Titel: Kvalité i hållbarhetsrapporter - En kvantitativ studie om kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Författare: Isabelle Fernqvist & Desiré Kolmodin Handledare: Linus Axén Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, Kvalité, Kvalitetsindex, Omfattning, Hybridorganisationer, Statligt ägda företag, Privatägda företag Bakgrund: Hållbarhetsrapportering är ett högst aktuellt och omtalat ämne i dagens samhälle, där förväntningar på företag att rapportera sina hållbarhetsaktiviteter och klimatrelaterade risker ökar allt mer. Kvalitén på innehållet i hållbarhetsrapporter är av stor betydelse då företags intressenter riskerar att reagera negativt om hållbarhetsrapporten inte uppfyller deras förväntningar. Trots det visar undersökningar att svenska företag tenderar att enbart redovisa positiva miljöavtryck snarare än konkreta miljökonsekvenser, och brister därmed i sin hållbarhetsrapportering. Tidigare studier uppger en brist på forskning om hur olika ägarstrukturer kan påverka kvalitén på hållbarhetsrapporter. Statligt ägda företag och privatägda företag skiljer sig i ägarstruktur och har därmed olika syften med sina verksamheter, vilket driver studien att jämföra om det finns skillnader i kvalité mellan företagens hållbarhetsrapporter. Syfte: Syftet med studien är att förklara och jämföra kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Metod: Studien har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, då en hypotes genereras utifrån en litteraturgenomgång. En innehållsanalys genomförs för att koda kvalitativ information i hållbarhetsrapporter till kvantitativ information genom att samla in data från årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Insamlad data från 30 statligt ägda företag och 30 privatägda företag analyseras sedan i SPSS. Slutsats: Studiens resultat visar att olika ägarstrukturer påverkar hållbarhetsrapportering i form av att statligt ägda företags hållbarhetsrapporter har bättre kvalité jämfört med privatägda företag. Ett signifikant positivt samband föreligger mellan kvalité och statligt ägda företag där statligt ägda företag uppnår ett högre genomsnittligt kvalitetsindex och rapporterar fler antal ord i sina hållbarhetsrapporter. Av studiens kontrollvariabler visade storlek starkast signifikant positivt samband med kvalitén i hållbarhetsrapporter. / Title: Quality in sustainability reports - A quantitative study about quality in state-owned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports Authors: Isabelle Fernqvist & Desiré Kolmodin Supervisor: Linus Axén Keywords: Sustainability reporting, Quality, Quality Index, Extent, Hybrid organizations, State-owned enterprises, Privately owned enterprises Introduction: Sustainability reporting is a current and discussed topic in today's society, where expectations on companies to report their sustainability activities and climate-related risks are increasing. The quality of the content in sustainability reports is of great importance as companies stakeholders can react negatively if the sustainability report does not meet their expectations. Nevertheless, studies show that Swedish companies tend to report positive environmental impacts rather than concrete environmental consequences which can lead to inadequate sustainability reports. Previous studies show a lack of knowledge on how different ownership structures can affect the quality in sustainability reports. State-owned and privately owned enterprises differ in ownership structure and thus have different purposes with their organizations, which leads the study to compare whether there are differences in quality between sustainability reports. Purpose: The purpose of the study is to explain and compare quality between stateowned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports. Method: The study has a quantitative method with a deductive approach, as a hypothesis is generated based on a literature review. A content analysis is performed to code qualitative information in sustainability reports to quantitative information by collecting data from annual reports and sustainability reports. The collected data from 30 state-owned and 30 privately owned enterprises are then being analyzed in SPSS. Conclusion: The results of the study show that different ownership structures affect sustainability reporting where state-owned enterprises´ sustainability reports have better quality compared to privately owned enterprises. There is a significant positive relationship between quality and state-owned enterprises. They achieve a higher average quality index and report more words in their sustainability reports. The control variable size showed the strongest significant positive relationship with quality in sustainability reports.

