Spelling suggestions: "subject:"hälsorisker"" "subject:"ohälsorisker""
1 |
Kartläggning av hälsorisker vid tillverkning av ankel-fot-ortoser / Survey of hazards during manufacturing of ankle-foot-orthosesAndersson, Mikael, Andersson, Mattias January 2016 (has links)
This thesis is part of a bigger project, ORTO - roughly translated to optimized resource efficient manufacturing of orthoses. During the manufacturing of orthopedic aids many different methods are used to manufacture individually adjusted products. Processes, methods and material may vary depending on what end product is going to be produced. The knowledge of how the manufacturing affects the employees long term is not complete from a health-oriented perspective. The purpose of this thesis is to map out the manufacturing processes for rigid and hinged molded ankle-foot orthoses made primarily from carbon fibre composite. This will then be used to identify the potential sources of exposure of hazardous materials that can lead to health issues. To answer the problem statements theory about process mapping has been gathered and observations in the shape of video recordings have been done at Borås Orthotics to map out the current situation, in addition to interviews. The purpose of the process mapping was also to identify potential sources of emission where exposure to hazardous materials was evident. Theory and research about these materials has been gathered about the potential health issues. The exposure times from the sources of emissions has been compiled from the video recordings, where it was deemed to be four possible sources, in the form of dry carbon fibre bands, casting with poly methyl methacrylate, sanding and gluing. The exposure times and the sources of emission has been analyzed and compared with theory and research to investigate if there was any possible health hazards. The discussion has most importantly been about how the manufacturing of hazardous materials can affect the employees in terms of health and how the exposure times can be reduced. The conclusion is that certain sources of emissions run a greater risk to affect the employees negatively and certain measures might be in order to in terms of changing how the work is performed. It might be worth some reconstruction to make the work place safer in addition to reviewing certain methods. In general the regulations are a good idea to abide by since they are intended to prevent exposure for employees that work materials such as carbon fibers. Other practical suggestions of how to reduce the exposure to hazardous materials are included. An example of this could be to install a mirror solution in the fume cupboard at the casting process or to look at the routines and the work methods applied at the sanding process. The regulations should also be compared to how the work is currently performed and applied according to the work environment regulations. / Examensarbetet är en del i ett större projekt, ORTO - Optimerad Resurseffektiv Tillverkning av Ortoser. Vid tillverkning av ortopedtekniska hjälpmedel används idag många olika metoder för att tillverka individanpassade produkter. Processer, metoder och material kan variera beroende på vilken slutprodukt det är som ska tillverkas. Det finns ingen fullständig kunskap om hur detta påverkar personalen som tillverkar hjälpmedlen och användare på lång sikt ur ett hälsomässigt perspektiv. Syftet med arbetet var att kartlägga tillverkningsprocesserna för ledade och oledade gjutna ankel-fot-ortoser som är gjorda framförallt av kolfiberkompositmaterial, för att identifiera exponeringen av farliga material och ämnen som kan leda till eventuella hälsoproblem. För att besvara frågeställningarna har teori om processkartläggning samlats in och observationer i form av videoinspelningar och intervjuer har utförts på Borås Ortopedteknik för att kartlägga nuläget. Processkartläggningen syfte var också att identifiera potentiella emissionskällor där exponering för farligt material förekom. Teori och forskning om dessa material har samlats in om dess potentiella hälsopåverkan. Exponeringstiderna vid emissionskällorna har sammanställts genom videoinspelningarna, där det i nuläget bedömdes finnas fyra stycken emissionskällor i form av torra kolfiberband, gjutning med polymetylmetakrylat, slipning och limning. Exponeringstiderna och emissionskällorna har analyserats och jämförts med teori och forskning för att granska om det var någon hälsorisk. Diskussionen har framförallt handlat om hur bearbetningen av farliga material kan komma att påverka personalen som tillverkar hjälpmedlen hälsomässigt och hur exponeringstiderna kan reduceras. Slutsatsen är att vissa emissionskällor löper större risk att påverka personalen negativt och åtgärder i form av nya arbetssätt och metoder eller ombyggnationer kan vara av värde att analysera vidare. Även förebyggande åtgärder som att följa föreskrifter skulle vara aktuellt för att minska exponeringen av farliga material. Praktiska förslag ges på vad som skulle kunna förändras. Exempel på detta kan vara att installera en spegellösning i dragskåpet vid gjutningen eller att se över rutiner och arbetssätt vid slipningen och att följa föreskrifterna från arbetsmiljöverket.
