Hållbarhet är något som har blivit ett alltmer relevant ämne i dagens samhälle. Företagen är de första som anklagas och ställs inför allt större krav på utlämnande av information. Det är inte längre tolererat av samhället att företag bara favoriserar aktieägarnas intressen utan samhällets intressen behövs också ses till. Hållbara aktieinvesteringar har den senaste tiden blivit en trend som inte längre enbart handlar om att få ekonomisk nytta för pengarna utan också ha en portfölj som är förenlig med personliga och samhälleliga värderingar. Investeringsbeslut kräver ingående kunskap om företagets finansiella position samtidigt som studier har visat att företagen måste värna om samhällets hållbarhet för att långsiktigt överleva. Med tanke på att samhällspåverkan på senare år blivit alltmer uppmärksammad av befolkningen har hållbarhetsrapporteringen hamnat i allt större fokus. Detta ämnade att undersöka om hållbarhetsrapporteringen är värderelevant för investerare. Uppsatsens syfte var att utvärdera och förklara om hållbarhetsrapportering är värderelevant för investerare vid beslutsfattande. För att besvara syftet har en kvalitativ metod utförts med en abduktiv ansats. Kombinationen av att uppsatsens fokus skiftades mellan teori och resultat samt att hållbarhetsrapporteringen är ett såpass nytt fenomen, gjorde så att en abduktiv ansats motiverades. Genom ett målstyrt kriterieurval rekryterades sex respondenter ut för att besvara uppsatsens forskningsfrågor. Empirin erhölls genom digitala semistrukturerade intervjuer och den insamlade empirin analyserades sedan genom en tematisk analys. Utifrån uppsatsens insamlade empiri råder det inget tvivel om att hållbarhetsrapporteringen är värderelevant för samtliga respondenter vid beslutsfattande. Uppsatsens resultat visade också att dimensionerna måste hanteras på ett adekvat sätt för att undvika att företagens långsiktiga överlevnad äventyras. Riskeras överlevnaden på grund av bristfällig hållbarhetsrapportering drabbar det marknadsvärdet på företagen som tillslut påverkar investerarens beslut om att sälja, behålla eller köpa.

Denna studie avsåg att undersöka hur företag kommunicerar och förmedlar CSR till sina intressenter, med fokus på företag inom den svenska klädindustrin. Genom en kvalitativ fallstudie av tre olika källor, Instagram, hemsida och hållbarhetsrapport, för fyra svenska företag utfördes en analys. Det som analyserades var vilka plattformar som används, till vem företagen riktar sig mot, vad det är företagen vill förmedla med informationen och om informationen är trovärdig. Detta analyserades med hjälp av teorier om språkanvändning och formulering, svårigheten i åtkomst av informationen samt mängden och frekvensen av information. Studien fann att det finns likheter i användningen av språk och informationsmängden som presenterades på de olika plattformarna. Samt att plattformarna riktade sig till specifika intressentgrupper och användes till försök att förmedla en trovärdig bild av ansvarstagandet för CSR frågor.

Forskningsfrågor: Hur har innehållet i hållbarhetsrapporterna förändrats mellan åren 2015 och 2020?Har lagändringen påverkat innehållet i hållbarhetsrapporterna och kan förändringarna förklaras utifrån legitimitetsteori och/eller intressentteori? Syfte: Syftet är att få en bättre förståelse vad effekten av nya lagkrav och förväntningar har på innehållet i hållbarhetsrapporter. Genom att undersöka innehållet i hållbarhetsrapporter kan vi också utvärdera hur företag kommunicerar om sitt hållbarhetsarbete i sin rapport. Metod: Metoden för att genomföra undersökning var en innehållsanalys där modellen CONI användes för att analysera innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Slutsats: Undersökning visar på att förändringar i hållbarhetsrapporter finns 2020 jämfört med 2015. Samtliga kategorier som ÅRL efterfrågar har ökat i omfattning sedan NFRD trädde i kraft. Dock kan inte denna undersökning konstatera ett samband som tyder på att NFRD med säkerhet bidragit till förändringen. Undersökning kan bara konstatera att förändring skett. / Research questions: How has the content of sustainability reports changed between 2015 and 2020? Has the legal change affected the content of sustainability reports, and can the changes be explained based on legitimacy theory and/or stakeholder theory? Purpose: The purpose is to gain a better understanding of the impact that new legal requirements and expectations have on the content of sustainability reports. By examining the content of sustainability reports, we can also evaluate how companies communicate about their sustainability efforts in their report. Method: The method used to conduct the study was a content analysis, where the CONI model was used to analyze the content of companies’ sustainability reports. Conclusion: The study reveals that there are changes in sustainability reports in 2020 compared to 2015. All categories requested by ÅRL have increased in scope since the Non-Financial Reporting Directive came into force. However, this study can not establish a correlation that definitively indicates that NFRD has contributed to the change. The study can only confirm that a change has occurred.

