This study aims to explore the future of sustainability reporting in emerging economies. The purpose is to better understand factors influencing sustainability reporting and its practice. Stakeholders' interest in sustainability has seen a rise in recent years. The study employed a qualitative research design, where sustainability reports and disclosures and semi-structured interviews were used to gather data for the thematic analysis. The study's finding reveals a variation in approach to the sustainability reporting practice in the Bangladeshi clothing industry, especially in how they are disclosed, where most sustainability reports produced are limited to financially involved stakeholders. NGOs like the BGMEA play an influential role in how sustainability reporting is practiced in the Bangladeshi clothing industry. Challenges that were revealed from this study were the profit-driven focus of the sustainability reporting practice, resource constraints within the companies, and lack of guidelines and expertise. The findings contribute to understanding sustainability reporting in the clothing industry in Bangladesh and suggest avenues for further research and development opportunities in reporting practices.

En av de största bristerna i företags hållbarhetsrapportering är upplysningar om mänskliga rättigheter, samtidigt finns det ett allt större tryck från investerare att företag ska respektera mänskliga rättigheter längs hela värdekedjan. Vidare har majoriteten av de studier som undersöker vilken påverkan olika typer av hållbarhetsupplysningar har på investerare, undersökt det ur ett professionellt investerarperspektiv. Icke-professionella investerare får dock allt större inflytande och det är därför intressant att undersöka hur information om mänskliga rättigheter och dess utformning påverkar denna grupps beslutsfattande. Denna studie undersöker detta genom en experimentstudie. Studien är utförd i Sverige på ekonomistudenter och har 340 deltagare. Resultatet i studien tyder på att icke-professionella investerares prestationsbedömning och investeringsbeslut i företag påverkas av människorättslig information, främst om information är negativ och presenteras på ett numeriskt sätt.

Under de senaste åren har hållbarhetsredovisning i allt större utsträckning blivit reglerad. Denna studie undersöker hur svenska företags hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningar förändrats efter införandet av EU:s direktiv 2014/95/EU med efterföljande implementering i svensk lag. För att undersöka detta används innehållsanalys baserat på CONI-modellen samt statistisk analys. Studiens urval är begränsad till företag som uppfyller lagkraven för obligatorisk hållbarhetsredovisning och som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studiens resultat visar att hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningen totalt sett har blivit mer djupgående och förklarande i samband med att lagstadgad reglering har införts. Innehållet av miljö- och socialt relaterad information har förbättrats men andra delar har inte signifikant förändrats. Vi kan inte heller se någon signifikant förändring av den totala kvantiteten hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningar. Sammantaget indikerar studiens resultat att lagen uppfyller syftet att förbättra innehållet i hållbarhetsrapportering.

Bakgrund och problem: Oron gällande klimatet kring bland annat växthuseffekten samt andra miljöförstöringar är något som länge existerat, men i takt med klimatförändringarna har oron på senare tid ökat inom samhället. En bransch som särskilt blivit påverkad av hållbarhetsrapportering är transportsektorn, då branschen är en påverkande faktor för miljön och den största bidragsgivaren till världens koldioxidutsläpp. Tidigare studier visar att det råder brister gällande transportföretags miljörapportering samt även användningen av GRI-ramverket i hållbarhetsrapporter. Detta har lett till att hållbarhetsrapporterna kritiserats för dess bristande kvalitet.   Syfte: Syftet med studien är att bedöma kvaliteten inom fordonsbranschens hållbarhetsredovisning baserat på GRI:s sex kvalitetsprinciper, samt beskriva hur dessa skiljer sig åt. Frågeställning: Hur skiljer sig kvaliteten mellan fordonsbranschens hållbarhetsrapporter utifrån GRI:s sex kvalitetsprinciper? Metod: Studien är komparativ genom tillämpning av en kvalitativ forskningsdesign med inslag av kvantitativa tillvägagångssätt i studiens innehållsanalys. För att undersöka företags hållbarhetsrapporter används ett kodningsschema vilket grundar sig i GRI:s sex kvalitetsprinciper.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att det finns en betydande vikt för användning av normgivare, samt standardsättare i hållbarhetsrapporter för att definiera kvalitet och uppnå en högre kvalitet i hållbarhetsredovisningen. Vidare kommer studien fram till att det finns mer likheter i principerna än olikheter i förhållande till analys av samma företag. Jämförs principerna mellan företagen tenderar det att finnas skillnader då företagen tolkat samt valt att fokusera på olika delar i rapporterna. / Background and problem: Concerns about the climate, the greenhouse effect and other environmental damage are something that has existed for a long time, but in line with climate change, concerns have recently increased in society. One industry that has been particularly affected by sustainability reporting is the transport sector, as the industry has an influencing factor on the environment and is one of the largest contributors to the world's carbon dioxide emissions. Previous studies show that there are shortcomings regarding transport companies' environmental reporting as well as the use of the GRI framework in sustainability reports. This has led to the sustainability reports being criticized for its poor quality. Purpose: The purpose of the study is to assess the quality of the automotive industry's sustainability reporting based on GRI's six quality principles, as well as describe how these differ. Issue: How does the quality differ between the automotive industry's sustainability reports based on GRI:s six quality principles? Method: The study is comparative with the application of a qualitative research design with elements of quantitative approaches in the study's content analysis. To examine companies' sustainability reports, a coding scheme is used, which is based on GRI's six quality principles. Results and conclusion: The study's results show that the quality between the principles in GRI differs between companies. Furthermore, the study concludes that there are more similarities in the principles than differences in relation to analysis of the same company. If the principles between the companies are compared, there tend to be differences as the companies have interpreted and chosen to focus on different parts of the reports.

