturerad databassökning gjordes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Vetenskapliga artiklar kopplade till syftet lästes. Tretton artiklar genomgick kvalitetsgranskning. Elva artiklar inkluderades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom två teman med tre subteman vardera. Temat Negativa erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvård innehöll subtemana “Mötas av misstro’’, “Konsekvenser av ignorans’’ och “Känna sig utlämnad’’. Temat Positiva erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvård innehöll subtemana “Mötas av kompetens och god kommunikation”, “Vikten av information” och “Behovet av kontinuitet och stöttning”. Slutsats: Kvinnors erfarenheter återspeglar vårdande och icke-vårdande möten med hälso- och sjukvård. Kompetensutveckling hos sjuksköterskor i form av fördjupad kunskap om endometrios är därför en motiverad åtgärd för att kunna erbjuda bättre stöttning och patientutbildning.

Bakgrund: Transpersoner har funnits lida av psykisk ohälsa i större utsträckning än personer som intehar en könsöverskridande identitet. För att motverka denna ojämlikhet i hälsa behöver transpersonerges adekvat hälso- och sjukvård. Nuvarande kunskapsläge visar på att det finns sjuksköterskor somupplever svårigheter i att möta transpersoner som patientgrupp. Detta kan vara problematiskt då encentral aspekt av sjuksköterskeprofessionen är att tillämpa personcentrerad omvårdnad med ettholistiskt förhållningssätt i mötet med alla patientgrupper.Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturöversikt med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Bristande förutsättningar och Respektfullt vårdande. UnderBristande förutsättningar framträdde fyra subkategorier: Kunskapsbrist, Bristande kommunikation,Fördomsfullt bemötande och Nonchalant bemötande. Inom Respektfullt vårdande framkom tvåsubkategorier: Empatiskt bemötande och Professionellt bemötande.Slutsats: Transpersoner upplevde både negativa och positiva bemötanden inom vården.Vårdkvaliteten påverkades av vårdpersonalens kunskapsnivå och attityder om könsidentitet ochkönsbekräftelse. För att förbättra vården behöver vårdpersonalen fördjupa sina kunskaper omtranspersoners behov samt aktivt arbeta för att motverka heteronormativa förväntningar inom hälso-och sjukvården.Fortsatt forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att utforska sjuksköterskors erfarenheterav att vårda transpersoner. Genom att utforska sjuksköterskors erfarenheter, utmaningar och attityder ivården av transpersoner, kan en djupare förståelse för hur vårdpraxis bör utformas för att vara merinkluderande och känslig för transpersoners unika behov.

Bakgrund: Paraply begreppet hbtqi inkluderar homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera identiteter och intersexpersoner. Hbtqi-gruppen har historiskt sett betraktats som en psykiatrisk sjukdom, vilket till viss del lever kvar än idag. Hbtqi-personer har ofta sämre hälsa gentemot heterosexuella personer och upplever det svårt att hitta vård som tar hänsyn till deras specifika behov. Hur de bemöts i vården påverkar deras upplevelse av hälsa och välbefinnande. Därför är hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens kring hbtqi-personers erfarenheter avgörande för hur en god vård och ett respektfullt bemötande avgörande. Att förstå hbtqi-personers unika behov och utmaningar gör det möjligt att erbjuda en vård som är mer känslig och inkluderande. Detta kan i sin tur bidra till att öka förtroendet för vården och förbättra hälsan i samhället. Syftet: Studiens syfte är att beskriva hbtqi-personers erfarenheter av bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal.  Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar framtagna ur Cinahl och Pubmed. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys.  Resultat: Med stöd av tre teman och sex under teman redovisas resultatet från hbtqi personer upplevelser av bemötande från hälso-och sjukvården.   Konklusion: Hbtqi-personers sexualitet och könsidentitet kan utgöra hinder för en adekvat vård, till följd av förekommen diskriminering och den kunskapsbrist som existerar hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hbtqi-personers negativa erfarenheter inom vården kan bidra till en sämre hälsa då de söker vård i lägre utsträckning.