|
2 |
Konsekvenser av ungdomarsökade internetanvändning : - vad säger forskningen?Frej, Johanna, Sundin, Sofia January 2014 (has links)
Denna studie är en integrativ forskningsöversikt med syfte att kartlägga vilka psykiska hälsorisker som finns för ungdomar på internet och i sådana fall vilka dessa risker är, samt vilka förklaringar till fenomenet som forskarna lyfter fram. Vilka psykiska hälsorisker är enligt befintlig forskning de mest vanligt förekommande bland ungdomar som använder internet för olika ändamål? Vilka är konsekvenserna som presenteras som följd av dessa hälsorisker? Vad säger forskningen om riskgrupper bland ungdomar gällande internet? Vilka förklaringar presenterar befintlig forskning gällande de olika hälsoriskerna? Genom lämpliga sökord och välkända databaser har studier valts ut för att kunna besvara valda syfte och frågeställningar. I forskningsöversikten valdes 17 studier ut som ansågs relevanta för valt område. Resultatet visar att ungdomar riskerar att utsättas för flertalet faror på nätet men att detta inte är ett kausalt samband. Internet medför många fördelar men samtidigt finns det nackdelar och vissa ungdomar befinner sig i riskgruppen för att utsättas på internet. Det råder oenighet på området gällande om det är internet som är den utlösande faktorn för ungdomars dåliga mående eller om det är ungdomens eget mående som gör att denna utsätts för risker på internet. Forskningsresultaten i denna översikt kan inte ses som generaliserbara men kan dock ge en samlad bild av den nuvarande forskningen på området gällande risker som ungdomar kan utsättas för på internet.
|
3 |
Miljö- och hälsorisker med konstgräsplaner / Environmental and health risks with artificial turf fieldsWredh, Gustav January 2014 (has links)
In Sweden today many municipalities and sport clubs chooses to build artificial turfs becauseof the increased period of using the turfs during the year and less maintenance requirementsthan for natural grass fields. What could be problematic with artificial turfs is the rubbergranules used as infill material in the turf matt. The rubber granules are often made fromrecycled tires, which may contain for the human health and the environment, harmful substances.This was the reason why the Swedish Chemicals Agency commissioned a statusreport in 2006 which, among other things, concluded that the environmental and health risksassociated with granules made from recycled tiers in artificial turf fields were small, but thatthere could be a local environmental hazard. The purpose and objective of the risk assessmentwas to identify how artificial turf plans granules can affect recipients in the area closeto the pitches and provide input to reduce the spread of metals and substances harmful forboth human health and the surrounding environment. The work was divided into three parts:(1) the construction of artificial turf pitches and their material content, the spread of granulatesoutside the fields and disposal of artificial turf pitches. (2) Measured concentrations andsubstances from granulates and a review of environmental and health risk assessments fromthe literature. (3) Results from the studies own research and a brief risk assessment of artificialturf fields in Västerås. The research consisted of two parts. One mapping part, wherequestionnaires were sent out to a stratified sample of respondents and one part consisting oftaking soil profile samples and onsite visits and mapping analyzes in Arc-GIS. The results ofthe work’s own research are as follows: Youth playing soccer in an indoor hall with EPDM granules experience discomfortsuch as itching of the body and poor air quality. The majority of the adult players who answered the questionnaire do not experienceany discomfort when playing soccer on artificial turfs fields. The majority of the surveyed municipalities have not received any complaints regardingartificial turf fields (regarding human health and the surrounding environment). Artificial turf fields do not cause any negative impact on the surrounding infrastructuresuch as the storm water system. At the onsite visit the majority of the artificial turf fields had substantial amounts ofgranules spread out around the fields, both on hard surfaces, in and around stormwater inlet and on the grass and gravel covered areas. In the soil profile samples at one of the artificial turf fields, granulate was found atdepths down to 10 cm. An artificial turf field is considered worn out after 