Syftet med denna studie är att undersöka rapporteringen av GRI-indikatorer i svenskabörsnoterade företags hållbarhetsrapporter samt ge en förklaring till vilka faktorer som påverkarvalet av GRI-indikatorer. I studien genomförs en kvantitativ undersökning som undersökersvenska börsnoterade hållbarhetsrapporter. För att undersöka GRI-rapporteringen har eninnehållsanalys genomförts på 223 hållbarhetsrapporter från år 2019. Hypoteser har testatsgenom en multipel regressionsanalys. Studiens resultat visar att endast två faktorer, storlek och miljökänslighet har ett positivt sambandmed rapporteringen av GRI-indikatorer. Faktorer såsom företagets synlighet och offentliggranskning av företagen är orsaken till att endast storlek och bransch har ett signifikant sambandmed rapporteringen av GRI-indikatorer. På grund av denna synlighet väljer företagen att GRI rapportera för att legitimera sin verksamhet både mot samhället i stort och mot inflytelserikaintressenter, då de finns en ömsesidig påverkan. Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap inom forskningsområdet gällande rapporteringenav GRI-indikatorer, men även vilka faktorer som kan förklara att svenska börsnoterade företaganvänder GRI-indikatorer. Positiva och signifikanta samband hittades mellan GRI-indikatoreroch faktorerna storlek och miljökänslighet. Det praktiska bidraget denna studie ger är ett resultatsom visar att storlek och miljökänslighet ökar benägenheten med rapporteringen av GRIindikatorer. Resultatet är intressant för både företagsledare på Stockholmsbörsen samtkapitalmarknaden. Förslag på vidare forskning är att undersöka GRI-indikatorer i företags hållbarhetsrapporter somhar sitt huvudsäte i ett annat land än Sverige. Ett annat förslag på vidare forskning är att granskaföretag som är börsnoterade på en annan börs än Stockholmsbörsen. Årsredovisningslagenomfattar dessutom onoterade företag, vilket inte denna studie har fokuserat på, därför är detintressant att se huruvida börsnotering har eller inte har en påverkan på GRI-indikatorer ochhållbarhetsrapporten.

