Stakeholders' risk assessments are increasingly emphasising the importance of considering the risks and opportunities posed by climate change. Therefore, TCFD has published recommendations to standardise and compare the reporting of climate-related issues. Prior research has demonstrated a low level of TCFD recommendation adherence. As a result, it is questioned what affects the scope of climate reporting according to TCFD and how the scope differs between companies. The study examines adherence to TCFD recommendations among 28 Swedish financial and real estate companies, finding that on average, they comply with most of the recommendations, but there is variability among companies. The study identifies areas where Swedish companies excel and where they need to improve. Larger companies are more likely to follow climate reporting practices, but the legitimacy theory may not apply to the current context. The relationship between debt levels and climate reporting is complex and requires more research. The proposed hypothesis that there is a correlation between adherence rate and financial performance was rejected. The study discusses promoting sustainable business practices and the link between four company specific characteristics and compliance with TCFD recommendations. The study's contributions can inform policy making, investment decisions, and corporate strategy, but the study has limitations. / Intressenternas riskbedömningar understryker alltmer vikten av att ta hänsyn till de risker och möjligheter som klimatförändringarna innebär. Därför har TCFD publicerat rekommendationer för att standardisera och jämföra rapporteringen av klimatrelaterade frågor. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD:s rekommendationer. Som ett resultat av detta ifrågasätts vad som påverkar omfattningen av klimatrapporteringen enligt TCFD och hur omfattningen skiljer sig mellan bolag. Studien undersöker efterlevnaden av TCFD:s rekommendationer bland 28 svenska finans- och fastighetsbolag, och finner att de i genomsnitt följer de flesta av rekommendationerna, men det finns variationer mellan bolag. Studien identifierar områden där svenska bolag utmärker sig och där de behöver förbättras. Vidare undersöker studien vilka bolagsspecifika egenskaper som kan förklara graden av efterlevnad av rekommendationerna. Det konstaterades att större bolag är mer benägna att följa TCFD:s rekommendationer, jämfört med mindre bolag. Egenskaperna för miljöprestanda, skuldsättning och finansiell prestanda kunde dock inte förklara efterföljandegraden. Studien diskuterar främjande av hållbara affärsmetoder och kopplingen mellan fyra bolagsspecifika egenskaper och efterlevnad av TCFD:s rekommendationer. Studien kan bidra med underlag för policyskapande, investeringsbeslut och framtagandet av företagsstrategier, men studien har begränsningar.

Background and discussion of the problem: At present, it is not possible to compare the greenhouse gas emissions in the third-party logistics sector on an equal basis, as there are different methods of calculating greenhouse gas emissions to be applied to third-party logistics companies. Purpose: The purpose of the study is to highlight the challenges that arise for the 3PL company and its business-to-business customers when there are different greenhouse gas emission calculation methods available for application. Method: A qualitative study was conducted through semi-structured interviews with the 3PL company, the government agency, and three business-to-business customers. In addition, a text analysis of five different third-party logistics companies was conducted.  Conclusion: The study has determined that the current calculation methods are insufficient as individual calculation methods and are not suitable for comparison. As a result, inequity in the third-party logistics industry is likely to persist, as third-party logistics companies may report distorted results. The study also shows that when third-party logistics providers are unsure about which calculating method to use, their business-to-business customers are impacted.  The study contributes to practical usefulness as the 3PL company gains a clearer insight into how other stakeholders relate to the different calculation methods, which is also relevant for other third-party logistics companies. The study has also contributed to theoretical usefulness through several different articles, creating an extended theoretical availability for the third-party logistics industry. / Bakgrund och problemdiskussion: För närvarande går det inte att likställt jämföra växthusgasutsläpp inom tredjepartslogistikbranschen, eftersom det finns olika beräkningsmetoder av växthusgasutsläpp att tillämpa för tredjepartslogistikföretagen.  Syfte: Studiens syfte är att belysa utmaningar som uppstår för 3PL företaget och dess business-to-business kunder när det finns olika beräkningsmetoder av växthusgasutsläpp att tillämpa. Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semi-strukturerad intervjustudie med 3PL företaget, myndigheten och tre business-to-business kunder. Samt har en textanalys på fem olika tredjepartslogistikföretag genomförts.  Slutsats: Studien fastställer att de beräkningsmetoder som tillhandahålls idag inte lämpar sig för jämförande och är otillräckliga som enskilda beräkningsmetoder. Slutsatsen av detta är att orättvisan inom tredjepartslogistikbranschen kommer kvarstå då tredjepartslogistikföretagen kan redovisa förvrängda resultat. Studien fastställer även att tredjepartslogistikföretagens business-to-business kunder påverkas när tredjepartslogistikföretagen känner sig osäkra kring valet av beräkningsmetod. Studien bidrar till praktisk användbarhet då 3PL företaget får en klarare insyn i hur andra intressenter förhåller sig till de olika beräkningsmetoderna, vilket även är relevant för andra tredjepartslogistikföretag. Studien har även bidragit till teoretisk användbarhet genom att användning av flera olika artiklar skapat en utökad teoretisk tillgänglighet inom tredjepartslogistikbranschen.

