Bakgrund - Den finansiella sektorn har en viktig funktion i omställningen mot ett merhållbart samhälle, där institutionella investerare genom hållbara investeringar kan ha storbetydelse för den hållbara utvecklingen. Samtidigt har hållbarhet också fått en störrebetydelse för institutionella investerare i deras beslut om investeringar. Att göra enhållbarhetsbedömning av potentiella investeringsobjekt har därför blivit en vanligtförekommande handling under institutionella investerares investeringsbeslutsprocess. Syfte - Syftet med rapporten är att skapa förståelse för hur investerare i svenskainvestmentbolag och riskkapitalbolag bedömer företagets hållbarhet inför investeringsbeslut. Metod - Studiens empiriska material har insamlats genom kvalitativa semistruktureradeintervjuer med investerare i svenska investmentbolag och riskkapitalbolag. Därefter har entematisk analysmetod tillämpats för att identifiera, beskriva och analysera teman i detinsamlade empiriska materialet. Resultat - Studiens resultat har visat att det finns ett flertal hållbarhetsrelaterade faktorer somtas i beaktande vid investerares hållbarhetsbedömning av företag. Dessa faktorer är (1) Hållbarhetsengagemang hos portföljföretagets företrädare, (2) Portföljföretagets medvetenhetinom hållbarhetsområdet, (3) Portföljföretagets strategi kopplat till hållbarhet, (4) Portföljföretagets hållbarhetsrelaterade kommunikation, (5) Portföljföretagets internakompetens inom hållbarhetsområdet, (6) Hållbarhetsfunktionens placering i portföljföretaget, (7) Portföljföretagets egen riskbedömning med avseende på hållbarhet och (8) Efterföljandeav hållbarhetsrelaterade regleringar, internationella riktlinjer och certifieringar. Vidare harframkommit att investerare vid bedömningen av företagets hållbarhet tar hänsyn till olikaobjekts- och kontextberoende faktorer, såsom företagets ålder, mognad, storlek, land,branschtillhörighet och företagets riskfylldhet. Slutligen har studiens resultat visat attbetydelsen av hållbarhet i investerares investeringsbeslutsprocess i hög utsträckning skiljersig beroende på investerarens investeringshorisont, investeringsstrategi och tillvägagångssättför hållbara investeringar. Forskningsbegränsningar - Att den empiriska studien endast innefattar investerare i svenskainvestmentbolag och riskkapitalbolag, kan ses som en begränsning. Författarna gjorde dockett aktivt val att inrikta studien mot den svenska kontexten, vilket därmed innebär att deegenskaper som kännetecknar den svenska finansmarknaden, måste tas i beaktande i studiensresultat. Nyckelord - Institutionella investerare, Investeringsbeslutsprocess, Hållbara Investeringar,Signalering, Hållbarhetssignaler / Background - The financial sector has an important function in the transition towards a moresustainable society, where institutional investors through sustainable investments can have agreat impact on sustainable development. Sustainability has also become more important forinstitutional investors in their investment decisions. Making a sustainability assessment ofpotential investment objects has therefore become a common act during institutionalinvestors’ investment decision-making process. Purpose - The purpose of the report is to create an understanding of how investors in Swedish investment companies and venture capital companies assess the company’ssustainability before investment decisions. Method - The study’s empirical material has been collected through qualitativesemi-structured interviews with investors in Swedish investment companies and venturecapital companies. Further, a thematic analysis method has been applied to identify, describeand analyze themes in the collected empirical material. Findings - The results of the study have shown that there are several sustainability-relatedfactors that are taken into account when investors assess the sustainability of companies.These factors are (1) Sustainability commitment of the portfolio company’s representatives,(2) The awareness in the area of sustainability within the portfolio company, (3) The strategylinked to sustainability within the portfolio company, (4) The sustainability-relatedcommunication within the portfolio company, (5) The internal competence in the area ofsustainability within the portfolio company, (6) The location of the sustainability in theportfolio company, (7) The portfolio company’s own risk assessment with regard tosustainability and (8) Following sustainability-related regulations, international guidelinesand certifications. Furthermore, it has emerged that when assessing the company’ssustainability, investors take into account various object- and context-dependent factors, suchas the company’s age, maturity, size, country, industry and the company’s riskiness. Finally,the results of the study have shown that the importance of sustainability in investors’investment decision-making process differs to a large extent depending on the investor’sinvestment horizon, investment strategy and approach to sustainable investment. Research limitations - The fact that the empirical study only includes investors in Swedishinvestment companies and venture capital companies can be seen as a limitation. However,the authors made an active choice to focus the study on the Swedish context, which thusmeans that the characteristics that characterize the Swedish financial market must be takeninto account in the study's results. Keywords - Institutional Investors, Investment Decision Process, Sustainable Investments,Signaling, Sustainability Signals