In 2022, the European Commission adopted a new directive that requires companies to report annually on sustainability in an attempt to reduce the environmental impact from companies around the world. The directive will apply to all large companies, a number of smaller companies and will indirectly affect companies in the entire value chain, including suppliers. This study aims to see how suppliers in a value chain are affected when new legislation is implemented on their customers. The study will also examine how the suppliers have historically chosen to work to adapt to sustainability requirements and to increase their competitiveness. Semi-structured interviews have been conducted to gather information about what affect the suppliers expected. An inductive analysis of the empirical material has been carried out and then compared to previous research in the area. The result shows that the suppliers see the directive as a positive development of sustainability and expect only a minor negative impact on resources such as time, finances and believe that a lack of knowledge can be an obstacle in the work. The suppliers also experienced that they historically had to adapt to the sustainability demands of customers, which has led to an increase in their competitiveness and secured the future of the companies. / År 2022 antog EU ett nytt direktiv som handlar om att företag krävs hållbarhetsrapportera årligen i ett försök att minska den miljöpåverkan som företag runt om i världen har. Direktivet kommer att gälla för alla stora företag, ett antal av de mindre företag och kommer indirekt att påverka företag i hela värdekedjan däribland leverantörer. Denna studie syftar till att se hur leverantörer i en värdekedja påverkas när nya lagstiftningar implementeras hos deras kunder som berörs av direktivet. Studien kommer även att undersöka hur leverantörerna historiskt valt att arbeta för att anpassa sig till hållbarhetskrav och för att öka sin konkurrenskraft. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in information om hur leverantörer upplever att de påverkas. En induktiv analys av det empiriska materialet har genomförts och sedan jämförts mot tidigare forskning på området. Resultatet visar att leverantörerna ser direktivet som en positiv utveckling av hållbarhetsarbete och förväntar sig endast mindre negativ påverkan på resurser som tid, ekonomi och anser att även en kunskapsbrist kan vara ett hinder i arbetet. Leverantörerna har också upplevt att de historiskt har behövt anpassa sig till hållbarhetskrav från kunder, vilket har lett till en ökning av deras konkurrenskraft och säkrat företagens framtid.

Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Maja Gustafsson Linnéa Jacobsson Matilda Rasmus  Titel: Frivillig hållbarhetsredovisning hos företag noterade på Stockholmsbörsen - En kvantitativ studie utifrån legitimitets- och intressentteorin.  Handledare: Dariusz Osowski Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, CSR, GRI, legitimitetsteorin, intressentteorin. Forskningsfrågor: - Vilka samband finns det mellan finansiella faktorer och att frivilligt hållbarhetsredovisa hos företag som är noterade på Stockholmsbörsen? - Vilka samband finns det mellan icke-finansiella faktorer och att frivilligt hållbarhetsredovisa hos företag som är noterade på Stockholmsbörsen? Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att hypotespröva samband mellan faktorerna företagsstorlek, lönsamhet, extern granskning av intressenter, rykteshantering och att frivilligt hållbarhetsredovisa.  Metod: Studien tillämpar en kvantitativ multimetod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning för att samla in primärdata. Sekundärdata samlades in genom databasen Retriever Business. I den teoretiska referensramen har relevanta vetenskapliga artiklar och annan litteratur använts. Slutsats: Studien finner ett positivt samband mellan frivillig hållbarhetsredovisning och de finansiella faktorerna, storlek och lönsamhet. Sambandet med lönsamhet är svagt. Resultatet visar även ett positivt samband mellan frivillig hållbarhetsredovisning och de icke-finansiella faktorerna, extern granskning av intressenter och rykteshantering. Företagsledningen och styrelsen i företag noterade på Stockholmsbörsen kan ha användning av studien, för att hållbarhetsredovisning är en del av en företagsstrategi. Studien visar samband mellan faktorer och hållbarhetsredovisning som kan vara till användning i strategin. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Maja Gustafsson Linnéa Jacobsson Matilda Rasmus Title: Voluntary sustainability reporting for companies listed on the StockholmStock Exchange - A quantitative study based on legitimacy- and stakeholdertheory. Supervisor: Dariusz Osowski Keywords: Sustainability reporting, CSR, GRI, legitimacy theory, stakeholder theory. Research questions: - What causality is there between financial factors and voluntary sustainabilityreporting by companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange? - What causality is there between non-financial factors and voluntary sustainabilityreporting by companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange? Purpose: The purpose of this master's thesis is to hypothesis test the relationship between the factors size, profitability, external scrutiny by stakeholders, reputation management and to voluntarily report on sustainability. Method: The study applies a quantitative multi-method with a deductive approach. Data collection was conducted using a questionnaire survey to collect primary data. Secondary data was collected through the Retriever Business database. In the theoretical frame of reference, relevant scientific articles and other literature have been used. Conclusion: The study finds a positive relationship between voluntary sustainability reporting and the financial factors, size and profitability. The connection with profitability is weak. The result also shows a positive relationship between voluntary sustainability reporting and the non-financial factors, external stakeholder review and reputation management. The company management and the board of companies listed on the Stockholm Stock Exchange can use the study, because sustainability reporting is part of a company strategy. The study shows causality between factors and sustainability reporting that can be used in the strategy.

