Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan förklara att svenska noterade SME frivilligt hållbarhetsrapporterar.   Metod: Den här studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod tillämpats genom en innehållsanalys och hypotesprövningar via en logistisk regressionsanalys. Data inhämtas från räkenskapsåret 2016 och består av både primärdata från företags årsredovisningar samt sekundärdata från databasen Retriever. Populationen i studien är 188 stycken noterade SME:s på segmenten Small- och MidCap på Nasdaq Stockholm varav det är 49 antal företag som hållbarhetsrapporterar.   Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att storlek spelar en viss roll till SME:s benägenhet att frivilligt hållbarhetsrapportera. Studien fann att det råder ett svagt positivt samband med statistisk signifikans mellan storlek och frivillig hållbarhetsrapportering bland företagen på segmentet SmallCap. Dessvärre fann inte denna studie någon statistisk signifikans för de oberoende variablerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad samt kontrollvariabeln bransch mellan dem och frivillig hållbarhetsrapportering.      Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag ger företagsledare hos noterade SME:s i Sverige en utökad kunskap om området och en insikt i hur olika faktorer kan ge en förklaring till att SME:s hållbarhetsrapporterar. Det teoretiska bidraget delger ett svar på syftet i studien och visar på att faktorn storlek till viss del kan förklara att noterade SME:s i Sverige frivilligt hållbarhetsrapporterar. Faktorerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad kan till skillnad från storlek inte förklara något då inga samband visats denna studie.    Förslag till fortsatt forskning: En begränsning är att det enbart var 49 stycken som hållbarhetsrapporterar av studiens population om 188 stycken företag från år 2016. Denna studie kodade sin beroende variabel med 1 om ett företag hållbarhetsrapporterar och med 0 om det inte gör det. En begränsning blir att det enbart går att se om de hållbarhetsrapportar eller inte efter de kriterier som studien har vid kodningen. Det vill säga att det inte går att urskilja hur mycket företagen hållbarhetsrapporterar.   Förslag till vidare forskning är att göra en ny studie när lagändringarna gällande stora företags tvång till hållbarhetsrapportering har fått effekt på dem som inte ställs under lagen, det vill säga mindre företag som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Förhoppningsvis blir det fler företag på segmenten Small- och MidCap som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Ett förslag är att utforma ett index med hjälp av en innehållsanalys för att kunna gradera dem efter hur mycket de hållbarhetsrapporterar. Dessutom gick denna studie till största del inte i linje med de utformade hypoteserna eller till stor del med vad den tidigare forskningen har visat, vilket sig bland annat att kan bero på hur variablerna blivit mätta. Ytterligare förslag till den vidare forskningen är att eventuellt välja andra faktorer utifrån den tidigare forskningen eller att använda sig av samma faktorer men mäta dem på annat sätt. / Aim: The purpose of this study is to investigate determinant factors that can explain why some Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary.   Method: This study is based on positivist research philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the purpose of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests through a logistic regression analysis. The collection of data was from 2016 and consists of both primary data from company annual reports and secondary data from the database Retriever. The population of the study is 188 listed SME:s in the Small- and MidCap segment of Nasdaq Stockholm.   Result & Conclusions: The result of the study shows that size plays a certain role in SME:s inclination to report sustainability voluntarily. The study found that there was a positive correlation with statistical significance between size and sustainability reporting voluntary among the companies in the SmallCap segment. Unfortunately, this study did not find any statistical significance for the independent variables growth, profitability and debt ratio as well as the control variable business sector between them and sustainability reporting voluntary.   Contribution of the thesis: The practical contribution from this study gives business leaders in Swedish listed SME:s an expanded knowledge of the area and an insight into how different determinant factors can explain that SME:s sustainability reports voluntary . The theoretical contribution gives an answer to the purpose of the study and shows that the size partly can explain that Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary. The determinant factors growth, profitability and debt ratio, unlike to size do not explain anything since no relationship has been found. Suggestions for future research: One limitation is that there were only 49 out of 188 companies from 2016 that sustainability reports voluntarily. This study encoded its dependent variable by 1 point if companies sustainability reports or with 0 point if it did not. A further limitation is that it is only possible to see the sustainability reports or not, according to the criteria during the encoding process. Therefore, it is not possible to distinguish how much companies report sustainability.   Suggestions for further research is to undertake a new study when the changes in the law regarding large companies compulsion to sustainability reporting have impacted on those not subject to the law, that is smaller companies as voluntary sustainability reports. Hopefully, there will be more companies in the Small- and MidCap segments who sustainability reports voluntary. One suggestion is to design an index by using a content analysis to grade them according to the amount of sustainability reports. In addition, this study was largely not in line with the assumptions or largely based on what the previous research has shown, which may be due to how the variables have been measured. Additional suggestions for the further research to possibly choose other factors or choose the same but measure them differently.