Ekologisk hållbarhet har de senaste åren tagit allt större plats både i den offentliga debatten men även bland företag och investerare. Detta leder till att fondbolagen måste arbeta med sina produktutvecklingsprocesser för att möta de krav som ställs på hur de arbetar med hållbarhet. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur fondbolag arbetar med ekologisk hållbarhet i sina produktutvecklingsprocesser. Arbetet undersöker fyra frågeställningar kopplat till fondbolagens arbete med ekologisk hållbarhet. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att ge kunskap och förståelse för hur man i finansbranschen arbetar med ekologisk hållbarhet. Fortsättningsvis gjordes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning där fem representanter från fyra olika fondbolag i Stockholm intervjuades. Det visade sig att det var stor skillnad mellan hur de olika fondbolagen arbetade med integrering av ekologisk hållbarhet både i arbetssätt men också i omfattning. Slutsatserna är att de flesta fondbolag, oavsett vilken sorts förvaltning de bedriver, arbetar med ekologisk hållbarhet. Det kan finnas många anledningar till detta, dels den ökade efterfrågan på marknaden men också tron på ökad avkastning. Det finns också hinder för att arbeta med ekologisk hållbarhet vid investeringar. Dels avsaknaden av utbud, men också ökad risk på grund av minskad diversifiering vid uteslutande av branscher eller bolag. Det saknas fortfarande tydliga riktlinjer för hur man säkerställer om en investering är hållbar eller inte. Den nya taxonomin har som syfte att klargöra det, men det skulle behöva utvecklas ytterligare för att ge en mer nyanserad bild av vad som faktiskt är en hållbar investering. / Ecologic sustainability has become increasingly important in the public debate, as well as among companies and investors in the recent years. This causes the investments companies to further improve their product development processes to meet the requirements concerning sustainability. The purpose of this thesis is to increase the knowledge on how investment companies work with ecological sustainability in their product development process. The thesis examines four research questions, all of them linked to the investment companies' work concerning ecological sustainability. Initially, a literature study was conducted to provide the writers with knowledge and understanding of inclusion of ecological sustainability in the financial market. Five representatives representing four different investments companies in Stockholm were interviewed with focus on the integration of ecological sustainability in their product development processes. It has transpired that there was a big difference regarding how different investment companies worked with integration of ecological sustainability in working methods likewise in the scope. In conclusion, most investors somehow work with sustainability. The incentives for working with ecological sustainability varies. First, due to the increased demand from customers on ecologically sustainable products in more recent years. Secondly, many investments companies believe this will give a higher return. Although, the green market is still not big enough to give the investment companies the possibility to invest only in ecological sustainable companies. Also, reduced diversification can lead to an increased risk. Furthermore, there is still a shortage of guidelines concerning how an investment company can ensure whether an investment is sustainable or not. The new taxonomy aims to clarify this, although, it still has a need of further development in order to give a more nuanced picture of what actually is a sustainable investment.

In Sweden, savings in funds today is one of the most popular forms of savings. Through both active and passive choices, almost all Swedes are exposed to the fund market, where mutual funds are the most popular type of funds. A clear majority of these funds are actively managed, which means that one or more fund managers actively work with the investments of the funds, with the aim to outperform the market. This method of management has been hotly debated in recent years, when many scientists claim that fund managers generally fail to outperform the market in long term. At the same time, interest in sustainability investments has increased in recent years, which is reflected in the fund market where sustainability funds have become increasingly popular. This essay therefore focuses on these sustainability funds, with focus on comparing large banks with web-based fund companies. The large banks in Sweden have been criticized for the way they are working seen from a customer perspective, but their funds are still very popular. Against this background, the study aims to investigate whether one can find any differences in performance of actively managed sustainability funds between large banks and web-based fund companies. Using four different models to measure risk-adjusted return of security portfolios, the funds have been examined to see if it is possible to find any patterns in terms of performance and the type of company that manages the funds. The survey results show that there is a clear difference in performance between the large banks and the web-based fund companies, whereby the latter succeed much better. Of the four models used, the large banks do not outperform the market under one model, while the web-based companies manage to outperform the market according to three of the models. Thus it can be stated that if you are interested in saving money in actively managed sustainability funds, it is the web-based companies to turn to. As previously mentioned, the large banks funds are very popular, which means that Swedish private investors have much money to gain by allowing web-based companies to manage their money, rather than large banks.