Syftet med denna studie är att undersöka hur företag har införlivat CSRD i sin hållbarhetsrapportering innan lagen trätt i kraft och hur CSRD driver förändringar i hållbarhetsrapporteringen. Undersökningen har utförts med hjälp av textanalys på hållbarhetsrapporter från bolag inom fastighetsbranschen. Totalt analyserades åtta bolag. Resultatet av undersökningen visar att hållbarhetsrapporterna har en tydlig ESG-struktur och ämnen som biologisk mångfald och cirkulär ekonomi har fått större utrymme. Det framkommer också att bolagen tillämpat EU:s taxonomiförordning och dubbel väsentlighetsanalys om än med varierande resultat. Undersökningen visar att CSRD syns som mest i strukturen och införandet av dubbel väsentlighetsanalys, men även  när det kommer till innehållet i rapporterna. Slutstasen är att direktivet har en egen kraft och är med och formar hållbarhetsrapporteringen tillsammans med bolagen. Med hjälp av direktivet kan bolagen vara proaktiva. Det är alltså inte bara direktivet i sig som agerar på hållbarhetsrapporterna, utan får också hjälp av bolagens engagemang och skapar därmed en slags benchmarking för hur hållbarhetsrapportering ska se ut och förstås.

Hållbarhet är i dagens samhälle är hållbarhet viktigt för företag att förhålla sig till. Det finns både krav och förväntan riktade mot verksamma företag att rapportera kring deras arbete för att eftersträva en så hållbar verksamhet som möjligt. Inom området finns det många olika regel- och ramverk som ska följas beroende på vilken bransch företaget är verksamt inom men gemensamt för samtliga är att det finns en förväntan från samhället att företaget agerar. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilka skillnader som finns mellan mode-, fordons- och finansbranschen avseende hållbarhetsrapportering med utgångspunkt ur intressentmodellen och institutionell teori. För att undersöka skillnaderna mellan branscherna så har det använts en kvalitativ innehållsanalys. Det har valts ut fyra stycken företag inom respektive bransch, samtliga företag är börsnoterade i Sverige. Från dessa företag har hållbarhetsrapporter som är publicerade 2022 analyserats och därefter kodats utifrån en kodningsmall som är upprättad utifrån GRI. Analysen av mode-, fordon- och finansbranschens hållbarhetsredovisningar har lett till slutsatsen att det finns betydande skillnader i innehållet av rapporterna. Beroende på vilka intressenter som företagen inom branscherna riktar in sig mot så varierar innehållet inom de olika CSR-områdena. Detta stämmer även överens med liknande studier som gjorts tidigare, som visar att det finns en koppling kring vad företag väljer att redovisa och vilka dess intressenter är. / In today's society, sustainability is an important issue for companies to address. There are both requirements and expectations aimed at active companies to report on their efforts to strive for the most sustainable operations possible. In this area, there are many different regulations and frameworks that must be followed depending on the industry in which the company operates, but common to all is that there is an expectation from society that the company acts. The purpose of this study is therefore to investigate the differences between the fashion, automotive and financial industries regarding sustainability reporting based on the stakeholder theory and institutional theory. A qualitative content analysis has been used to examine the differences between the industries. Four companies have been selected within each industry, all of which are listed in Sweden. From these companies, sustainability reports published in 2022 have been analyzed and then coded based on a coding template that is established based on GRI. The analysis of the fashion, automotive and financial sectors' sustainability reports has led to the conclusion that there are significant differences in the content of the reports. Depending on which stakeholders the companies in the industries are targeting, the content of the different CSR areas varies. This is also consistent with similar studies conducted earlier, which show that there is a link between what companies choose to report and who their stakeholders are.