8-10 years. After that time, dependingon the fields condition, it will be reused at other areas or energy recoveredby combustion / Idag är det många kommuner och idrottsföreningar som anlägger konstgräsplaner då de blandannat har en längre utnyttjandetid och ett mindre skötselbehov än naturgräsplaner. Det somkan vara problematiskt med konstgräsplaner är gummigranulatet som används som fyllningi planen. Dessa granulat kan bestå av återvunna däck, vilka kan innehålla för människorshälsa och miljö, skadliga ämnen. Detta var skälet till att Kemikalieinspektionen (KEMI) lätgöra en lägesrapport år 2006 som bland annat kom fram till att miljö- och hälsoriskerna medkonstgräsplaner fyllda med gummigranulat från återvunna däck var små, men att det fannsen lokal miljörisk.Syftet och målet med examensarbetet var att utföra en förenklad riskbedömning över konstgräsplanernai Västerås stad. Riskbedömningen ska kartlägga hur konstgräsplanernas granulatkan påverka recipienter i närheten av planerna, både i dess funktion samt risk för skadapå akvatiska och terrestra ekosystem, men även för människors hälsa. Detta för att ge underlagför att långsiktigt minska spridningen av metaller och miljögifter med syfte att undvikanegativa effekter både på människors hälsa och omgivande miljö.Arbetet delades upp i tre delar, där de två första delarna bland annat redovisar hur en konstgräsplanär uppbyggd, vilka miljö- och hälsoskadliga ämnen som finns i materialet samt engenomgång av miljö- och hälsoriskbedömningar från litteraturen. Den tredje delen är resultatfrån egna undersökningar samt en övergripande riskbedömning av konstgräsplaner i Västerås.Arbetets egen undersökning bestod av två delar. En kartläggande del där frågeformulärskickades ut till ett stratifierat urval av respondenter samt en del bestående av jordprovtagning,platsbesök och kartanalyser.Resultatet av arbetets egna undersökningar är följande: Aktiva ungdomar som spelar fotboll i en inomhushall med EPDM-granulat kännerav besvär såsom klåda på kroppen och dålig luft. Av de vuxna spelarna som besvaradeenkäten uppger majoriteten att de inte känner av några besvär. Majoriteten av tillfrågade kommuner har inte har fått in några klagomål gällandekonstgräsplaner, varken gällande hälsa eller miljö. Konstgräsplaner ger inte upphov till någon negativ påverkan på omkringliggandeinfrastruktur såsom dagvattenbrunnar. Vid platsbesök låg det vid vissa av konstgräsplanerna ansenliga mängder granulatutanför planerna, både på hårdgjorda ytor, i och vid dagvattenbrunnar samt på gräsochgrustäcka områden. Vid jordprofilsprovtagning vid sidan av en konstgräsplan återfanns granulat på ettdjup på ner till 10 cm. En konstgräsplan anses uttjänt efter 8-10 år. Efter den tiden, beroende på planensskick, återanvänds den på andra ytor och när den anses vara helt uttjänt energiåtervinnsden genom förbränning.
|
4 |
Höga ljudnivåer? : En undersökning av ljudnivån under lektioner i idrott och hälsaAndersson, Fredrik, Hägg Sandberg, Emelie January 2012 (has links)
Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att mäta ljudnivån under lektioner i idrott och hälsa och undersöka vilka faktorer som påverkar den samt om arbetsmiljöverkets insatsvärden överskrids. 1. Hur ser den ekvivalenta respektive maximala momentana ljudnivån ut under en lektion i idrott och hälsa? 2. Hur påverkas ljudnivån under en lektion i idrott och hälsa av salens storlek, gruppens storlek, årskurs, aktivitet och musik? Metod Vi har med hjälp av decibelmätare registrerat ljudnivån i två idrottssalar under pågående lektioner i ämnet idrott och hälsa. Det som i huvudsak observerades var den ekvivalenta A-vägda ljudnivån samt maximal A-respektive C-vägd ljudnivå. I kombination med dessa mätningar observerades även vilka faktorer som påverkade ljudnivån. Resultat Resultaten visar att ljudnivån är hög men utifrån underlaget vi har går det inte att påvisa om den ekvivalenta ljudnivån för en åttatimmars arbetsdag överstiger arbetsmiljöverkets insatsvärden på 80 respektive 85dB. Att döma av resultaten i den här studien är det svårt att peka på en specifik faktor som är avgörande för ljudnivån. Svårigheten i att bestämma vilken faktor som är avgörande uppstår då alla undersökta faktorer samvarierar. Slutsats Vi upplever att detta ämne är väldigt komplext och att det finns många variabler att ta hänsyn till vad gäller ljud och dess påverkan på oss människor. Mätning av ljudnivån ger inte nödvändigtvis en rättvis bild av störningseffekten.
