Syfte: Hållbarhet blir mer och mer betydelsefullt i vår värld och investerare vill satsa på hållbara företag där pengarna arbetar för goda syften. Ett sätt att mäta hållbarhet är ESG-betyg, där företagen av värderingsföretag bedöms utifrån kriterier inom miljö, social hållbarhet och ägarstyrning. Utsläpp av växthusgaser och koldioxidutsläpp ses som relevanta mått att mäta hållbarhet med kopplat till miljö-delen av ESG-betyget. Ett problem som diskuteras är ESG-betygens tillförlitlighet. Forskning visar att större företag får högre ESG-betyg trots att de inte alltid har en bättre hållbarhetsprestation. Detta fenomen menar vi även kan appliceras på företagens verksamhetsålder. Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan företags verksamhetsålder och deras nivå av hållbarhet mätt genom ESG-betyg och koldioxidutsläpp. Metod: Denna kvantitativa tvärsnittsstudie kommer utifrån positivismen att bedrivas med ett deduktivt synsätt. Utifrån positivismen kommer studien även utgå ifrån objektivismen, de variabler och mått som är kopplade till i studien använda begrepp. Urvalet består av 4 277 globala företag med inrapporterade hållbarhetsrapporter år 2022 och sekundärdatat är inhämtat från databasen Thomson Reuters Eikon. Dataanalyserna gjordes i statistikprogrammet SPSS. Resultat & Slutsats: Studien visar på ett signifikant negativt samband mellan verksamhetsålder och ESG-betyg, äldre företag tenderar alltså ha ett sämre ESG-betyg. Studien visar även på ett signifikant positivt samband mellan verksamhetsålder och koldioxidutsläpp. Yngre företag tenderar alltså enligt denna studie att släppa ut mindre koldioxid i förhållande till sin storlek. Examensarbetets bidrag: Hållbara investeringar är viktigare än någonsin och ESG-betyg är ett sätt att mäta företags hållbarhet. Det är därför relevant att öka kunskapen kring vad som påverkar dessa betyg, och hur tillförlitliga de kan anses vara. Denna studie bidrar med kunskap kring huruvida verksamhetsåldern påverkar ESG-betyget och om detta stämmer överens med företagens faktiska hållbarhetsprestationer i form av koldioxidutsläpp. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning skulle kunna vara att göra en mer omfattande studie som innefattar flera år där man kan studera företagens utveckling. Ett annat förslag är att studera varje del i ESG-betyget mer ingående för att undersöka om det finns skillnader mellan de olika delarna. / Aim: Sustainability is becoming more and more important in our world and investors want to invest in sustainable companies where the money works for good purposes. One way to measure sustainability is ESG ratings, where the companies are assessed by valuation companies based on criteria within the environment, social sustainability and governance. Emissions of greenhouse gases and carbon dioxide emissions are seen as relevant metrics to measure sustainability linked to the environmental part of the ESG rating. One problem that is discussed is the reliability of ESG ratings. Research shows that larger companies receive higher ESG ratings even though they do not always have a better sustainability performance. We believe this phenomenon can also be applied to the business age. The purpose of this study is to explain the relationship between companies' business age and their level of sustainability, measured by ESG ratings and level of carbon dioxide emissions.  Method: Based on the positivistic research philosophy, this quantitative cross-sectional study is conducted with a deductive approach. The study is also conducted with the objectivism philosophy and the variables and measures used in the study. The selection consists of 4 277 global companies with reported sustainability reports in 2022 and the secondary data is obtained from the Thomson Reuters Eikon database. The data analyzes were done in the statistical program SPSS.  Result & Conclusions: The study shows a significant negative correlation between the age of the business and ESG rating. Older companies tend to have a lower ESG rating. The study also shows a significant positive correlation between business age and carbon dioxide emissions. Younger companies tend, according to this study, to emit less carbon dioxide in relation to their size.  Contribution of the thesis: Sustainable investments are highly relevant today and ESG ratings are a way to measure companies’ sustainability. It is therefore relevant to learn more about what affects these grades. This study does this by increasing the knowledge about how the age of the business affects ESG ratings and whether it is consistent with the companies' actual sustainability performance.  Suggestion for future research: Suggestions for further research could be to do a more extensive study that includes several years where you can study the development of the companies. Another suggestion is to study each part of the ESG rating in more detail to investigate whether there are differences between the various parts.