Challenges on how to approach global sustainability issues are increasing along with the growing global warming. This entails an increasing pressure on firms to manage sustainability- related issues, both deriving from governance regulations as well as a from a growing consciousness from public institutions. Sustainability reporting is further both required within EU legislation and also expected from current societal values. However, sustainability reporting has been criticised for lacking comparability, reliability and thus legitimacy. Legitimation is a necessity for organisations to gain social acceptance. The field of sustainability reporting is rapidly developing which highlights the importance for organisations to stay updated on coming regulations and trends. The overarching aim of this thesis is to explore, advance and compile the understanding of challenges with current sustainability reporting methods. A further aim is to conduct a qualitative forecast analysis of what sustainability reporting will require in the future to gain legitimacy and identify potential upcoming challenges connected to this forecast. Literature within the sustainability reporting and accounting field have been reviewed as well as legitimacy and institutional theory. Interviews with experts within the studied field have been conducted, along with participant observations through a case company study. The study has concluded several challenges with sustainability reporting methods, among others that voluntary disclosure requirements contribute to the lack of standardisation, comparability, and reliability, and therefore also a lack of legitimacy. For the future, the new CSR directive is expected as new legislation for sustainability reporting within a few years and is expected to entail more extensive regulations and requirements on external auditing. The most commonly used reporting standard currently, the GRI, will not completely cover the future requirements and more focus of the entire supply chain can be expected. This study has contributed to the existing research field of sustainability reporting and accounting by compiling, exploring and analysing challenges from the papers´ perspective, which lead to a lack of legitimacy in sustainability reports. The study has, besides this, contributed to knowledge on the potential future of sustainability reporting based on statements and opinions from insightful interviewees together with the identified current challenges. / Utmaningarna kring hur man ska förhålla sig till globala hållbarhetsfrågor ökar i takt med den växande globala uppvärmningen. Detta innebär ett ökande tryck på företag att hantera hållbarhetsrelaterade frågor, som inte bara härrör från lagstiftning utan också har fått ett växande intresse från offentliga institutioner. Hållbarhetsrapportering krävs både inom EU lagstiftning, men är även förväntat utifrån nuvarande samhällsvärderingar. Hållbarhetsredovisningen har dock kritiserats för att sakna jämförbarhet, tillförlitlighet och därmed legitimitet. Legitimitet är en nödvändighet för organisationer för att hålla sig konkurrenskraftiga och även för att få acceptans från samhället. Hållbarhetsrapportering området utvecklas snabbt, vilket understryker vikten av att organisationer håller sig uppdaterade kring kommande regelverk och trender. Det övergripande syftet med denna studie är att utforska, utveckla och sammanställa förståelsen kring utmaningar med nuvarande hållbarhetsredovisningsmetoder. Ett vidare syfte är att göra en kvalitativ framtidsprognos av vad hållbarhetsredovisning kommer att kräva i framtiden för att uppnå legitimitet och identifiera potentiella kommande utmaningar kopplade till denna prognos. Litteratur inom hållbarhetsrapportering och redovisning har granskats, samt legitimitet och institutionell teori. Intervjuer med experter inom det studerade området har genomförts, även "Participant Observations" har gjorts genom en fallstudie på ett företag. Den här studien har sammanställt flera utmaningar med hållbarhetsrapporteringsmetoder, bland annat att frivilliga innehållskrav bidrar till bristen på standardisering, jämförbarhet och tillförlitlighet och därför också bristande legitimitet. För framtiden väntas det nya CSR-direktivetsom ny lagstiftning för hållbarhetsredovisning inom några år och förväntas innebära mer omfattande regelverk och krav på extern revision. Den vanligaste rapporteringsstandarden för närvarande, GRI, kommer inte helt att täcka de framtida kraven och mer fokus på hela leveranskedjan kan förväntas. Denna studie har bidragit till det befintliga forskningsfältet för hållbarhetsrapportering och redovisning genom att sammanställa, utforska och analysera utmaningar från utförarnas perspektiv, vilket leder till bristande legitimitet i hållbarhetsrapporter. Studien har utöver detta bidragit till kunskap om hållbarhetsredovisningens potentiella framtid baserat på uttalanden och åsikter från insiktsfulla intervjupersoner tillsammans med de identifierade aktuella utmaningarna.