Hållbara fonder har på senare tid vunnit popularitet eftersom dessa inte motsätter sig etiska, sociala och miljömässiga normer. Trots detta framkommer det emellanåt att svenska fondbolag investerar i företag inom exempelvis vapen-, olje- eller tobaksindustrin. Det finns därmed en diskrepans i hur fondbolagen framställer sig och hur de agerar och motiven till varför bolagen investerar i hållbara fonder kan därför ifrågasättas. Studien undersöker motiven till bankernas val att investera hållbart och hur de hanterar den ansvarskonflikt som kan uppstå mellan olika intressenters krav gällande exempelvis avkastning och hållbarhet. Studien bygger bland annat på Carrolls (1991) teori om CSR, intressentmodellen (Freeman, 2010), legitimitetsteorin (Deegan, 2006) samt teorin om vinstmaximering (Friedman, 1970). Primärdata är hämtad från intervjuer med de fyra storbanker som gemensamt är de största aktörerna på den svenska fondmarknaden. Studien kommer fram till att det mest betydelsefulla motivet till hållbara investeringar är det ekonomiska.

In recent years there has been an increased awareness of the impact companies and individuals have on the journey towards a sustainable development, this has led us as individuals and companies to understand that we must take our responsibility to create a sustainable future for future generations. As the increased focus on sustainability in society, sustainability reports have emerged. Today, it is important that companies act sustainable on an economic, social and environmental level. Acting sustainably has become an important part for both individuals and companies. This has led to an increase in sustainable investments in recent years and put pressure on companies to be transparent and communicate their sustainability impact to their stakeholders. One of the most important stakeholder groups that companies work with is investors. The purpose of the study is to increase the understanding of investment companies', as a part of the stakeholder group investors, use of sustainability reports when they make investment decisions and if they feel that the information they request is included in the companies' sustainability reports. To achieve the purpose of the study, we have used a qualitative research approach, where we used semi-structured interviews with selected respondents who have good knowledge in the area of sustainability reports and sustainable investments. The results of the study show that the sustainability reports help our investors to make sustainable investments, but that an investment is never based solely on what is stated in a sustainability report. The respondents believe that sustainability reporting is a starting point in the sustainability analysis that is carried out before an investment decision is made. This means that the sustainability report today functions as a complement to other sources of information that the investment companies use. The fact that no respondent uses the sustainability report as the sole source of information indicates that the content of a sustainability report does not meet the information requirements that investors have for sustainability information.

The last few years have been characterized by an ever-increasing awareness of man's influence on the planet's climate. Businesses are facing a major challenge to transform traditional companies into environmentally friendly counterparts. Parallel to this, there are investors who see the opportunity in the transition while realizing their own responsibility in it. From investors prioritizing only monetary gain, many have now begun to implement ethical principles in their investment decisions. With the increased demand for sustainable investments, tools have been developed with the aim of helping investors select sustainable investment options. One of these is the ESG rating. The rating is based on sustainability reporting from companies and is set based on how well the relevant company performs based on a number of sustainability aspects. Although research suggests that an ESG-based strategy in investment should lead to higher returns at less risk, strong criticism is directed at the rating's validity to measure actual sustainability. The purpose of the study is to analyze, through qualitative interviews with people active in sustainability work and investments, whether the ESG rating can be used for investors who want to invest sustainably. The result shows that the ESG rating alone does not constitute a sufficient basis for an investor to make a decision. The respondents believe that sustainability reporting is deficient in its current design and that the rating is a simplification of reality where valuable nuances disappear. They also believe that the increased demand for sustainable investments can lead to so-called greenwashing.

No description available.

<p>Problemformulering</p><p>En del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömässiga och sociala risker och dess avkastning. Därför ifrågasätter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievärderingar som inte bedömer de miljömässiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste värderingsmetoderna är den Fundamentala, vilken främst utgår från att värdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en värderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömässiga på samma sätt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benämnas Socially Responsible Investing (SRI).</p><p>Frågeställning och syfte</p><p>Om den Fundamentala analysen inte värderar de sociala och miljömässiga kriterierna innebär det att värderingen av aktien inte är helt komplett. Det kan även innebära att vissa branscher missgynnas. Huvudfrågan är därför om en SRI-värdering ger ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. Och om SRI-analysen ger ett aktievärde som stämmer bättre överens med börsvärdet? Eller är det den Fundamentala analysen som bättre stämmer överens med börsvärdet? För att kunna besvara detta genomfördes en jämförande studie av en Fundamental analys och en SRI-analys av fyra börsföretag.</p><p>Metod och teori</p><p>För att undersökningen skulle bli möjlig togs en SRI-modell fram. Resultatet tolkades utifrån Teorin om den effektiva marknaden samt perspektiven Fundamental analys och SRI-analys.</p><p>De mest intressanta slutsatserna</p><p>· SRI-värderingarna gav ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen.</p><p>· Den Fundamentala analysens aktievärde stämde bättre överens med börsvärdet. Det som är värt att notera är att resultatet visar att den Fundamentala analysen gav ett högre aktievärde åt de företag som är bra på att integrera de sociala och miljömässiga faktorerna i affärsverksamheten i jämförelse med börspriset.</p><p>· Marknaden värderar inte all tillgänglig information.</p><p>Marknaden bedömer inte de miljömässiga och sociala värdena av ett företag.</p><p>· Missgynnas särskilda branscher som t.ex. miljötekniksektorn?</p><p>Utifrån det presenterade resultatet kan jag inte uttala mig om att företag i vissa branscher missgynnas. Företag som verkar i miljöteknikbranschen behöver ju inte vara socialt och miljömässigt effektiva. Det som går att säga är att företag som har minimerat risker och utmaningar som de identifierade trenderna innebär värderas inte efter dessa faktorer.</p><p>· Resultatet skapar förståelse för investerares låga tilltro till SRI.</p><p>Ett flertal finansiella aktörer anser att ett företags SRI-arbete påverkar avkastningen negativt. Denna åsikt är förståelig eftersom börsvärdet på de företag som har lyckats med SRI är lägre i jämförelse med det Fundamentala värdet på aktien och börsvärdet för samma aktie.</p>

