Syfte: Syftet med studien är att undersöka om hållbarhetsrapporter används som ett kommunikationsverktyg i lika stor utsträckning vid mediala företagsskandaler som det görs i allmänhet genom att kommunicera ut såväl positiv som negativ information till företagets intressenter. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på insamlad sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter från fyra företag. Empiri: Av empirin framgår en presentation av de fyra granskade bolagen. Där redogörs en djupgående och detaljerad beskrivning av företagens åtaganden och strategier innan och efter skandalen uppmärksammats i media samt en presentation av varje enskild skandal.Slutsats: Majoriteten av de granskade företagen använder sina icke-finansiella rapporter som ett kommunikationsverktyg vid bolagsskandaler för att kunna bemöta de anklagelser som riktats mot dem genom att presentera vidtagna handlingar efter inträffad medial skandal för att på så vis informera sina intressenter och genom detta bevisa sin legitimitet. / Purpose: The purpose of the study is to examine if the sustainability reports are used as a communication tool to the same extent in connection with medial corporate scandals as in general by communicate both positive and negative information to the company’s stakeholders.Method: The study has been conducted with a qualitative research approach where qualitative content analysis has been used to analyze the collected data in the form of the companies sustainability reports.Empiricism: The empiricism shows a presentation of the four audited companies. It outlines a profound and detailed description of the companies commitments and strategies before and after the scandals attention in media and a presentation of each individual scandal.Conclusion: The majority of the audited companies use their non-financial reports as a communication tool in conjunction with corporate scandals to respond at the allegations directed against them by presenting actions taken after the medial scandal to inform their stakeholders and prove their legitimacy.

Det finns höga förväntningar på de svenska företagens hållbarhetsrapporter, men formen på dessa kan se olika ut. Årsredovisningslagen i Sverige skiljer på två rapporteringsformer där företagen antingen kan publicera hållbarhetsrapporten integrerad alternativt skild från årsredovisningen. Tidigare forskning har inte kunnat enas kring effekterna av olika rapporteringsformer och dessutom saknas forskning på den svenska marknaden. Den här studien ämnar därför att undersöka dessa effekter på svenska företag genom att studera potentiella samband mellan rapporteringsform och företagens ESG-betyg (Environment, Social och Governance) samt aktiepris. Studien utgörs av en kvantitativ undersökning på 121 svenska noterade bolag under åren 2017, 2018 och 2019. Resultaten visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan integrerad hållbarhetsrapportering och ESG-betyg samt ett negativt signifikant samband med aktiepris. Resultaten är i linje med flera tidigare studier, men går även emot ett antal andra, vilket beror på att den tidigare forskningen är delad i sina slutsatser.

Under de senaste åren har antalet företag som väljer att få sina hållbarhetsrapporter granskade av en oberoende tredje part ökat kraftigt. I takt med denna utveckling har intresset ökat för vilka faktorer som påverkar företag att frivilligt välja att få sina hållbarhetsrapporter granskade. Denna studie syftar till att utöka förståelsen för hur företags lönsamhet, storlek samt branschtillhörighet påverkar företag att, utöver lagkrav, välja extern oberoende granskning av sina hållbarhetsrapporter i en svensk kontext. Metoden som används i studien är logistisk regressionsanalys och undersökningen baseras på företag noterade på Nasdaq Stockholm under räkenskapsår 2019. Resultatet från studien visar att större företag är mer benägna att frivilligt välja extern oberoende granskning av sina hållbarhetsrapporter medan lönsamhet och tillhörighet till en socialt eller miljömässigt känslig bransch inte har en påverkan. Studien bidrar med en utökad förståelse för hur företagsspecifika variabler påverkar företag att välja extern oberoende granskning av hållbarhetsrapporter i en svensk kontext.

Hållbarhetsredovisning har under de senaste åren kommit att öka vilket har resulterat i en större efterfrågan på en extern part som granskar hållbarhetsrapporten. Efterfrågan av hållbarhetsgranskningar har medfört nya områden att granska i kombination med nya utmaningar för revisionsyrket. Tidigare forskning visar att det finns utmaningar med hållbarhetsgranskningen men går inte in på hur granskningarna går till i praktiken. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur hållbarhetsspecialister arbetar vid en granskning av hållbarhetsrapporter samt vad som ligger till grund för arbetsprocessen.     Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex hållbarhetsspecialister har en förståelse skapats för hur en hållbarhetsgranskning går till, vilka faktorer som är mest väsentliga samt vilka utmaningar de upplever vid en granskning av hållbarhetsrapporter. Respondenterna presenterade flera aspekter som tidigare forskning inte identifierat som väsentliga faktorer att ta hänsyn till. Vidare fick respondenterna redogöra för sin känsla av komfort till granskningen vilket applicerar komfortteorin på hållbarhetsgranskning.   Studiens slutsatser är att arbetsprocessen vid en hållbarhetsgranskning inte skiljer sig markant ifrån en finansiell revision. De faktorer som respondenterna uppgav påverkar arbetsprocessen var liknande som tidigare litteratur har behandlat och centreras kring faktorer gällande det granskade företaget. Utmaningarna som respondenterna upplever involverar till stor del aspekter som har en negativ inverkan på arbetet där de också har begränsad möjlighet att påverka det. / Sustainability reporting has increased during the latter years, which has resulted in greater demand for an external part that assures such reports. The demand for sustainability assurance has created new areas of assurance in combination with new challenges for the audit profession. Previous research shows that there are challenges with sustainability assurance but does not focus on how assurance is actually performed. The purpose of this thesis is to create a deeper understanding of how the assurance providers work with sustainability reports and what influence the process.   By conducting qualitative interviews with six sustainability experts, an understanding has been gained of how sustainability assurance is conducted, what factors are the most significant and what challenges these experts experience when assuring sustainability reports. The respondents present several aspects that previous research did not identify as factors to take into account. Furthermore, the respondents gave their account of comfort for the assurance which applies comfort theory to sustainability assurance.   The study´s conclusions are that the work processes within sustainability assurance do not differ significantly from financial audits. The factors stated by the respondents that influence the work process were similar to previous literature and are centered around factors regarding the client. The challenges that the respondents experience involve mostly aspects that have a negative impact on the work and where they have a limited opportunity to affect the situation.

