Indikatorer har blivit ett effektivt hjälpmedel för företag att mäta hållbarheten av verksamheten och presentera företagens arbete inom ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Därmed har denna studie utformats med syftet att kartlägga vilka sociala och miljömässiga indikatorer, samt antal, som företag på Stockholmbörsen valt att rapportera. Vidare är syftet att undersöka huruvida faktorer som företagsstorlek och bransch har påverkan på antalet och typen av indikatorer som nämns i företagens rapporter. Denna studie klassificeras som dokumentstudie och tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Populationen utgörs av 76 företag som är listade på Nasdaq OMX Stockholm som rapporterar utifrån ramverket GRI. Insamlingen av data har skett utifrån företagens årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Deskriptiva analyser har tillämpats för att undersöka mängden och frekvensen av rapporterade indikatorer. Regressionsanalyser har genomförts i programmet SPSS för att se om det förekommer några samband mellan antal indikatorer och faktorerna företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studiens resultat presenteras i tabeller och under analysen har resultaten jämförts mot både den praktiska och teoretiska referensramen samt mot tidigare forskning. Studiens resultat visade en stor spridning gällande antal indikatorer som företagen väljer att rapportera samt att fler sociala indikatorer rapporterats än miljömässiga. Dessutom visade regressionsanalysen ett samband mellan antal indikatorer som företagen rapporterar och branschtillhörighet. Branscherna basmaterial och konsumtion rapporterar flest indikatorer medan finans- och sjukvårdsbranscherna rapporterar minst antal. Det erhölls inget positivt samband mellan företagsstorlek och antalet indikatorer.  Eftersom denna studie endast innefattar svenska företag och ser till ett år vore det av intresse att jämföra mängden indikatorer som rapporteras mellan olika länder samt att se eventuell förändring av hållbarhetsrapportering över en längre tid. / Indicators have been an efficient tool for companies to measure the sustainability of the business and present their work within economy, environmental and social questions. Therefore, this study has been designed with the aim to identify the type and quantity of social and environmental indicators reported by companies on the Stockholm Stock Exchange. Furthermore, the purpose is to examine whether factors such as company size and industry type have an impact on the number and type of indicators mentioned in the companies' reports. This study is classified as a document study and applies a quantitative method and a deductive research approach. The population consists of 76 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which reports are based on the GRI framework. The collection of data was based on the company's annual report and sustainability reports. Descriptive analyzes were applied to investigate the amount and frequency of reported indicators. Regression analysis was conducted in the SPSS program to see if there is any correlation between the number of indicators and factors as company size and industry type. The study results are presented in tables and the analysis results have been compared with both the practical and the theoretical framework and the previous research. The result that emerged from the study showed that more social indicators are reported than environmental indicators and there is big variation when it comes to the number of indicators that companies choose to report. In addition, regression analysis showed a positive correlation between the number of indicators which companies report, and industry type. Industries like basic materials and consumption report the most indicators while the financial and healthcare industries reported the fewest. The study showed no positive correlation between company size and the number of indicators. Because this study is only performed on Swedish companies and is specified on one year, it would be of interest to compare the number of indicators reported between countries and to see change in sustainability reporting over time.