Bakgrund: Hållbara och ansvarsfulla investeringar har blivit allt viktigare för investerare, utöver avkastning och risk. Universiteten har som fanbärare av god moral ett stort ansvar i att leva upp till en hög nivå av hållbarhet. Donatorer, förmånstagare, studenter, intresseorganisationer och opinionsbildare har alla olika mål och krav på kapitalförvaltningen i universitetsstiftelser. Detta driver en målkonflikt som inte har en uppenbar lösning. Syfte: Huvudsyftet med studien är att ur ett investeringsperspektiv kartlägga och analysera svenska universitetsstiftelsers syn på och hantering av målkonflikter mellan avkastning, riskhantering och interna samt externa krav om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Ett delsyfte med studien är att ge perspektiv och förslag till riktlinjer för hur en hållbar stiftelseförvaltning kan utformas i relation till mål om avkastning och risk givet restriktioner kring vad som ur ett hållbarhetsperspektiv är tillåtna investeringar. Genomförande: Vi har genomfört tio kvalitativa intervjuer med stiftelseförvaltare och kapitalförvaltare. Som ramverk för analysen har referensramen byggts upp utifrån evidensbaserad kapitalförvaltning sammanfattad av William F. Sharpe. Det har kompletterats med beprövad erfarenhet och stiftelselagstiftning. Slutsats: Stiftelseförvaltarna uppfattar inte målkonflikten som ett stort problem och anser sig ha löst den. Samtliga tycker att hållbarhet går att förena med god avkastning. Vi har dock upptäckt brister, framförallt i synen på risk. Genom att ha ett mer kontinuerligt angreppssätt och tydligare prioritera målen samt definiera hållbarhet anser vi att en bättre lösning uppnås. / Background: SRI has grown in importance for investors, apart from risk and return. Universities do as moral leaders of society have a responsibility to reach an elevated level of sustainability. Donors, beneficiaries, students, organizations of interest and opinion formers differ in their demands and objectives for asset management in university foundations. This fuel a conflict of objectives that has no immediate solution. Purpose: The purpose of this thesis is to, from an investing perspective, map and analyse Swedish university foundations’ view upon and management of conflicts of objectives between return, risk management and internal as well as external demands for sustainable and responsible investments. A partial purpose is to give perspective and develop suggestions for guidelines for how a sustainable foundation management can be accomplished in relation to objectives for risk and return given restrictions for what is allowed investments from a sustainable perspective. Completion: We have conducted ten qualitative interviews with foundationand asset managers. The framework used to analyse our data have been built up from evidence based asset management summarized by William F. Sharpe. This has been extended with proven knowledge and legislation. Conclusion: The foundation managers do not fully interpret the conflict of objectives as a large problem and claim they have solved it. They believe sustainability and satisfying returns can be combined. We have although found a lack of risk awareness. We conclude that by having a continuous approach, prioritize the objectives and define sustainability a better solution can be reached.