Bakgrund: Homosexuella personer omfattas, enligt Statens Folkhälsoinstitut, av ett större vårdbehov än heterosexuella. Historien visar åtskilliga hinder homosexuella utsatts för, samtidigt som en positiv utveckling påvisas. Hälso- och sjukvårdspersonal har olika förhållningssätt som är influerade av individuella faktorer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur homosexuella personer upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande, samt beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: Föreliggande studie var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Materialet inhämtades genom databassökningar i MEDLINE. Huvudresultat: Resultatet visade ett återkommande mönster av att homosexuella personer upplevde ett dåligt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal, något som ansågs påverkas av bristande medkänsla, heteronormativa antaganden och att inte vara sedd för den man är. Till skillnad upplevdes ett gott bemötande vid god kommunikation, acceptans samt vänliga ord och handlingar. Samtliga studier redovisade deltagarantal och majoriteten av artiklarna presenterade inklusionskriterier samt ålder. Hälften av studierna genomfördes i Norden och 95.4 % av deltagarna var kvinnor. Slutsats: Genom beskrivningar från homosexuella personer fångades upplevelser in angående bemötanden från hälso- och sjukvårdspersonal. Upplevelserna visade otillfredsställande och oprofessionella bemötanden, som vidare var influerade av heteronormativitet. Upplevelser visade även mottagen öppenhet och givmildhet. Genom kunskap om vilka bemötanden homosexuella erfar, kan sjuksköterskan i sin profession arbeta för att främja homosexuella personers hälsa och välbefinnande. / Background: Homosexual individuals are, according to National Institute of Public Health, in a greater need of care than heterosexuals. The historical overview of homosexuals show several difficulties they’re subjected to within healthcare, however a positive development is shown. Healthcare professionals have different encounters that are influenced by individual factors. Aim: The aim of the study was to describe how homosexual individuals experience encounters given by health care professionals, and to describe the included articles study sample. Method: The present study was a descriptive literature riview based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The material was gathered through searches of the MEDLINE database. Main Results: The result showed a repetitive pattern that homosexual individuals experienced a poor encounter from healthcare professionals, which was considered to be affected by lack of compassion, heteronormative assumptions, and not to be seen for who they are. In contrast, good treatment was experienced when good communication, acceptance and kind words and deeds were present. All of the studies reported the number of participants and the majority of the articles presented inclusion criterias and age. Half of the studies were conducted in the Nordic countries and 95.4% of the participants were women. Conclusions: With the descriptions made by homosexual individuals, the experiences was revealed regarding the encounters from healthcare professionals. These experiences showed unsatisfactory and unprofessional encounters, further influenced by heteronormative assumptions. These experiences also showed openness and generosity which had been received. Through knowledge of the encounters that homosexual individuals experiences, nurses can in their professional work towards the improvement of homosexual peoples’s health and wellbeing.

No description available.

Background – The last 20 years healthcare has been facing increased demands on efficiency and increased customer satisfaction. This despite reduced resources and increasing demand. These demands are presents in all departments within healthcare organisations, including medical laboratories that currently receive an ever-increasing number of remittances. Laboratory flows are quickly becoming overloaded with samples and related materials. According to research, this can be facilitated by the means of a logistic approach. Purpose – The purpose of this study is to facilitate the work of medical laboratories by: Analysing how medical laboratory flows can improve efficiency with the help of a logistic approach. To fulfill the purpose were two issues presented, these are as follows: How can medical laboratory flows be smoothened out, when the inflow is uncertain? What types of waste can be identified in medical laboratory flows, and how can these be addressed? Method – A case study was performed at the pathology laboratory at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping to facilitate the collection of empirical data for the study. The empirical data were analysed using the theory of improved efficiency according to logistics, this theory was obtained through a literature review. Results and conclusions – The results demonstrate that by using a logistic approach can multiple improvement opportunities and wastage be identified and addressed. With the help of tools and philosophies in logistics laboratory flows can be smoothened out and get an increased capacity by minimizing the variation of the internal processes. The identified wastes are addressed by applying already developed methods from the industrial field. The previously developed methods were adapted to fit medical laboratories and were the basis for the study's proposed actions. Recommendations – The authors' recommended actions for medical laboratories follows below. However, it should be taken into consideration of that the recommendations is case-specific, but are also generalisable to the extent that the conditions in medical laboratories are similar. • Increase communication between the laboratory and other healthcare units. • Redistribute the human resources between stations to optimize the flow capacity and reduce internal variations. • Increase work with 5S and improvement activities to facilitate the daily work. • Utilize performance goals by using visual control together with creating involvement and participation. / Bakgrund – Sjukvården har de senaste 20 åren fått ökade krav på effektivisering och ökad kundtillfredsställelse. Detta trots minskade resurser och en ökande efterfrågan. Dessa krav ställs på alla avdelningar inom sjukvården, däribland medicinska laboratorier som idag får ta emot ett ständigt ökande antal remisser. Laboratorieflödena blir snabbt överbelastade med prover och provrelaterat material. Enligt forskning kan detta underlättas med hjälp av ett logistiskt synsätt. Syfte – Syftet med studien är att effektivisera arbetet för medicinska laboratorier genom att: Analysera hur medicinska laboratorieflöden kan effektiviseras med hjälp av ett logistiskt synsätt. För att uppfylla syftet togs två frågeställningar fram, dessa lyder enligt följande: Hur kan medicinska laboratorieflöden jämnas ut, när inflödet är osäkert? Vilka slöserier kan identifieras i medicinska laboratorieflöden, och hur kan dessa åtgärdas? Metod och genomförande – En fallstudie utfördes på patologilaboratoriet på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping för att möjliggöra insamlandet av empiri till studien. Empirin har analyserats med hjälp av teori kring effektivisering inom logistik, denna teori anskaffades genom en litteraturstudie. Resultat och slutsatser – Studiens resultat visar att med hjälp av ett logistiskt synsätt kan flertalet förbättringsmöjligheter och slöserier identifieras och åtgärdas. Med hjälp av verktyg och filosofier inom logistik kan flödet jämnas ut och få en ökad kapacitet genom minimering av variation i de interna processerna. Även de identifierade slöserierna åtgärdas genom att applicera redan framtagna metoder inom industriella verksamheter. De tidigare framtagna metoderna anpassades till medicinska laboratorier och var grunden till studiens rekommendationer. Rekommendationer – Författarnas rekommendationer till medicinska laboratorier följer nedan. Det bör dock tas i akt att dessa rekommendationer är fallspecifika, men är även generaliserbara i den mån att förutsättningarna på medicinska laboratorier är likartade. Förbättra kommunikationen mellan laboratoriet och övriga vårdenheter. Fördela om personalresurser mellan stationerna för att optimera flödets kapacitet och minska interna variationer. Införa arbete med 5S- och förbättringsaktiviteter för att underlätta arbetet. Utnyttja resultatmål genom visuell styrning samt skapa engagemang och delaktighet.