Since 2016-12-31, big companies in Sweden must report their sustainability work according to Amendment (2016:947) to the Annual Account Act (1995:1554). This makes the sustainability reports easier to compare, and also easier to see which companies that practice sustainability. The amendment will be reflected in the annual reports stating from the fiscal year 2017, which makes it a relevant area of research. Except legal requirements, there are also economical and business related incentives which drives companies to report their sustainability work (Prop. 2015/16:193). Hence, companies take action incorporating sustainability work into their strategy and control systems (Zollo et al., 2009). However, there are challenges in developing and implementing such strategies. The lack of empirical studies on how to implement sustainability in an organization lays the foundation of this study and its research question; How is sustainability work practically implemented in an organization? The purpose of the study is to create an understanding of the implementation of sustainability work in an organization. Hence, a guide for interviews along with an analytical framework was constructed from institutional theory. They were used in a case study of Axis Communications AB to identify keywords that can be used when implementing sustainability work in an organization. The keywords identified was; Business culture, Awareness, Control systems, Goals, and Sustainable economics. Also, the study shows that if norms and routines go along with the formal structure of the organization, when it comes to sustainability work, it is possible for the formal structure and institutional structure to be loosely coupled. However, the implementation process might be smoother if underlying thought and values of the coworkers goes along with those of the organization. The result of the study contributes with theoretical knowledge of how sustainability work is implemented to an organization even though the cognitive structure is loosely coupled. The keywords contribute with being practical applicable since they can be used by companies who wants to implement sustainability to their daily work routines. They also ads knowledge which contribute with theoretical implications. The analytical framework that was developed can be used as a foundation for future studies of phenomenon, based on institutional theory.

Sammanfattning Titel: Företagsstorlek och ESG-betyg Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Anton Samuelsson och Inga Kemi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 – Januari Syfte: ESG-betygen spelar en nyckelroll som den vanligaste proxyn för hållbarhetsprestation inom hållbar finansiering. Tidigare studier visar dock att företag har incitament att vara kreativa med hållbarhetsupplysningar, som ligger till grund för ESG-betygen. Incitamenten kan överföras till företagsstorlek då större företag möter en högre press från samhället att vara hållbart ansvarstagande. Om företagens storlek är positivt relaterad till ESG-betyget behöver det också åtföljas av motsvarande förändring i hållbarhetsprestation. Återspeglar inte ESG-betygen hållbarhetprestationen riskerar kapitalet att fördelas mot icke-hållbara företag. Syftet med denna studie är därför att förklara sambandet mellan företagsstorlek och ESG-betyg. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och en longitudinell design som genomförts med data på ett urval bestående av 5 658 publika företag vilka erhållit ESG-betyg mellan åren 2015-2019. Studien baseras på sekundär data inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att företagens storlek har ett positivt samband med ESG-betyget. Studiens resultat visar vidare att det positiva sambandet inte åtföljs av en ökad grad av hållbarhet. Således drar studien slutsatsen att ESG-betyget inte fungerar optimalt och är i behov av en snabb modifiering. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger information till investerare som vill investera i hållbara företag. Eftersom ESG-betyget inte återspeglar hållbarhetsprestationen bör inte investerare förlita sig på ESG-betyget i investeringsbesluten. Studiens resultat ger också information till mätinstituten som tillhandahåller ESG-betyg. Då studien visar att det förekommer företagsstorlek-bias kan åtgärder göras för att få ESG-betyget att fungera mer korrekt. Studiens resultat ger vidare information till forskningen inom ESG-betygen. Detta genom att påvisa hur sambandet ser ut i verkligheten. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att göra en liknande undersökning, men som innefattar fler mätinstitut som tillhandahåller ESG-betyg. I denna studie används miljödimensionen som proxy för datatillgänglighet och hållbarhet. Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om detta också är applicerbart inom dimensionerna samhälle och företagsstyrning. Nyckelord: ESG-betyg, företagsstorlek, hållbarhetsrapportering, hållbarhetsredovisning, SRI / Abstract Title: Company size and ESG ratings Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anton Samuelsson and Inga Kemi Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 – January Aim: Investors play an important role in the global sustainability goals by allocating capital to sustainable companies. Previous research, on the other hand, shows that companies have incentives to be creative with sustainability information, which ESG ratings are largely based on. These incentives can be applied to company size. Larger companies face a higher pressure from society to be sustainably responsible. If the size of the companies is positively related to the ESG rating, it also needs to be accompanied by corresponding change in sustainability performance. If the ESG rating does not reflect sustainability performance, capital risks being allocated to non-sustainable companies. The purpose of this study is therefore to explain the relationship between company size and ESG ratings. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study uses a quantitative strategy and a longitudinal design implemented with data of a sample consisting 5 658 unique companies that have received ESG ratings, in the years 2015-2019. The study uses secondary data collected from the database Thomson Reuters Eikon. The data have been analyzed in the statistical software package called SPSS.  Result & Conclusions: The results indicate that company size has a positive relationship with the ESG rating. The results indicate that the positive relationship does not attend on a higher level of sustainability. Thus, the study concludes that ESG rating does not function optimally and is in need of a quick modification Contribution of the thesis: The result provides information for investors interested in investing in sustainable companies. Since the ESG rating does not reflect the sustainability performance, investors should not rely on the ESG-rating in the investment decision. The result also provides information to the rating agencies which provide the ESG-ranking. As the study indicates that there exists a company size bias, actions can be taken to correct the ESG-ranking. The result of this study also provides information to the research field of ESG ratings. Suggestions for future research: A suggestion for further studies is to conduct a similar research but include other rating agencies of ESG ratings. A suggestion for further studies is to investigate if this also is applicable in the social and governance dimensions. Key words: ESG-rating, company size, sustainability reporting, sustainability disclosure, SRI

Hållbarhetsrapporter utförs årligen av företag i enligt svensk lag. Rapporten kommunicerar hur företagens hållbarhetsarbete har genomförts under det senaste året. Detta innebär att företag ges utrymme att presentera sitt hållbarhetsarbete och på så sätt välja hur budskapet ska kommuniceras. Det är dock inte givet att det uttryckta budskapet nödvändigtvis är det som är av intresse, utan vad som är det underliggande budskapet. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har varit teori som behandlar hållbarhetskommunikation tillsammans med en fördjupning av moraliska känslor av stolthet och skuld. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag kommunicerar underliggande känslor kring stolthet och skuld i sin hållbarhetsrapportering, och hur kommunikationen om hållbarhet påverkar gestaltningen av företags hållbarhetsarbete. Detta genom att svara på forskningsfrågorna: hur kommunicerar företag underliggande känslor av stolthet i hållbarhetsrapporter​, hur kommunicerar företag underliggande känslor av skuld i hållbarhetsrapporter samt hur bidrar denna kommunikation av känslor till gestaltningav företagets hållbarhetsarbete? En form av netnografisk undersökning genomfördes på hållbarhetsrapporterna med hjälp av nyckelord. Utifrån denna undersökning identifierades flertal sammanhang där stolthet och skuld kunde utläsas. Resultaten bearbetades sedan genom innehållsanalys, vilket möjliggjorde eftersökningar av mönster samt tolkningar av det underliggande kommunicerade budskapet. Samtliga företag visade efter analys på underliggande känslor av stolthet och skuld med varierande grad av övermodig stolthet och autentisk stolthet, samt både skuld med och utan spår av empati. Analys av resultat medförde slutsatsen att tolkningen av företagens hållbarhetskommunikation är komplex. Gestaltning av underliggande känslor genom kommunikation av hållbarhetsarbete påverkar hur budskapet kring hållbarhet uppfattas. / Sustainability reports are carried out annually by companies according to Swedish accounting law. The report communicates how companies sustainability work has been performed during the past year. This facilitates the companies to present their sustainability work and thus to choose how the message is to be communicated. However, it is not given that the expressed message is necessarily what is of interest, but what lies beneath the message. The theoretical background for this essay has been theory which processes sustainability communication along with a deepening of moral feelings of pride and guilt. The purpose of this study has been to examine how companies communicate underlying feelings of pride and guilt in their sustainability reporting, and how the communication of sustainability affects the perception of the companies' sustainability work. This by answering the research questions: how does underlying themes of emotions show pride in companies' sustainability reporting ,how does underlying themes of emotions show guilt in companies´ sustainability reporting and how does this communication of emotions contribute to the figuration of the company’s sustainability work? A form of netnographic survey was conducted on sustainability reports using keywords, which resulted in several contexts where pride and guilt could be found. The results were then processed through content analysis, which allowed the search for patterns and to interpret the underlying communicated message. By analysis, all companies showed underlying feelings of pride and guilt, with varying degrees of hubristic pride and authentic pride, as well as guilt with and without traces of empathy. Discussion of results and analysis accounted in the conclusion that the interpretation of companies' sustainability communication is complex. The figuration of underlying emotions through communication of sustainability affects how the message of sustainability is perceived. This report is written in Swedish.