Intressenter är allt mer engagerade kring miljön vilket har bidragit till att det har blivit viktigare för intressenter att göra hållbara beslut. Att företag tar hänsyn till sina intressenter och redovisar sitt arbete gällande hållbara frågor i en hållbarhetsrapport kan bidra till att företaget uppnår legitimitet, vilket kan vara avgörande för deras överlevnad. För att intressenter skall kunna ta beslut eller investera i företag vill de kunna jämföra företag emellan, detta för att kunna fatta dem rätta besluten oavsett vad det gäller. Men då riktlinjerna för hur företag skall eller bör rapportera är många kan det betyda att resultatet kan variera stort och påverka jämförbarheten. Global Reporting Initiative är det mest använda ramverket inom hållbarhetsrapportering, men är endast ett hjälpmedel med riktlinjer för hur rapporteringen bör gå till. Syftet med denna studie var därför att undersöka om hållbarhetsrapporter, med ramverket GRI, påverkar intressenters tolkning och jämförelse mellan företag.    För att uppnå syftet med studien och kunna besvara frågan genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Genom att studera två anonyma företags hållbarhetsrapporter fick respondenterna besvara frågor angående jämförbarhet, tolkning och legitimitet. Genom att analysera respondenternas svar utifrån legitimitetsteorin, intressentteorin och jämförbarhet resulterade studien i att sex av sju respondenter ansåg att rapporterna avvek väldigt mycket från varandra, varav den ena var bristfällig gällande många aspekter. De hade svårt att tolka och förstå den ena rapporten vilket också bidrog till att det i princip var omöjligt att uppnå legitimitet och jämförbarhet för dessa företag. Respondenterna hade önskat att det fanns en standard och standardiserade nyckeltal för att lättare uppnå jämförbarhet. Detta tyder på att behovet av ett tydligt och mer följdriktigt ramverk kan vara betydande för att öka legitimiteten, trovärdigheten och jämförbarheten i rapporterna. / The topic of sustainability is a topic that most people are familiar with. But something that is relatively new and foreign to most is sustainability reporting.  companies report how they work on issues related to the environment, social conditions, staff, respect for human rights and countering corruption. Reporting this to its stakeholders can be significant as it displays and create legitimacy and be crucial to the company's existence. Stakeholders also want to be able to compare companies in order to make the right decisions, but this can be problematic as there are several ways to report the same matter. Therefore, the purpose of the study is to investigate how comparability and legitimacy are affected based on how companies prepare their sustainability report. What the study finds is that legitimacy and comparability are negatively affected by the few guidelines that currently prevail.