As part of the EU’s sustainable strategy in reducing emissions and combating climate change the EU introduced the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) in 2022. This directive requires the reporting of sustainability information from a significantly wider group of companies. The CSRD imposes higher demands on reporting and especially within a company’s Scope 3 transportation emissions. The study aims to identify and understand the challenges newly affected companies face in collecting and reporting scope 3 transportation emissions to comply with the CSRD. The study also intends to shed light on the resource and capability gaps that newly affected companies encounter and propose strategies and solutions to address these challenges. The study draws from institutional theory combined with are source-based view of a company to propose a hypothesis that companies face resource and capability gaps due to institutional pressure. The research methodology employed was exploratory multi-method qualitative research. The findings identified how companies, needing to adapt to the CSRD, perceived a regulatory institutional pressure in the form of new and higher requirements and demands now placed on them. In addition the exploration resulted in identification of external challenges, affecting companies ability to comply with the new legalization. Furthermore, internal and supplier challenges were discovered as factors within companies that affect their compliance. These highlighted the presence of resource and capability gaps within companies. In order to close these gaps, the study proposes several strategies and solutions together with a roadmap to address these challenges, ultimately guiding companies towards managing institutional pressures and enhancing their sustainable competitive advantage. Solutions regarding management and strategy as well as tangible operations were identified. These solutions and strategies include developing a sustainability culture within the organization, engaging with stakeholders through collaboration and communication efforts, and implementing technology solutions for data collection and analysis. The study can potentially be utilized by companies to navigate useful solutions when trying to comply with the CSRD. Additionally, the study contributes to guiding companies towards a future position of managing institutional pressure while enhancing their sustainable competitive advantage. Companies are encouraged to shift and transform their viewpoint of complying with the institutional pressure of CSRD from a compliance-focused approach towards a corporate social responsibility-driven sustainable approach with long-term value development. The study thus contributes with a new perspective by highlighting how complying with sustainability reporting can become a tool for advancing corporate responsibility and contributing to a more sustainable development and responsible business landscape.