Ämnet hållbarhet är idag mer aktuellt än någonsin. Många företag tar ansvar för sin påverkan på omgivningen och detta ansvar har kommit att bli en del av den externa rapporteringen. Företags hållbarhetsrapportering har traditionellt varit frivillig och det har tillämpats självreglering. I kontrast till de noterade företagens avsaknad av regler har svenska staten, genom införandet av en ägarpolicy, ställt upp krav på de statliga företagen. Kraven innebär att de statliga företagen ska agera föredömligt inom hållbart företagande och hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Syftet med denna studie har varit att utifrån GRI:s kvalitativa egenskaper gällande hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet undersöka skillnader mellan noterade och statliga företags hållbarhetsupplysningar inom de områden som stadgas i ÅRL 6 kap 12 § 1 st. Vår studie är komparativ och vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Bedömningar har gjorts av 21 noterade och 21 statliga företags hållbarhetsrapportering. Med en egenutvecklad modell för bedömning av skillnader i informationskvalitet, har vi kunnat uppfylla studiens syfte och besvara vår forskningsfråga: Vilka skillnader i hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet kan identifieras mellan noterade och statliga företag? Studiens resultat visar att de statliga företagens hållbarhetsrapportering genomgående uppvisar en högre informationskvalitet än noterade företag. De största skillnaderna som identifierades var att de statliga företagen i en avsevärd större utsträckning efterföljde internationella ramverk och riktlinjer samt att de lät sin hållbarhetsrapport genomgå en oberoende extern granskning. Den reglering som statliga företag omfattas av verkar leda till en högre informationskvalitet i hållbarhetsrapporteringen än vad självreglering gör. Studiens teoretiska bidrag är en modell som möjliggör en bedömning av informationskvalitet i företags hållbarhetsrapportering och en kartläggning av skillnader mellan noterade och statliga företag. Även praktiker kan ha nytta av vår kartläggning som visar att noterade företag kan öka sin informationskvalitet genom att efterfölja internationella ramverk samt låta rapporteringen bli externt granskad. / The subject of sustainability is today more current than ever before. Many companies take responsibility for their impact on the environment and this responsibility has become part of the external reporting. Corporate sustainability reporting has traditionally been voluntary and subject to self-regulation. Contrary to the lack of rules for listed companies, the Swedish state has imposed demands on state-owned companies through the introduction of an ownership policy. The requirement means that state-owned companies should act exemplarily in sustainable business and report sustainability in accordance with GRI's guidelines. The purpose of this study has been to investigate differences between listed and state-owned companies' sustainability information quality in the areas defined in ÅRL 6 kap 12 § 1 st, based on GRI's qualitative characteristics regarding sustainability reporting. Our study is comparative and we have used a qualitative content analysis with quantitative elements. Assessments have been made of 21 listed and 21 state-owned companies' sustainability reporting. With a self-developed model for assessing differences in information quality, we have been able to fulfil the purpose of the study and answer our research question: What differences in sustainability reporting information quality can be identified between listed and state-owned companies? The results of the study show that the sustainability reporting of state-owned companies contains a higher information quality than listed companies. The major differences identified were that the state-owned companies complied with international framework and guidelines to a significantly greater extent and let their sustainability report be subject for independent external auditing. The government-controlled regulation seems to lead to a higher information quality in sustainability reporting than self-regulation. The theoretical contribution of the study is a model that enables an assessment of information quality in sustainability reporting and a mapping of differences between listed and state-owned companies. Practitioners may also benefit from our study, which shows that listed companies can increase their information quality by following international frameworks and allowing the reporting to be externally audited.  This thesis is written in Swedish.

