Syfte: Att undersöka hur hållbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hållbarhetsrapportering struktureras. Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell. Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehållsanalys av 20 börsnoterade bolags hållbarhetsrapporter. Problemställningar: Hur används hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur påverkar hållbarhetsrapportering bolagens varumärken? Hur präglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hållbarhetsrapporteringen? Slutsatser: De studerade bolagen använder hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berätta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete. Hållbarhetsrapporteringen används även i varumärkesstärkande syften gentemot dessa aktörer. Hållbarhetsrapporteringen baseras i regel på ramverket GRI vilket fungerar som ett legitimeringsverktyg för att bevisa hållbarhetsrapportens trovärdighet. De studerade bolagens hållbarhetsrapportering följer dock GRI:s riktlinjer i låg uträckning vilket resulterar i slutsatsen att GRI bör utvecklas som granskningsstandard. Då bolagens omsättning och branschtillhörighet präglar hållbarhetsrapporteringen bör GRI:s ramverk baseras på dessa faktorer. Detta skulle minska risken att hållbarhetsrapportering enligt GRI betraktas som en konstruktion av trovärdighet.

The corporate scandals in the beginning of the 21st century caused distrust in the market and a pressure for more disclosure to increase transparency. To broaden the traditional reporting, companies started to voluntarily disclose information regarding soft measures like Corporate Social Responsibility (CSR). Due to the fast development and popularity of CSR, more companies started to disclose a separate sustainability report to communicate information about these activities. The aim of the report is to provide stakeholders with accurate and transparent information regarding the companies CSR activities, but also to legitimize the business. The main purpose of this research is to investigate if the quantity of information disclosed in the sustainability report affects the financial performance of companies listed on NASDAQ OMX Stockholm. We also aim to investigate whether the existence of a report affects the financial performance. With companies spending an increasing amount of resources on disclosing voluntary information it is important to extend the research regarding CSR and the benefits to financial performance. This research ontological and epistemological positions are objectivism and positivism with a deductive approach. A quantitative method was used to gather sufficient data from existing databases and reports. For the first research question our population is all companies listed on NASDAQ OMX Stockholm on April 12th 2013, and for the second research question our population is the companies with a separate sustainability report in English from the accounting year of 2011. The financial performance data was gathered from the period 2012-04-01-2013-03.31. To answer our research questions and sub- questions, six hypotheses were formulated based on relevant theories and previous studies. Several multiple linear regression analyses were performed to examine the relationship between the existence of the reports, and the quantity of information in them, to the company’s financial performance. Other regressions were performed to establish if the quantity disclosed was affected by industry classification or market capitalization size. Our results show that the neither the existence of a separate sustainability report nor the quantity of information disclosed in it has an effect on stock return. However, both having a separate sustainability and the quantity of information disclosed have a positive effect on stock volatility. Conclusively, companies do not benefit financially from disclosing their CSR activities through a separate sustainability report.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan företags hållbarhetsrapportering i enlighet med GRIs riktlinjer G4 och företagsvärdet. Metod: Studien har sin utgångspunkt från den positivistiska forskningsfilosofin och tillämpar en deduktiv ansats. Syftets tillhörande frågeställningar har undersökts genom en kvantitativ metod där studiens hypoteser testats genom en multipel regressionsanalys. Den insamlade datan härrör till årsslutet 2016 av vilka primärdata hämtats från företags årsredovisningar samt sekundärdata hämtats från Thomson Reuters databas EIKON samt GRI Report List. Populationen utgörs av 92 noterade företag från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det inte finns något signifikant samband mellan stora nordiska företags företagsvärde och hållbarhetsrapportering i enlighet med GRI’s riktlinjer för G4. Detta resultat leder till studiens slutsats; Företag i norden har inte några incitament till att välja GRI’s riktlinjer ur ett aktieägarperspektiv. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till ökad förståelse för sambandet mellan hållbarhetsrapportering och företagsvärde. Denna studie ifrågasätter standardiserade ramverk för hållbarhetsrapportering och hoppas bidra till ökad diskussion kring val av riktlinjer gällande hållbarhetsrapportering. Detta leder slutligen till att företagsledare på ett mer underbyggt sätt kan fatta strategiska beslut gällande företagets hållbarhetsrapportering. Vidare anser vi att studien adderat ett nytt sätt att mäta hållbarhetsrapportering genom användning av GRI’s egen databas för att få en mer rättvisande bild av vad som får antas vara korrekt användning av GRI’s riktlinjer. Förslag till fortsatt forskning: En begränsning till denna studie är skiljelinjen mellan företag som hållbarhetsrapporterar enligt GRI’s G4 och företag som rapporterar enligt annan standards. Då investerare möjligtvis inte anser skillnaden mellan GRI och övriga standarder så pass omfattande att det skulle påverka deras investeringsbeslut blir detta en begränsning till vår studie. Därmed föreslår vi att inte begränsa studien till ett ramverk, utan studera två grupper där ena gruppen hållbarhetsrapporterar och ena gruppen inte gör det oavsett vilka riktlinjer som företaget följer. Vidare föreslås en utökad population av totala observationer, vilket blir möjligt om studien undersöker hållbarhetsrapportering som helhet och inte fokuserar på ett ramverk som denna studie gör. Slutligen uppmanar vi fortsatt forskning att utöka populationen för varje bransch då denna studie ger indikationer på att bransch har stor påverkan på såväl GRI samt företagsvärde. / Aim: The purpose of this study is to investigate the connection between corporate sustainability reporting in accordance with GRI G4 and corporation value. Method: The starting point of this study is the positivistic research philosophy and applies a deductive approach. The purpose and its related issues have been studied through a quantitative method and the hypotheses has been tested with a multiple regression analysis. The collected data is from the year 2016. Primary data in this study is retrieved from annual reports and the secondary data is retrieved from Thomson Reuters database EIKON and GRI Report List. The population consists of 92 listed companies from Sweden, Norway, Finland and Denmark. Results and conclusion: The result of the study shows that there is no significant connection between big Nordic companies’ business value and corporate sustainability reporting in accordance with GRI G4. This result leads to the conclusion of the study; Companies in the north has no incentive to choose GRIs’ guidelines from a shareholder perspective. Contribution: The study contributes to an increased understanding of the effect of sustainability reporting and its impact on business value. The study questions standardized framework for sustainability reporting and hopes to contribute to increased discussion of the choice of guidelines for sustainability reporting. This ultimately leads to the fact that business leaders can make strategic decisions regarding the company's sustainability reporting in a more substantiated way. Furthermore, we consider that the study added a new method of measuring sustainability reporting by using GRI's own database to get a more accurate picture of what may be assumed to be the correct use of GRI's guidelines. Proposals for further research: A limitation to this study is the dividing line between companies that reports according to GRI's G4 and companies reporting according to other standards or not at all. As investors may not consider the difference between GRI and other standards to such an extent that it would affect their investment decisions, this is a limitation to our study. Thus, we propose not to limit the study to one framework, but study two groups where one group establishes a sustainability report and one group does not do it regardless what guidelines that the company follows. Furthermore, an expanded population of total observations is proposed, which becomes possible if the study examines sustainability reporting as a whole and does not focus on one framework that this study does. Finally, we encourage further research to expand the population for each industry classification as this study provides indications that industry has a major impact on GRI as well as corporate value.