Kraven på företag har ökat gällande redovisning av hållbara aktiviteter. I och med detta ställs högre krav på dagens hållbara företagande, vilket bidrar till att företag kan komma att behöva finna nya strategier för att kartlägga sitt företagande.  Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett nytt EU-direktiv som kommer att föra hållbarhetsrapportering till samma nivå som den finansiella rapporteringen, vilket kommer innebära stort arbete för berörda företag. Därför ämnar denna studie att utveckla ett verktyg som kan inspirera och hjälpa företag att förbereda sig för rapportering enligt CSRD. Detta genomförs genom att sammanföra teorier kring hållbara affärsmodeller och dubbel väsentlighetsprincip i en modell, där den centrala delen handlar om att beakta värde från ett flerdimensionellt perspektiv. Tidigare forskning ger upphov till det faktum att affärsmodeller ignorerar att värdeutbyte ofta är ömsesidigt och att en intressent både kan bidra till och mottaga någonting av värde, vilket i sin tur visar på att dubbel väsentlighetsanalys sällan är inkluderat i affärsmodeller. Följande studie ämnar fylla detta identifierade gap genom att utveckla ett verktyg som kombinerar dessa områden. Workshops och intervjuer genomförs för att utveckla modellen vidare, och diskussionen väver samman insikterna från den empiriska studien och det litterära ramverket, varpå den slutliga modellen presenteras.  Resultatet indikerar att modellen behöver ingå i en längre arbetsprocess med både förberedande och avslutande avsnitt efter användande av modellen, och därför presenterar resultatet tre steg som rekommenderas vid användning av modellen. Resultatet landar också i att företag rekommenderas koppla hållbarhetsarbetet till sin kärnverksamhet, samt att vidga perspektivet utanför sina egna gränser och beakta flera intressenter, varvid diskussionen kring värdeskapande blir extra relevant. Modellen hjälper företag starta diskussionen kring sin påverkan, vilket hjälper dem hantera sina aktiviteter och processer och skapar en diskussion kring värdeskapande. Detta kan effektivisera verksamheten genom att öka den holistiska synen och transparensen på vad som behöver utvecklas. Studiens resultat har i stor utsträckning koppling till hållbarhet, ledarskap och organisation, men den visar också på en ingenjörsmässighet då målsättningen är att processer på företag ska kunna effektiviseras. / The demands on companies have increased regarding the reporting of sustainable activities. With this, higher demands are being placed on today's sustainable business, which contributes to the fact that companies may need to find new strategies to map their business. The Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new EU directive that will bring sustainability reporting to the same level as financial reporting, which implies a lot of work for the companies concerned. Therefore, this study aims to develop a tool that can inspire and help companies prepare for CSRD reporting. This is conducted by combining theories around sustainable business models and the dual materiality principle into a model, where the core concerns value from a multidimensional perspective. Previous research gives rise to the fact that business models ignore that value exchange is often reciprocal and that a stakeholder can both contribute to and receive something of value, which in turn shows that dual materiality analysis is rarely included in business models. The following study aims to fill this identified gap by developing a tool that combines these areas. Workshops and interviews are conducted to develop the model further, and the discussion weaves together the insights from the empirical study and the literary framework, after which the final model is presented. The result indicates that the model needs to be part of a more complete process with both preparatory and final sections after using the model, and therefore the study presents three steps that are recommended when using the model. Furthermore, companies are recommended to link sustainability work to their core business, as well as adopting an ecosystem perspective involving relevant stakeholders. The model helps companies start the discussion about their impact, which facilitates the management of activities and processes and creates a discussion about value creation. This can streamline operations by increasing the holistic view and transparency of what needs to be developed. The study's results are largely connected to sustainability, leadership and organization, but it also shows an engineering approach as the goal is to make processes at companies more efficient.