Intresset för företags ekonomiska prestationer har sedan länge varit stort. På senare år har även intresset för företagens sociala och miljömässiga prestationer ökat. För att möta detta ökade intresse publicerar ett stort antal av världens företag hållbarhetsrapporter där det rapporteras om detta. Ett flertal organisationer har skapat riktlinjer för att standardisera dessa rapporter för att underlätta jämförelser mellan företag. Riktlinjerna upprättade av Global Reporting Initiative (GRI) är de mest frekvent använda. Det ökade intresset för sociala och miljömässiga prestationer har även fått EU att upprätta ett direktiv som kräver att alla större företag ska upprätta hållbarhetsrapporter i enlighet med GRI:s riktlinjer.På grund av den stora produktionen av hållbarhetsrapporter som även kan tänkas öka i och med EU:s direktiv är det av intresse att veta vilken nytta intressenter har av dessa rapporter. En av dessa intressenter är aktieägare. Tidigare studier har visat att information som är användbar för aktieägarnas investeringsbeslut kommer att påverka aktiekursen. Denna studie undersökte vilken nytta aktieägare har av hållbarhetsrapporter upprättade i enlighet medGRI:s riktlinjer. För att undersöka detta studerades sambandet mellan företagens hållbarhetsrapportering och aktiekursen genom regressionsanalyser och t-test.Resultatet av studien visar att de företag som upprättat hållbarhetsrapporter har en högre aktiekurs än de som inte upprättat hållbarhetsrapporter. Detta tyder alltså på att aktieägare använder hållbarhetsrapporter vid sina investeringsbeslut och att dessa rapporter därmed är av nytta för denna typ av intressenter. Omfattningen av hållbarhetsrapporten tycks däremot intepåverka aktiekursen positivt medan kvaliteten på hållbarhetsrapporten tycks ha en positiv påverkan på aktiekursen. / The economic performance of businesses has for a long time been of great interest. Lately the interest of businesses’ social and environmental performance have increased. To meet this increased interest a large amount of the world’s businesses publishes sustainability reports in which social and environmental performance is presented. Several organizations have createdguidelines to standardize these reports in order to make it easier to compare different business performance. The guidelines established by Global reporting initiative (GRI) is the most commonly used. The increased interest in the social and environmental performance has also led EU to draw up a directive that requires all of the large companies to create sustainability reports in accordance with GRI’s guidelines. This great production of sustainability reports raises the question of the usefulness of these reports. One of the stakeholders that uses business information is the shareholders. Several studies have shown that information that the shareholders finds useful will affect the share price. This study has examined shareholders’ usefulness of sustainability reports prepared in accordance with GRI’s guidelines. To examine this the relationship between the share price and the business sustainability reports has been investigated trough regression analysis and t-test.The results of the studies were that businesses which have published sustainability reports prepared in accordance with GRI’s guidelines in general have a higher share price than businesses that do not have published this reports. These results indicate that shareholders value the sustainability reports when investments are made. Therefore the sustainabilityreports seems to be useful to shareholders. The study also indicates that the shareholders do not value the quantity of the report but the quality.

