Bakgrund och problem: Oron gällande klimatet kring bland annat växthuseffekten samt andra miljöförstöringar är något som länge existerat, men i takt med klimatförändringarna har oron på senare tid ökat inom samhället. En bransch som särskilt blivit påverkad av hållbarhetsrapportering är transportsektorn, då branschen är en påverkande faktor för miljön och den största bidragsgivaren till världens koldioxidutsläpp. Tidigare studier visar att det råder brister gällande transportföretags miljörapportering samt även användningen av GRI-ramverket i hållbarhetsrapporter. Detta har lett till att hållbarhetsrapporterna kritiserats för dess bristande kvalitet.   Syfte: Syftet med studien är att bedöma kvaliteten inom fordonsbranschens hållbarhetsredovisning baserat på GRI:s sex kvalitetsprinciper, samt beskriva hur dessa skiljer sig åt. Frågeställning: Hur skiljer sig kvaliteten mellan fordonsbranschens hållbarhetsrapporter utifrån GRI:s sex kvalitetsprinciper? Metod: Studien är komparativ genom tillämpning av en kvalitativ forskningsdesign med inslag av kvantitativa tillvägagångssätt i studiens innehållsanalys. För att undersöka företags hållbarhetsrapporter används ett kodningsschema vilket grundar sig i GRI:s sex kvalitetsprinciper.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att det finns en betydande vikt för användning av normgivare, samt standardsättare i hållbarhetsrapporter för att definiera kvalitet och uppnå en högre kvalitet i hållbarhetsredovisningen. Vidare kommer studien fram till att det finns mer likheter i principerna än olikheter i förhållande till analys av samma företag. Jämförs principerna mellan företagen tenderar det att finnas skillnader då företagen tolkat samt valt att fokusera på olika delar i rapporterna. / Background and problem: Concerns about the climate, the greenhouse effect and other environmental damage are something that has existed for a long time, but in line with climate change, concerns have recently increased in society. One industry that has been particularly affected by sustainability reporting is the transport sector, as the industry has an influencing factor on the environment and is one of the largest contributors to the world's carbon dioxide emissions. Previous studies show that there are shortcomings regarding transport companies' environmental reporting as well as the use of the GRI framework in sustainability reports. This has led to the sustainability reports being criticized for its poor quality. Purpose: The purpose of the study is to assess the quality of the automotive industry's sustainability reporting based on GRI's six quality principles, as well as describe how these differ. Issue: How does the quality differ between the automotive industry's sustainability reports based on GRI:s six quality principles? Method: The study is comparative with the application of a qualitative research design with elements of quantitative approaches in the study's content analysis. To examine companies' sustainability reports, a coding scheme is used, which is based on GRI's six quality principles. Results and conclusion: The study's results show that the quality between the principles in GRI differs between companies. Furthermore, the study concludes that there are more similarities in the principles than differences in relation to analysis of the same company. If the principles between the companies are compared, there tend to be differences as the companies have interpreted and chosen to focus on different parts of the reports.

Syftet med denna studie är att undersöka rapporteringen av GRI-indikatorer i svenskabörsnoterade företags hållbarhetsrapporter samt ge en förklaring till vilka faktorer som påverkarvalet av GRI-indikatorer. I studien genomförs en kvantitativ undersökning som undersökersvenska börsnoterade hållbarhetsrapporter. För att undersöka GRI-rapporteringen har eninnehållsanalys genomförts på 223 hållbarhetsrapporter från år 2019. Hypoteser har testatsgenom en multipel regressionsanalys. Studiens resultat visar att endast två faktorer, storlek och miljökänslighet har ett positivt sambandmed rapporteringen av GRI-indikatorer. Faktorer såsom företagets synlighet och offentliggranskning av företagen är orsaken till att endast storlek och bransch har ett signifikant sambandmed rapporteringen av GRI-indikatorer. På grund av denna synlighet väljer företagen att GRI rapportera för att legitimera sin verksamhet både mot samhället i stort och mot inflytelserikaintressenter, då de finns en ömsesidig påverkan. Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap inom forskningsområdet gällande rapporteringenav GRI-indikatorer, men även vilka faktorer som kan förklara att svenska börsnoterade företaganvänder GRI-indikatorer. Positiva och signifikanta samband hittades mellan GRI-indikatoreroch faktorerna storlek och miljökänslighet. Det praktiska bidraget denna studie ger är ett resultatsom visar att storlek och miljökänslighet ökar benägenheten med rapporteringen av GRIindikatorer. Resultatet är intressant för både företagsledare på Stockholmsbörsen samtkapitalmarknaden. Förslag på vidare forskning är att undersöka GRI-indikatorer i företags hållbarhetsrapporter somhar sitt huvudsäte i ett annat land än Sverige. Ett annat förslag på vidare forskning är att granskaföretag som är börsnoterade på en annan börs än Stockholmsbörsen. Årsredovisningslagenomfattar dessutom onoterade företag, vilket inte denna studie har fokuserat på, därför är detintressant att se huruvida börsnotering har eller inte har en påverkan på GRI-indikatorer ochhållbarhetsrapporten.