Bakgrund: Jämställdhet definieras av Jämställdhetsmyndigheten (2022) som att “...kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. En första jämställdhetslag antogs i Sverige år 1979 som ett första steg i att främja kvinnors rättigheter. Vidare har ytterligare lagar och initiativ tillkommit för att fortsatt driva jämställdhetsarbetet i rätt riktning, däribland diskrimineringslagen och Agenda 2030. I dagens lagstiftning finns inte tydliga riktlinjer kring vad företag ska rapportera om i sin hållbarhetsrapport. I och med de vaga riktlinjerna togs ramverket GRI fram i syfte att hjälpa företagen förstå och kommunicera rätt information vad gäller hållbarhetsrapportering. Tidigare forskning har studerat hur mansdominerade branscher presenterar sitt jämställdhetsarbete. Däremot har studier inte fokuserat på en kvinnodominerad bransch och inte heller jämförelsen mellan branscherna. Därav kommer denna studie genomföras på totalt sex svenska företag inom en kvinnodominerad bransch och en mansdominerad bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur svenska företag redovisar deras jämställdhetsarbete i års- och hållbarhetsrapporter, inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. Vidare syftar studien till att identifiera skillnader vad gäller redovisning av jämställdhetsarbete mellan dessa två branscher. Metod: Studiens forskningsstrategi har varit kvalitativ med kvantitativa inslag. Datainsamlingen har genomförts med en innehållsanalys via sex företagens års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2021. Vidare har data analyserats med hjälp av ett kodschema och en kodmanual som inspirerats av tidigare forskning på området. Kodmanualen har innefattat både kvantitativa och kvalitativa frågor för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultat och slutsats: Studien kan visa på att skillnader vad gäller jämställdhetsrapportering förekommer mellan den mansdominerade branschen och den kvinnodominerade branschen. Båda branscherna är medvetna i hög grad om den ojämna könsfördelningen inom branschen. Dock kan studien konstatera att den mansdominerade branschen har fler initiativ för att förändra branschen medan detta inte kan identifieras inom den kvinnodominerade branschen. Vidare kan studien påvisa att den kvinnodominerade branschen nämner jämställd tidigare än den mansdominerade branschen samt har en jämnare frekvens av begreppet jämställd inom den kvinnodominerade branschen. / Background: Equality is defined as “…women and men have the same rights, obligations and opportunities” (Jämställdhetsmyndigheten 2022). A first equality law was adopted in Sweden in the year 1979 as a first step to encourage women's rights. Moreover, additional laws and initiatives have been added to continue to drive gender equality work in the right direction, including the law against any discrimination and 2030 Agenda. In today's legislation, there are no clear guidelines regarding what companies must report on in their sustainability report. With the vague guidelines, the GRI framework was developed with the aim of helping companies understand and communicate the right information regarding sustainability reporting. Previous research has studied how male-dominated industries present their gender equality work. However, studies have not focused on a female-dominated industry, nor the comparison between the industries. Hence, this study will be focusing on a total of six Swedish companies within a female-dominated industry and a male-dominated industry. Aim: The aim of this study is to contribute with knowledge of how Swedish companies report about gender equality in their annual and sustainability reports, in a male dominated industry and a female dominated industry. Furthermore, the study aims to identify the differences in the reporting of gender equality between the two industries. Method: The study's research strategy has been qualitative with a quantitative element. Data collection has been made with a content analysis of six companies annual and sustainability reports for the financial year 2021. Furthermore, has the data been analyzed with a code scheme and a code manual inspired by previous research. The code manual includes both quantitative and qualitative questions to enable an answer to the research questions. Results and conclusion: This study can show that differences in terms of equality reporting occur between the male-dominated industry and the female-dominated industry. Both industries are well aware of the uneven gender distribution within the industry. However, this study can state that the male-dominated industry has more initiatives to change the industry, while this cannot be identified within the female-dominated industry. Furthermore, can this study demonstrate that the female-dominated industry mentions equality earlier than the male-dominated industry and has a more even frequency of the concept of equality within the female-dominated industry.

Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analyser. Resultat och slutsats: Resultatet pekade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld. Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett  förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet. Nyckelord: ESG-betyg, E-betyg, S-betyg och G-betyg, hållbarhetsrapportering, ROA, ROE, finanssektorn, finansiell prestation / Aim: Companies in today's society find themselves in an increasingly pressing situation where they have to work sustainably or conduct business in a sustainable way. The financial sector plays an important role in countries economies, because of this, the relationship between ESG-ratings and companies financial performance has become a debated area of research. Much of the previous research has presented varying and conflicting results. Due to this, this study will focus on the relationship between financial performance and ESG ratings in the European countries in order to develop the current research. The purpose of the study is to investigate and analyze whether there is a relationship between the company's ESG-score and financial performance within the financial sector in the European countries.   Method: The study is based on a quantitative method that applies a deductive approach. The secondary data has been obtained from Refinitiv Eikon. The study's sample consists of 160 financial companies operating in 23 different countries in the EU, these companies have been analyzed over a period of 3 years. The study's data have been analyzed using bivariate-, univariate- and multivariate analysis in the statistical program SPSS.  Results and conclusion: The result did not indicate any significant correlation between ESG-score and financial performance, the result did not indicate any significant correlation between S-rating, G-rating and financial performance. The result showed a significant correlation between the individual dimension E-rating and ROA.  Contribution of the thesis: This study contributes an updated analysis regarding the relationship between sustainability reporting and the financial performance of the financial sector in the European countries. Based on on studys result, the study contribute useful information for all potential stakeholders and investors in the financial sector.  Suggestions for future research: Due to the study's limitations, it is suggested to use data from more than one database to include more variables that are in relation to the research area. Another suggestion is to investigate the correlation in more countries and sectors in the longer term. This can be done by using different databases that publish companys ESG ratings, in this way the number of both dependent and independent variables can increase, which increases the credibility of the study.  Keywords: ESG-score, E-score, S-score and G-score, sustainability reporting, ROA, ROE, financial sector, financial performance