Räkenskapsåret 2017 blev hållbarhetsrapporteringen för större bolag lagstadgad i Sverige men som fenomen saknas standardiserade definitioner och gemensamma globalaramverk. Idag existerar det endast riktlinjer och rekommendationer förhållbarhetsrapporteringen som till exempel skapats av Global Reporting Initiative (GRI). Det har skapat plats för tolkningsutrymme vid upprättandet av hållbarhetsrapporter som resulterat i varierad och bristande kvalitet, vilket betraktas som ett stort problem på vägen mot en bättre och mer hållbar värld. Studien ämnar därför att förklara om kvinnliga styrelseledamöter och oberoende styrelseledamöter kan vara lösningen för att upprätta och bibehålla hållbarhetsrapporter av hög kvalitet.  Metoden som har använts är en tvärsnittsstudie, med deduktiv ansats som undersöks genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypoteserna bygger på GRI-standarder i kombination med upper echelon teori, social identitetsteori, tokenism, kritisk massa och agentteorin. Resultaten leder fram till accepterande av hypotes H1, H1a, H1b, H1c. och H2. Studien visar således samband för andel kvinnliga styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. Hypotes H3 förkastas, inget signifikant samband går att finna mellan andel oberoende styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. / In the financial year 2017, sustainability reporting became statutory in Sweden but as a phenomenon there is a lack of standardized definitions and common global frameworks.Today, there are only guidelines and recommendations for sustainability reporting, created bythe Global Reporting Initiative (GRI). This fact has created room for interpretation that has resulted in varied quality in the sustainability reports, which is considered a major problem on the road to a better and more sustainable world. Therefore, the study intends to investigate whether female board members and independent board members can be the solution for preparing and maintaining high-quality sustainability reports. The method that has been used is a cross-sectional study, with a deductive approachthat is examined through a quantitative approach. The hypotheses are based on the GRI-standards in combination with upper echelon theory, social identity theory, tokenism, critical mass and agency theory. The results lead to acceptance of hypothesis H1, H1a, H1b, H1c.and H2. The study finds a relation between the proportion of female board members and the quality of sustainabilityreporting. Hypothesis H3 is rejected, because no relation can be found when there is a higherproportion of independent board members.

Bakgrund: Till följd av att ESG är ett icke-finansiellt bedömningsområde har många investerare historiskt valt att inte profilera sin egen verksamhet med ambitiösa hållbarhetsmål. De senaste årens åtstramade regulatoriska omgivning och ökande ESG-engagemang hos intressenter ställer alltmer krav på institutionella investerare att integrera ESG-bedömningar när de utvärderar nya investeringsmöjligheter. SME-bolag har sämre förutsättningar att tillhandahålla konkurrenskraftiga ESG-data och riskerar således få sämre tillgång till kapital. Effekterna ESG perspektivet har för kapitalanskaffning och vilken ESG-information som är viktigast för att attrahera kapital är relativt outforskat och bör utredas dels för att hjälpa bolag att behålla konkurrenskraft, dels för att förbereda dem för kraven på hållbarhetsrapportering som ställs ur ett kapitalförvaltningsperspektiv, vilket kan vara särskilt angeläget för SME-bolag. Syfte: Syftet med rapporten är att analysera institutionella investerares syn på ESG för att utreda hur det påverkar deras utvärderingar av nya investeringsmöjligheter. Utifrån detta ämnar studien utreda vilken information som är viktigast att tillhandahålla för att sammanställa hållbarhetsrapporter som är i linje med investerarnas önskemål. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och det empiriska underlaget har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Samtliga bolag, även SME-bolag, bör integrera ESG perspektivet i sin rapportering för att öka investeringsviljan och anpassa sig till omvärldsförändringar och intressenter. ESG-engagemanget är högt bland institutionella investerare eftersom hållbara bolag bidrar till att skapa avkastande och resistenta portföljer. Det viktigaste inom ESG utgår från vad som är relevant och materiellt för respektive bolag och bransch. Med detta vill investerare kvantifiera ESG-relaterade störningar och effekter för att förstå potentiell påverkan på ett företags resultat och värdering.