Syfte: Syftet med studien är att förklara hur mängden hållbarhetsinformation företag ger ut påverkas när hållbarhetsrapportering är obligatorisk. Metod: Denna studie har utgått från en kvantitativ metod med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats. Vi har samlat in data med hjälp av innehållsanalys och sekundäranalys som sedan har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, Pearsons korrelationskoefficient och multipel linjär regressionsanalys. Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att införande av obligatorisk hållbarhetsrapportering leder till att företag rapporterar större mängd hållbarhetsinformation, som vi förklarar med hjälp av tvingande isomorfism. Bidrag: I denna studie bekräftar vi tidigare studier som menar att hållbarhetsinformation påverkas av reformer. Vi bekräftar även att tvingande isomorfism kan vara en anledning till varför företag rapporterar större mängd efter en reform. Vårt praktiska bidrag är att reformer kan vara ett effektivt sätt att få företag att rapportera större mängd hållbarhetsinformation. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att observera specifikt hur sanktioner påverkar mängden hållbarhetsinformation. Vi anser även att det skulle vara av intresse att i framtiden undersöka om ökningen i mängd hållbarhetsinformation är permanent eller om det enbart är en tillfällighet. / Aim: The aim of this study is to explain how the quantity of sustainability information companies issue is affected when sustainability reporting is mandatory. Method: This study is based on a quantitative method with a positivistic view and applies a deductible research effort. The data in this study have been collected through a content analysis and secondary analysis. To analyze the data we have used descriptive statistics, Pearson's correlation and multiple linear regression analysis. Conclusion: In this study we have come to the conclusion that the introduction of mandatory sustainability reporting leads to companies reporting more sustainability information, which we explain by means of coercive isomorphism. Contribution: In this study we confirm previous studies which conclude that sustainability disclosure is affected by sustainability reforms. We also confirm that coercive isomorphism may be a reason why companies report more after a reform. Our practical contribution is that reforms can be an effective way of getting companies to report more sustainability information. Suggestion for further research: Suggestion for further research is to study more specific how the sanction affect the quantity of sustainability information firms report. We would also suggest to research if the increase in sustainability information is temporary or permanent.

The aim of this paper is partly to determine the proportion of the listed companies that have chosen to report sustainability, assure them, and furthermore to explain whether if there is a correlation between certain factors and the companies chosen to provide a sustainability report and to assure and also the extent of the assurance and furthermore to develop a concept to describe the praxis of assurance.