Sustainability and its development has gotten more attention the recent years as trends in society has increased the knowledge about sustainability and demand for transparency. Authorities have therefore taken actions towards a sustainable development and have regulated reporting on the non-financial information, also known as Sustainability Reporting. The Swedish government implemented at the end of 2016 an extension to the Law of Annual Reporting, making it mandatory for larger companies who meet certain criteria to disclose a sustainability report. Thus, making the sustainability reporting more institutional.   Previous studies have been done in the field where they have had more focus on the quality of the reports and why companies disclose a sustainability report. Some researchers have studied the transition of going from disclosing the sustainability report voluntary to become mandatory, as it has now become in Sweden. This study therefore intends to look at how a certain industry, the Swedish real estate industry, conduct their reporting on sustainability. The new regulation will be used as guidance together with one of the most prominent frameworks of how to disclose a Sustainability Report, the GRI framework. Furthermore, to understand how companies proceed with their reporting, one must understand their motivation and incentives, which is why the institutional theory will be used.   The purpose of the study is to create an understanding of how a certain industry discloses their sustainability report, and therefore it was decided to study the differences between two groups within the industry. More specifically, the differences between private companies and municipal companies owned by the local governments. To guide the research, the following research question was formulated:   What are the differences in the process of establishing a sustainability report between privately and publicly owned real estate companies in Sweden?   Through doing a qualitative study with a semi-structured approach, the analysis and conclusion was drawn from 16 interviews with different companies. The conclusion was that the process between the sectors was similar to each other. The companies conducted their process in a continuous structure on a yearly basis without any clear step-by-step process. One difference that was discovered was the involvement of the owner. For the private companies, the owner was a passive support and the main motivator for starting to produce a sustainability report. For the public companies, the owners were very much involved in the process and supportive throughout the report. The public companies did also have more cooperation between each other, where they exchanged ideas regarding the report. Private companies benchmarked other companies but did not have the same support from others.   The practical contribution of this study will be the new knowledge that is provided on sustainability reporting processes and the difference between to sectors. This thesis gives a better understanding of how to conduct a sustainability report and different steps that can be included. The study is oriented towards the real estate industry and therefore provide a valuable insight on different perspectives from the two groups. The highlighted differences can help improve the process by being evaluated or adapted by different companies.

Från och med räkenskapsåret 2017 behöver stora svenska företag upprätta hållbarhetsrapport enligt lagstadgade krav. Sverige anses generellt vara i framkant inom hållbara initiativ och åtaganden, dock visar tidigare internationell forskning att företag brister i att förmedla relevant information i hållbarhetsrapporter. Denna studie undersöker till vilken grad svenska företag följer lagen om hållbarhetsrapportering. Utifrån legitimitets- och den institutionella teorin söker studien även förklarande variabler till regelefterlevnadsgraden. Studien har utförts genom granskning utifrån lagens riktlinjer av noterade svenska företags hållbarhetsrapporter. Resultaten visar att endast cirka 10 % av de observerade företagen uppfyller lagkravet. För de undersökta förklarande variablerna kan endast storlek mätt i nettoomsättning säkerställas med statistisk signifikans. Nettoomsättningens storlek visas ha låg förklaringsgrad för företagens efterlevnad av hållbarhetsrapporteringslagen.

(Frågorna gällande hållbarhet har sett mycket förändring sedan dess påbörjande under det sena 1980-talet. En sådan förändring är i Sverige är det lagkrav som trädde i kraft under slutet av 2016, vilket kräver tvingande rapportering av hållbarhetsfrågor i stora svenska företag. Detta är det enda tillägg till denna lag sedan 2005. Tidigare har rapporteringen av dessa frågor till stor del varit på frivillig basis, men med införandet av denna lag kommer det bli ett obligatoriskt moment för många företag. Denna studie är longitudinell och använder innehållsanalys för att jämföra rapporter från fyra svenska företag från 2004 och 2016 för att fastställa hur deras rapporter har utvecklats. Huvudsyftet med denna studie är att jämföra innehållet av hållbarhetsrapporter från en tid då rapporteringen var frivillig till att den blivit obligatorisk. Avsikten är att dra slutsatser om vilken effekt lagen har på företags hållbarhetsrapporter. Studien drar slutsatserna att alla dessa stora företag uppfyllde kraven för respektive lagstiftningsändringar året innan de trädde i kraft. Det största företaget uppfyller även kraven för lagen från 2016 under 2004. Samtliga företags rapporter har haft en märkbar utveckling vad gäller omfattning och innehåll. Den minst utvecklade kategorin är Risk och Riskhantering. Legitimitetsteori och institutionell teori fungerar som förklaring till hur och vad företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter samt varför lagkraven uppfylls redan innan de har trätt i kraft. Studien visar att lagen är bristfällig i jämförelse med andra standarder för frivillig rapportering, dock har även de frivilliga standarderna svagheter. Sammanfattningsvis konstaterar studien att det sätt företag rapporterar på och använder sig av hållbarhetsrapportering, har format lagen, inte tvärtom. Strävan efter legitimitet är en starkt drivande faktor för formen och innehåll av hållbarhetsrapporter. / The issues regarding sustainability have seen much change since its inception in the late 1980s. One such change in Sweden is the