Background: Sustainable development is a phenomenon that has become increasingly important as a result of the shift in values of today’s society. Because of this increase in awareness of sustainability, organizations have parallelly increased their reporting in this area in order to enable investors, customers and other stakeholders to make decisions. From a global perspective, the sustainability reporting in different countries has become harmonized to an increasing extent. This harmonization process occurs not only in a global context, but also within the same industry. Purpose: The purpose of this study is to investigate how organizations operating in the same industry are framing and developing their sustainability reporting over time. Methods: In order to answer the research questions, a comparative study was conducted. The entirety of the empirical material has been collected using a qualitative content analysis, consisting of nine organizations' annual and sustainability reports during the years 2014-2019. The content of the reports has been analyzed in context of three main aspects: environmental, social and governance. Conclusions: The results of this study show that there are a number of similarities and common patterns in the sustainability reporting of organizations operating in the same industry. The results show that organizations operating in the same industry are becoming more and more harmonized in terms of the content of sustainability reporting. / Bakgrund: I takt med förändrade samhällsvärderingar och ett ökat intresse gentemot miljöfrågor, har begreppet hållbar utveckling kommit att spela en allt större roll. Efterfrågan på information gällande hållbarhet har ökat i takt med ett flertal olika händelser i form av dels företagsskandaler och börsfall, dels påtryckningar från investerare och politiker. Detta har resulterat i att företag har utvecklat sin rapportering gällande hållbarhet för att investerare, kunder, lagstiftare och andra intressenter ska kunna fatta relevanta beslut. Rapporteringen av företagens hållbarhetsarbete har till följd av detta fått en allt större roll där det har blivit alltmer vanligt förekommande att större företag presenterar detta i en så kallad hållbarhetsrapport. Sett ur ett globalt perspektiv, har olika länders hållbarhetsarbete harmoniserats i allt större utsträckning. Denna harmoniseringsprocess går inte endast att utläsa ur ett globalt perspektiv, utan även inom samma bransch. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur hållbarhetsrapporteringen hos organisationer verksamma inom samma bransch utformar sig och hur detta har utvecklats över tid. Metod: Studien följer en komparativ design och har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys bestående av nio organisationers års- och hållbarhetsredovisningar mellan åren 2014–2019. Innehållet i års- och hållbarhetsredovisningar har analyserats utifrån tre teman: miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Slutsatser: Studien visar att det föreligger ett flertal likheter och gemensamma mönster i hållbarhetsrapporteringen hos organisationer verksamma inom samma bransch. Studiens resultat visar på att organisationer verksamma inom samma bransch blir alltmer harmoniserade sett till innehållet i hållbarhetsrapporteringen.

Purpose: The purpose of the study is to examine whether the prioritization of subject-specific disclosures in Swedish companies' sustainability reports, which report in accordance with GRI Standards, is in line with previous research where GRI standards have been investigated. Theory: The theoretical frame of reference for the study is formed around legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory. Sustainability reporting is a part of the legitimacy-creating activities that are relevant to the explicit as well as implicit demands on companies in society, and companies in similar industries may tend to imitate or resembleeach other by isomorphism. Method: A quantitative research method is used and together with a content analysis meansto study how sector affiliation affects the prioritization of subject-specific disclosures. The priority measurements used in the study are the topic areas Economy, Environment and Social, which are measured through companies’ materiality analysis and GRI-index. The final sample for the study consists of all companies that reported sustainability in accordance with GRI Standards in 2019 in Sweden after sample-loss, which resulted in a total of 72 companiesand 20 sectors. Collection of empirical data has been produced using the GRI Sustainability Disclosure Database. Conclusion: The empirical results indicate a connection between sector affiliation and companies' choice of subject-specific disclosures in Sweden, where at least one of three disclosures must be prioritized for the sustainability report to be prepared in accordance with GRI Standards. The GRI Standards GRI-index and materiality analysis clarify which subjectarea is prioritized. The study shows that the sector division Financial services prioritizes economic sustainability, Transport, communication and services prioritizes social sustainability and the remaining sector divisions prioritize environmental sustainability. The results are largely in line with previous research that examined GRI standards, where similar results regarding this connection have been demonstrated. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida prioriteringen av ämnesspecifika upplysningar i svenska företags hållbarhetsrapporter, som rapporterar i enlighet med GRI Standards, är i fas med tidigare forskning där GRI-standarder undersökts. Teori: Den teoretiska referensramen för studien formas kring legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori. Hållbarhetsrapportering är en del av de legitimitetsskapande aktiviteter som är relevanta för de explicita såväl som implicita kraven som finns på företag i samhället, samt att företag inom likartade sektorer kan tendera att härma eller likna varandra genom olika typer av isomorfism.  Metod: En kvantitativ forskningsmetod används för att med en innehållsanalys undersöka hur sektortillhörighet påverkar prioritering av ämnesspecifika upplysningar i företags hållbarhetsrapporter. För att mäta prioritering i denna studie används ämnesområdena Ekonomi, Miljö, och Social, vilka kvantifieras genom företagens väsentlighetsanalys samt GRI-index. Det slutliga urvalet för studien utgörs av alla företag som hållbarhetsrapporterade i enlighet med GRI Standards år 2019 i Sverige efter bortfall, vilket resulterade i totalt 72 företag och 20 sektorer. Insamling av empiri är framtaget med hjälp av databasen GRI Sustainability Disclosure Database.  Slutsats: Det empiriska resultatet tyder på ett samband mellan sektortillhörighet och företagens val av ämnesspecifika upplysningar i Sverige, där minst en av tre upplysningar måste prioriteras för att hållbarhetsrapporten ska vara upprättad i enlighet med GRI Standards. Genom GRI Standards GRI-index och väsentlighetsanalys tydliggörs vilket ämnesområde som prioriteras. Studien visar att sektorindelningen Finansiella tjänster prioriterar ekonomisk hållbarhet, Transport, kommunikation och tjänster prioriterar social hållbarhet och resterande sektorindelningar prioriterar miljömässig hållbarhet. Resultatet är till större del i fas med tidigare forskning som undersökt GRI-standarder, där liknande resultat gällande detta samband påvisats.

SAMMANFATTNING Titel: Värdesätts företags rapporterade hållbarhetsinformation mer eller mindre av investerare, efter att den blivit lagstadgad?  Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Eva-Maria Johansson och Ann-Louise Larsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2021 – januari  Syfte: Företags hållbarhetsredovisning och nyttan med den för investerare, har under många år varit ett aktuellt ämne inom företagsekonomisk forskning. Flertalet tidigare studier har undersökt hur företags hållbarhetsredovisning påverkar hur ett företag värderas av investerare på kapitalmarknaden. Få studier har dock gjorts på den svenska börsmarknaden, och framförallt studier som fokuserar på samtliga delar inom hållbarhetsredovisningen. Denna studie ser därför ett stort intresse i att undersöka om 2016 års lagstadgade hållbarhetsrapportering har påverkat värderelevansen för hållbarhetsprestanda för företagens marknadsvärden på den svenska börsmarknaden.  Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Sekundär data inhämtades från Thomson Reuters databas för de 61 företag på Stockholmsbörsen med ESG-betyg för åren 2014-2019. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.  Resultat & slutsats: Resultaten visar att det finns värderelevans för hållbarhetsprestanda och att den är positivt relaterad till företagens marknadsvärden. Däremot har inga resultat kunnat påvisa att lagändringen givit effekt på hur företagens hållbarhetsrapporter värderas på aktiemarknaden.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är relevant för både forskningen och företagen med resultat om huruvida lagstadgat hållbarhetsarbete ger ekonomiska fördelar ur ett värderings- och kapitalmarknadsperspektiv. Den är även den första i sitt slag att undersöka om den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen 2016 har värdemässig relevans för marknadsvärdet för företag på den svenska börsmarknaden.   Förslag till fortsatt forskning: Eventuella skillnader i värderelevans för ESG-betygets olika dimensioner och underkategorier skulle kunna undersökas genom en uppdelning av betygets olika delar för att utröna en eventuell utjämnande effekt. Ytterligare studier skulle också kunna göras med en annan proxy för hållbarhetsprestanda som inkluderar de företag som fallit utanför denna studies urval med anledning av förekomst av ESG-betyg.  