Prospektteorin presenterades av Kahneman och Tversky år 1979. Teorin förklarar hur beslutsfattande sker under risk. Kahneman belönades år 2002 med Alfred Nobels Ekonomipris för sitt arbete inom beslutsfattande, riskbedömning och rationalitet. Hans forskning nådde den breda massan med boken Tänka, snabbt och långsamt. Sedan boken släpptes år 2011 har den getts ut i över 30 länder och utsågs till en av årets bästa böcker av The Wall Street Journal, The Economist och The New York Times. Studiens syfte var att med hjälp av prospektteorin förklara hur investerare fattar beslut om hållbara investeringar under risk inom den svenska gruvindustrin. För att uppnå syftet identifierades investerares uppfattning av konsekvenser i svenska gruvföretag. Studien utfördes genom att låta investerare bedöma konsekvenser utifrån ett flertal scenarier och sedan fatta beslut om en hållbar investering. På så sätt erhålls en djupare förståelse för hur beslut fattas under risk. Den kvalitativa empiriinsamlingen gjordes i två steg. En inledande intervju gjordes för att fånga respondenternas uppfattning om gruvindustrins risker och potentiella konsekvenser. Därefter utformades med grund i prospektteorin och tidigare studier ett flertal scenarier samt ett mätinstrument för att analysera resultatet. Resultatet bekräftar att investerares beslutsfattande inom den svenska gruvindustrin påverkas i enlighet med prospektteorins grundantaganden kring beslutsfattande under risk. Det visade även att den finansiella risken var avgörande i majoriteten av besluten. Att testa konsekvensernas påverkan på besluten utifrån givna scenarion har bidragit med en fördjupad förståelse för investerares uppfattning om risk inom den svenska gruvindustrin utifrån prospektteorin. / Prospect theory was presented by Kahneman and Tversky in 1979. The theory explains how decision-making takes place under risk. In 2002, Kahneman was awarded the Alfred Nobel Finance Prize for his work in decision making, risk assessment and rationality. His research reached the broad mass with the book Thinking, fast and slow. Since the book was released in 2011, it has been published in over 30 countries and was voted one of the best books of the year by The Wall Street Journal, The Economist and The New York Times. The purpose of the study was to explain how investors make decisions about sustainable investments under risk with the help of prospect theory. To achieve this purpose, investors' perceptions of the consequences in Swedish mining companies were identified. The study was conducted by allowing investors to assess the consequences based on several scenarios and then decide on a sustainable investment. In this way, a deeper understanding of how decisions are made under risk is obtained. The qualitative empirical data collection was done in two steps. An initial interview was conducted to capture respondents' perceptions of the mining industry's risks and potential consequences. Subsequently, based on prospect theory and previous studies, several scenarios and a measuring instrument were developed to analyze the results. The result confirms that investors' decision-making in the Swedish mining industry is affected in accordance with the prospect theory's basic assumptions about decision-making under risk. It also showed that the financial risk was decisive in most decisions. Testing the impact of the consequences on decisions based on given scenarios has contributed to a deeper understanding of investors' perceptions of risk in the Swedish mining industry based on prospect theory.

Gröna obligationer har fått växande uppmärksamhet på marknaden för hållbara investeringar under de senaste decennierna. Finansieringsformen blir alltmer utbredd världen över och användningen förväntas öka ytterligare. I dagens läge har användningen av gröna obligationer i större utsträckning gått till att finansiera mitigering av växthusgasutsläpp snarare än klimatanpassning av samhällen. Med det som bakgrund fokuserar studien på att undersöka förutsättningar för användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning i Sverige. Vidare kommer studien utifrån ett kommun- och investerarperspektiv att undersöka erfarenheter, för- och nackdelar med gröna obligationer jämfört med andra finansieringsformer samt framtidens finansieringsverktyg för klimatanpassning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från sex aktörer; Göteborg Stad, Örebro kommun, Kristianstad kommun, SEB, Kommuninvest och SMHI. En induktiv kodning av intervjuerna identifierade sex teman som presenteras under följande rubriker i resultatdelen; Komplex ansvarsfördelning och låg prioritet av klimatanpassningsprojekt, Kommunernas finansiering av klimatanpassning, För- och nackdelar med gröna obligationer, Ramverk för rapportering och effektredovisning av gröna obligationer, Möjliga finansieringsformer för klimatanpassning och Framtida användning av obligationer för klimatanpassning. Diskussionen lyfter relevanta delar från resultatet och förankrar dem i de teoretiska utgångspunkterna för att fördjupa förståelsen. Den första slutsatsen från studien visar att det inte är tillgång på extern finansiering som är anledningen till varför få klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Det beror istället på att arbetet främst varit i uppstartsfas hos svenska kommuner och prioritering har varit på mitigerande åtgärder. Även lågt samhällsengagemang kan vara bidragande till den låga prioriteringen. Den andra slutsatsen berör utformningen av gröna obligationer; tidsramen, rapporteringen och prestandaindikatorer hade kunnat utvecklas för att öka möjligheterna att använda finansieringsformen för klimatanpassning. Den