In society today, there is a great focus on sustainability and that companies should contribute to sustainable development. One way to do this is through transparency between the company and its stakeholders regarding how they work on these important issues. This is done through sustainability reports that can be designed in different ways, but this study focuses on those that follow the Global Reporting Initiative, which is the dominant framework globally.   Prior research has shown mixed conclusions regarding GRI and its usefulness. In these, both positive and negative aspects of the framework have been highlighted. This study examines what and how high and low ranked businesses based on SBI report to study the usefulness of GRI. In addition, various theories will be used to examine what may be the reasons for the similarities and differences between the groups. This result is also related to prior research that studied sustainability reporting in connection with the selected theories.   The study was conducted as a method where qualitative data was quantified through a quantitative content analysis. The sustainability reports of 32 companies were reviewed based on their GRI-index and data was then statistically tested using Chi-square-tests and a Fisher's exact test. The study shows that there is no significant difference in what the high and low ranked businesses report. This difference applies to the total number of indicators as well as within the different series, economic, environmental and social. Regarding how the companies report, the study shows that the low ranked businesses are more likely to report indicators for which they do not meet the requirements, this result is also statistically significant. The reasons for the similarities and differences that were identified can be discussed in relations to institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory.

Denna uppsats syftar att undersöka om implementeringen av ÅRL 6 kap 10–14 §§ införräkenskapsåret 2017 har bidragit till en mer högkvalitativ hållbarhetsrapportering i Sverige. Ettslumpmässigt urval av 43 företag på den svenska marknaden tas fram. Företagen omfattas avlagens kriterier år 2016 och år 2017 samt upprättar frivilliga hållbarhetsrapporter år 2016. Viaen innehållsanalys bedöms och jämförs de två åren med hjälp av ett poänggivande index, vilketär utformat efter lagens kriterier och mäter rapporternas kvalitet. Resultatet visar engenomsnittlig ökning i poängen år 2017 vilket indikerar att implementeringen av lagen harbidragit till en ökning av kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen. Studiens resultat är generelltöverensstämmande med tidigare forskning.

Hållbarehtsrapportering har blivit allt vanligare för att möta de hållbarhetsutmaningar samhället står inför och i takt med det ökar även behovet av reglering för att möta intressenternas krav på transparent, trovärdig samt tillförlitlig hållbarhetsinformation. EU släpper därför ett nytt direktiv, CSRD, som skärper hållbarhetsrapporteringen och ställer krav på extern granskning. CSRD medför att allt fler företag inom Europa kommer omfattas av lagstadgad hållbarhetsredovisning, från 12 000 bolag till 50 000 bolag vilket belyser att hållbarhetsrapporter som ska revideras kommer öka i antal. Rapporterna kommer även som en effekt av CSRD att öka i sin omfattning. Direktivet ställer därmed krav på revisionsbranschen som ska genomföra dessa externa granskningar som ökar både i antal samt omfattning.  En hållbarhetsrapport och finansiell rapport skiljer sig åt, där den förstnämnda inte är underbyggd av dubbel bokföring samt innehåller större del kvalitativ information. Därför är det intressant att undersöka hur revisorerna kommer möta förändringen med att granska större mängd kvalitativ information än tidigare. Syftet med studien är att studera vilken påverkan det nya EU-direktivet CSRD har på revisionsbranschen. En kvalitativ forskningsansats genom intervjuer med specialister inom hållbarhetsrevision samt CSRD har använts för att lyckas uppfylla studiens syfte. Resultatet av studien visar att revisionskåren som helhet måste ställa om från att ett mindre antal revisorer insatta inom hållbarhet arbetar med denna typ av granskning till att alla revisorer ska kunna utföra arbetet och granskningarna. Studiens slutsats blir därför att revisionsbranschen aktivt arbetar med att möta det nya direktivet genom att fler revisorer utbildas, anställs och förbereds inför CSRD. / Sustainable reporting has become increasingly common to meet the sustainability challenges facing society and in line with this, the need for regulation to meet stakeholders' demands for transparent, credible and reliable sustainability information also increases. The EU is therefore releasing a new directive, CSRD, which tightens sustainability reporting and requires external review. CSRD means that more companies in Europe will be covered by statutory sustainability reporting, from 12,000 companies to 50,000 companies, which highlights that sustainability reports to be audited will increase in number. The reports will also increase in scope as an effect of CSRD. The directive thus places demands on the audit industry to carry out these external audits, which are increasing both in number and scope.  A sustainability report and financial report differ, where the former is not supported by double entry bookkeeping and contains a larger amount of qualitative information. Therefore, it is interesting to investigate how the auditors will respond to the change by reviewing a larger amount of qualitative information than before. The purpose of the study is to investigate the impact of the new EU directive CSRD on the audit industry. A qualitative research approach through interviews with specialists in sustainability auditing and CSRD has been used to succeed in fulfilling the purpose of the study. The results of the study show that the audit profession as a whole must switch from a smaller number of auditors familiar with sustainability working with this type of review to all auditors being able to perform the work and audits. The study therefore concludes that the audit industry is actively working to meet the new directive by educating, hiring and preparing more auditors for CSRD.

