Denna studie berör skolor som är medlemmar i nätverket European Network of Health Promoting Schools och benämner sig som hälsofrämjande skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstå de metoder som används inom undervisningen i hälsofrämjande grundskolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning då detta är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvärderande material användes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer självständiga i sitt kunskapsinhämtande och skolorna använde metoder såsom egna undersökningar eller diskussioner. Detta var något som hörde ihop med skolornas grundtankar då de ville uppfostra självständiga människor. I analysarbetet bearbetades resultatet med John Dewey´s och Lev Vygotskijs´s synsätt och teorier. Trots att inga teorier uttalades i resultatet kunde dessa anknytningar göras och slutsatsen kunde dras att skolorna har influeras av de två perspektiven.

No description available.

Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.             Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har. Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten. Även visade resultatet att de båda skolorna arbetar mycket med att individanpassa undervisningen för alla elever. På skolorna får eleverna den arbetsbelastningen som är tillräcklig för den enskilda eleven. De teman som vi använde oss av vid presentationen av vårt resultat som vi fick fram utifrån intervjuerna var hälsofrämjande skola, individualisering och föräldrarnas delaktighet. Genom vårt resultat fick vi fram att de arbetar kring de flesta riktlinjer för vad en hälsofrämjande skola är. Kommer direktiv om att arbeta med begreppet en hälsofrämjande skola från centralt håll kommer förhoppningsvis merparten av skolorna att ha handlingsplan med riktlinjer för en hälsofrämjande skola.