Bakgrund: Diabetes typ II ökar i alla delar av världen. Ökningen beror på att människor framförallt i västvärlden har valt att leva med en alltmer bekväm livsstil. Sjukdomen har inget bot utan behandlas med livsstilsförändringar. Att förändra sin livsstil görs inte över en dag utan bör genomföras dagligen med kostförändringar och fysisk aktivitet. Diabetes typ II påverkar patientens fysiologiska kropp med t.ex. symtom och komplikationer, men även upplevelsen av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelse leva med diabetes typ II. Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien visade att patienter upplevde att det var svårt att integrera behandlingen d.v.s. tränings- och kostvanor i vardagen. För att lyckas hantera sjukdomen behövdes stöd både från hälso- och sjukvården och närstående. Dessutom upplevdes en känsla av att vara annorlunda och utanförskap bland människor, framförallt sina närstående. Slutsats: Studien visade att patienterna upplevde en svårighet i hanteringen av sjukdomen. Med hjälp av stöd, kunskap och inspiration av allmänsjuksköterskan så underlättades den dagliga kampen mot diabetes typ II.

Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes. De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.

No description available.

Arbetsrelaterat hot och våld är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården som kan leda till konsekvenser för den enskilde sjuksköterskan såsom stressrelaterade tillstånd och sjukskrivning. Sjuksköterskor inom den kommunala hälso- och sjukvården är ofta ensamma vid patientbesök och därför extra utsatta. De möter också patienter med skiftande ohälsa och vårdbehov som befinner sig i olika miljöer och behöver hantera oväntade situationer som kan uppstå. Tidigare forskning gällande upplevelsen av arbetsrelaterade hot- och våldssituationer är ofta inriktade på akut- och psykiatrisk vård medan den kommunala hälso- och sjukvården är ett begränsat utforskat område. Syftet med studien är därför att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld i den kommunala hälso- och sjukvården. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. Analys av datamaterialet gjordes därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en livsvärldsteoretisk ansats. Ur analysmaterialet framkom fyra kategorier: utsatthet, maktlöshet, vårdrelationen och trygghet samt temat vara utsatt men också vårdande i svåra situationer. Resultatet av studien visar att sjuksköterskornas upplevelser av hot och våld innefattar möten med patienter och anhöriga men också i den omgivande miljön, särskilt kvälls- och nattetid. I situationerna får sjuksköterskorna använda sin intuitiva förmåga för att hantera och bemöta hotfulla och aggressiva patienter. Vårdrelationen påverkas också och sjuksköterskorna kan känna en maktlöshet när de inte når fram till patienterna i mötet. Sjuksköterskorna anser också att det är viktigt med stöd och reflektion för att hantera situationer som uppstått och få en beredskap för liknande situationer i framtiden. Ytterligare forskning inom kontexten behövs, enligt författarna.