Samhällets intresse för hållbarhet har vuxit under de senaste decennierna och det har kommit att ställas stora krav på företags hållbarhetsrapportering. I Sverige är hållbarhetsredovisning lagstadgat för stora företag och regleras av årsredovisningslagen. Årsredovisningslagen redogör bland annat för två möjligheter för företag att publicera sin hållbarhetsrapport, integrerat i årsredovisningen eller som en från årsredovisningen skild rapport. Tidigare forskning har fokuserat på integrerad rapportering på den sydafrikanska marknaden och där är forskningen enig och menar att integrerad rapportering har ett positivt förhållande till företagsvärde. Liknande forskning på den asiatiska marknaden finner inget samband mellan integrerad rapportering och företagsvärde. Denna studie undersöker hur hållbarhetsrapportens form, integrerad respektive separat, påverkar företagsvärdet på den svenska marknaden. Studien består av 313 observationer på Nasdaq Stockholm under åren 2017, 2018 och 2019. Vi finner inget signifikant samband mellan formen på hållbarhetsrapporten och företagsvärde, vilket antyder att intressenter på den svenska marknaden är indifferenta gällande hållbarhetsrapportens form.

Företag har under årens gång fått en ökad press från samhället att börja ta ett större samhällsansvar. De aktiviteter som företag gör för att ta sitt samhällsansvar kan organiseras med hjälp av att företag också arbetar med hållbarhetsredovisning vilken ligger till grund för när företag kommunicerar sina hållbarhetsaktiviteter med en hållbarhetsrapport. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på effekter av företags hållbarhetsaktiviteter medan mindre forskning har utförts om själva effekterna av att företag rapporterar om sina hållbarhetsaktiviteter. Det som har framkommit av tidigare forskning är att företag genom att kommunicera sin hållbarhetsredovisning kan bygga upp sin företagsidentitet, konkurrens­kraft, legitimitet samt sin relation till både intressenter och samhället. Företag har de senaste åren genomgått flera kriser på grund av händelser i omvärlden och forskning har då kommit fram till att företags absorptionsförmåga och förmåga att förändra sig samt att agera snabbt under kriser är avgörande för företags prestation och överlevnad. Forskning om krishantering lyfter fram behovet av att vara proaktiv för att hantera kriser vilket leder fram till denna studies syfte att undersöka synen på om hållbarhetsredovisning kan vara ett användbart verktyg för företag före och under en kris. Utifrån studiens syfte har den teoretiska referensramen inkluderat intressentteorin, företags absorptionsförmåga, legitimitets­­teorin samt teori om krishantering.   Med en kvalitativ metod har data insamlats genom semistrukturerade intervjuer och respondenterna omfattar yrkeskategorierna extern redovisningskonsult, revisor samt rådgivare där alla i varierande grad rådger företag om hållbarhetsredovisning. Empirin har analyserats genom tematisk analys och utifrån den visar studiens resultat och slutsatser på att hållbarhetsredovisning går att koppla till företagsidentitet och hur företag vill ses av intressenter och samhälle samt att den kan användas som ett kommunikationsverktyg för att hantera och förebygga kriser relaterade till företags förtroende och rykte. Vidare kan hållbarhetsredovisning användas av företag som ett slags lednings- eller styrdokument för att hantera förändring samt bidra till att öka företags resurser exempelvis genom konkurrens­fördelar när det gäller att attrahera kompetens och ta vara på affärsmöjligheter. Studien visar även en indikation på att företag kan använda hållbarhetsredovisning på ett proaktivt sätt som ett kris- och riskhanteringsverktyg för att upptäcka risker och bibehålla kontroll under kriser. Slutligen framkommer att strategiskt arbete med hållbarhets­redovisning tillsammans med företags absorptionsförmåga kan göra företag mer motståndskraftiga under kriser.