Skolan är en av de viktiga frågorna i politiska sammanhang. Elevhälsan har i uppdrag att vara stödjande för elevernas utveckling mot utbildnings målen, de ansvarar också för att minska kränkningar och trakasserier. Men det har även i förankring i skolans olika intuitioner. När en skola nämner hur de ska arbeta från ett salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv, för att minska riskfaktorer och öka friskfaktorer blir det intressant att kolla närmare på uppfattningen av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Utifrån här har fokusen varit hur ett Elevhälsoteam uppfattar salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv och vilka implikationer det får för deras arbete.  Syftet är att undersöka ett Elevhälsoteams uppfattning av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Vidare är det att undersöka uppfattningen av implementering samt uppfattning av hinder/möjligheter att kunna arbeta utifrån perspektiven mot kränkningar och trakasserier. Det i sig syftar i att skapa en förståelse för salutogenetiskt/hälsofrämjande arbeta för Elevhälsans strävan mot att minska kränkningar och trakasserier. De frågeställningarna som ska besvaras är, a) Hur uppfattar ett Elevhälsoteam salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv? b) hur uppfattas implementering av salutogenetiskt/hälsofrämjande arbete, för att minska kränkningar och trakasserier? c) Vad uppfattas som hinder/möjligheter i arbetet med salutogenetiskt/hälsofrämjande? Studien var kvalitativ med fenomenografisk inriktning och genomfördes som en fokusgruppsdiskussion med tre deltagare från en skolas Elevhälsoteam.  Salutogenetiska perspektiv uppfattas som att stärka det friska, fungerandet och om förhållningssätt vuxna gentemot vuxna, vuxna och barn samt mellan barnen. Alla kände sig inte bekväma att beskriva perspektivet. Vidare uppfattades salutogenetiskt och hälsofrämjande som förebyggande i vardagen. Dessutom uppfattas hälsofrämjande arbete som inriktar sig mot miljö, kost och motion. Samtidigt framhävdes värdegrundsarbetet som något viktigt för ett, i sammanhanget, salutogenetiskt arbete. Det framkom att hur viktigt det är att personal- och ledningsgruppen är eniga för få fokus på frågorna. Det gällde även för den undervisande pedagogen att tänka på hur klassklimatet är. Vidare menade Elevhälsan att deras Strategierna som Elevhälsan uttryckte var lite otydliga men de menade samtidigt att det borde finnas en mer kontinuitet i arbetet och att alla ska vara involverade.  Det övergripande arbete uppfattades som att Elevhälsan utgick ifrån var förebyggande eller åtgärdande. Samtidigt visade en i Elevhälsan att denne hade goda kunskaper om det salutogenetiska/hälsofrämjande perspektivet. Det som däremot kom fram var hur Elevhälsan många gånger inte kopplar samman hälsoperspektivet när de talar om salutogenetiskt/hälsofrämjande. Den organisatoriska strukturen uppfattades inverka på Elevhälsoteamet arbete att implementera strategier själva. Det blev tydligt hur Elevhälsan anser att det är bra att ta tag i problemen innan det uppstår, samt hur alla ska vara involverade. Det var förslag på forskning som lyfte fram salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv i befintliga strategier.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hälsosamt liv framstår som allt angelägnare både ur ett individuellt och ur ett samhälleligt perspektiv. Skolan är därför en utmärkt arena för ett hälsofrämjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhälsoarbetet från att förebygga ohälsa till att främja hälsa. WHO tog också initiativ till flera internationella nätverk. ”Health promoting school” är ett sådant som handlar om att skapa en kontinuerlig process där hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa, välbefinnande och lärande samt att stärka hälsoundervisningen. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga och beskriva samband mellan några hälso- respektive riskvariabler för att testa en hypotes om skolan som en hälsofrämjande arena. Hypotesen formulerades enligt följande:-Skolor med en hög andel elever med hälsofrämjande upplevelser har en låg andel elever med riskbeteenden och vice versa. Studien genomfördes med hjälp av befintliga data från två enkätundersökningar, ”Hälsoenkäten” och den mer riskrelaterade ”CAN-enkäten”. De båda enkätundersökningarna var totalundersökningar riktade till år 9 elever i Gävleborgs län. Undersökningarna genomfördes vid skilda men nära tidpunkter under våren 2002. Fem frågeställningar valdes ur respektive enkät. Elevernas egna utsagor på dessa frågeställningar utgör materialet till denna studie. Analysen genomfördes i två steg. I steg ett studerades om det förelåg något samband på skolnivå och i steg två studerades samband på individnivå. Resultatet visade inga samband mellan hälsofrämjande upplevelser och riskbeteenden. Den formulerade forskningshypotesen förkastas alltså. I litteraturen finns flera studier som styrker resultatet i denna studie samtidigt som litteraturen också fortsatt visar på vikten av hälsofrämjande arbete i skolan. I framtiden bör begreppet ”Hälsofrämjande skola” förtydligas, en tydlig organisation skapas, tydliga strategier utarbetas och ges ett ledningsansvar. / It is increasingly stressed as more important to increase the possibility for young people to live a healthy life, both through an individual as well as a community perspective. The school is therefore a perfect health promoting setting. WHO:s conferences in Ottawa, 1986 and Sundsvall, 1997 both stressed the need to shift perspective from prevention to promotion. WHO also took initiative to set up several international networks. “Health promoting school” was one example involving creating a supportive and health promoting physical, mental and social environment for health, wellbeing and learning as well as strengthening the health education. The aim of this study was to survey and describe the connection between some health- and risk related variables to test a hypothesis about the school as a health promoting setting. The hypothesis was formulated: -schools with a high percentage of students with health-related experiences has a low percentage of students with risk behaviours and vice versa. Available data from two different questionnaires were used, the “Health questionnaire” and the more risk-related “CAN questionnaire”. The two questionnaires were both conducted among all students within the ninth school year in the county of Gävleborg. They were administrated as separate but adjacent studies during the spring term of 2002. Five questions were chosen from each questionnaire. Responses from the students consists the material used in this study. The analyses were made in two steps. Initially, school level connections were studied, later individual level connections. The result did not find any connections between more health related and risk related variables. The formulated hypothesis is therefore rejected. There are several studies in the literature supporting the findings in this study. At the same time there is continuing or increasing support for the idea of a health promoting school. In the future the concept “Health promoting school” needs to be clarified as well as strategies, organisation and leadership. / <p>ISBN 91-7997-125-3</p>

