ii Sammanfattning Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controller, kurskod: 4FE03E, våren 2013 Författare: Elias Awadis Handledare: Elin Funck Titel: Hälsoekonomisk utvärdering - Össur Nordic AB Bakgrund: Hälsoekonomi som vetenskaplig disciplin har sina rötter långt tillbaka på 1960-talet och har sitt ursprung i att resurserna i samhället är begränsade. De begränsade resurserna inom sjukvården resulterade i att hälsosektorn var tvungna att prioritera. Mot bakgrund av ständigt återkommande diskussioner om resursbrist i sjukvården har hälsoekonomi framträtt som en framstående disciplin inom hälso- och sjukvårdssektorn. Syfte: Studiens syfte är att utveckla en hälsoekonomisk utvärdering med ett samhällsperspektiv för Össurs knäartrosbehandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling. Vidare avser studien att förklara vilka faktorer som är väsentliga att beakta vid utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering. Metod: Ett interventionistiskt angreppssätt har använts i studien för att kunna uppfylla syftet med studien. Datainsamlingsmetoder såsom intervjuer har använts i syfte att erhålla utökad kunskap. Dokumentstudier har också varit nödvändiga för att kunna slutföra kalkylberäkningarna. För- och nackdelar med de metodologiska val som gjorts diskuteras ingående. Resultat: Resultaten från denna studie visar att en behandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling har lägre kostnader ur ett samhällsperspektiv. Resultatet visar även att det finns ett antal faktorer som är väsentliga att beakta i utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering, såsom bland annat kostnader som skall ingå i beräkningen, tillgången på data samt valet av typpatient. Slutsatser: De resultat som presenterats bör beaktas med försiktighet, men studien ger upphov till intressanta slutresultat som är användbara inför framtida utvärderingsarbete. Kostnadsanalysen visade att sjukskrivningskostnaderna är de största kostnaderna ur ett samhällsperspektiv, och det är förmodligen är där de största kostnadsbesparingarna kan göras. Dock krävs mer tillgång till data för att öka utvärderingens evidensgrad

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning.</p><p>Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning. Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.

Bakgrund: Kostnadsökningen inom hälso- och sjukvården har varit ett stort problem sedan 1980-talet och kommer att fortsätta vara ett problem i framtiden. Det har lett till en mer ansträngd ekonomisk situation som hälso- och sjukvården fått förhålla sig till. Därför är det av stor vikt att de disponibla medel som finns inom hälso- och sjukvården allokeras till de områden där de skapar som mest nytta. Syfte: Syftet med studien är att göra en hälsoekonomisk utvärdering av ett nytt arbetssätt för behandling av knäskador på ortopedkliniken på Länssjukhuset i Kalmar. Metodval: Studien är utformad som en utvärderingsstudie med en abduktiv utgångspunkt. Datainsamlingen har skett utifrån semistrukturerade intervjuer på LSK med personal som är involverad i projektet. Utöver de semistrukturerade intervjuerna har även numeriska data utgjort en del av studiens empiri. Slutsats: Efter genomförd studie kan vi konstatera att fler hälsoekonomiska utvärderingar behövs på icke-nationella nivåer för att stödja verksamheter inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att det aktivt arbetas med effektiviseringsarbeten inom offentliga verksamheter som främst finansieras av skattemedel. Vi kan även konstatera att det nya arbetssättet är mer lönsamt än det gamla både monetärt och icke-monetärt där förändringen bidragit med flera vinningar som exempelvis kortare ledtider, bättre samarbete och utökad kompetens. / Background: The cost increase in healthcare has been a major problem since the 1980s and will continue to be a problem in the future. This has led to a more strained economic situation for the healthcare sector. Therefore, it is of the utmost importance that the available funds in the healthcare sector are allocated to the areas where they are most beneficial.  Purpose: The purpose of this study is to make a health-economic evaluation of a new work procedure for the treatment of knee injuries at the orthopedic clinic at Kalmar’s County Hospital. Method: The study is designed as an evaluation study with an abductive outset. The data collection has been based on semi-structured interviews at LSK with the staff that was involved in the project. In addition to the semi-structured interviews, numerical data has also been part of the study for the empirical data collection. Conclusion: After completion of the study, we can state that more health-economic evaluations are needed at non-national levels to support healthcare organisations. It is important to actively work with efficiency initiatives in public organisations that are primarily funded by tax assets. We can also state that the new work procedure is more profitable than the old one, both monetary and non-monetary, where the change of work procedure has resulted in several non-monetary gains, such as shorter lead times, better cooperation and increased competence.