|
5 |
Hälsorisker med avsaltat dricksvatten från ÖstersjönBergström, Catrin January 2016 (has links)
Brist på dricksvatten är ett hot som finns på många platser runtomkring i världen, även iflera områden i Sverige. En effekt av detta är att avsaltningstekniken har blivit en alltvanligare metod för att trygga dricksvattenförsörjningen och en växande gruppmänniskor konsumerar nu avsaltat dricksvatten. Avsaltat dricksvatten är dock en ganskany lösning på dricksvattenproblematiken i Sverige och det finns relativt lite forskningom vilka hälsorisker det kan finnas med att använda Östersjön som råvattenkälla. Syftetmed denna rapport är att öka kunskapen om potentiella hälsorisker med avsaltatdricksvatten från Östersjön. Den centrala frågeställningen handlar om vilka erfarenheteroch forskning om hälsorisker med avsaltat dricksvatten det finns och vilka hälsoriskersom kan finnas när Östersjön används som råvattenkälla i avsaltningsverk. Denlitteratur och information som ligger till grund för resultatet i denna rapport inhämtadesgenom litteratursökningar och genom att sakkunniga experter och tjänstemänkonsulterades. Resultaten i denna rapport visar bland annat att avsaltningsteknikenöverlag är en effektiv metod för att avskilja många typer av olika oönskade ochohälsosamma ämnen i dricksvatten. Avskiljningsgraden för alger och algtoxin iavsaltningsverk är hög, men det kan förekomma låga halter av alger och algtoxin idricksvatten från anläggningar med bristande underhåll. Vidare visar resultaten att detfinns indikationer på att konsumtion av avsaltat dricksvatten istället för vanligtdricksvatten kan vara ofördelaktigt för vissa individer eftersom avsaltat dricksvattenofta är mineralfattigt. De slutsatser som kan dras är bland annat att avsaltningsteknikenavskiljer många miljöföroreningar och andra ohälsosamma ämnen som finns iÖstersjöns havsvatten. Vidare bör försiktighet tillämpas eftersom låg avskiljningsgradav ännu okända föroreningar i Östersjön och potentiella hälsoeffekter av dessa inte kanuteslutas. Dessutom går det i nuläget inte att avgöra vilka hälsorisker låga halter avalger och algtoxin i dricksvatten från avsaltningsverk i dåligt skick skulle kunna föramed sig. Till sist kan slutsatsen dras att dricksvatten kan vara en viktig källa tillmineraler för individer som inte får i sig tillräckligt med mineraler via kosten. Det gårdock i nuläget inte att fastställa betydelsen av dricksvatten som en mineralkälla förindivider som äter en mineralrik kost.
|
6 |
Barns skärmanvändning : En litteraturstudie om hur skärmanvändning påverkar barns hälsa negativtPerona Mendoza, Fiorella, Österlund, Sarah January 2020 (has links)
Idag använder sig barn av mer och mer skärmar och digitalisering. Dock har det visat sig att 80 % av världens barn och ungdomar är för stillasittande och en del av detta kan bero på den ökade skärmanvändningen. Eftersom vården möter barn med ohälsa som kan vara orsakad av stor skärmanvändning behöver sjuksköterskan ha kompetens inom detta område. Syfte med denna studie var att beskriva hur skärmanvändningen påverkar barns hälsa negativt. Med hjälp av en litteraturöversikt har tolv kvantitativa artiklar som svarar mot syftet granskats och analyserats för att sedan komma fram till ett resultat. Resultatet i studien visar att litteraturen främst beskriver två aspekter på hur barns hälsa påverkas negativt. Dessa två aspekter bildar resultatets huvudkategorier, fysisk hälsa och psykisk hälsa. Den negativa påverkan på barns fysiska hälsa handlar om sämre sömn och en ökad vikt. På barns psykiska hälsa handlar den negativa påverkan om att skärmanvändningen medför känslomässiga problem, kognitiva problem och risk för spelberoende. Dessa fynd diskuteras. Slutsatsen med studien är att för mycket skärmtid leder till flera negativa konsekvenser för hälsan som kan förhindras genom att begränsa skärmtiden hos barn. Denna studie kan även fungera som ett hjälpmedel för sjuksköterskan att upptäcka dessa problem som skärmanvändning kan leda till.