En stor andel av dagens barn och ungdomar är inte tillräckligt fysiskt aktiva, vilket är oroande då det finns ett positivt samband mellan pulshöjande fysiska aktiviteter och hälsa. Insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktiviteter är därför viktiga, där skolan som arena har en betydande roll. Skolan ska arbeta hälsofrämjande och ge eleverna en miljö där deras hälsa och lärande främjas. En viktig del i den stödjande skolmiljön är att stärka elever till att kunna ta makten över sina egna liv (egenmakt) där delaktighet är ett viktigt inslag. Tidigare studier visar på att pulshöjande fysiska aktiviteter kan ha en positiv effekt på koncentrationen, minnet och förbättra de akademiska prestationerna hos barn och ungdomar. Dock visar andra studier på motstridiga resultat och ifrågasätter även tidigare studiers resultat. Mer kunskap om skolpersonalens uppfattningar om pulshöjande fysiska aktiviteter i skolan behövs för att bättre kunna möta utmaningarna som uppstår samt få mer kunskap om vilka fördelar som pulshöjande fysiska aktiviteter i skolan för med sig. Studiens syfte var därför att utforska och beskriva hur skolpersonal uppfattar en pulshöjande fysisk aktivitetsintervention (PuLH). För att kunna svara på syftet användes följandefrågeställning: Vilka fördelar och utmaningar uppfattar skolpersonalen med PuLH? PuLH har genomförts i åtta kommuner i Jönköpings län. Interventionen har innehållit tre pulshöjande fysiska aktivitetspass i veckan, förutom de två obligatoriska idrott och hälsa lektionerna. Studien är en fallstudie med en explorativ design. Datainsamlingen genomfördes genom fokusgruppsintervjuer, öppna frågor och enskilda intervjuer. Totalt har 32 personer deltagit i studien varav 10 ämneslärare, 14 idrott och hälsa lärare samt åtta skolsköterskor. Datainsamlingen bearbetades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen ledde fram till tre teman och sex subteman. Skolpersonalen beskrev flera fördelar med PuLH både för elevernas hälsa, välbefinnande och deras villkor för lärande. De uppfattade även att de flesta av eleverna deltog och uppskattade de pulshöjande fysiska aktiviteterna. PuLH kan vara ett sätt att arbete hälsofrämjande i skolan eftersom det skapas förutsättningar till delaktighet och eleverna coachas att delta utifrån deras egna behov och de får delta på sina egna villkor. Skolpersonalen beskrev strukturella barriärer och divergens kring PuLH som utmanande. / A large proportion of today's children and adolescents are not sufficiently physically active, which is worrying as there is a positive relationship between moderate to vigorous physical activities (MVPA) and health. Efforts to increase the physical activity of children and adolescents are therefore important, where school as an arena plays a considerable role. The school aims to promote health and provide pupils with an environment where their health and learning are promoted. An important part of the supportive school environment is that pupils are strengthened to be able to take control of their own lives (empowerment) and where participation is important. Previous studies show that MVPA can have a positive effect on concentration, memory and improve the academic performance for children and adolescents. However, other studies show contradictory results and question previous studies' results. More knowledge about school staff's perceptions of MVPA at school is needed to better meet the challenges that arise and gain more knowledge about the benefits that MVPA at school brings. The purpose of the study was therefore to explore and problematize how school staff perceive a MVPA intervention (PuLH). In order to answer the purpose, the following question was used: What advantages and challenges do school staff perceive with PuLH? PuLH has been implemented in eight municipalities in Jönköping County. The intervention included three MVPA sessions a week, in addition to the two compulsory sports and health lessons. The study is a case study with an explorative design. The data collection was conducted through focus group interviews, open questions and individual interviews. A total of 32 people participated in the study, of which 10 subject teachers, 14 sports and health teachers and eight school nurses. The data collection was processed and analyzed using qualitative content analysis. The data analysis led to three themes and six subthemes. School staff described several advantages of PuLH both for pupils' health, well-being and their conditions of learning. They also perceived that most of the pupils participated and appreciated the MVPA. PuLH can be a way to work health promotion in school because opportunities are created for participation and pupils are coached to participate according to their own needs and they can participate on their own terms. School staff described structural barriers and divergence around PuLH as challenging.

Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet. Kvalitativ undersökningsmetod användes i form av intervjuer och resultatet från intervjuerna analyserades och relaterades till två huvudområden; det demokratiska och det hälsofrämjande perspektivet. Resultatet av intervjufrågorna visade att informanterna till viss del kunde förklara begreppen elevinflytande och delaktighet, och även relatera till demokratiskt arbete i skolans kontext. Upplevelserna av detta arbete beskrevs som positiva, trygga och meningsfulla. Kopplingen mellan elevinflytande/delaktighet och hälsa blev dock inte tydligt i undersökningen, därtill krävs ytterligare studier. / Every child in Swedish schools should have the right to gain knowledge about and insight in democratic principles related to school matters. This is stated in the Swedish Education Act and in the national curricula since 1946. In 2004 all Swedish schools were commissioned by the National Agency of Education to work in a health promoting way. Democracy, as in influence and autonomy, help young people to protect their health and give opportunities for connectedness and sense of belonging to adolescents own school situation in a positive healthy way. The aim of this study was to investigate how eight pupils from a comprehensive school class (9th degree) perceived and expressed influence and autonomy at school. A qualitative methodology through interviewing was used. The results of the interviews was analyzed and related to two perspectives; the democratic and the health promoting perspective. The findings showed that the informants to a certain extent were able to explain the meaning of, and also relate to some situations connected to influence and autonomy. They described the experiences as being positive, confident and meaningful for them. However, it became difficult to find a distinct connection between the informant´s experienced democracy work and health. Further studies about this coherence are needed.