SAMMANFATTNING  Titel: ESG-betyg och aktievärde: En kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan ESG-betyg och aktievärde. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Malin Printz och Oskar Karlsson  Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari - 2024 Syfte: Företagens hållbarhetsarbete har blivit ett aktuellt ämne på senare år. Denna studie baseras på tidigare forskning om hur ESG-betyg påverkar företagens aktievärde. Tidigare forskning har gett varierande resultat med både negativa och positiva samband, vilket har motiverat behovet av ytterligare undersökningar inom ämnet. Syftet med uppsatsen är att analysera hur ESG-poäng påverkar företagens aktievärdering. Metod: Studien har en positivistisk utgångspunkt med ett objektivistiskt ontologiskt perspektiv. En deduktiv ansats har tagits där teori inom området prövas genom kvantitativ metod. Utifrån teori har en hypotes tagits fram som sedan prövas empiriskt med hjälp av datainsamling. I denna studie tillämpas en tvärsnittsdesign där en uppsättning mätbara data från flera företag samlas in vid en specifik tidpunkt. Empiriska data hämtades från 1800 europeiska företag för räkenskapsåret 2023 genom den sekundära databasen Refinitiv Eikon. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Inget samband hittades mellan ESG-poäng och aktievärde. För att förklara studiens resultat gick stöd att finna i teorin om den Effektiva Marknads hypotesen.Examensarbetets bidrag: Detta är en av få studier som använder P/E som mått för marknadsvärde i relation till ESG vilket kompletterar tidigare forskning som använt andra mått. Det finns inte så mycket forskning inom området då det utvecklats mycket på senare år. På så sätt kan denna studie bidra ytterligare. Det finns inte heller så många studier som utgått från data i sådan närtid. Denna forskning har utgått från data så sent som 2023 vilket är intressant för att se om det förändrats jämfört med tidigare år. Detta gör även studiens resultat mycket högaktuellt. Förslag till fortsatt forskning: Använda ett annat mått för marknadsvärde, såsom Market to Book eller Tobins Q för att se om de fångar ett samband mellan ESG och aktievärde. Genomföra en longitudinell studie för att undersöka om sambandet mellan ESG och aktievärde utvecklas över tid, särskilt med tanke på den långsiktiga effekten av hållbarhetsarbete. Utforska ESG-poängens påverkan på aktievärde över olika världsdelar för att bättre förstå hur geografisk kontext påverkar resultatet alternativt göra en djupare analys av resultaten inom varje land för att förstå hur nationella regleringar och marknadsförhållanden kan påverka sambandet. Sektorspecifika analyser för att undersöka om sambandet mellan ESG och aktievärde varierar över olika branscher.  Nyckelord: ESG, CSR, ESG-betyg, aktieavkastning, ESG-investeringar, hållbarhetsrapportering, aktieägarvärde, aktievärde och finansiell utveckling.

This study aims to explore the future of sustainability reporting in emerging economies. The purpose is to better understand factors influencing sustainability reporting and its practice. Stakeholders' interest in sustainability has seen a rise in recent years. The study employed a qualitative research design, where sustainability reports and disclosures and semi-structured interviews were used to gather data for the thematic analysis. The study's finding reveals a variation in approach to the sustainability reporting practice in the Bangladeshi clothing industry, especially in how they are disclosed, where most sustainability reports produced are limited to financially involved stakeholders. NGOs like the BGMEA play an influential role in how sustainability reporting is practiced in the Bangladeshi clothing industry. Challenges that were revealed from this study were the profit-driven focus of the sustainability reporting practice, resource constraints within the companies, and lack of guidelines and expertise. The findings contribute to understanding sustainability reporting in the clothing industry in Bangladesh and suggest avenues for further research and development opportunities in reporting practices.

En av de största bristerna i företags hållbarhetsrapportering är upplysningar om mänskliga rättigheter, samtidigt finns det ett allt större tryck från investerare att företag ska respektera mänskliga rättigheter längs hela värdekedjan. Vidare har majoriteten av de studier som undersöker vilken påverkan olika typer av hållbarhetsupplysningar har på investerare, undersökt det ur ett professionellt investerarperspektiv. Icke-professionella investerare får dock allt större inflytande och det är därför intressant att undersöka hur information om mänskliga rättigheter och dess utformning påverkar denna grupps beslutsfattande. Denna studie undersöker detta genom en experimentstudie. Studien är utförd i Sverige på ekonomistudenter och har 340 deltagare. Resultatet i studien tyder på att icke-professionella investerares prestationsbedömning och investeringsbeslut i företag påverkas av människorättslig information, främst om information är negativ och presenteras på ett numeriskt sätt.

Under de senaste åren har hållbarhetsredovisning i allt större utsträckning blivit reglerad. Denna studie undersöker hur svenska företags hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningar förändrats efter införandet av EU:s direktiv 2014/95/EU med efterföljande implementering i svensk lag. För att undersöka detta används innehållsanalys baserat på CONI-modellen samt statistisk analys. Studiens urval är begränsad till företag som uppfyller lagkraven för obligatorisk hållbarhetsredovisning och som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studiens resultat visar att hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningen totalt sett har blivit mer djupgående och förklarande i samband med att lagstadgad reglering har införts. Innehållet av miljö- och socialt relaterad information har förbättrats men andra delar har inte signifikant förändrats. Vi kan inte heller se någon signifikant förändring av den totala kvantiteten hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningar. Sammantaget indikerar studiens resultat att lagen uppfyller syftet att förbättra innehållet i hållbarhetsrapportering.