In classical “triple bottom line” sustainability reporting, there have not been any clear guidelines on how companies should report on their environmental footprint. Consequently, the transparency in the environmental reporting has been low, which has resulted in greenwashing. To create reliable reporting and increase the proportion of green loans and green investments, the EU introduced the classification system EU Taxonomy in 2021. The new framework has stricter requirements on companies as they are now obligated to report on specific guidelines. These guidelines will also allow stakeholders to determine how sustainable a company is. Since the EU Taxonomy was recently launched, there has been a knowledge gap in how companies experience the framework. Also, what measures should be considered in the design of the EU Taxonomy for the implementation to be as successful as possible, based on the premise that companies should make their business model as sustainable as possible. This semi-structured interview study examines how Swedish companies experience the EU Taxonomy. The researchers interviewed eight Swedish stakeholders with great insights into the area, from the manufacturing industry (1), the Real Estate Industry (2), the Swedish Corporate Business Organizations (1), the Real Estate Industry Organizations (2), and Auditing Firms (2). The researchers could conclude that being classified as sustainable in the EU Taxonomy does not necessarily mean a company is sustainable from a scientific point of view. Nevertheless, it can be an answer to political interests. The interviewees also felt it was challenging to interpret and understand the framework and that there were necessary clarifications. Further, the EU will have to account for several activities from each industry so that companies can report on their total ecological footprint. Finally, changes in the delegated acts are mandatory for the EU taxonomy to be a successful policy instrument. / I klassisk “triple bottom line” rapportering har det inte funnits några tydliga riktlinjer för hur företag ska rapportera om sitt ekologiska avtryck. Som en följd av detta, har transparensen i hållbarhetsredovisningen varit låg, vilket har resulterat i greenwashing. I syfte att skapa mer tillförlitlig rapportering och öka andelen gröna lån och investeringar, infördes 2021 klassificeringssystemet EU Taxonomin. Det nya ramverket har skapat nya krav på företag då de nu är skyldiga att rapportera på specifika miljöbelastande aktiviteter. Dessa riktlinjer ska dessutom kunna utgöra hur hållbara de rapporterande bolagen är. Eftersom EU Taxonomin nyligen har lanserats, fanns det en kunskapslucka för hur företag upplever ramverket. Även vilka åtgärder som bör övervägas i utformningen av EU-taxonomin för att implementeringen ska bli så framgångsrik som möjligt, utifrån utgångspunkten att företag ska göra sin affärsmodell så hållbar som möjligt. Med detta i åtanke utvecklades denna semistrukturerade intervjustudie som ämnar att undersöka hur svenska företag ser på EU Taxonomin. Forskarna har intervjuat åtta aktörer från svenska: tillverkningsindustrin (1), fastighetsbranschen (2), näringslivet (1), medlemsorganisationer inom fastighetsbranschen (2) och revisionsbyråer (2). Det forskarna kunde konstatera är att det som klassas som hållbart i EU Taxonomin, inte nödvändigtvis ur ett teknikneutral och vetenskapligt perspektiv är hållbart, utan är ett svar på ett politiskt intresse. Aktörerna upplever dessutom att ramverket är svårt att förstå och att det därför är nödvändigt med förtydningar. Till sist kommer även EU behöva ta fler aktiviteter från de respektive branscherna i åtanke i de delegerade akterna, för att företag ska kunna redovisa för sitt totala ekologiska fotavtryck. Slutligen är ändringar i de delegerade akterna obligatoriska för att EU Taxonomin ska kunna bli ett framgångsrikt policyinstrument.

Hållbarhet och hållbar utveckling är något som betraktas som högaktuellt i samhället i stort och är något som även fått ett stort fokus inom den svenska fastighetssektorn. Denna uppsats syftar till att utforska, skapa en bild av och jämföra hur företag i den svenska fastighetssektorn presenterar och kommunicerar sitt hållbarhetsarbete genom sin hållbarhetsredovisning. Jämförelsen och analysen kommer genomföras med grund i den teoretiska referensramen som består av ett antal teorier som behandlar legitimitet, intressenter, signalering och verksamhetsstyrning. Metoden som används består av en deduktiv ansats och en kvalitativ bruktextsanalys. Resultatet tyder på att det återfinns en övergripande likhet i vad som presenteras och kommuniceras bland de företag som utgjort en del i urvalet. Vilket troligen grundar sig i användningen av likartade eller samma standards som grund för respektive företagsredovisning, vissa standard används i sådan utsträckning att de i princip utgör praxis för hur hållbarhetsredovisning bör genomföras och vad den bör innehålla. Vidare finns lagkrav i form av till exempel ESRS och dess vidareutveckling i form av CSRD som sätter ytterligare krav på vad som ska finns med i företagens hållbarhetsredovisning. De mindre skillnader som identifierats inbegriper bland annat en viss skillnad i hur ingående och omfattande respektive företag i urvalet behandlar varje hållbarhetsaspekt, samt att det återfinns mindre skillnader i de nyckelintressenter som identifierats i vissa av företagen. / Sustainability and sustainable development are a highly discussed and prevalent topic in society as a whole, and something that has gained a large focus within the Swedish real estate sector as well. This bachelor thesis aims to compare, explore and create a picture of how companies within the Swedish real estate sector communicate their work with sustainability, and what they are presenting in their sustainability reporting. The comparison and analysis are made possible by the use of a framework based on theories dealing with legitimacy, stakeholders, signaling and management control systems. The scientific method used consists of a deductive approach and a qualitative content analysis of the companies’ sustainability reports.  The result of the study indicates that there to a large extent exists a similarity in what is presented and communicated by the companies that formed part of the sample. This is probably based on similar or the same standards being used as the basis for the respective company’s accounting, some standards are used to such an extent that they basically constitute practice for how sustainability accounting should be carried out and what it should contain. Furthermore, there are legal requirements in the form of e.g. ESRS and its further development in the form of CSRD as additional requirements for what must be included in the companies' sustainability reports. The minor differences identified include, among other things, a certain difference in how thoroughly and comprehensively each company in the sample treats each sustainability aspect, and that there are minor differences in key stakeholders identified in some of the companies.