In 2022, the European Commission adopted a new directive that requires companies to report annually on sustainability in an attempt to reduce the environmental impact from companies around the world. The directive will apply to all large companies, a number of smaller companies and will indirectly affect companies in the entire value chain, including suppliers. This study aims to see how suppliers in a value chain are affected when new legislation is implemented on their customers. The study will also examine how the suppliers have historically chosen to work to adapt to sustainability requirements and to increase their competitiveness. Semi-structured interviews have been conducted to gather information about what affect the suppliers expected. An inductive analysis of the empirical material has been carried out and then compared to previous research in the area. The result shows that the suppliers see the directive as a positive development of sustainability and expect only a minor negative impact on resources such as time, finances and believe that a lack of knowledge can be an obstacle in the work. The suppliers also experienced that they historically had to adapt to the sustainability demands of customers, which has led to an increase in their competitiveness and secured the future of the companies. / År 2022 antog EU ett nytt direktiv som handlar om att företag krävs hållbarhetsrapportera årligen i ett försök att minska den miljöpåverkan som företag runt om i världen har. Direktivet kommer att gälla för alla stora företag, ett antal av de mindre företag och kommer indirekt att påverka företag i hela värdekedjan däribland leverantörer. Denna studie syftar till att se hur leverantörer i en värdekedja påverkas när nya lagstiftningar implementeras hos deras kunder som berörs av direktivet. Studien kommer även att undersöka hur leverantörerna historiskt valt att arbeta för att anpassa sig till hållbarhetskrav och för att öka sin konkurrenskraft. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in information om hur leverantörer upplever att de påverkas. En induktiv analys av det empiriska materialet har genomförts och sedan jämförts mot tidigare forskning på området. Resultatet visar att leverantörerna ser direktivet som en positiv utveckling av hållbarhetsarbete och förväntar sig endast mindre negativ påverkan på resurser som tid, ekonomi och anser att även en kunskapsbrist kan vara ett hinder i arbetet. Leverantörerna har också upplevt att de historiskt har behövt anpassa sig till hållbarhetskrav från kunder, vilket har lett till en ökning av deras konkurrenskraft och säkrat företagens framtid.