Intresset för hållbar utveckling har ökat under de senaste decennierna och likaså intresset hos företag i form av Corporate Social Responsibility (CSR) och hållbarhetsrapportering. Detta ökade engagemang leder till att företag behöver utveckla ett effektivt hållbarhetsarbete samt verksamma hållbarhetspolicys inom företaget. Däremot kan det vara svårt att säga hur väl de principer som fastställts i arbetet med CSR förankras internt inom företag.   Problemet som studien undersöker är hur information om CSR sprids internt inom en organisation och vilka effekter informationskällorna får med hänsyn till de anställdas medvetenhet om och involvering i CSR-arbetet. En bransch som tidigare forskning menar redovisar minst icke-finansiell information är försäkringsbranschen. Syftet med studien är att beskriva hur försäkringsföretag arbetar med och informerar organisationen om CSR-beslut med fokus på hur hållbarhetsarbetet sprids och förankras inom organisationen. Genom att analysera hur olika led inom en organisation får information om CSR vill studien skapa förståelse över förankringen av CSR för att visa vilka interna effekter arbetet ger sett till anställdas medvetenhet och involvering.   Studiens metod är av kvalitativ karaktär med ett interpretativt synsätt. Genomförandet av studien har gjorts genom att undersöka tre försäkringsföretag. Intervjuer med hållbarhets-ansvariga och anställda på respektive försäkringsföretag har gjorts för att erhålla olika led inom organisationsstrukturens perspektiv på hur beslut om CSR kommuniceras och förankras inom organisationen.   Studien visar att samtliga försäkringsföretag arbetar med alla tre dimensioner av CSR, men lägger störst fokus vid den sociala och den miljömässiga dimensionen. Informationskällorna till CSR inom försäkringsföretag varierar beroende på vilken arbetsroll som besitts. Däremot är intranätet den främsta informationskällan som de anställda hittar information om företagets CSR-arbete. Intranätet innefattar dock en risk i att den anställda själv kan välja att inte åta sig informationen som finns tillgänglig. Detta resulterar till ett mindre engagemang och involvering i CSR-arbetet och är något som några respondenter till denna studie har visat. Samtliga respondenter i studien är medvetna om sitt företags CSR-arbete och engageras och involveras i dessa i olika utsträckningar beroende på vilket intresse de har för ämnet. Studien visar även att CSR-arbetet inom försäkringsföretag resulterar i interna effekter, det vill säga organisatoriskt engagemang, organisatorisk identifiering och organisatoriskt förtroende. Dessa effekter förstärks med hjälp av ett ansenligt CSR-arbete och innebär således att den anställde känner större organisatoriskt åtagande mot organisationen.