Problemformulering En del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömässiga och sociala risker och dess avkastning. Därför ifrågasätter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievärderingar som inte bedömer de miljömässiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste värderingsmetoderna är den Fundamentala, vilken främst utgår från att värdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en värderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömässiga på samma sätt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benämnas Socially Responsible Investing (SRI). Frågeställning och syfte Om den Fundamentala analysen inte värderar de sociala och miljömässiga kriterierna innebär det att värderingen av aktien inte är helt komplett. Det kan även innebära att vissa branscher missgynnas. Huvudfrågan är därför om en SRI-värdering ger ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. Och om SRI-analysen ger ett aktievärde som stämmer bättre överens med börsvärdet? Eller är det den Fundamentala analysen som bättre stämmer överens med börsvärdet? För att kunna besvara detta genomfördes en jämförande studie av en Fundamental analys och en SRI-analys av fyra börsföretag. Metod och teori För att undersökningen skulle bli möjlig togs en SRI-modell fram. Resultatet tolkades utifrån Teorin om den effektiva marknaden samt perspektiven Fundamental analys och SRI-analys. De mest intressanta slutsatserna · SRI-värderingarna gav ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. · Den Fundamentala analysens aktievärde stämde bättre överens med börsvärdet. Det som är värt att notera är att resultatet visar att den Fundamentala analysen gav ett högre aktievärde åt de företag som är bra på att integrera de sociala och miljömässiga faktorerna i affärsverksamheten i jämförelse med börspriset. · Marknaden värderar inte all tillgänglig information. Marknaden bedömer inte de miljömässiga och sociala värdena av ett företag. · Missgynnas särskilda branscher som t.ex. miljötekniksektorn? Utifrån det presenterade resultatet kan jag inte uttala mig om att företag i vissa branscher missgynnas. Företag som verkar i miljöteknikbranschen behöver ju inte vara socialt och miljömässigt effektiva. Det som går att säga är att företag som har minimerat risker och utmaningar som de identifierade trenderna innebär värderas inte efter dessa faktorer. · Resultatet skapar förståelse för investerares låga tilltro till SRI. Ett flertal finansiella aktörer anser att ett företags SRI-arbete påverkar avkastningen negativt. Denna åsikt är förståelig eftersom börsvärdet på de företag som har lyckats med SRI är lägre i jämförelse med det Fundamentala värdet på aktien och börsvärdet för samma aktie.

Antalet hållbara fonder har ökat i Sverige och det har blivit vanligare att investera i de hållbara alternativen. Enligt portföljteorin borde däremot de hållbara fonderna generera en lägre avkastning än de traditionella fonderna, på grund av deras placeringsrestriktioner. Den tidigare forskningen visar på blandade resultat gällande skillnader i fondernas riskjusterade avkastning och få studier har gjorts på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka om den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan hållbara och traditionella fonder i Sverige. Studien undersöker 18 hållbara och 18 traditionella fonder mellan 2013 och 2017. Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot används för att beräkna den riskjusterade avkastningen. Resultatet visar att de hållbara fonderna i Sverige har en lägre riskjusterad avkastning än de traditionella fonderna. Däremot visar studien inte på några signifikanta resultat vilket leder till att det inte går att dra några slutsatser om den undersökta populationen.