Challenges on how to approach global sustainability issues are increasing along with the growing global warming. This entails an increasing pressure on firms to manage sustainability- related issues, both deriving from governance regulations as well as a from a growing consciousness from public institutions. Sustainability reporting is further both required within EU legislation and also expected from current societal values. However, sustainability reporting has been criticised for lacking comparability, reliability and thus legitimacy. Legitimation is a necessity for organisations to gain social acceptance. The field of sustainability reporting is rapidly developing which highlights the importance for organisations to stay updated on coming regulations and trends. The overarching aim of this thesis is to explore, advance and compile the understanding of challenges with current sustainability reporting methods. A further aim is to conduct a qualitative forecast analysis of what sustainability reporting will require in the future to gain legitimacy and identify potential upcoming challenges connected to this forecast. Literature within the sustainability reporting and accounting field have been reviewed as well as legitimacy and institutional theory. Interviews with experts within the studied field have been conducted, along with participant observations through a case company study. The study has concluded several challenges with sustainability reporting methods, among others that voluntary disclosure requirements contribute to the lack of standardisation, comparability, and reliability, and therefore also a lack of legitimacy. For the future, the new CSR directive is expected as new legislation for sustainability reporting within a few years and is expected to entail more extensive regulations and requirements on external auditing. The most commonly used reporting standard currently, the GRI, will not completely cover the future requirements and more focus of the entire supply chain can be expected. This study has contributed to the existing research field of sustainability reporting and accounting by compiling, exploring and analysing challenges from the papers´ perspective, which lead to a lack of legitimacy in sustainability reports. The study has, besides this, contributed to knowledge on the potential future of sustainability reporting based on statements and opinions from insightful interviewees together with the identified current challenges. / Utmaningarna kring hur man ska förhålla sig till globala hållbarhetsfrågor ökar i takt med den växande globala uppvärmningen. Detta innebär ett ökande tryck på företag att hantera hållbarhetsrelaterade frågor, som inte bara härrör från lagstiftning utan också har fått ett växande intresse från offentliga institutioner. Hållbarhetsrapportering krävs både inom EU lagstiftning, men är även förväntat utifrån nuvarande samhällsvärderingar. Hållbarhetsredovisningen har dock kritiserats för att sakna jämförbarhet, tillförlitlighet och därmed legitimitet. Legitimitet är en nödvändighet för organisationer för att hålla sig konkurrenskraftiga och även för att få acceptans från samhället. Hållbarhetsrapportering området utvecklas snabbt, vilket understryker vikten av att organisationer håller sig uppdaterade kring kommande regelverk och trender. Det övergripande syftet med denna studie är att utforska, utveckla och sammanställa förståelsen kring utmaningar med nuvarande hållbarhetsredovisningsmetoder. Ett vidare syfte är att göra en kvalitativ framtidsprognos av vad hållbarhetsredovisning kommer att kräva i framtiden för att uppnå legitimitet och identifiera potentiella kommande utmaningar kopplade till denna prognos. Litteratur inom hållbarhetsrapportering och redovisning har granskats, samt legitimitet och institutionell teori. Intervjuer med experter inom det studerade området har genomförts, även "Participant Observations" har gjorts genom en fallstudie på ett företag. Den här studien har sammanställt flera utmaningar med hållbarhetsrapporteringsmetoder, bland annat att frivilliga innehållskrav bidrar till bristen på standardisering, jämförbarhet och tillförlitlighet och därför också bristande legitimitet. För framtiden väntas det nya CSR-direktivetsom ny lagstiftning för hållbarhetsredovisning inom några år och förväntas innebära mer omfattande regelverk och krav på extern revision. Den vanligaste rapporteringsstandarden för närvarande, GRI, kommer inte helt att täcka de framtida kraven och mer fokus på hela leveranskedjan kan förväntas. Denna studie har bidragit till det befintliga forskningsfältet för hållbarhetsrapportering och redovisning genom att sammanställa, utforska och analysera utmaningar från utförarnas perspektiv, vilket leder till bristande legitimitet i hållbarhetsrapporter. Studien har utöver detta bidragit till kunskap om hållbarhetsredovisningens potentiella framtid baserat på uttalanden och åsikter från insiktsfulla intervjupersoner tillsammans med de identifierade aktuella utmaningarna.