Företagande har nästan alltid cirkulerat kring att vara så kostnadseffektivt som möjligt såvälsom att vinstmaximera. Men under senare år har intresset för företags ansvarstagandegällande miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning ökat från både intressenter och aktieägare.Även fast insatserna rörande dessa frågor medför ökade kostnader för företagen, kan det ivissa fall vara lönsamt, eftersom bland annat kostnaden av eget kapital tenderar att minska. Vivar således intresserade att undersöka huruvida företags årsredovisningar och denmedföljande hållbarhetsrapporten har något informationsinnehåll för investerare, samt omdetta innehåll skiljer sig åt beroende på om företagen påvisar höga eller låga ESG-poäng. Föratt fastställa uppsatsens frågeställning undersöker vi handelsvolymen för företag listade påOMX Nasdaq Stockholm mellan åren 2017-2021. Vidare applicerar vi eventstudiemetodensom vårt val av metod för att upptäcka en eventuell förekomst av avvikelsevolym.Eventperioden sträcker sig mellan 1 dag före till 1 dag efter eventet, emedanestimeringsperioden tar plats 10 till 60 dagar före och efter eventet. Resultatet indikerar attföretags ESG-poäng inte verkar ha någon inverkan på avvikelsvolymen vid annonsering avårsredovisningen. / The fundamentals of business have almost always focused on the priority to be as costefficient as possible and to maximize profits. But during recent years there's been anincreasing interest from both stakeholders and shareholders, regarding companies’ actions onenvironmental, social and governance responsibility. Although it inflicts extra expenses forbusiness to address these issues, it can sometimes be beneficial, since for instance it canlower the cost of equity capital. Therefore we were interested in researching whether therelease of companies' full-year reports and the accompanying mandatory CSR-report, had anyinformation content for investors, and also whether the content differs between companieswith high and low ESG scores. To determine the issue of the thesis we decided to investigatethe trading volume of companies listed on OMX Nasdaq Stockholm between years2017-2021, and performed an event study as our choice of method to detect any abnormaltrading volume. The event period was set to 1 day before and after the event, whereas theestimation period took place 10 to 60 days before and after the event. The result indicates thatcompanies’ ESG score does not seem to have any effect on abnormal trading volume on dayof release.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att skapa förståelse för hur det miljömässiga innehållet i mejerikooperativet Arlas hållbarhetsrapport för 2021 påverkar unga konsumenters uppfattning om företaget med utgångspunkt i legitimitetsteorin. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv mejerikonsumenter. Insamlade data har sedan sammanställts genom en tematisk analys vilken har följt Braun och Clarkes (2006) upplägg. Resultat och slutsats: Studien visar att mejerikonsumenter påverkas positivt av den miljömässiga informationen som avslöjas i Arlas hållbarhetsrapport 2021. Ett flertal respondenter förändrade sina uppfattningar om företaget till det bättre efter upplästa citat. Några konsumenter ifrågasatte dock vissa måls rimlighet och trovärdighet då efterlevnad av hållbarhetsmål ansågs vara väsentligt. Samtliga nämnda slutsatser går i linje med vad som beskrivs i legitimitetsteorin.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse kring hur unga konsumenter upplever mejerikooperativet Arla utifrån företagets hållbarhetsrapport för 2021 och om den miljömässiga informationen därifrån bidrar till ökad legitimitet. Undersökningens resultat bidrar även med teoretisk kunskap vilken kan vidareutvecklas och ligga till grund för fortsatt forskning inom området. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att applicera samma tillvägagångssätt som använts i denna studie på andra branscher utanför mejeriindustrin. Det kan även vara av intresse att studera andra intressentgrupper för att sedan jämföra resultaten. Vidare kan studien breddas genom att ta hänsyn till fler perspektiv i hållbarhetsrapporten för att få in fler aspekter. / Aim: The purpose of this thesis is to create an understanding of how the environmental content of the dairy cooperative Arla’s sustainability report affects young consumers’ perceptions of the company based on the legitimacy theory.   Method: The study is based on a qualitative research method where data collection has taken place through semi-structured interviews with twelve dairy consumers. The collected data has then been compiled through a thematic analysis which has followed Braun and Clarke’s (2006) approach.   Result and Conclusions: The study shows that dairy consumers are positively affected by the environmental information revealed in Arla’s sustainability report 2021. Respondents emphasized that their perception of the company changed for the better after hearing the quotes. Some consumers questioned the reasonableness and credibility of certain goals, compliance with sustainability goals was considered essential. All conclusions relate to what is described in legitimacy theory.  Contribution of the thesis: The study contributes to an increased understanding of how young consumers experience the dairy cooperative Arla based on their sustainability report for 2021 and whether the environmental information from it contributes to increased legitimacy. The results from the study provided theoretical knowledge, which can be further developed in continued research. Suggestions for future research: A proposal for further research is to apply the same approach used in this study to other companies outside the dairy industry. It may also be of interest to study other stakeholder groups and compare the results. Furthermore, the study can be broadened by including more perspectives in the sustainability report to include more aspects.