Syfte: Målet med denna forskning är att undersöka utveckling av vinstdrivande och icke-vinstdrivande hållbarhetsrapporter för organisationer för att förstå bättre hur hållbarhetsrapportering har utvecklats i takt med att reglerna har förändrats från att vara frivillig till obligatoriska. Dessutom studien undersöker hur ett företag möter intressenternas informationsbehov i sina hållbarhetsrapporter. Därmed skriver författaren att studien är baserad på organisationernas hållbarhetsrapport, för H&M Group år (2016/2020) och för Unicef Sverige år (2017/ 2020). Metod: Enligt studiens syfte och frågeställningar, är det relevant att välja en kvalitativ metod. Kvalitativ innehållsanalys enligt Bryman och Bell (2019) bygger på att analysera dokument via kvantifiering av dokumentets innehåll. Sekundärdata metod har använts, följaktligen informationen som samlas in kommer från sekundärdata. Till skillnad från kvantitativa metoder med kvalitativa metoder kommer det att vara möjligt att skapa en djupare förståelse för hållbarhetsrapporter, kopplat till studiens forskningsfråga och syfte. Theory perspectives: Hållbar utveckling, vinst och ideell organisation, TBL triple bottom line och stakeholders theory. Empiriskt: H&M Group (vinstdrivande företag) och Unicef Sverige (Ideell organisation). Hållbarhetsrapport år 2016, 2017 och 2020. Författaren har valt att studera hållbarhetsrapport för Unicef år 2017 på grund av tillgänglighet av respektive organisationens rapport. Resultat: Enligt H&M Group och Unicef Sverige har ansträngt sig för att anpassa hållbarhet med olika tillvägagångssätt; till exempel H&M Group använder återvunna råvaror och Unicef använder gamla datorer istället för att köpa nya till personalen. Nyckelord: Intressentteori, Utveckling av hållbarhetsrapportering, Vinstdrivande och ideella organisationer, TBL och validitet / The purpose of this research looks into the evolution of for-profit and non-profit organizational sustainability reports, to better understand how sustainability reporting has evolved as regulations have changed from voluntary to compulsory. Furthermore, to investigate how firms meet stakeholders' information needs in their sustainability reports. In doing so, the author studies sustainability reports of H&M Group years 2016/2020 and Unicef Sweden years 2017/2020. According to the purpose of the study, it is relevant to choose a qualitative method. Qualitative content analysis according to Bryman and Bell (2019) is based on analyzing documents via quantification of the document's content. Unlike quantitative methods with qualitative methods, it will be possible to create a deeper understanding of sustainability reporting, linked to the study's research question and purpose. Between 2016 and 2020, the organization's sustainability reports have improved for both for-profit H&M and non-profit Unicef. Organizations have worked with economical sustainability, environmental sustainability and social sustainability. Because the chosen companies differ in their operation and business model, the development of sustainability reports of Unicef Sweden and H&M Group can be seen differently. Organizations' concern for the environment can be noticed in their sustainability reports. For instance in Unicef Sweden avoids traveling for meetings alternatively they are performing all their meetings online to reduce carbon dioxide emissions. At the same time, H&M Group has mentioned in their sustainability reports the use of recycled raw materials to reduce the impact of their productions. Respective organizations tried to meet stakeholders' information needs through interactions and communication with both internal and external stakeholders. Unicef Sweden has been more considerate for their employees by having standardized routines according to the organization's sustainability reports.

This thesis examines the type of Environmental, Social, and Governance (ESG) information that institutional investors seek when making and monitoring investment decisions, as well as the possibilities for this information to be presented in sustainability reports. As a basis, twelve semi-structured interviews were conducted with Swedish state institutional fund holders in the category regions and municipalities. Furthermore, five interviews were conducted with six employees at a large Swedish-Norwegian fund company. The results show that the basic demand for ESG information is governed by the content that the investor's organization's financial policy requires, for example, that the fund company has signed the UN Principles for Responsible Investments (PRI) or follows frameworks such as the Global Reporting Initiative (GRI). Furthermore, sustainability motivations are sought in qualitative form, for example about the fund's sustainability strategy, corporate inclusion and justifications about the fund's actual sustainability impact in the portfolio companies. In addition, motivations for potential future business exclusions is also desired. However, this wish is difficult to cater for as it could potentially create discontent between fund companies and portfolio companies. Such a justification could also contribute to market disorders for the company in question, which could degrade the value of the fund holding. Quantitative data are also requested, such as carbon