Indikatorer har blivit ett effektivt hjälpmedel för företag att mäta hållbarheten av verksamheten och presentera företagens arbete inom ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Därmed har denna studie utformats med syftet att kartlägga vilka sociala och miljömässiga indikatorer, samt antal, som företag på Stockholmbörsen valt att rapportera. Vidare är syftet att undersöka huruvida faktorer som företagsstorlek och bransch har påverkan på antalet och typen av indikatorer som nämns i företagens rapporter. Denna studie klassificeras som dokumentstudie och tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Populationen utgörs av 76 företag som är listade på Nasdaq OMX Stockholm som rapporterar utifrån ramverket GRI. Insamlingen av data har skett utifrån företagens årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Deskriptiva analyser har tillämpats för att undersöka mängden och frekvensen av rapporterade indikatorer. Regressionsanalyser har genomförts i programmet SPSS för att se om det förekommer några samband mellan antal indikatorer och faktorerna företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studiens resultat presenteras i tabeller och under analysen har resultaten jämförts mot både den praktiska och teoretiska referensramen samt mot tidigare forskning. Studiens resultat visade en stor spridning gällande antal indikatorer som företagen väljer att rapportera samt att fler sociala indikatorer rapporterats än miljömässiga. Dessutom visade regressionsanalysen ett samband mellan antal indikatorer som företagen rapporterar och branschtillhörighet. Branscherna basmaterial och konsumtion rapporterar flest indikatorer medan finans- och sjukvårdsbranscherna rapporterar minst antal. Det erhölls inget positivt samband mellan företagsstorlek och antalet indikatorer.  Eftersom denna studie endast innefattar svenska företag och ser till ett år vore det av intresse att jämföra mängden indikatorer som rapporteras mellan olika länder samt att se eventuell förändring av hållbarhetsrapportering över en längre tid. / Indicators have been an efficient tool for companies to measure the sustainability of the business and present their work within economy, environmental and social questions. Therefore, this study has been designed with the aim to identify the type and quantity of social and environmental indicators reported by companies on the Stockholm Stock Exchange. Furthermore, the purpose is to examine whether factors such as company size and industry type have an impact on the number and type of indicators mentioned in the companies' reports. This study is classified as a document study and applies a quantitative method and a deductive research approach. The population consists of 76 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which reports are based on the GRI framework. The collection of data was based on the company's annual report and sustainability reports. Descriptive analyzes were applied to investigate the amount and frequency of reported indicators. Regression analysis was conducted in the SPSS program to see if there is any correlation between the number of indicators and factors as company size and industry type. The study results are presented in tables and the analysis results have been compared with both the practical and the theoretical framework and the previous research. The result that emerged from the study showed that more social indicators are reported than environmental indicators and there is big variation when it comes to the number of indicators that companies choose to report. In addition, regression analysis showed a positive correlation between the number of indicators which companies report, and industry type. Industries like basic materials and consumption report the most indicators while the financial and healthcare industries reported the fewest. The study showed no positive correlation between company size and the number of indicators. Because this study is only performed on Swedish companies and is specified on one year, it would be of interest to compare the number of indicators reported between countries and to see change in sustainability reporting over time.

Since 2016-12-31, big companies in Sweden must report their sustainability work according to Amendment (2016:947) to the Annual Account Act (1995:1554). This makes the sustainability reports easier to compare, and also easier to see which companies that practice sustainability. The amendment will be reflected in the annual reports stating from the fiscal year 2017, which makes it a relevant area of research. Except legal requirements, there are also economical and business related incentives which drives companies to report their sustainability work (Prop. 2015/16:193). Hence, companies take action incorporating sustainability work into their strategy and control systems (Zollo et al., 2009). However, there are challenges in developing and implementing such strategies. The lack of empirical studies on how to implement sustainability in an organization lays the foundation of this study and its research question; How is sustainability work practically implemented in an organization? The purpose of the study is to create an understanding of the implementation of sustainability work in an organization. Hence, a guide for interviews along with an analytical framework was constructed from institutional theory. They were used in a case study of Axis Communications AB to identify keywords that can be used when implementing sustainability work in an organization. The keywords identified was; Business culture, Awareness, Control systems, Goals, and Sustainable economics. Also, the study shows that if norms and routines go along with the formal structure of the organization, when it comes to sustainability work, it is possible for the formal structure and institutional structure to be loosely coupled. However, the implementation process might be smoother if underlying thought and values of the coworkers goes along with those of the organization. The result of the study contributes with theoretical knowledge of how sustainability work is implemented to an organization even though the cognitive structure is loosely coupled. The keywords contribute with being practical applicable since they can be used by companies who wants to implement sustainability to their daily work routines. They also ads knowledge which contribute with theoretical implications. The analytical framework that was developed can be used as a foundation for future studies of phenomenon, based on institutional theory.