Title: International standards in sustainability reports: The differences in applicationbetween the EU and the USA. Level: Bachelor Authors: Anna Wallberg & Sofia Lundgren Supervisor: Jan SvanbergDate: 2024 – January Background: Non-financial accounting and reporting is relevant in today's societybecause society has become more aware and involved in sustainability issues. Researchers and decision-makers have difficulty agreeing on what is essential in nonfinancial reporting, thus different methods have arisen from different directives, whichresult in complicated consequences. Purpose: To analyze information within non-financial reporting in the US, and examinedifferences in the use of methods. The study is based on GRI standards against SASB'sguidelines. Method: The study uses a quantitative method and a deductive approach to examinenon-financial information from the US. Results & Conclusion: Policies and objectives are equally essential between GRI andSASB, however, a difference can be detected in the substantial effects that are reported. The study found a clear contrast in the materiality of the non-financial reports, and theydepend on the direction the standardization organizations choose to focus on. Contribution: The study has contributed to the research area by showing that there arelarge differences in information, regarding the substantial effects in environmentalreporting regarding the non-financial reports. Continued research: One recommendation is to carry out an in-depth study, whichexamines the underlying factors why companies choose not to report all substantialeffects in their non-financial reports. Keywords: Corporate social responsibility (CSR), ESG, SASB, Global reportinginitiative (GRI), Sustainability reporting / Titel: Internationella standarder inom hållbarhetsrapporter: Skillnaderna inomtillämpningen GRI och SASB:s ramverk i USA Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wallberg och Sofia Lundgren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 - Januari Bakgrund: Icke-finansiell redovisning och rapportering är aktuellt i dagens samhälle pågrund av att samhället har blivit mer medvetet och involverad i hållbarhetsfrågor. Forskare samt beslutsfattare har svårt att enas om vad som är väsentligt inom ickefinansiell rapportering, därmed har olika metoder uppstått från skilda direktiv, somresulterar i komplicerade konsekvenser. Syfte: Att analysera upplysningar inom icke-finansiell rapportering i USA, samtundersöka skillnader inom användandet av metoder. Studien utgår från GRI-standarderkontra SASB:s riktlinjer. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats för attundersöka icke-finansiell information från USA. Resultat och slutsats: Policys och mål är likvärdigt väsentlig mellan GRI och SASB,dock kan skillnader upptäckas i de substantiella effekterna som påverkar och rapporteras. Studien upptäckte en tydlig kontrast när det gäller väsentligheten i de ickefinansiella rapporterna, och dessa beror på den inriktningstandardiseringsorganisationerna väljer att fokusera på. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet genom att visa attdet finns stora skillnader inom upplysningar, när det gäller de substantiella effekterna imiljörapportering beträffande de icke-finansiella rapporterna. Förslag till fortsatt forskning: En rekommendation är att uträtta en fördjupande studie,som undersöker de bakomliggande faktorerna till varför företag väljer att inte rapporteraalla substantiella effekter i sina icke-finansiella rapporter. Nyckelord: CSR, ESG, SASB, GRI, hållbarhetsrapportering

The new sustainability directive Corporate Sustainability Reporting Directive [CSRD] isdescribed as the biggest thing that has happened since International Financial ReportingStandards [IFRS] was implemented in the reporting world. A watered-down Non-FinancialReporting Directive [NFRD] will be given new strength through CSRD, which entails higherand stricter requirements for reporting companies to report sustainability information to, amongother things, improve comparability and credibility, and as a step on the way to equatingsustainability reporting with financial reporting. A common way of explaining CSRD at theagency is "GRI on steroids" as a synonym for the higher and more comprehensive requirementsof the directive.This study has been carried out as a case study and aims to create an understanding of auditfirms' perceptions regarding the new sustainability directive CSRD and how they prepare