law put into effect in late 2016 which calls for the mandatory reporting of sustainability issues in large Swedish companies. This is the only addition to this law regarding sustainability since 2005. Previously the reporting of these issues has been largely on a voluntary basis, with the passing of this law however it will be a mandatory element for many companies. This study is longitudinal and uses content analysis to compare reports from four Swedish companies from 2004 and 2016 to determine how their reporting has evolved. The main purpose of this paper is to compare the contents of sustainability reports from a time when the reporting was voluntary to when it has become mandatory. The intention is to draw conclusions regarding the effect the law has on companies’ sustainability reports. The study concludes that all of these large companies met the requirements of the respective law change the year before it came into effect. The two largest companies even met the requirements from the 2016 law in 2004. All of the companies’ reports have seen significant development regarding scope and content and the least developed category is Risk and Risk management. Legitimacy Theory and Institutional Theory work as an explanation for how and what companies report in their sustainability reports. It also explains why the law requirements are met before they are put into effect. The study shows that the law is inadequate compared to voluntary reporting standards, though these also possess some weaknesses. Overall the study finds that the way companies report and use sustainability reporting has shaped the law, not the other way around. They strive for legitimacy is a strong driving factor for the form and content of sustainability reports.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån miljömässiga och sociala kategorier undersöka om det skett någon förändring i omfattning hållbarhetsrapportering hos svenska kommuner mellan åren 2012 och 2016. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En innehållsanalys har genomförts som baserats på sekundärdata i form av årsredovisningar från svenska kommuner åren 2012 och 2016. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att den totala miljömässiga och sociala hållbarhetsrapporteringen har ökat över tid. Den sociala kategorin har visats öka mellan år 2012 och år 2016 medan den miljömässiga kategorin visat sig sjunka. Den sociala kategorin har högst procentandel båda åren och är därmed den mest framstående kategorin som rapporterats av svenska kommuner avseende social och miljömässig hållbarhetsinformation. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en nationell redogörelse för hur offentliga sektorers sociala och miljömässiga hållbarhetsrapportering ser ut med utgångspunkt i GRI:s riktlinjer. Studien har ett längre tidsperspektiv än tidigare studier inomforskningsområdet vilket efterfrågats av forskare. Studien bidrar även till ökad insikt i den offentliga sektorns hållbarhetsrapportering, hur obalanserna i rapporteringen ser ut samt förändringen över tid. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att undersöka varför obalanserna mellan kategorierna ser ut som de gör, om det finns några faktorer som påverkar men även att genomföra en liknande studie med ett längre tidsperspektiv.

Sammanfattning  Titel: Hållbarhetsrapportering- en deskriptiv studie om skillnader mellan finans- och industrisektornNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Amanda Johansson och Josefin WerkmästerHandledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - januari Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala indikatorer undersöka skillnaderna i hållbarhetsrapporteringen mellan företag inom industrisektorn och finanssektorn i Sverige samt att undersöka om det har skett någon förändring över tid. Metod: I föreliggande studie antas en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien är kvantitativ och sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter har samlats in från företagens hemsidor. En longitudinell design har använts där data från åren 2012 och 2016 har granskats. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att hållbarhetsrapporteringen skiljer sig åt mellan industri- och finanssektorn. Resultatet visar även att det har skett en förändring gällande rapporteringen över tid. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna undersöka andra sektorer och avgränsa sig till en storlek. Det skulle även kunna göras en undersökning som fokuserar på kausala samband för att se vad skillnaderna kan bero på. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att den jämför skillnaderna mellan enbart två sektorer på den svenska marknaden då tidigare studier har gjorts i andra länder och på flera branscher. Nyckelord: CSR, GRI, hållbarhetsrapportering, indikatorer, sektorer, tid / Abstract Title: Sustainability reporting- A descriptive study on differences between the financial and industrial sectorLevel: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Amanda Johansson och Josefin WerkmästerSupervisor: Fredrik Hartwig Date: 2018 – January Aim: The aim of this study is to investigate the differences in sustainability reporting between companies in the industrial sector and the financial sector in Sweden based on economic, environmental and social indicators and to investigate whether there has been any change over time. Method: In this study, a positivist research philosophy is assumed with a deductive approach. The study is quantitative and secondary data in the form of sustainability reports have been collected from companies' websites. A longitudinal design has been used where data from 2012 and 2016 have been reviewed. Result & Conclusions: The study's results show that sustainability reporting differs between the industry and the finance sector. The result also shows that there has been a change in reporting over time. Suggestions for future research: Future studies could investigate other sectors and limit themselves to one size. It could also be a study focusing on causal relationships to see what the differences may be. Contribution of the thesis: The contribution of the study is that it compares the differences between only two sectors in the Swedish market since previous studies have been conducted in other countries and in several industries. Key words: CSR, GRI, sustainability reporting, indicators, sectors, time.