Sammanfattning Titel: Företagsstorlek och ESG-betyg Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Anton Samuelsson och Inga Kemi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 – Januari Syfte: ESG-betygen spelar en nyckelroll som den vanligaste proxyn för hållbarhetsprestation inom hållbar finansiering. Tidigare studier visar dock att företag har incitament att vara kreativa med hållbarhetsupplysningar, som ligger till grund för ESG-betygen. Incitamenten kan överföras till företagsstorlek då större företag möter en högre press från samhället att vara hållbart ansvarstagande. Om företagens storlek är positivt relaterad till ESG-betyget behöver det också åtföljas av motsvarande förändring i hållbarhetsprestation. Återspeglar inte ESG-betygen hållbarhetprestationen riskerar kapitalet att fördelas mot icke-hållbara företag. Syftet med denna studie är därför att förklara sambandet mellan företagsstorlek och ESG-betyg. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och en longitudinell design som genomförts med data på ett urval bestående av 5 658 publika företag vilka erhållit ESG-betyg mellan åren 2015-2019. Studien baseras på sekundär data inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att företagens storlek har ett positivt samband med ESG-betyget. Studiens resultat visar vidare att det positiva sambandet inte åtföljs av en ökad grad av hållbarhet. Således drar studien slutsatsen att ESG-betyget inte fungerar optimalt och är i behov av en snabb modifiering. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger information till investerare som vill investera i hållbara företag. Eftersom ESG-betyget inte återspeglar hållbarhetsprestationen bör inte investerare förlita sig på ESG-betyget i investeringsbesluten. Studiens resultat ger också information till mätinstituten som tillhandahåller ESG-betyg. Då studien visar att det förekommer företagsstorlek-bias kan åtgärder göras för att få ESG-betyget att fungera mer korrekt. Studiens resultat ger vidare information till forskningen inom ESG-betygen. Detta genom att påvisa hur sambandet ser ut i verkligheten. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att göra en liknande undersökning, men som innefattar fler mätinstitut som tillhandahåller ESG-betyg. I denna studie används miljödimensionen som proxy för datatillgänglighet och hållbarhet. Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om detta också är applicerbart inom dimensionerna samhälle och företagsstyrning. Nyckelord: ESG-betyg, företagsstorlek, hållbarhetsrapportering, hållbarhetsredovisning, SRI / Abstract Title: Company size and ESG ratings Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anton Samuelsson and Inga Kemi Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 – January Aim: Investors play an important role in the global sustainability goals by allocating capital to sustainable companies. Previous research, on the other hand, shows that companies have incentives to be creative with sustainability information, which ESG ratings are largely based on. These incentives can be applied to company size. Larger companies face a higher pressure from society to be sustainably responsible. If the size of the companies is positively related to the ESG rating, it also needs to be accompanied by corresponding change in sustainability performance. If the ESG rating does not reflect sustainability performance, capital risks being allocated to non-sustainable companies. The purpose of this study is therefore to explain the relationship between company size and ESG ratings. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study uses a quantitative strategy and a longitudinal design implemented with data of a sample consisting 5 658 unique companies that have received ESG ratings, in the years 2015-2019. The study uses secondary data collected from the database Thomson Reuters Eikon. The data have been analyzed in the statistical software package called SPSS.  Result & Conclusions: The results indicate that company size has a positive relationship with the ESG rating. The results indicate that the positive relationship does not attend on a higher level of sustainability. Thus, the study concludes that ESG rating does not function optimally and is in need of a quick modification Contribution of the thesis: The result provides information for investors interested in investing in sustainable companies. Since the ESG rating does not reflect the sustainability performance, investors should not rely on the ESG-rating in the investment decision. The result also provides information to the rating agencies which provide the ESG-ranking. As the study indicates that there exists a company size bias, actions can be taken to correct the ESG-ranking. The result of this study also provides information to the research field of ESG ratings. Suggestions for future research: A suggestion for further studies is to conduct a similar research but include other rating agencies of ESG ratings. A suggestion for further studies is to investigate if this also is applicable in the social and governance dimensions. Key words: ESG-rating, company size, sustainability reporting, sustainability disclosure, SRI