forimplementation. But also, how audit firms are involved in the interpretation and design of thedirective. More precisely, the study has been carried out as a case study of the audit firm KPMG.The purpose of the study has been achieved by first carrying out text analysis which consistedof, among other things, EU documents regarding CSRD, web pages and newspaper interviews.In addition to text analysis, an observation was also carried out which consisted of a webinarfrom European Accounting Association [EAA]. Finally, six interviews were conducted withsustainability experts from KPMG who have extensive knowledge in sustainable business andwho work proactively in the field. Institutional theory has been combined with the threedifferent methods to be able to produce analyses regarding agencies' perceptions about thedirective.In conclusion, the study demonstrates the impact of institutional pressures where there arepressures from different market players pulling in different directions. The institutionalpressures, which are exerted by for example the reporting companies, their stakeholders, andaudit firms, reflect the different players’ interests. Because of these pressures, KPMG needs toadapt its operations to the new directive in order to remain competitive on the market. KPMGis also involved in shaping what the final draft of the directive and the new standards will be,as they are part of the Förenade Auktoriserade Revisorerna [FAR] and the European FinancialReporting Advisory Group [EFRAG] that work to develop and interpret the directive. Becauseof this and the size of the firm, KPMG is able to exert pressure on the standard setters to shapethe final draft of the CSRD in accordance with KPMG’s interests.

Bakgrund: Under de två senaste decennierna har efterfrågan på hållbarhetsinformation ökat vilket har lett till införandet av tvingande reglering på hållbarhetsrapportering, exempelvis genom Direktiv 2014/95/EU. Till följd av tvingande hållbarhetsrapportering måste företag implementera hållbarhetsstyrning för att efterleva kraven på hållbarhetsrapportering.  Syfte: Syftet med studien är att förklara hur hållbarhetsstyrning i företag har påverkats till följd av tvingande reglering på hållbarhetsrapportering och hur hållbarhetsstyrning har påverkat rapporteringskvaliteten på hållbarhetsinformation. Metod: En kvantitativ metod genom innehållsanalys och kvasiexperiment ligger till grund för studien. Innehållsanalysen genomförs på tio svenska börsnoterade företags års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåren 2013–2022.  Resultat: Resultatet visar att tvingande reglering har ett positivt samband med hållbarhetsstyrning. Kulturella-, administrativa- och cybernetiska kontroller har haft störst ökning till följd av tvingande reglering. Vidare förekommer ett positivt samband mellan hållbarhetsstyrning och rapporteringskvalitet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen om sambandet mellan hållbarhetsstyrning och hållbarhetsrapportering. Vidare bidrar studien med metodologiskt bidrag genom ett konstruerat hållbarhetsstyrningsindex. / Background: Increasing demand for sustainability information during the last two decades has led to enactment of mandatory sustainability reporting, for example through Directive 2014/95/EU. As a result of mandatory sustainability reporting, companies must integrate sustainability management control systems to comply with reporting requirements.  Purpose: The purpose of this paper is to explain how sustainability management has been affected due to mandatory reporting on sustainability and how sustainability management has affected the quality of sustainability reporting. Research method: The study applies a quantitative method through content analysis and quasi-experiments. The content analysis is carried out on ten Swedish listed companies’ annual- and sustainability reports for the fiscal years 2013-2022. Results: The result shows that mandatory regulation has a positive relationship with sustainability management. Cultural-, administrative- and cybernetic controls have had the greatest increase due to mandatory regulation. Furthermore, there is a positive relationship between sustainability management and reporting quality.  Contributions: This study contributes to the literature on the relationship between sustainability management and sustainability reporting. It also makes a methodological contribution through a constructed sustainability management control index.