No description available.

No description available.

Allt fler människor i vårt samhälle lider av ohälsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. Övervikt, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer är några av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna för sjukvården i samhället visar en successiv ökning som inte tycks avta. Att arbeta mer hälsofrämjande inom sjukvården skulle kunna reducera vissa av dessa kostnader. Detta skulle kunna ske genom att erbjuda tjänsten hälsocoaching. Hälsocoaching är en ny roll som uppstått inom sjukvården, på friskvårdsanläggningar och privata praktiker de senaste åren. Hälsocoachen arbetar för att hjälpa personer att uppnå sina hälsomål genom olika typer av livsstilsförändringar. Det finns idag flera utbildningar med växlande innehåll som utbildar hälsocoacher. Definitionen av begreppet hälsocoaching är dock vag och måste utvecklas vidare för att kunna användas i större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och åsikter som finns kring individuell hälsocoaching genom att ta reda på vad begreppet innebär och förknippas med, vilka önskningar som finns på hälsocoachen och dennes arbete samt vad det finns för behov och intresse för att besöka en hälsocoach. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och resultatet har tagits fram med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Olika personer med olika bakgrund har valts ut att deltaga i studien, detta för att få en så bred bild som möjligt inom området. Utifrån analysen av intervjumaterialet växte tre huvudkategorier fram: ”föreställningar om en hälsocoach uppgifter”, ”förväntningar på hälsocoachen” och ”intresse för hälsocoaching”. Utifrån dessa kategorier framkom temat; ”uppfattningar om hälsocoaching”. Att bidra till välmående anses vara en av hälsocoachens huvuduppgifter. Detta kan uppnås genom att hälsocoachen i praktiken tillämpar sina färdigheter inom olika hälsoområden och använder sig av vissa givna tillvägagångssätt. Att hälsocoachen har en bred kunskapsbas samt att denne är motiverande och lyhörd tycks vara viktiga delar av dennes arbete. Resultatet från denna studie visar dessutom att det finns ett etablerat intresse för hälsocoaching och att attityden till tjänsten överlag är positiv. Detta samtidigt som begreppet ses som aningen diffust och svårdefinierat, vilket kan skapa en viss osäkerhet för konsumenterna. Mer forskning inom ämnet är därför nödvändig för att konsekvent kunna definiera innebörden av hälsocoachingbegreppet.

No description available.

No description available.

The overall aim with this study was to explore the understanding of how nursing staff - at a service flat in the county of Gävleborg, is related to the residents with intellectual disabilities, with regard to the residents' health. Five personal research interviews were conducted with nursing staff in a sheltered housing. The survey was based on a qualitative method with semi-structured interviews. Five nursing staff aged 27-57 were participated in this investigation. The analysis was conducted, by using a thematic approach. My overall findings show that Nursing staff have different roles to play depending on the situation in their relationship with the residents. They also face difficult decisions when it comes to residents' health versus the residents' right to self-determination. The lack of understandings consequences of their (residents) choices is also seen as a reason for their health situation. Nursing staff calls for educated in nutrition and health issues for them and the residents, but also guidelines in their health promotion.

Den psykiska ohälsan bland barn ökar. Psykisk ohälsa i barndomen leder till lidande för individen och påverkar såväl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och att arbeta hälsofrämjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hälsa har betydelse för den enskilda individens framtida hälsa och välbefinnande som för folkhälsan i stort. Skolan är en betydelsefull hälsofrämjande arena där skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hälsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förståelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hälsofrämjande. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskornas erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa interjuver genomfördes med åtta skolsköterskor i tre kommuner i Västra Götaland. Data analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framträdde i resultatet vilka beskriver att möta barnet där det befinner sig, att lita på sin intuition och att jobba tillsammans. Studien visar på hur skolsköterskors erfarenhet av att kunna arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa kräver trygga och tillitsfulla relationer vilket förutsätter att skolsköterskan är tillgänglig, har tid och är synlig för barnen vilket möjliggör för dem att spontant söka upp skolsköterskan när behov uppstår. Genom att skolsköterskan lyssnar på barnets berättelse och bekräftar dennes tankar och känslor kan skolsköterskan i dialogen stärka och stödja barnet. Skolsköterskans intuition och erfarenhet i mötet med det enskilda barnet är viktiga redskap för att uppmärksamma psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa. Skolsköterskornas erfarenheter visar även på vikten av god samverkan med andra och framförallt med lärarna för att identifiera barn som är i behov av mer stöd. Resultatet belyser också betydelsen av kollegialt stöd för att arbeta med dessa frågor. I studiens diskussionsdel redogörs reflektioner kring metodprocessen samt huvudfynden i resultatet i relation till tidigare forskning.