|
7 |
Arbetstider – påverkan på sjuksköterskans hälsa och patientens säkerhetLindroth, Marie, Lundström, Elin January 2010 (has links)
Sjuksköterskans yrke innebär oundvikligen oregelbundna arbetstider. Detta påverkar hälsan och prestationsförmågan. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetstider påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsförmåga, samt påverkan på patientsäkerheten. Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt som genom systematiska sökningar och en modifierad kvalitetsgranskning resulterade i 10 utvalda artiklar. Efter analys blev resultatet presenterat under två teman och fyra underteman: Risk för sjuksköterskans hälsa; Påverkan av arbetstider, Antal år med nattpass i schemat, Risk för patientens säkerhet; Nattarbete och sjuksköterskans prestationsförmåga, Arbetstidens påverkan. Undersökningen visade att lång/obekvämarbetstid kan leda till störd sömn och felhandlingar. Långvarig nattskiftsarbete ökar risken för stroke, colorectalcancer och ev bröstcancer. Men fler studier krävs för att få fram tydliga och signifikanta resultat för att kunna åstadkomma en förändring som passar alla, både sjuksköterskor och patienter. / Nurse as an occupation is inevitably to work on irregular hours. This affects the health and performance. This study’s aim is to explore how the nurses health and working capacity are affected by working hours, and to explore the affect on patient safety. The method for this study was a literature review that through systematical searches and a modified quality audit resulted in 10 selected articles’. After analysis the result was presented in two themes and four subthemes: Risk for nurse health; Impact of work hours, Number of years with night shift, Risk for patient’s safety; Night work and nurses performance, Impact of working hours. The study showed that long/inconvenient working hours can lead to disturbed sleep and errors. Long term nightshift work increases the risk fore stroke, colorectal cancer and possibly breast cancer. Further studies are required so that a more distinct and significant result will bring a change that will suit everybody, both nurses and patients.
|
8 |
SECA-direktivets påverkan på Stena Visions tekniska avdelningToftedahl, Johan, Hallström, John January 2016 (has links)
Den här studien har bestått i att klargöra hur fartyget Stena Vision, som går i trafik i ett SECA-område, klarade av att hantera en anpassning av fartygets drift efter de nya regler på svavelinnehåll i bränslet som infördes 1 januari 2015. Detta har undersökts genom en så kallad ”Före & efter”-studie, som har fokuserat på förändringar av driftsekonomi, bunkerförbrukning, kemiska hälsorisker och arbetssituation. Med en kvantitativ metod har det varit fokus på åtgången av bränsle och driftskostnaderna före och efter bränslebytet. Förbrukningsdata för de olika förbrukningssystemen och bunkerkostnader för perioden maj 2014 till juli 2015 har samlats in och analyserats. Genom att sammanställa all data har sedan analysen visat att det skett en liten minskning av den absoluta bunkerförbrukningen och att den faktiska kostnaden för bunker har sjunkit efter bränslebytet. Resultatet har presenterats i olika tabeller och orsakerna till att resultatet blev som det blev har diskuterats i studiens diskussionsdel. Där presenteras eventuella orsaker som kan ha haft inverkan på resultatet och en stor orsak till att bunkerkostnaderna sjönk var att marknadspriset för råolja sjönk i början av år 2015. Med en kvantitativ metod, med kvalitativa inslag har studien undersökt hur maskinpersonalen ombord har upplevt förändringen i sin arbetssituation i och med bränslebytet. Genom att låta personalen besvara en postenkät med flervalsfrågor har det varit möjligt att skapa en bild av hur maskinpersonalen har upplevt någon förändring i sin arbetssituation i samband med bränslebytet. Enkäten har varit frivillig och de som deltagit i undersökningen har helt anonyma. Resultatet har presenterat i form av diagram och visar att förändringarna var små. De förändringar som uppstått har uppfattats som