tredje slutsatsen är att klimatanpassning i svenska kommuner i nuläget finansieras främst internt, men även möjligheter till extern finansiering finns. Framtidens finansiering av klimatanpassning kommer troligtvis utgöras av både interna och externa medel. För den externa finansieringen är gröna obligationer ett troligt alternativ, men även andra obligationsformer uppkommer på marknaden, varav en är hållbarhetslänkade obligationer. / During the last decades green bonds have gained increased interest in the market for sustainable investments. Green bonds is a funding tool that is becoming more widely used around the world and it can be expected to grow further. Historically this funding tool has to a greater extent been used to fund mitigation of greenhouse gas emissions, rather than to adapt societies to climate change. Hence this study aims to investigate the conditions for using green bonds as a funding tool for climate adaptation in Sweden. Further, the study investigates how players from the municipality and investor sectors experience green bonds, pros and cons compared to other funding tools and future funding methods for climate adaptation. To fulfill the aim of this study empiri has been collected through qualitative semi structured interviews with six organizations; Municipality of Gothenburg, Municipality of Örebro, Municipality of Kristianstad, SEB, Kommuninvest and SMHI. The interviews were coded with an inductive approach and six themes were identified, which are presented below the following headlines in the result: Complex distribution of responsibility and low priority of adaptation projects, The municipalities’ funding of climate adaptation, Pros and cons of green bonds, Framework for reporting and presentation of the green bonds’ effects, Possible funding tools for climate adaptation and Future use of bonds for climate adaptation. The discussion highlights relevant parts from the result and anchors them to the theoretical framework to deepen the understanding. A first conclusion is that the reason why few climate adaptation projects have been implemented is not lack of funding but the fact that many Swedish municipalities are in a starting phase of climate adaptation projects. Other contributing factors are that mitigation measures have been prioritized more and there is a lack of involvement from citizens. Another conclusion concerns the design of green bonds; the time frame, reporting and performance indicators could be developed to increase the opportunities for using this funding tool for climate adaptation. A final conclusion is that climate adaptation in Swedish municipalities currently is funded mostly through internal capital but it is also possible to use external capital. Climate adaptation will most likely be funded through both internal and external resources in the future. Green bonds will probably be an important part of the external funding, but it is also likely that other types of bonds which are emerging on the market will be used, for example sustainability-linked bonds.

Sustainability is not a new concept to the financial markets, but its popularity and wider use have increased as people have grown more concerned about the future of this planet. However, the relationship between sustainable investments and financial performance is not clear. One of the most used measures of sustainability is the concept of ESG score, where E, S and G stand for environmental, social and governance. In this study, we investigate the relationship between ESG score and financial performance, both market and accounting based. We also separate the score into its individual parts E, S, and G, and try to distinguish which factor has the strongest relation to financial performance. To evaluate the relationship, a regression analysis was performed on a sample of Nordic stocks and the Sustainalytics ESG rank. Our findings concluded no significant relationship between ESG score and financial performance, neither market nor accounting based. The environmental factor (E) showed the strongest relation to financial performance, however slightly negative and only significant to one dependent variable out of three. Our results indicate that based on the ESG score used in this study, no conclusions can be drawn about financial performance. Since our research does not indicate a significant relationship, our recommendation is to invest in the highest ESG ranked stock in case of choosing between two otherwise similar stocks. / Hållbarhet är inget nytt koncept inom finans, men dess popularitet och användning har ökat kraftigt. Dock är det fortfarande oklart hur hållbara investeringar förhåller sig till lönsamhet och avkastning. En av de mest använda hållbarhetsmåtten är ESG, som står för environmental, social and governance. I denna studie undersöker vi relationen mellan ESG-mått och lönsamhet, både marknads- och resultatbaserad. Vi delar också upp ESG i sina tre komponenter E, S, och G för att undersöka vilken faktor som har den starkaste relationen till lönsamhet. Detta görs genom en regressionsanalys med paneldata från ett urval av nordiska aktier och Sustainalytics ESG-mått. Vårt resultat visar ingen signifikant relation mellan ESG-mått och lönsamhet. Komponenten E visar den starkaste relationen till lönsamhet, ett signifikant och något negativt samband, men endast till en av tre responsvariabler. Vårt resultat indikerar således att inget samband verkar finnas mellan lönsamhet och dessa ESG-mått. Eftersom vår studie inte visar på något signifikant samband, blir vår rekommendation att investera i den aktien med högst ESG-mått, om man skulle välja mellan två annars lika aktier.