dioxide emissions for the fund portfolio. However, this cannot always be met in the report as reported data from companies are missing. Furthermore, a necessity for the sustainability reports to be used properly by the investors is that data is presented similarly between funds, so that comparisons between funds are facilitated. Finally, investors point out that much of the ESG information they seek is only useful if all funds report in a similar format, and that the ESG information only becomes truly valuable after a unanimous definition of sustainability is introduced. / I detta examensarbete undersöks vilken typ av ESG-information som institutionella investerare eftersöker när de ska genomföra och övervaka investeringsbeslut, samt hur möjligheterna ser ut för denna information att kunna presenteras i hållbarhetsrapporter. Som underlag genomförs tolv stycken semi-strukturerade intervjuer med svenska statliga institutionella fondinnehavare inom kategorin regioner och kommuner. Vidare genomfördes fem intervjuer med sex stycken anställda på ett stort Svenskt-Norskt fondbolag. Resultaten visar att den grundläggande efterfrågan av ESG information styrs av det innehåll som investerarens organisations finansiella policy kräver, exempelvis att fondbolaget signerat PRI eller följer ramverk såsom GRI. Vidare så eftersträvas hållbarhetsmotiveringar i kvalitativ form, exempelvis kring fondens hållbarhetsstrategi, företagsinkludering samt motiveringar kring fondens faktiska hållbarhetspåverkan i portföljbolagen. Utöver dessa efterfrågas även motivering av potentiella framtida företagsexkluderingar. Denna önskan är dock svår att tillgodose då denna potentiellt skulle kunna skapa osämja mellan fondbolag och portföljbolag. En sådan motivering skulle även kunna bidra till marknadsoroligheter för det aktuella bolaget, vilket kan försämra värdet på fondinnehavet. Slutligen efterfrågas även kvantitativ data, exempelvis koldioxidutsläpp för fondportföljen. Denna kan dock inte alltid tillgodoses i rapporten då nog lång tillbakagången klimatdata saknas. En nödvändighet för att hållbarhetsrapporterna ska nyttjas ordentligt av investerarna är vidare att data presenteras liknande mellan fonder, så att en jämförelse mellan fondalternativ underlättas. Investerarna poängterar slutligen att stor del av den ESG-information de eftersträvar bara är användbar om alla fonder rapporterar på liknande sätt, samt att ESG-informationen först blir riktigt användbar då en samstämmig definition av hållbarhet införs.

Bakgrund: Hållbarhetsrapporten har utvecklats i snabb takt under de senaste åren och börjar få en allt större plats i företagens rapportering. Hållbarhetsrapporten blev reglerad i svensk lag år 2017, men innehållet i rapporten är till stor del frivillig och flexibel. Detta har lett till att rapporten kan utformas på flera olika sätt, med hjälp av olika ramverk som skapats för att underlätta upprättandet. Även med hjälp av ramverk är hållbarhetsrapporten komplex och svår att upprätta. Företag kan ta hjälp av redovisningskonsulter, men även dessa ställs inför utmaningar vid upprättandet. Uppsatsen fördjupar sig i de utmaningar som redovisningskonsulterna ställs inför vid upprättandet och undersöker även vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Syfte: Uppsatsen syftar till att få en förståelse för de utmaningar som redovisningskonsulter upplever vid upprättandet av hållbarhetsrapporter och vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Metod: Uppsatsen genomförs med hjälp av en kvalitativ fallstudie och utgår ifrån en deduktiv ansats. I uppsatsen används de två traditionella teorierna, intressentteorin och den institutionella teorin. Det empiriska materialet har samlats in via nio stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med redovisningskonsulter från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Slutsats: Det går att konstatera att det är mycket som sker kring hållbarhetsrapportering för tillfället, vilket är utmanande för redovisningskonsulterna. Det som framkommit genom uppsatsen är att tre av fyra utmaningar som tidigare forskning identifierat fortfarande är aktuella för redovisningskonsulter. Dessa är utbildning, kunskap och lagar. Utöver detta har uppsatsen bidragit med två nya utmaningar för redovisningskonsulter, kunskap hos företag och ambitionsnivå hos kunder. Dessutom har det konstaterats att valet av ramverk påverkas av den imiterande isomorfismen. Uppsatsen har inte kunnat bestyrka att intressenter påverkar redovisningskonsulter varken när det gäller upprättandet av hållbarhetsrapporterna eller valet av ramverk. / Background: The sustainability report has developed rapidly in recent years and has taken a more important place in companies' reporting. The sustainability report was regulated in Swedish law in 2017, but the content is largely volentary and flexible. This has led to the report being designed in different ways, with the help of different frameworks that have been created to support the preparation of the report. Even with the help of the frameworks the sustainability report is still complex and difficult to prepare. Accountants can help companies to prepare the reports, but even the accountants are faced with challenges in preparation of the report. This essay gains an understanding of the challenges that accountants are faced with during the preparation of the report. It also explores what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of the challenges accountants experience in the preparation of sustainability reports and what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Method: The essay is carried out with the help of a qualitative case study and is based on a deductive approach. The two traditional theories, stakeholder theory and institutional theory, are used in the essay. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews. The interviews were held with accountants who work at one of the five biggest accounting firms in Sweden. The material was analyzed through a thematic analysis.  Conclusion: It can be stated that there is a lot happening with sustainability reporting at the moment, which is a challenge for the accountants. The result from the essay shows that three out of four challenges identified in previous research are still current for accountants. These are education, knowledge and laws. In addition to this, the essay has contributed two new challenges for accountants, companies' knowledge and customers' level of ambition. Further,  it has been found that the choice of framework is influenced by the mimetic isomorphism. The essay has not been able to confirm that stakeholders affect the accountants either when it comes to the preparation of the sustainability reports or the choice of framework.

Ekonomisk tillväxt kan ge upphov till bland annat klimatförändringar och sociala ojämlikheter, och innebär ett hot mot EU:s och världens fortsatta överlevnad. EU har därav framfört en tydlig strategi för hållbar utveckling i sin så kallade gröna giv, som syftar till att bana väg för en grön omställning i EU och vars slutmål är klimatneutralitet senast år 2050. Som ett led i detta har EU antagit en ny standard för hållbarhetsrapportering, vid namn Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), genom vilket nuvarande direktiv Non Financial Reporting Directive (NFRD) revideras och skärps med ökade krav på kvalitet, jämförbarhet och transparens.  En nyckelkomponent i CSRD är dubbel väsentlighetsanalys, som innebär att företag ska identifiera både vilka hållbarhetsaspekter ett företaget påverkar och påverkas av och ämnar ge en heltäckande bild av företags hållbarhetsprestation. Analysen beskrivs dock vara utmanande och innebär stora förändringar jämfört med hur företag tidigare har arbetat med väsentlighetsanalyser. Därav syftar denna studie till att utforska implementering och praxis bakom dubbel väsentlighetsanalys inom företagssektorn. Studien är av kvalitativt slag och har genomförts genom kombination av en litteraturstudie samt en intervjustudie med respondenter som besitter erfarenhet inom CSRD och dubbel väsentlighetsanalys.  Studiens resultat visar på att dubbel väsentlighetsanalys genomgående kommer att innebära en stor utmaning för de företag som omfattas. Flertalet nya begrepp och parametrar introduceras i vilket många företag kan komma att stå inför ett kunskapsglapp. Att dessutom ta hänsyn till intressenter och bedömning av både påverkan, risker och möjligheter genom hela företags värdekedjor är både tidskrävande och komplext, och en övning få företag genomfört sedan tidigare. Det fanns en bred konsensus om att rådande riktlinjer är otillräckliga i många avseenden, och i kombination med en viss tidspress förutsågs att åtminstone första rapporteringsåret kommer att utgöras av rapporter av varierande kvalitet. Det är dock essentiellt att säkerställa att rapporteringen framåt hamnar på en god nivå, dels för att säkerställa värden som bättre underlag för beslutsfattande och jämförelser, dels i ett större perspektiv – att CSRD faktiskt ska bidra till en hållbar utveckling. Slutsatsen som kan dras är att genomförandet av dubbel väsentlighetsanlys kommer att kräva framförhållning och medvetenhet om att analysen inte kan genomföras av en enda person, utan kräver samarbete och nyttjande av både intern och extern kunskap. / Economic growth can give rise to, among other things, climate change and social inequalities, posing a threat to the continued survival of the EU and the world. Consequently, the EU has outlined a strategy for sustainable development through its so called Green Deal, aiming to pave the way for a green transition in the EU with the ultimate goal of achieving climate neutrality by year 2050. As part of this initiative, the EU has adopted a new standard for sustainability reporting, known as the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). This directive revises and strengthens the existing Non Financial Reporting Directive (NFRD) by imposing increased requirements for quality, comparability, and transparency. A key component of CSRD is the double materiality assessment, which requires companies to consider how their actions impact both people and the planet, but also how sustainability issues can affect their financial wellbeing, aiming to provide a comprehensive picture of a company's sustainability performance. However, the analysis is described as challenging and involves significant changes compared to how companies have previously conducted materiality assessments. Therefore, this study aims to explore the implementation and practices behind double materiality within the corporate sector. The study is