positiva. Med en kvantitativ metod har förändringen av de kemiska hälsoriskerna undersökts. Genom att sammanställa och jämföra de säkerhetsdatablad som medföljde respektive bränsleprodukt, var det möjligt att upptäcka om och hur hälsoriskerna vid hantering av bränslet har förändrats i samband med bränsleövergången. Resultatet visade att de kemiska hälsoriskerna inte har förändrats nämnvärt, då de olika bränslesorterna har liknade egenskaper. Det enda som kan sägas är att det nya bränslet som används har en lägre arbetstemperatur vilket medför en enklare och säkrare hantering för personalen. Problem som uppstod under studiens gång var att marknadspriset för råolja sjönk under perioden som studien omfattade, detta gjorde att kostnaderna för fartygets bunker inte blev som de hade förväntats. Det uppstod även svårigheter att få fram ett säkerhetsdatablad för Marine Diesel Oil, vilket gjorde att de kemiska hälsoriskerna för denna produkt inte kunde bedömas. Studien kan ändå konstatera att hanteringen av bränsleövergången för Stena Vision blev lyckad och den lilla förändring uppfattades som possitiv. / This study has been to clarify how the vessel Stena Vision, which is operating in a SECA area, managed to handle the adaptation of the operation of the ship by the new rules on the sulfur content in the fuel who was introduced on 1 January 2015. This has been investigated by a "Before & After"-study, which focused on changes in operating costs, fuel consumption, chemical health risks and work situation. With a quantitative method has been focusing on the consumption of fuel and operating costs before and after the change of the fuel. Consumption data for the various consumable systems and bunker costs for the period May 2014 to July 2015 have been collected and analyzed. By compiling all the data since the analysis showed that there has been a slight decrease in the absolute bunker consumption and that the actual cost of bunker has fallen after the fuel changeover. The results have been presented in different tables and the reasons why the result was that it was, has been discussed in the study discussion part. It presents possible causes that may have impacted on the outcome and a major cause of bunker costs declined was that the market price of crude oil fell in early 2015. With a quantitative method, with qualitative elements, the study examined how the engine crew onboard have experienced change in their work situation during the period of fuel changeover. By allowing staff to answer a mail survey with multiple choice questions, it has been possible to create an image how the engine crew have experienced no change in their work situation in connection with the change of the fuel type. The survey has been completely voluntary and those who participated in the survey, kept completely anonymous. The results presented in the form of graphs and shows the change has been small. The changes that occurred have been perceived as positive. With a quantitative method, the change of the chemical health risks has been investigated. By compiling and comparing the safety data sheet supplied with each fuel product, it was possible to discover whether and how health risks when handling fuel has changed in connection with the fuel changeover. The results showed that the chemical health risks have not changed significantly, since the various types of fuel have similar characteristics. The only thing that can be said is that the new fuel which is used has a lower operating temperature, which includes an easier and safer handling for the staff. Problems that arose during the study was that the market price of crude oil fell during the period covered by the study , this made the costs of the ship's bunker are not what they had expected. There was also difficulty to obtaining the Safety Data Sheet for Marine Diesel Oil, which made that the chemical health risks for this product could not be assessed. The study can still note that the handling of the fuel crossing for the Stena Vision was successful and the little change that occurred was in the positive sense.