This thesis investigates the current sustainable investment strategy of Swedish institutional investors that are not covered by the EU Taxonomy and how the Taxonomy will affect their work with sustainable investments. As a basis, 7 semi-structured interviews have been conducted. The respondent group consists of three institutional asset owners and four Swedish public pension funds. The former group, not having asset management as their core business, mainly use negative and norms-based screening whereas the latter are professional investors and they combine several other SRI strategies. The difference in SRI strategies between the investor groups is mainly explained by the professional investors having a more extensive ESG risk awareness and a greater organizational capacity. Except the screening strategies, the following SRI strategies are commonly used; corporate engagement and shareholder action, sustainability themed investing and ESG integration which is in line with the literature. Though, the institutional investors in this study are employing positive/best-in-class screening to a much less extent than the literature states. The investors agree with the literature and have a general positive view of the implementation of the Taxonomy and that there is a need of a consistent, global reporting standard. However, the investors raise criticism of the EU Taxonomy only including certain sectors, European countries and the exclusive climate focus which decreases the utility and is in line with the current literature. None of the interviewed investors has implemented the EU Taxonomy in their work with sustainable investments yet and do not believe that the EU Taxonomy will affect their investment strategies. This contradicts the current literature where private investors see the EU Taxonomy as a long awaited common framework with standardized KPI:s which will improve comparability on the market. However, a majority of the investors believe that the EU Taxonomy will- or probably will affect their work with sustainable investments in the future as an additional reporting tool where the professional investors show a greater belief than the asset owners. This study shows that Swedish institutional investors will probably use the EU Taxonomy as a reporting framework in the future but the implementation will not change the investor's SRI strategies. Professional investors are more likely to report according to the EU Taxonomy than institutional asset owners. Furthermore, the Taxonomy's level of impact depends on the investor’s Taxonomy knowledge; a more extensive knowledge increases the possibility to start reporting according to the Taxonomy. / Denna studie undersöker svenska institutionella investerares nuvarande hållbara investeringsstrategier, som inte omfattas av EU-taxonomin, samt hur taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar. Som underlag har 7 semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondentgruppen består av tre institutionella kapitalägare och fyra svenska publika pensionsfonder. Den förstnämnda gruppen, som inte har kapitalförvaltning som sin kärnverksamhet, använder främst negativ- och normbaserad screening medan de professionella investerarna kombinerar flera olika SRI-strategier. Skillnaden i SRI-strategier mellan investerargrupperna kan främst förklaras av att de professionella investerarna har en mer omfattande ESG-riskmedvetenhet och en större organisatorisk kapacitet. Förutom screeningstrategierna är följande SRI-strategier populära bland investerarna; aktivt ägande, hållbarhetstematiska investeringar och ESG-integration, detta i linje med litteraturen. De institutionella investerarna i denna studie använder sig dock av positiv/bäst-i-klassen-screening i mycket mindre utsträckning än vad litteraturen säger.  Investerarna är samstämmiga med litteraturen och har en generellt positiv syn på genomförandet av taxonomin och är eniga om att det finns ett behov av en konsekvent, global rapporteringsstandard. Däremot väcker investerarna kritik mot att EU-taxonomin endast inkluderar vissa sektorer, europeiska länder och det snäva klimatfokuset, vilket är i linje med befintlig litteratur. Ingen av de intervjuade investerarna har ännu implementerat EU-taxonomin i sitt arbete med hållbara investeringar och tror inte att EU-taxonomin kommer att påverka deras investeringsstrategier. Detta går emot den nuvarande litteraturen som menar att privata investerare ser EU-taxonomin som ett efterlängtat ramverk med standardiserade KPI:er som kommer att förbättra jämförbarheten på marknaden. En majoritet av investerarna tror att EU-taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar i framtiden som ett ytterligare rapporteringsverktyg. De professionella investerarna har en betydligt större tro på EU-taxonomins genomslagskraft än kapitalägarna. Denna studie visar att svenska institutionella investerare med hög sannolikhet kommer att börja rapportera enligt EU-taxonomin i framtiden, men att taxonomin inte kommer att påverka investerarnas investeringsstrategier. Professionella investerare kommer med större sannolikhet börja rapportera enligt EU-taxonomin än instutionella kapitalägare. Taxonomins genomslagskraft beror på investerarnas taxonomikunskap; en mer omfattande kunskap ökar sannorlikheten att börja rapportera enligt taxonomin.