Rökning är ett utbrett samhällsproblem världen över och sjukdomar relaterade till rökning leder till mer än åtta miljoner dödsfall årligen. Effektiva rökavvänjningsmetoder spelar därför en viktig roll i samhället då de besparar samhället sjukvårdskostnader och främjar folkhälsan. I detta arbete genomförs en hälsoekonomisk utvärdering av ett SMS-baserat stöd för rökavvänjning. Syftet med arbetet är att fylla en kunskapslucka vad det gäller kostnadseffektivitet av digitala rökavvänjningsinsatser och samtidigt ge ett underlag tillbeslutsfattare som ansvarar för att prioritera folkhälsofrämjande insatser. Den hälsoekonomiska utvärderingen använder sig av kostnadseffektivitetsanalys som metod och baseras på en klinisk studie, där långsiktiga kostnader och hälsoeffekter skattas med hjälpav en beslutsanalytisk modell primärt baserad på en Markovmodell. De tre vanligaste följdsjukdomarna av rökning; KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), lungcancer och hjärt- och kärlsjukdom modelleras mot bakgrund av hur många som slutar röka med hjälp av SMS-stödet. Data från olika källor används i modellen och i de fall data saknas görs antaganden baserade på tidigare studier för att kunna skatta kostnader och hälsoeffekter. Arbetet påvisar att en implementering av ett SMS-baserat stöd skulle generera ökade hälsoeffekter till lägre kostnader i jämförelse med att inte implementera ett sådant stöd. Resultatet från grundscenariot visar att interventionen skulle leda till kostnadsbesparingar på 63 539 kr per individ som tar del av interventionen och 0,30 vunna år i perfekt hälsa, sett över ett livstidsperspektiv. Resultaten bör tolkas med viss försiktighet då de är förknippade med osäkerheter, men kan användas som en del av det underlag beslutsfattare behöver för att fattabeslut om hur hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras. Trots osäkerheterna i underlagetförefaller ett SMS-baserat stöd för rökavvänjning ha positiva hälsoeffekter och samtidigt spara resurser och därmed framstår metoden som en potentiellt viktig insats i framtida folkhälsoarbete. / Smoking is a globally widespread societal problem and diseases related to smoking account for more than eight million deaths annually. Effective smoking cessation methods therefore play an important role in society as they save society´s healthcare resources and promote public health. In this work, a health economic evaluation of an SMS-based smoking cessation is performed. The purpose of the work is to fill a knowledge gap in terms of cost-effectiveness of digital smoking cessation initiatives and at the same time provide a basis for decision-makers who are responsible for prioritizing public health promotion initiatives. The health economic evaluation uses cost-effectiveness analysis as a method and is based on a clinical study, where long-term costs and health effects are estimated using a decision-analytical model with a Markov structure. The three most common sequelae of smoking; COPD (chronic obstructive pulmonary disease), lung cancer and cardiovascular disease are modeled based on how many people stop smoking with the help of the SMS support. Data from different sources are used in the model and required assumptions based on previous studies are used to be able to estimate costs and health effects. The work shows that the implementation of an SMS-based support would generate increased health effects at lower costs in comparison with not implementing such support. The results from the basic scenario show that the intervention would lead to cost savings of SEK 63,539 per individual who takes part in the intervention and a gain in 0.30 years in full health, seen over a lifetime perspective. The results should be interpreted with some caution as they are associated with uncertainties but can be used as part of the basis on which decision-makers need to make decisions about how health care resources should be prioritized. Despite these uncertainties the SMS-based support for smoking cessation appears to save resources and lead to positive health effects and the method should be considered a potentially important addition in future public health policy.