I dagens samhälle råder en hög sjukfrånvaro på kvinnodominerande arbetsplatser där äldreomsorgsverksamheter beskrivs som särskilt utsatta. För att förebygga sjukfrånvaro kan hälsofrämjande insatser vara av betydelse för att främja personals fysiska och psykiska hälsa. I en äldreomsorgsenhet i en kommun i Sverige har ett hälsofrämjande arbete genomförts i form av ett friskvårdsprojekt för att minska en hög sjukfrånvaro. Insatser genomfördes med fokus på att lyfta betydelsen av fysisk träning samt en hälsosam kosthållning och motivera personalen att arbeta med detta. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ undersökning undersöka hur en friskvårdssatsning genomfördes samt mottogs av personalen på denna äldreomsorgsenhet. För att skapa en förståelse för vilka behov personalen har och vilka förutsättningar som ges för att lyckas i ett sådant arbete, genomfördes fyra djupintervjuer med omsorgspersonal samt fyra djupintervjuer med ansvariga för projektet. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade en diskrepans mellan vad ansvariga ansåg att personalen var i behov av för att sänka sjukfrånvaron, och vad personalen själva ansåg sig vara i behov av. Utifrån denna diskrepans visade resultatet att personalen inte gavs de förutsättningar de ansåg sig behöva för att arbeta med insatserna i projektet. Resultatet visade även att betydelsen av en stöttande chef kunde beskrivas som större än betydelsen av ett friskvårdsprojekt.

Ohälsa är ett problem för både individ och samhälle och stora resurser går årligen till kostnader som ohälsan medför. I arbetslivet har ökad press och minskat fysiskt arbete påverkat de anställdas hälsa negativt. Genom att bereda möjlighet till fysisk aktivitet, sociala sammanhang och möjligheten att påverka sin arbetssituation kan arbetsgivaren främja de anställdas hälsa. Detta arbete kan ske under beteckningen hälsofrämjande arbete. Medvetenhet och information i sig räcker inte för att individer ska förbättra sin hälsa; motivationen utgör en viktig del. Motivation är ett komplext begrepp som bland annat inbegriper behov, rädsla, instinkter, vilja och självförverkligande. Att motiveras till förändring är en process med början i att inse sin situation kontra den önskade situationen och att komma över de ambivalenser som en förändring föder inombords. Motiverande samtal är en samtalsmetodik som syftar till att göra just detta genom ett klientfokuserat samtal under ledning av en rådgivare. Att styra individer till en bättre hälsa innebär ett visst mått av kontroll och maktutövande som kan kopplas till Foucaults teorier om makt.   För att främja och bevara hälsa kan arbetsgivare arbeta med hälsofrämjande åtgärder vilket gynnar individen men även arbetsgruppen och företaget. Hälsofrämjande åtgärder syftar till att förändra individers livsvanor så att de främjar hälsa och för det behöver individer motiveras till att arbeta aktivt med sin hälsa. Inom omvårdnadsförvaltning i en större svensk stad genomfördes under hösten 2010 ett pilotprojekt kring hälsofrämjande åtgärder genom att 26 anställda genomgick en hälsoprofilsbedömning (HPB) som utfördes med metodiken motiverande samtal. Denna utvärdering av pilotprojektet syftar till att undersöka om en HPB gav någon effekt för deltagarna i form av insikter kring deras hälsa och motivation till förändringar för en förbättrad hälsa. Utvärderingen diskuterar även om HPB är ett bra sätt för arbetsgivaren att arbeta hälsofrämjande och om några ytterligare aspekter kan ges på hälsofrämjande arbete utifrån Foucaults teori om makt och kontroll. Utvärderingen genomfördes genom en enkät som sändes till samtliga deltagare samt genom intervjuer med fyra av deltagarna.   Utvärderingen visade att hälsoprofilsbedömningar med motiverande samtal har haft betydelse för något fler än hälften av studiens deltagare vad gäller insikter om hälsa, och en majoritet av deltagarna vad gäller motivation till en förbättrad hälsa. Tillsammans med deltagarnas positiva inställning till HPB som metod för hälsofrämjande åtgärder tyder utvärderingen på att detta är ett lämpligt sätt för arbetsgivaren att arbeta hälsofrämjande. Problematiseringen utifrån ett makt- och kontrollperspektiv argumenterar för att hälsofrämjande arbete, trots de positiva effekterna för individen, innehåller ett maktutövande och en kontroll av arbetsgivaren över de anställda, men även att det bidrar till de anställdas inre kontroll av sig själva vilket också är ett maktutövande.

The aim of this qualitative study was to study high school PE teachers´ experience of health in high school and how they work with health in their physical education. This was examined by interviewing five high PE school teachers. The results show that all teachers were in the category humanistic approach. They saw health as more than only absence of sickness. The methods for using health in their physical education were divided into three different categories; physical health, improve the individual and theoretical health. In these categories, different specific methods to work with health, appeared, for example letting the students keeping a diet- and exercise journal, fitness exercises and talking about mental health.  The results of the research has increase the comprehension for teachers’ perspectives on health and which methods they are working with.