Titel: Är det lönsamt att investera i hållbarhet?   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Haben Ablelom Gebremeskel   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2024 – Mars   Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn.   Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analys.   Resultat och slutsats: Resultatet visade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer, men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället.   Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld.   Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet.

This study examines the implementation of the EU's new sustainability directive, the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), within Swedish organizations. The CSRD aims to enhance transparency in sustainability reporting by requiring organizations to disclose their environmental and social impacts. The study employs a qualitative methodology with semi-structured interviews with key personnel from various large companies, as well as consultants, to gain insights into how organizations adapt to the requirements set by the CSRD. The empirical material has been analyzed using a theoretical framework based on institutional theory. The findings show that organizations primarily focus on complying with the CSRD by improving their reporting processes and adapting their digital infrastructure to manage data collection and analysis. CSRD is seen as a driving force for integrating sustainability within organizations. Key challenges include decentralized data sources, difficulties in measuring Scope three emissions, and the increased administrative burden. The study concludes that the companies are in the early stages of CSRD implementation and must continue to develop their reporting routines to fully meet the directive's requirements. Future research should investigate the long-term effects of CSRD compliance on organizations' sustainability practices and performance. / Denna studie undersöker implementeringen av EU:s nya hållbarhetsdirektiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), inom svenska organisationer. CSRD syftar till att öka transparensen i hållbarhetsrapporteringen genom att kräva att organisationer redovisar sin miljömässiga och sociala påverkan på samhället. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från olika stora företag samt konsulter för att få insikter kring organisationers anpassning till kraven som CSRD ställer på organisationerna. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket som består av teorier från den institutionella teorin. Resultaten visar att organisationer främst fokuserar på att följa CSRD genom att förbättra sina rapporteringsprocesser och anpassa sin digitala infrastruktur för att hantera datainsamling och att CSRD är en pådrivande faktor för att integrera hållbarhet inom organisationerna. Centrala utmaningar inkluderar decentraliserade datakällor, svårigheter att mäta Scope tre utsläpp och den ökade administrativa bördan. Studien drar slutsatsen att organisationer befinner sig i ett tidigt skede av CSRD-implementeringen och måste fortsätta att utveckla sina rapporteringsrutiner för att fullt ut uppfylla direktivets krav. Framtida forskning bör undersöka de långsiktiga effekterna av CSRD-efterlevnad på organisationernas hållbarhetspraxis och prestationer.

The Non-Financial Reporting Directive (“NFRD”),[1]is an important contributor to the European Union’s (EU) goal of creating a more sustainable future for all. By requiring large public-interest entities to report non-financial information relating to sustainability matters, the NFRD increases business transparency and gives stakeholders the opportunity to make more informed investment decisions, monitor corporate activities and initiate discussions based on current practices. The purpose of this thesis is to analyze the NFRD as it stands today and to analyze in what way the NFRD has the potential to improve by chiefly using the legal dogmatic method. The thesis reached its completion with an appropriate timing (January 2021) as the EU has announced its ambition to revise the NFRD by the first quarter of 2021. The conclusion drawn is that the NFRD should be revised on a series of points. Most importantly, reliability of the provided information should be secured through a stronger verification mechanism. Other areas for improvement concern the enlargement of the scope of the NFRD and the implementation of further measures securing comparable data.  [1]Directive 2014/95/EU.