Nyckelord: Hållbarhet, hållbarhetsprestanda, ESG, ESG-betyg, värderelevans, lagstadgad hållbarhetsrapportering, hållbarhetsrapport. / ABSTRACT Title: Is a company's reported sustainability information valued higher or lower by investors, after it has become statutory?  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Eva-Maria Johansson and Ann-Louise Larsson  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2021 – January  Aim: Corporate sustainability reporting and the benefits of it for investors, has for many years been a current topic in business economics research. Several previous studies have examined how companies' sustainability reporting affects how a company is valued by investors in the capital market. However, few studies have been conducted regarding the Swedish stock market, especially studies that focus on the total spectrum of sustainability reporting. This study therefore sees great interest in examining whether the 2016 statutory sustainability reporting has affected the value relevance of sustainability performance for companies' market values in the Swedish stock market.  Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Secondary data were obtained from Thomson Reuters' database for the 61 companies on the Stockholm Stock Exchange with ESG ratings for the years 2014-2019. Data analyzes were performed through several regression analyzes in the statistical program SPSS.  Result & Conclusions: The results show that there is value relevance for sustainability performance and that it is positively related to companies' market values. On the other hand, no results have been able to show that the law change has had an impact on how companies' sustainability reports are valued in the stock market. Contribution of the thesis: This study is relevant for both research and companies with results on whether statutory sustainability work provides economic benefits from a valuation and capital market perspective. It is also the first of its kind to examine whether the statutory sustainability reporting in 2016 has value relevance for the market value of companies on the Swedish stock market.  Suggestions for future research: Possible differences in value relevance for the different dimensions and subcategories of the ESG grade could be investigated by dividing the different parts of the grade in order to ascertain a possible leveling effect. Additional studies could also be performed with another sustainability performance proxy that includes those companies that fell out of the scope of this study due to the presence of ESG ratings.  Key words: Sustainability, sustainability performance, ESG, ESG rating, value relevance, statutory sustainability reporting, sustainability report.

Corporate Social Responsibility är ett gemensamt koncept som idag fokuserar på hur organisationer förväntas gå utöver ekonomiska resultat och samklang. Företag väljer att frivilligt tillämpa FN:s Sustainable Development Goals för att upprätthålla hållbarhetsrapporter för att framstå som mer legitima och använda hållbarhetsrapporter som konkurrensfördel. Syftet med studien är att jämföra hållarhetsrapportering av SDG i Volkswagen, Volvo och Peugeot samt jämföra utvecklingen av rapporteringen mellan respektive bilföretag under perioden 2014–2017. För att jämföra SDG-rapporteringen mellan och inom företagen genomfördes en textanalys som sedan kvantifierades. Den teoretiska referensramen utgår från hållbarhetsrapportering, frivillig SDG tillämpning och relevanta teorier. Empirin består av data från textanalysen. Utifrån den insamlade empirin jämfördes utvecklingen som skett mellan år 2014 och 2017. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats där företag inom samma bransch tenderar att bli mer likartade för att uppnå legitimitet, vilket kan leda till ett greenwashing-beteende där företag skapar hållbara uttalanden utan verkliga ingripanden. Studien är en grund för fortsatt forskning kring fenomenet greenwashing i bilindustrin och dess SDG-rapportering. / The aim of the study is to study the development of SDG's sustainability reporting in Volkswagen, Volvo and Peugeot, and compare the development of reporting between respective automobile companies during the period 2014-2017. In order to compare the SDG reporting between and within the companies, a text analysis was carried out which was then quantified. The theoretical frame of reference is based on sustainability reporting, voluntary SDG application and relevant theories. The empirical evidence consists of data from the text analysis. Based on the collected empirical data, the development was compared between 2014 and 2017. The paper ends in a conclusion where companies within the same industry tend to be more similar to achieve legitimacy, which might lead to greenwashing behavior in which companies create sustainable statements without real interventions. The study is a basis for continued research on the phenomenon of greenwashing in the automobile industry and its SDG reporting.