Hållbarhetsrapporter utförs årligen av företag i enligt svensk lag. Rapporten kommunicerar hur företagens hållbarhetsarbete har genomförts under det senaste året. Detta innebär att företag ges utrymme att presentera sitt hållbarhetsarbete och på så sätt välja hur budskapet ska kommuniceras. Det är dock inte givet att det uttryckta budskapet nödvändigtvis är det som är av intresse, utan vad som är det underliggande budskapet. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har varit teori som behandlar hållbarhetskommunikation tillsammans med en fördjupning av moraliska känslor av stolthet och skuld. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag kommunicerar underliggande känslor kring stolthet och skuld i sin hållbarhetsrapportering, och hur kommunikationen om hållbarhet påverkar gestaltningen av företags hållbarhetsarbete. Detta genom att svara på forskningsfrågorna: hur kommunicerar företag underliggande känslor av stolthet i hållbarhetsrapporter​, hur kommunicerar företag underliggande känslor av skuld i hållbarhetsrapporter samt hur bidrar denna kommunikation av känslor till gestaltningav företagets hållbarhetsarbete? En form av netnografisk undersökning genomfördes på hållbarhetsrapporterna med hjälp av nyckelord. Utifrån denna undersökning identifierades flertal sammanhang där stolthet och skuld kunde utläsas. Resultaten bearbetades sedan genom innehållsanalys, vilket möjliggjorde eftersökningar av mönster samt tolkningar av det underliggande kommunicerade budskapet. Samtliga företag visade efter analys på underliggande känslor av stolthet och skuld med varierande grad av övermodig stolthet och autentisk stolthet, samt både skuld med och utan spår av empati. Analys av resultat medförde slutsatsen att tolkningen av företagens hållbarhetskommunikation är komplex. Gestaltning av underliggande känslor genom kommunikation av hållbarhetsarbete påverkar hur budskapet kring hållbarhet uppfattas. / Sustainability reports are carried out annually by companies according to Swedish accounting law. The report communicates how companies sustainability work has been performed during the past year. This facilitates the companies to present their sustainability work and thus to choose how the message is to be communicated. However, it is not given that the expressed message is necessarily what is of interest, but what lies beneath the message. The theoretical background for this essay has been theory which processes sustainability communication along with a deepening of moral feelings of pride and guilt. The purpose of this study has been to examine how companies communicate underlying feelings of pride and guilt in their sustainability reporting, and how the communication of sustainability affects the perception of the companies' sustainability work. This by answering the research questions: how does underlying themes of emotions show pride in companies' sustainability reporting ,how does underlying themes of emotions show guilt in companies´ sustainability reporting and how does this communication of emotions contribute to the figuration of the company’s sustainability work? A form of netnographic survey was conducted on sustainability reports using keywords, which resulted in several contexts where pride and guilt could be found. The results were then processed through content analysis, which allowed the search for patterns and to interpret the underlying communicated message. By analysis, all companies showed underlying feelings of pride and guilt, with varying degrees of hubristic pride and authentic pride, as well as guilt with and without traces of empathy. Discussion of results and analysis accounted in the conclusion that the interpretation of companies' sustainability communication is complex. The figuration of underlying emotions through communication of sustainability affects how the message of sustainability is perceived. This report is written in Swedish.