Ett nytt EU-direktiv gällande hållbarhetsredovisning omfattar sedan 1 januari 2017 fler företag än tidigare, vilket leder till ett förändringsarbete hos större företag. Byggbranschen har stor inverkan på samhällets hållbarhet och därför finns ett behov av att implementera direktivet genomgående i dessa verksamheter. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur större företag går tillväga vid införandet av lagkrav gällande hållbarhetsrapportering. Vidare blir syftet även att identifiera olika motiv som kan finnas vid val av resultatindikatorer, utöver att lagkrav gör det nödvändigt. En kvalitativ studie har genomförts med empiri i form av semistrukturerade intervjuer. Valet av forskningsstrategi resulterade i en fallstudieorienterad metod av ett flertal företag. Respondenter från Derome AB, Bygg Z AB, HSB och SEHED Byggmästargruppen AB har medverkat i studien. I teoriavsnittet presenteras lagen om hållbarhetsrapportering, internationella regelverk, motivorienterade metoder, teorier kring resultatindikatorer och förändringsarbeten. Utifrån studien framgick att samtliga företag befann sig i ett tidigt stadie av hållbarhetsrapporteringen och därför hade inte resultatindikatorer valts, istället identifierades fokusområden. Slutsatsen resulterade därmed i att det fanns externa likväl som interna motiv till valda fokusområden. Exempel på motiv som framkom var konformitet med lagar och regler, intressentperspektivet och att spåra framsteg mot uppsatta mål. Företagens bakgrund och kunskaper varierade då de hade olika erfarenhet av hållbarhetsrapportering innan det nya lagkravet infördes. Studien identifierade likheter i företagens implementering av hållbarhetsrapporterna i form av att förändringsarbetet för närvarande sker avsiktligt, centraliserat och ledningsstyrt. Skillnader i implementeringen identifierades bland annat i företagens kommunikation, typ av arbetssätt och val av regelverk.

Allt fler företag väljer idag att hållbarhetsrapportera. En av anledningarna till detta kan vara att de ser det som en nödvändighet att vara transparenta för att behålla eller skapa legitimitet. Det har dock visats sig att företag många gånger är rädda att redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten ska leda till att de förlorar legitimitet om aspekterna inte visar sig vara i linje med vad som av samhället anses korrekt. Trots osäkerheten kring detta är tidigare studier om hur företag faktiskt redovisar just negativa aspekter få. Där vill denna studie bidra till forskningsfältet genom att (1) identifiera vilka legitimitetsstrategier företag noterade på Large Cap använder sig av vid redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten (2) kartlägga i vilken utsträckning dessa legitimitetsstrategier används och (3) analysera och pröva samband mellan storlek, synlighet i media, branschtillhörighet samt rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. En totalundersökning företag noterade på Stockholmsbörsen Large Cap som hållbarhetsrapporterar enligt GRIs riktlinjer genomfördes för att besvara studiens syfte. Studien visar att företag noterade på Large Cap främst använder sig av verkliga legitimitetsstrategier där syftet är att vilja förändra något. Vidare framkommer att ytterligare en legitimitetsstrategi, kontrollerbarhetsrationalisering, förekommer bland de minsta och största företagen. Det framkommer även att det finns ett samband mellan storlek samt synlighet i media och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Däremot pekar studien i riktning mot att det inte förekommer något samband mellan branschtillhörighet eller rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Överlag tyder studiens resultat på att företag noterade på Large Cap ligger i framkant gällande redovisning av negativa aspekter men att det kan finnas andra förklaringar till användningen av legitimitetsstrategier, exempelvis land, som ytterligare skulle behöva studeras.