Studien undersöker hur företags arbete med Corporate Social Responsibility, CSR, påverkar företagsobligationers kreditspread. Utifrån intressentteorin och tidigare forskning formuleras två hypoteser: Ju högre CSR-prestation ett företag har desto lägre är kreditspreaden för företagets obligationer och CSR-svagheter påverkar kreditspreaden mer än vad CSR-styrkor gör. Resultatet baseras på företagsobligationer utgivna av företag som är börsnoterade på OMX Stockholm mellan åren 2009-2017. Resultatet visar att företag som presterar högt vad gäller CSR inte nödvändigtvis belönas med en lägre kreditspread, varken för CSR-styrkor eller för ett aggregerat CSR-mått. Däremot visar resultatet på att företag med mindre CSR-svagheter belönas med en lägre kreditspread. Resultatet pekar även på att välmående företag belönas med en lägre kreditspread för sitt CSR-arbete medan CSR inte har någon effekt på kreditspreaden för mindre välmående företag.

Unethical procedures, social irresponsibility and climate change all contribute to unsustainable development. Changing our behavior to contribute to sustainable development has therefore become increasingly important. This increased awareness of corporate social and environmental impact has meant that sustainable development has become an important issue for both companies and individuals. An important factor in contributing to a sustainable society is to direct capital flows into sustainable investments and the interest in investing sustainable has increased in recent years. Thus, the pressure on companies has increased in terms of working more with sustainability and communicating that work externally by drawing up a sustainability report.An important stakeholder group for companies is institutional investors. Our purpose was to find out how they use companies' sustainability reports to analyze a company's work with sustainability and what they consider about the credibility of sustainability reports. Given the purpose, the study aims at contributing to an increased understanding of sustainability reports and their usefulness for institutional investors. We have also intended to contribute to a greater understanding of what opinions institutional investors have about the credibility of sustainability reports. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Qualitative interviews have been conducted with seven respondents with good knowledge in the areas of sustainable investments and sustainability reports.The result of the study shows that institutional investors believe sustainability reports are useful for analyzing a company's sustainability efforts. Corporate sustainability reports are used by all respondents, but to varying degrees. All respondents consider that other sources are also needed to obtain the information required to get a comprehensive picture of the companies' work with sustainability, so the information in the sustainability report is not sufficient. Respondents also argue that sustainability reports are credible reports, but in the case of external review, the views differ somewhat. The majority believe that it is positive if a sustainability report is externally reviewed, while a few respondents consider that an external review is of no importance.

Bakgrund: Dagligen kan vi läsa om människans överkonsumtion och ohållbara levnadssätt. Det finns ett ökat intresse för hållbara placeringsalternativ bland privatpersoner. Bland den svenska befolkningen sparar 8 av 10 myndiga personer aktivt i värdepapper, varav en tredjedel valde en investering med fokus på hållbarhet under 2020. Efterfrågan och finansiella flöden till hållbara produkter har de senaste åren ökat, varför det ter sig både aktuellt och intressant att undersöka varför det skett. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera ett specifikt urval av variabler för att se vilka faktorer som påverkar privatpersoner att investera hållbart eller inte. Metod: En deduktiv ansats har genomsyrat metodarbetet och studien har genomförts med en kvantitativ enkätundersökning som vidare kompletterats med kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningen besvarades av 86 respondenter varav 5 respondenter senare valdes ut till intervju. Data har bearbetats med univariata analyser samt bi- och multivariata analyser bestående av 1 beroende variabel, bestämd till “vikten av hållbarhet” som förklarats med hjälp av 18 oberoende variabler. Resultat: Studiens regressionsanalys utmynnade i 5 signifikanta respektive 13 ickesignifikanta oberoende variabler. De variabler som föreföll signifikanta på lägst signifikansnivå blev social påverkan följt av överavkastning i förhållande till hållbarhet. Slutsats: Analysen av resultatet gav indikationer på att avkastning inte behöver var en motsättning till hållbarhet, samtidigt som de som väljer att inte beakta hållbarhet är av denna åsikt. Hållbara investeringar görs i högre grad, trots att investeraren har ett lägre förtroende för hållbarhetsrapportering / Background: We can daily read about human overconsumption and unsustainable lifestyles. An increased interest in sustainable investment alternatives has been seen among private investors. Among the Swedish population, 8 out of 10 adults actively save in securities, of which a third chose an investment with a focus on sustainability in 2020. The demand for sustainable products has increased in recent years, which also seems current and interesting to examine why it has happened.  Purpose: The purpose of the study is to examine and analyse a specific selection of variables to see which factors influence individuals to invest sustainably or not.  Methodology: A deductive approach has permeated the methodological work and the study has been carried out with a quantitative survey which is further supplemented with qualitative interviews. The questionnaire was answered by 86 respondents, of which 5 were later selected for an interview. A regression analysis was pursued consisting of 1 dependent variable, “importance of sustainability”, which was explained using 18 independent variables.  Results: The study's regression analysis resulted in 5 significant and 13 non-significant independent variables, respectively, where the most significant variables were social impact followed by excess return in relation to sustainability.  Conclusion: The analysis of our findings indicate that financial return does not have to be a contradiction to sustainability, as well as those who do not value sustainability values the financial return. Sustainable investments are being made, even though the credibility for the sustainability reports is somewhat low.