Stakeholders have for the past few years been interested in organizations' impact on sustainability, where economic, environmental, and social issues are prioritized. In 2017, the Annual Reports Act was amended. It now requires companies that meet the criteria to report their CSR activities and impact on sustainability-related issues annually. There is a growing demand and expectation for companies to take responsibility for actions that may negatively impact the society in which they operate. However, critics point out that sustainability reports could be used as a marketing tool for corporations to construct a beautified image of themselves. A corporation's social responsibility is a significant challenge for the business, as it requires them to adapt to society's expectations, which is why the amendment was implemented. Hence, the purpose of this thesis is to contribute to theory on CSR and sustainability reporting by evaluating how mandated reporting has affected the content of Swedish companies' sustainability reports. The thesis includes two different content analyses, one quantitative and one qualitative. The quantitative content analysis showcases the change in the frequency of sustainability-related keywords in sustainability reports, while the qualitative content analysis focuses on more in-depth content developments. The study concludes that there is a strong correlation between the amendment taking legal force and the improvement of all selected companies' sustainability reports. There has been a significant increase in the social and environmental dimensions, while the economic dimension is consistent throughout the period. Lastly, the study also concludes that mandatory reporting improves the information and content communicated in the sustainability reports to relevant stakeholders.

Syfte: ESG-betyg utgör det huvudsakliga underlaget för beslut om hållbara investeringar. För en effektiv kapitalallokering krävs därför att betygen återspeglar företags faktiska hållbarhetsprestationer. Betygen har dock visats vara missvisande då den bakomliggande hållbarhetsrapporteringen påverkas av ett antal olika faktorer, däribland företags institutionella miljö, vilket kan hänföras till en strävan efter att uppfattas som legitima av samhälle och intressenter. Denna studie avser att kartlägga samband mellan institutionell miljö och den miljömässiga dimensionen (E) av ESG-betyg. För att testa sambandet prövas huruvida detta har en praktisk motsvarighet i form av mängden växthusgasutsläpp.    Metod: Studien har en positivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt med en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Genom en longitudinell design har data från 1969 företag under fem år analyserats. Studiens empiriska data är inhämtad från databasen Refinitiv Eikon och har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS, främst genom linjära regressioner.   Resultat & slutsats: Positiva samband mellan ekonomisk utvecklingsgrad i företags verksamhetsland och E-betyg samt benägenhet att tillhandahålla ESG-data har konstaterats. Möjliga förklaringar återfinns i legitimitets-, intressent samt den institutionella teorin och kopplas främst till institutionella skillnader mellan länder. Vidare återfanns att större benägenhet att tillhandahålla ESG-data påverkar datatillgänglighet positivt samt att datatillgänglighet har ett positivt samband med E-betyg. Ett negativt samband mellan industriländer och växthusgasutsläpp kunde dock återfinnas vilket innebär att resultatet inte ger något belägg för att de högre E-betyg som återfinnas bland företagen i industriländerna, inte motsvaras av en högre nivå på hållbarhet i praktiken.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den undersökning av ESG-betygens funktion som i tidigare forskning omnämnts som bristfällig. Även om studien inte kan bekräfta att institutionell miljö har en avgörande påverkan på betyget tydliggörs andra brister i betyget. Exempelvis betydelsen av mängden publicerad ESG-data. Detta innebär problem eftersom benägenheten att tillhandahålla ESG-data är mindre i utvecklingsländerna.      Förslag till fortsatt forskning: För att öka generaliserbarheten föreslås en utvidgad undersökning som omfattar fler värderingsinstitut och ESG-betygets alla dimensioner. Vidare undersökningar av den institutionella miljöns påverkan, utifrån andra aspekter än ekonomisk utveckling, samt forskning för att förbättra värderingsinstitutens metoder för datainsamling behövs. / Aim: ESG scores are the main basis for responsible investments decisions. An efficient capital allocation therefore requires the ratings to reflect companies’ actual sustainability performance. However, the scores have been found to be misleading as the underlying sustainability disclosures are affected by various different factors, including companies’ institutional environment, which can be attributed to an effort to be perceived as legitimate by society and stakeholders. This study is intending to identify relationships between the institutional environment and the environmental dimension (E) of the ESG score. To test the relationship, it is examined whether this has a practical equivalent in terms of the amount of greenhouse gas emissions.   Method: The study is based on positivistic theory of science with a deductive approach and quantitative nature. Through a longitudinal design, data from 1969 companies over five years have been analysed. The empirical data of the study are obtained from the database Refinitiv Eikon and have been analysed in the statistical program IBM SPSS, mainly through linear regressions.   Result & Conclusions: Positive relationships between the degree of economic development in a company’s country of operation and E-scores and propensity to provide ESG data has been established. Possible explanations are found the legitimacy, stakeholder and institutional theory, and are mainly related to institutional differences between countries. Furthermore, higher propensity to provide ESG data has a positive effect on data availability and data availability has a positive relationship with E-score. However, a negative relationship between developed countries and greenhouse gas emissions was found, meaning that the result does not provide evidence that the higher E-score found among companies in developed countries, is not equivalent to a higher level of sustainability in practice.   Contribution of the thesis: The study contributes to the examination of the function of the ESG ratings which in previous research has been considered deficient. Although the study cannot confirm that the institutional environment has a crucial effect on the score other deficiencies in the ratings has been apparent. For example, the importance of the amount of published ESG data. This poses a problem because the propensity to provide ESG data is lower in developing countries.   Suggestions for future research: To increase generalizability, an extended study including more rating agencies and all ESG dimensions is proposed. Further examination of the institutional environments effect, based on other aspects than economic development, and research to improve the rating agencies’ methods for data collection are needed.