|
9 |
Operationssjuksköterskors kunskap om riktlinjerna gällande mun- och andningsskydd och deras upplevelse av riktlinjernas tillgänglighetOlofsson, Loise, Kinbom, Lisa January 2014 (has links)
Bakgrund: Att arbeta i en miljö där hälsofarlig rök och risk för smitta förekommer innebär en risk för operationssjuksköterskans hälsa. På universitetssjukhuset finns riktlinjer om när mun- och andningsskydd ska användas. Syfte: Att undersöka om operationssjuksköterskorna på universitetssjukhuset har fullgoda kunskaper om sjukhusets riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Att undersöka förutsättningarna för operationssjuksköterskorna att kunna följa riktlinjerna, deras upplevelse av riktlinjernas tillgänglighet samt vilka faktorer som avgör operationssjuksköterskornas val av mun- och andningsskydd. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med tvärsnittsdesign och kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till operationssjuksköterskor på universitetssjukhuset vilka är verksamma på operationssal. För att bli godkänd i sin kunskap krävdes att respondenten hade 100 % rätta svar på kunskapsfrågorna. Data från enkäterna hanterades deskriptivt och analyserades med Mann Whitney u-test och Chi-två-test. Resultat: Hos 62 % fanns inte fullständiga kunskaper om universitetssjukhuset riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Vidare upplevde 60 % att riktlinjerna inte är lättillgängliga. Resultatet visade att 24 % ansåg sig alltid kunna följa riktlinjerna. Slutsats: Resultatet visar att kunskapen gällande riktlinjerna är ofullständig vilket innebär att en stor del av operationssjuksköterskorna i studien riskerar sin hälsa i sitt arbete. För att operationssjuksköterskorna ska kunna uppdatera sina kunskaper bör universitetssjukhuset utforma tydligare riktlinjer angående mun- och andningsskydd i ett samlat dokument. / Background: OR nurses work in a place where there is hazardous smoke and contagion. This represents a risk to their health. The teaching hospital has guidelines for when to use facial protective devices. Aim: To see if the OR nurses at the teaching hospital have complete knowledge about the hospital guidelines regarding facial protective devices, and to study the OR nurses’ ability to follow the guidelines. The study will also determine the nurses’ perception of the availability of the guidelines and which factors determine the OR nurses’ choice of facial protective devices. Method: This is a descriptive questionnaire study with a cross-sectional design and a quantitative approach. The questionnaires were distributed to OR nurses who work in the operating room. In order to pass the test about the guidelines the respondent had to get 100 % correct answers. Data from the questionnaire were described and analyzed using Mann Whitney U test and Chi-square test. Result: Of the OR nurses, 62 % were lacking complete knowledge about the guidelines regarding facial protective devices. Furthermore, 60 % perceived the guidelines as not easily accessible. The result showed that 24 % always considered themselves to be able to follow the guidelines. Conclusion: The result shows a lack of knowledge regarding the guidelines. This means that a big part of the OR nurses in this study risk their health at work. To enable the OR nurses to update their knowledge, the teaching hospital should develop clearer guidelines on facial protective devices in one single document.
|
10 |
Brandmäns arbetsmiljö.Upplevelser av hälsoriskerLiw, Eva January 2009 (has links)
<p>Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö. Kvalitativa intervjuer har genomförts med brandmän på brandstationer i Västerås och Kolbäck. De intervjuade brandmännen har en positiv syn på sin arbetsmiljö och har inte upplevt några hälsoproblem under deras tid som brandmän. De intervjuade anser att deras hälsa kommer att bli bättre och bättre i samband med den fysiska träning de bedriver för att klara arbetet de utför. Det finns en liten medvetenhet om de hälsorisker som kan förekomma och brandmännen försöker i den mån det är möjligt att följa de säkerhetsrutiner som finns.</p> / <p>Work environment is one of the key determinants of our health. Physically strenuous work such as heavy lifting, repetitive movements, and exposures to various chemicals can lead to increased risk of illness. Firefighters have compared to many other professions other prerequisites in their work. Except for fighting fires they also go out, in example for car- and chemical accidents as well as for animal rescue. They are in their work environment exposed, among other things, to mental, physical and chemical risks by, for example fires, car- and chemical accidents, which can lead to various forms of cancer and other physical injuries/diseases The aim of this study was to examine how firefighters perceive the health risks that may occur in their work. Qualitative interviews with firefighters at fire stations in Västerås and Kolbäck has been used as method for this study. The interviewed firefighters have a positive sight on their work environment and have not experienced any health problems during their time as firefighters. They believe that their health will be better and better related to the physical training they undertake in order to cope with the work they perform. There is small awareness of the health risks that may occur and the firefighters are trying as far as possible to comply with the existing security measures.</p>
|
Page generated in 0.0374 seconds