Sustainable investing has seen a significant increase in the past years and is continuing to gain momentum with the constant rise of awareness and concern of the climate crisis. It is necessary for modern mutual fund companies to conduct ESG assessments as it provides a comprehensive understanding of a firm's sustainability performance, and identifies potential risks and opportunities which lay ground for investment decisions. However, there are still issues with fully aligning financial flows with sustainability goals. This study explores current issues regarding ESG assessment in investment decisions by mapping and examining Swedish fund companies. Furthermore, these issues will be explored if they are consistent with previous research. This study contributes to the literature by giving a comprehensive overview of issues regarding ESG assessments that are well-grounded in a real, sustainability-mature market, and will hopefully help investors and other stakeholders to get a deeper understanding of the issues, challenges and limitations associated with ESG assessment. By doing a case study of the Swedish fund market that tests factors derived from international literature, it was found that there are numerous issues in the process of conducting an ESG assessment in investment decisions. Firstly, there were issues regarding the collection of data that the fund companies use in order to conduct an ESG assessment. There is a lack of available, reliable and accessible data for fund companies to use directly and for the ESG rating agencies to use to rate companies. It is somewhat paradoxical as the fund companies feel strongly about developing their own methods for ESG assessment as they expressed hesitancy in using data from ESG rating agencies due to concerns about accuracy and comparability. By having individual methods, the fund companies gain control over the investment objectives and strategies, and hence, may avoid reputational damage. ESG rating agencies were generally discussed in the literature, as there was clear evidence of divergence between rating agencies and poor coverage of firms, which were also echoed by the fund companies. However, the companies still use ESG rating agency’s services as a support in their own ESG methods. Furthermore, regulations and legislation were an important finding in this study as fund companies perceived it to be developing in the right direction. However, the fund companies experienced being squeezed where they have demands and requirements, but no useful tools or material to achieve and satisfy them effectively. There are too many directives, actors, and initiatives for smaller fund companies to comply with, which causes frustration, misunderstandings and fuzziness among all actors on the financial market. Therefore, industry organizations such as the Swedish Investment Fund Association (SIFA) have a great responsibility to act as legal advisors and facilitate this transition. Lastly, it is ambiguous whether a standardized ESG assessment is desirable and/or even feasible in practice. While uniform regulations are required, there is also a major value in the freedom of interpretation in order to maintain the competitive advantage of having individual assessment methods. Succeeding in identifying material factors and standardizing the definition of sustainable investmentsis a challenge. Better integration between ESG and financial materiality will be required to create attractive longterm value in the future. / Hållbara investeringar har ökat avsevärt de senaste åren och fortsätter att öka i takt med att medvetenheten och oron i samhället för klimatkrisen växer. Det är nödvändigt för fondbolag att genomföra ESG-bedömningar för att få förståelse för ett bolags hållbarhetsprestanda samt identifiera potentiella risker och möjligheter vid investeringsbeslut. Det finns fortfarande utmaningar med att säkerställa att de finansiella flödena går i linje med hållbarhetsmålen. Denna studie undersöker och utforskar vilka utmaningar som finns med ESG-bedömningar vid investeringsbeslut, genom att kartlägga och granska svenska fondbolag. Dessutom kommer de identifierade utmaningarna att sättas i relation till tidigare forskning. Denna studie ämnar att bidra till litteraturen genom att ge en omfattande översikt över huvudsakliga utmaningar som finns vid genomförandet av ESG-bedömningar, som är väl förankrat i en verklig och mogen fondmarknad. Detta kommer hjälpa investerare och andra intressenter att få en djupare förståelse för utmaningarna, problemen och begränsningarna som finns förenat med ESG-bedömningar. Genom att göra en fallstudie av den svenska fondmarknaden med utgångspunkt i att testa faktorer härledda från internationell litteratur, identifierades ett flertal utmaningar med att utföra en ESG-bedömning vid investeringsbeslut. För det första fanns det svårigheter med inhämtningen av den data som börsbolag publicerar. Det råder brist på tillgänglig och pålitlig rådata som fondbolagen använder i sina egna ESG bedömningar samt för ESG ratinginstitut att använda som underlag vid betygsättning. Det blir något paradoxalt när fondbolag känner att det är väsentligt att utveckla egna metoder och modeller för ESG-bedömningar eftersom de anser att ratinginstituten erhåller tveksam data vilket ger