qualitative in nature and has been conducted through a combination of a literature review and an interview study with respondents with experience in CSRD and double materiality assessment. The study's findings indicate that the double materiality assessment will consistently pose significant challenges for companies covered by CSRD. Several new concepts and parameters are introduced, potentially causing a knowledge gap for many companies. Additionally, considering stakeholders and assessing impacts, risks, and opportunities throughout the entire value chains of companies is both time-consuming and complex, and is an exercise that few companies have undertaken previously. There was broad consensus that current guidelines are inadequate in many aspects, and coupled with time pressure, it was anticipated that at least the first reporting year is to consist of reports of varying quality. However, it is essential to ensure that reporting improves over time, both to provide better basis for decision-making and comparisons and, on a broader scale, to ensure that CSRD actually contributes to sustainable development. The conclusion drawn is that the implementation of a double materiality assessment will require foresight and awareness that the assessment cannot be carried out by a single individual but demands collaboration and the utilization of both internal and external knowledge.

The increased interest in sustainability issues in recent years due to climate change has led to an increased interest among capital investors to invest more sustainably. In addition, there has been an increased interest among stakeholders, regulators and citizens to know more about the positive impact of sustainability reporting on business results. Sustainable investments are often followed by high costs, which makes it interesting from an investor perspective to investigate whether this investment can have a positive impact on a firm's financial result. Among the sectors that play a major role in sustainability investment is the real estate sector, as buildings currently account for 36 percent of CO2 emissions and 40 percent of energy consumption in the EU. Therefore, it is interesting to investigate how sustainability performance affects real estate firm performance. In this study, sustainability performance is measured using ESG scores while company performance is represented by ROA, ROE and Tobin's Q. Several regression analyses have been conducted using data from Eikon on real estate companies from 15 European countries. In addition to the overall ESG scores, the various ESG pillars were examined separately. The data analysis provides evidence of a positive significant impact of the overall ESG result on all three performance measures. Furthermore, we find that environmental disclosure has a positive impact on ROE and Tobin's Q, social disclosure has a positive effect on ROA and ROE and Governance disclosure has a positive effect on Tobin's Q. By applying these results to the shareholder- and the stakeholder theory, we can conclude that our study provides limited support for the stakeholder theory as most of our hypotheses are supported. This implies that the positive impact of sustainability investments on firm performance can lead to value creation for all stakeholders, not just the shareholders. / De senaste åren har vi sett ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor vilket kan kopplas till klimatförändringarna. Detta har i sin tur drivit på intresset bland kapitalplacerare att investera mer hållbart. Parallellt med detta har intressenter, tillsynsmyndigheter och medborgare ökat sitt intresse för kopplingen mellan hållbarhet och finansiella resultat. Investeringar i hållbarhet medför ofta högre kostnader vilket gör det intressant ur ett investerarperspektiv att undersöka om det kan ha en positiv inverkan på ett det ekonomiska resultatet. Fastighetssektorn innehar en nyckelroll i omställningen till ett mer hållbart samhälle då byggnader ansvarar för 36 procent av CO2-utsläppen och 40 procent av energiförbrukningen inom EU. Givet denna nyckelroll och det kostsamma arbete som ligger framför fastighetssektorn är det således intressant att undersöka hur hållbarhetsarbete påverkar fastighetsbolagens finansiella resultat. I denna studie mäts fastighetsbolagens prestationer inom hållbarhet med hjälp av ESG-poängmedan det finansiella resultatet representeras av ROA, ROE och Tobins Q. Flertalet regressionsanalyser har utförts på data hämtad från databasen Eikon. Urvalet består av 111 fastighetsbolag från 15 olika länder inom Europa. Utöver den övergripande ESG-poängen undersöktes även de olika ESG-pelarna separat. Dataanalysen visar på en positiv signifikant inverkan av det övergripande ESG-resultatet på alla tre prestationsmätningar ROA, ROE och Tobin’s Q. Vidare finner vi att miljöpelaren (E) har en positiv inverkan på ROE och Tobins Q, den sociala pelaren (S) har en positiv effekt på ROA och ROE och ägarstyrning (G) har en positiv effekt på Tobins Q. Genom att analysera dessa resultat med hjälp av aktieägar- och intressentteorin kan vi dra slutsatsen att vår studie ger begränsat stöd för intressentteorin då en majoritet av våra hypoteser stöds. Detta betyder att investeringar i hållbarhet kan resultera i värdeskapande för fler intressenter än enbart aktieägarna.