Intresset för hållbar utveckling har ökat under de senaste decennierna och likaså intresset hos företag i form av Corporate Social Responsibility (CSR) och hållbarhetsrapportering. Detta ökade engagemang leder till att företag behöver utveckla ett effektivt hållbarhetsarbete samt verksamma hållbarhetspolicys inom företaget. Däremot kan det vara svårt att säga hur väl de principer som fastställts i arbetet med CSR förankras internt inom företag.   Problemet som studien undersöker är hur information om CSR sprids internt inom en organisation och vilka effekter informationskällorna får med hänsyn till de anställdas medvetenhet om och involvering i CSR-arbetet. En bransch som tidigare forskning menar redovisar minst icke-finansiell information är försäkringsbranschen. Syftet med studien är att beskriva hur försäkringsföretag arbetar med och informerar organisationen om CSR-beslut med fokus på hur hållbarhetsarbetet sprids och förankras inom organisationen. Genom att analysera hur olika led inom en organisation får information om CSR vill studien skapa förståelse över förankringen av CSR för att visa vilka interna effekter arbetet ger sett till anställdas medvetenhet och involvering.   Studiens metod är av kvalitativ karaktär med ett interpretativt synsätt. Genomförandet av studien har gjorts genom att undersöka tre försäkringsföretag. Intervjuer med hållbarhets-ansvariga och anställda på respektive försäkringsföretag har gjorts för att erhålla olika led inom organisationsstrukturens perspektiv på hur beslut om CSR kommuniceras och förankras inom organisationen.   Studien visar att samtliga försäkringsföretag arbetar med alla tre dimensioner av CSR, men lägger störst fokus vid den sociala och den miljömässiga dimensionen. Informationskällorna till CSR inom försäkringsföretag varierar beroende på vilken arbetsroll som besitts. Däremot är intranätet den främsta informationskällan som de anställda hittar information om företagets CSR-arbete. Intranätet innefattar dock en risk i att den anställda själv kan välja att inte åta sig informationen som finns tillgänglig. Detta resulterar till ett mindre engagemang och involvering i CSR-arbetet och är något som några respondenter till denna studie har visat. Samtliga respondenter i studien är medvetna om sitt företags CSR-arbete och engageras och involveras i dessa i olika utsträckningar beroende på vilket intresse de har för ämnet. Studien visar även att CSR-arbetet inom försäkringsföretag resulterar i interna effekter, det vill säga organisatoriskt engagemang, organisatorisk identifiering och organisatoriskt förtroende. Dessa effekter förstärks med hjälp av ett ansenligt CSR-arbete och innebär således att den anställde känner större organisatoriskt åtagande mot organisationen.

Företagande har nästan alltid cirkulerat kring att vara så kostnadseffektivt som möjligt såvälsom att vinstmaximera. Men under senare år har intresset för företags ansvarstagandegällande miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning ökat från både intressenter och aktieägare.Även fast insatserna rörande dessa frågor medför ökade kostnader för företagen, kan det ivissa fall vara lönsamt, eftersom bland annat kostnaden av eget kapital tenderar att minska. Vivar således intresserade att undersöka huruvida företags årsredovisningar och denmedföljande hållbarhetsrapporten har något informationsinnehåll för investerare, samt omdetta innehåll skiljer sig åt beroende på om företagen påvisar höga eller låga ESG-poäng. Föratt fastställa uppsatsens frågeställning undersöker vi handelsvolymen för företag listade påOMX Nasdaq Stockholm mellan åren 2017-2021. Vidare applicerar vi eventstudiemetodensom vårt val av metod för att upptäcka en eventuell förekomst av avvikelsevolym.Eventperioden sträcker sig mellan 1 dag före till 1 dag efter eventet, emedanestimeringsperioden tar plats 10 till 60 dagar före och efter eventet. Resultatet indikerar attföretags ESG-poäng inte verkar ha någon inverkan på avvikelsvolymen vid annonsering avårsredovisningen. / The fundamentals of business have almost always focused on the priority to be as costefficient as possible and to maximize profits. But during recent years there's been anincreasing interest from both stakeholders and shareholders, regarding companies’ actions onenvironmental, social and governance responsibility. Although it inflicts extra expenses forbusiness to address these issues, it can sometimes be beneficial, since for instance it canlower the cost of equity capital. Therefore we were interested in researching whether therelease of companies' full-year reports and the accompanying mandatory CSR-report, had anyinformation content for investors, and also whether the content differs between companieswith high and low ESG scores. To determine the issue of the thesis we decided to investigatethe trading volume of companies listed on OMX Nasdaq Stockholm between years2017-2021, and performed an event study as our choice of method to detect any abnormaltrading volume. The event period was set to 1 day before and after the event, whereas theestimation period took place 10 to 60 days before and after the event. The result indicates thatcompanies’ ESG score does not seem to have any effect on abnormal trading volume on dayof release.