Miljörapportering är en allt mer vanligt förekommande företeelse bland företag världen över. Fenomenet är ett resultat av en ökad medvetenhet kring vad hållbarhet är och vad som krävs för att uppnå det. Trots att denna typ av rapportering har ökat är den i Sverige i stort sett frivillig att upprätta, något som lett till att direktiven för hur rapporterna ska utformas är få och inte heller särskilt utförliga. Därför har den traditionella redovisningen kommit att prägla även miljörapporteringens utformning och innehåll, trots att de två rapporternas syften är skilda. Den traditionella redovisningens postulat, redovisningsenhet och redovisningsperiod, är två exempel på när redovisningens direktiv är tydligt upprättade för ett finansiellt ändamål, och inte är förenligt med långsiktig hållbarhet. I denna studie undersöks vilka företag noterade på Stockholmsbörsen som miljörapporterar, samt hur dessa företag har valt att förhålla sig till begreppet hållbarhet vid avgränsningen av sina miljörapporter. För att skapa förståelse kring varför det råder skillnader i valet av att publicera dessa rapporter, samt varför rapporterna förhåller sig olika till de två ovan nämnda postulaten, har fyra företagsspecifika faktorer tagits i bejakande. Dessa är storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch. Variablerna är tillämpade i flertalet tidigare studier och går att härleda till välkända redovisningsteorier. Studiens statistiskt genomförda tester visar att storlek, skuldsättningsgrad och ägarkoncentration har samband med valet att lämna miljörapporter, medan endast de två förstnämnda variablerna visar samband med rapporternas hållbarhet gällande  avgränsning av redovisningsenhet och period. Vidare framkommer det i studien att det endast är ett fåtal företag som lyckas förmedla deras produkters miljöpåverkan under hela dess livscykel. Detta resultat signalerar att miljörapporteringen brister i sitt syfte att tillgodose det långsiktiga och globala som krävs för att uppnå hållbarhet. Som förslag till fortsatt forskning lämnas därför att mer ingående studera de företag som faktiskt lyckas integrera hållbarhetsperspektivet i sin rapportering, samt undersöka hur avvägningen mellan de traditionella ramverken och miljörapportering bör ske.

No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete är att öka förståelsen hur hållbarhetsrapportering bidrar med värde ur investerares perspektiv samt studera vilken dimension av ESG som bidrar till högst värde. I studien tillämpas en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte samt frågeställningar. Detta tillsammans med intervjuer och en litteraturgenomgång. Studien har visat på att ESG-dimensionerna ger upphov till värde, dock föreligger det varierande värderelevans mellan dem. Dimensionerna visar på olika nyckeltal som är av värde för investerare.

Förändringar i dagens samhälle sker i hög hastighet där faktorer som reglering, teknologi och hållbarhet haft stor betydelse. Denna snabba förändring genererar en osäkerhet inför framtiden för revisionsbranschen. Revisorns roll i samhället är att fungera som en försäkran att företaget visar en rättvisande bild av deras verksamhet gentemot samhället. Den revisor vi ser i dagens samhälle härstammar från en rad olika incidenter ur ett historiskt perspektiv och med tanke på de förändringar som sker i samhället kan revisorn behöva anpassa sig ytterligare. Revisorsyrket behöver alltså följa samhällets utveckling och möta de utmaningar som framtiden kommer att kräva för att fortsätta vara relevanta mot kunder och andra aktörer.Sveriges riksdag har med ett tydligt exempel visat att Sverige ska vara med på utvecklingen mot en hållbar värld. Genom att införa en obligatorisk hållbarhetsrapport för större företag med start från och med den 1 januari 2017 infördes en kontrollskyldighet för företagets revisor att kontrollera att hållbarhetsrapporten är upprättad. Kontrollskyldigheten innefattar en kontroll av att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen men att det inte krävs någon djupare granskning av innehållet i själva rapporten. Syftet med denna studie är att försöka få en förståelse hur hållbarhetsutvecklingen påverkar kompetensnivån hos revisorer samt undersöka om den ökade kompetensnivån kommer leda till att revisionsbyråerna behöver anställa fler revisorer i takt med den ökade arbetsomfattningen. Studien har avgränsats till att endast omfatta de större byråerna i Sverige.Det empiriska underlaget har skett via intervjuer medpersoner som harerfarenhet inom revisionsbranschen vilket betyder att en kvalitativ undersökning har genomförts. Studiens resultat tyder på att hållbarhetsutvecklingen kommer påverka kompetensnivån hos revisorer till en viss utsträckning och att revisionsarbetet kommer bli mer omfattande men där de finns motpoler såsom digitalisering samt automatisering. Utbildning kan komma att bli ett grundläggande krav för revisorer ochatt denna utbildning antingenkommer från universitet eller interna kurser från arbetsgivaren.Vidare indikerar resultatet på att hårdare lagkrav kommer att krävas för att få en trovärdigare hållbarhetsrapport och för att kunna jämföra rapporterna mellan bolag. Att inte det finns hårdare lagkrav grundar sig i att området är väldigt nytt och därmed kan inga större utsvängningar göras.