Företag använder idag hållbarhetsredovisning för att kunna redovisa deras ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan på ett sätt så att företagets intressenter kan se hur de arbetar med bland annat samhällsfrågor. Den innehåller information om hur ett företag arbetar mot sina hållbarhetsmål, detta för det har blivit mer vanligt att konsumenter vill bli mer medvetna kring bland annat hur produkterna produceras på grund av intresset för hållbarhetsfrågor. Under 2016 skedde en ändring i årsredovisningslagen som innebar att flera företag var skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning, detta för att se hur de arbetar med miljöfrågor på ett mer öppet sätt. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka hållbarhetsfrågor i hållbarhetsrapporter från olika börsföretag vid tre olika årtal, 2015 innan ändring av årsredovisningslagen, 2017 som är året lagändringen skedde och år 2021 som är fyra år efter lagändringen. Med detta för att se om lagen har haft påverkan på företagen och deras redovisning. Forskningsfrågan lyder “Har det blivit någon skillnad i hållbarhetsrapporterna efter ändringen i årsredovisningslagen?”. I undersökningen användes en kvalitativ innehållsanalys där analyser genomfördes på fyra olika börsnoterade företags hållbarhetsrapporter. En kodning gjordes från deras hållbarhetsrapporter, där kodningen utgick från två begreppen: miljö och social. Slutligen blev resultatet att man kan se en förändring efter lagändringen på hur alla företag hållbarhetsredovisar vid de tre undersökta tillfället. Detta ser man genom att före det obligatoriska lagkravet så valde några företag att utesluta viss information kring vissa teman eller att inte ta upp något alls, till att det var mer utvecklat efteråt, alltså ändrades företagen sitt sätt att redovisa. / Companies today use sustainability reporting to be able to report their financial, environmental and social impact in a way that the company's stakeholders can see how they work with, among other things, social issues. It contains information about how a company works towards its sustainability goals, this because it has become more common for consumers to become more aware of, among other things, how the products are produced due to the interest in sustainability issues. In 2016, there was a change in the Annual Accounts Act which meant that several companies were obliged to draw up a sustainability report, this to see how they work with environmental issues in an open manner. Therefore, the purpose of the essay is to examine sustainability issues in sustainability reports from various listed companies at three different years, 2015 before the amendment to the Annual Accounts Act, 2017 which is the year after the amendment to the Act and 2021 which is four years after the amendment to the Act. With this to see if the law has affected the companies and their accounting. The research question reads "Has there been any difference in the sustainability reports after the change in the Annual Accounts Act?". In the survey, qualitative content analysis was used, where the analysis is carried out on the sustainability reports of four different listed companies. A coding was done from their sustainability reports, where the coding was based on the two concepts of environment and social. Finally, the result was that you can see a change after the change in the law in how all companies report on sustainability during all three years investigated. This can be seen by the fact that before the mandatory legal requirement, some companies chose to exclude certain information about certain themes or not to include anything at all, until it was more developed afterwards, so the companies changed their way of reporting.