upphov till frågor om tillförlitlighet och jämförbarhet. Vid utvecklandet av egna metoder tar de kontrollen genom att definiera sina egna hållbarhetsmål och strategier därefter, och kan därmed undvika potentiellt skadat rykte. Ratinginstitut visade även på osäkerheter såsom skiljaktigheter instituten emellan och dålig täckning på bolag (storleksmässigt), vilket nämndes både i litteratur och intervjustudien. Dock används ratinginstitutens tjänster ändå av fondbolag som en stöttepelare i deras egna metoder. I studien framgår det tydligt att utvecklingen av regelverk och lagstiftning går åt rätt håll, men samtidigt upplevs fondbolagen pressade av de nya överväldigande kraven i brist på resurser och verktyg för att lyckas hantera dem effektivt. De mindre fondbolagen upplever en frustration över den stora mängden direktiv, ramverk och aktörer som måste tas i beaktning vid ESG-bedömningar. Det lägger ett stort ansvar på branschorganisationer, däribland Fondbolagens Förening (SIFA), i rollen som juridiska rådgivare för att underlätta omställningen på fondmarknaden. Slutligen är standardisering ett omdiskuterat begrepp i studien, där det finns delade åsikter om huruvida en standardiserad ESG-bedömning är önskvärd och genomförbar i praktiken. Samtidigt som det finns ett behov av enhetliga regelverk och jämförbarhet finns det också ett värde i flexibiliteten i de egna bedömningsmetoderna för att skapa en konkurrensfördel. Att lyckas identifiera materiella faktorer och etablera en standardiserad definition av en hållbar investering är en genomgående utmaning på fondmarknaden. Bättre integration mellan ESG-faktorer och finansiell materialitet kommer att krävas för att möjliggöra ett långsiktigtvärdeskapande i framtiden.

Med en växande efterfråga efter hållbarhet är förhållandet mellan environmental, social & governance (ESG) och företagsprestanda ofta föremål för forskning. Forskningen om detta ämne har dock hittills inte varit entydig. Orsakerna till detta är olika metoder som används och snäva områden som endast representerar det specifika sammanhanget. Dessutom har förhållandet mellan ESG och företagens resultat hittills mestadels genomförts med fokus på rent finansiella mått, vilket gör att marknadsvärden i viss mån fortfarande är outforskade. Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan ESG och marknadsvärde (mätt med Tobin’s Q) inom kontexten av den skandinaviska industrisektorn. Med olika perspektiv från "shareholder theory”, "stakeholder theory” och från rationella eller etiska investerare, säger studiens hypoteser att det bör finnas ett signifikant positivt samband mellan ett företags ESG betyg och dess marknadsvärde, och att det bör finnas ett signifikant negativt samband mellan ett företags ESG risk och dess marknadsvärde. Genom en kvantitativ metod har tvärsnittsdata samlats in och införlivats i en multipel regressionsmodell med flera variabler. Studiens resultat tyder på att det inte finns något signifikant samband (positivt eller negativt) mellan ESG och marknadsvärde. Studien förkastar därav nollhypoteserna och således förklaringsförmågan hos de ovan nämnda teorierna. Det konkluderas att den skandinaviska marknaden troligen består av både rationella och etiska investerare, vilket neutraliserar den effekt som ett företags ESG värde har på dess marknadsvärde. Resultatet föreslår också att företag inom den skandinaviska industrisektorn kan implementera ESG utan att det missgynnar dess marknadsvärdering. / With a growing demand for sustainability, the relationship between environmental, social & governance (ESG) and corporate performance is frequently occuring in research. However, research on this topic has as of now been inconclusive. The reasons for this are the different methodologies used and the narrow scopes that represent the specific context only. Furthermore, the relationship between ESG and corporate performance has mostly been conducted with a focus on strict financial metrics, leaving the perspective of market value to a certain degree still unexplored. This paper aims to examine the relationship between ESG and market value (measured by Tobin’s Q), in the context of the Scandinavian industrial sector. With different perspectives from Shareholder theory, Stakeholder theory and those from a rational or ethical investor, this study’s hypotheses states that there should exist a significant positive relationship between a company’s ESG score and their market value, and accordingly a significant negative relationship between a company’s ESG risk and their market value. Through a quantitative approach, cross-sectional data have been collected and incorporated in a multiple regression model with several variables. Our results suggest that no significant relationship (positive or negative) exists between ESG and market value. We therefore reject the null hypotheses and consequently the explanatory power of the above-mentioned theories as well. It is concluded that the Scandinavian market probably consists of both rational and ethical investors, neutralizing the effect a company’s ESG value has on its market value. The results further indicate that companies within the Scandinavian industrial sector might be able to incorporate ESG to improve their corporate behavior, with no negative market value effects.