Problematiseringen i den här studien har visat att det redan har gjorts en omfattande forskning avseende hållbarhetsrapportering, SME:s och motivationen bakom hållbarhetsaktiviteter. Emellertid har ett forskningsgap identifierats angående varför små och medelstora aktiebolag som inte har lagstadgad skyldighet att hållbarhetsrapporterar ändå gör det. Därigenom är syftet med den här studien att undersöka varför svenska små och medelstora aktiebolag frivilligt upprättar en hållbarhetsrapport, samt vad rapporterna innehåller. För att besvara syftet har legitimitetsteorin, intressentteorin och tidigare forskning främst angående inre och yttre motivationsfaktorer använts för att skapa ett teoretiskt ramverk. Den här studien bygger på en abduktiv forskningsansats och främst med en interpretivistisk forskningsfilosofi. Studien genomförs med fem semistrukturerade intervjuer och en innehållsanalys av åtta svenska SME:s hållbarhetsrapporter. Resultatet antyder att främsta yttre motivationsfaktorer var att hållbarhetsrapporten användes som ett hållbarhetsbevis, marknadsföringsverktyg och för att vinna nya kunder. Resultatet antyder att den främsta inre motivationsfaktorn var stolthet. Dessutom identifierade följande tre tidigare okända inre motivationsfaktorer: “träning”, “helhetsöverblick” och “försvarande av bransch”. Studiens resultat antyder slutligen på att yttre motivationsfaktorer är mer drivande än inre, vilket framkommer ur empirin främst i form av att hållbarhetsrapporten användes som ett marknadsföringsverktyg och för att vinna upphandlingar. Studien visade även att hållbarhetsrapporterna innehåller brister i kvaliteten främst i avseendet jämförbarhet, tydlighet, aktualitet och granskningsbarhet. / The problematization in this study has shown that extensive research has already been done on sustainability reporting, SME’s, and the motivation behind sustainability activities. However, a research gap has been identified as to why SME:s voluntarily prepares a sustainability report, although they do not meet the legal requirements, as well as what the reports contain. To answer the purpose,  legitimacy theory, stakeholder theory and previous research mainly regarding internal and external motivational factors have been used to create a theoretical framework. This study is based on an abductive research approach and primarily with an interpretivistic research philosophy. The study is conducted with five semi-structured interviews and a content analysis of eight Swedish SME sustainability reports. The results suggest that the main external motivational factors were that the sustainability report was used as a sustainability certificate, marketing tool and to win new customers. The result suggests that the main internal motivation factor was pride. In addition, the following three previously unknown internal motivational factors were identified as: "training", "holistic overview" and "defense of industry". Finally, the results of the study suggest that external motivational factors are more driving than internal, which emerges from empirical evidence mainly in the form of the sustainability report being used as a marketing tool and to win procurements. The study also showed that the sustainability reports contain deficiencies in quality mainly in lack of comparability, clarity, timeliness and reviewability.