Sammanfattning Titel: Revisionskommittéers påverkan på hållbarhetsrapporters tillförlitlighet: En kvantitativ studie på 298 börsnoterade företag i en low-litigation kontext. Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi (kandidatexamen). Författare: Albin Eriksson, Philip Lindholm Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022-05-31 Syfte: Förekomsten av hållbarhetsrapportering externt granskad av tredje part har, i tidigare studier tolkats som väsentligt hos större företag, eftersom de i dess intressenters ögon önskar framstå som tillförlitliga och legitima. Detta eftersom revisorer som granskar rapporteringen kännetecknas av ett oberoende gentemot verksamheten. Då tidigare studier endast utförts inom en institutionell kontext kännetecknad av hög risk för stämning vid felaktiga beslut blir det intressant att jämföra dessa resultat med en miljö där granskare har friare tyglar. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida revisionskommittéers granskning av hållbarhetsrapporteringen påverkar dess tillförlitlighet i en annan institutionell kontext, nämligen en lägre litigationsnivå än hos den befintliga litteraturen inom ämnet.   Metod: Studien baseras på den positivistiska forskningsfilosofin med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi där 298 börsnoterade företag ligger till grund för sekundärdata genererad från databasen Thomson Reuters Eikon. Vidare har datamaterialet bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS.     Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar ett positivt samband mellan revisionskommittéers förekomst och hållbarhetsrapporters tillförlitlighet. Vi finner även att finansiell expertis inom revisionskommittéer har ett positivt samband med hållbarhetsrapporters tillförlitlighet. Revisionskommittéernas oberoende inom studiens institutionella kontext indikeras ha ett negativt samband med hållbarhetsrapporters tillförlitlighet.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet för revisionskommittéernas påverkan på hållbarhetsrapporteringen inom en low-litigation kontext. Studien gynnar även litteraturen om sambandet mellan revisionskommittéers karaktärsdrag och hållbarhetsrapporters tillförlitlighet, samtidigt som den avser ligga till grund för framtida forskning. Resultatet bidrar med värdefull teoretisk information till den företagsekonomiska forskningen gällande sambandet mellan extern granskning och företagens legitimitet.    Förslag till fortsatt forskning: Förslag till framtida forskning är att utföra en liknande typ av studie i denna institutionella kontext där fler av revisionskommittéernas främsta karaktärsdrag tas i åtanke, eftersom det möjligtvis kan innebära en annorlunda påverkan på tillförlitligheten.   Nyckelord: SRA, hållbarhetsrapportering, revisionskommittéer och low-litigation / Abstract Title: Audit committee impact on the credibility of sustainability reporting: A quantitative study of 298 public companies in a low-litigation context. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Authors: Albin Eriksson, Philip Lindholm Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022-05-31 Aim: The existence of externally assured sustainability reporting by a third party, have in previous studies been interpreted as essential by bigger companies since they, in their stakeholder’s eyes, wish to appear as reliable and legitimate. This because the auditors that review the reporting are characterized by an independence towards the company. Since previous studies have only been implemented within an institutional context characterized by greater risk in case of wrongdoings it becomes interesting to compare these results with an environment where auditors have more space to act. The purpose of this study is therefore to examine whether audit committees review of sustainability reporting affects its reliability in a different institutional context, namely a lower litigation level than in the subject's existing literature.   Method: The study is based on the positivist philosophy of research with a hypothetical-deductive approach. The study has a quantitative strategy where 298 listed companies are the basis for secondary data generated from the database Thomson Reuters Eikon. Furthermore, the data material has been processed and analyzed in the statistical program SPSS.    Result and Conclusions: The results of the study show a positive relationship between the audit committees external review and the reliability of sustainability reports. We also find that financial expertise within audit committees is positively related to the reliability of sustainability reports. The independence of the audit committees within the institutional context of the study is indicated to have a negative relationship with the reliability of sustainability reports.   Contribution of the thesis: The study fills the research gap for audit committees impact on sustainability reporting in a low-litigation context. The study also benefits the literature on the relationship between the characteristics of audit committees and the reliability of sustainability reports, at the same time as it intends to form the basis for future research. The results contribute valuable theoretical information to the business economics research regarding the connection between external review and the company’s legitimacy.   Suggestions for future research: Suggestions for further research are to carry out a similar type of study within this institutional context where several of the audit committees main characteristics are taken into account, as this may have a different impact on reliability.   Key words: SRA, sustainability reporting, audit committees and low-litigation

Hållbarhetsfrågor får allt större betydelse i dagens samhälle, vilket även inkluderar företags arbete. Tidigare forskning om hållbarhetskommunikation har däremot mestadels ett konsumentperspektiv. Samtidigt anses hållbarhetsrapportering vara ett tillvägagångssätt för att kommunicera hållbarhetsarbete till fler intressenter. Inom hållbarhetsrapportering sker kommunikationen genom både textuell information och visuella element, såsom diagram, grafer och tabeller, ikoner, fotografier, infografik och layout. Tidigare forskning har framför allt genomförts om textuell information i hållbarhetsrapporteringen, samt separat för respektive visuellt element. En gemensam uppfattning är dock att respektive visuellt element kombinerat med textuell information är att föredra. Med anledning av bristfällig forskning av de visuella elementen i hållbarhetsrapporteringen samt dess betydelse, kommer studien därför undersöka hur och varför dessa används separat och gemensamt. Syftet med studien är därmed att undersöka företags användning av visuella element för att kommunicera hållbarhetsarbete genom hållbarhetsrapportering. I studien redogörs hållbarhetskommunikation, hållbarhetsrapportering och de fem visuella elementen som identifierats. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie med fem fallföretag från olika branscher, samt inriktade mot konsument respektive andra företag. Data samlades in genom en dokumentstudie av fallföretagens hållbarhetsrapportering upprättade under år 2020 eller 2020/2021, där de visuella elementen granskades. Dokumenten var ett komplement till studiens fem kvalitativa intervjuer med sex respondenter anställda på fallföretagen, med kunskap om hållbarhetsrapportering. Studiens resultat indikerar några gemensamma orsaker till användningen av visuella element i hållbarhetsrapporteringen såsom att förenkla för läsaren, samt en genomtänkt utformning. Kombinationen mellan visuella element och textuell information påvisas betydelsefull, men enligt studiens resultat bör visuella element ses som ett komplement i kommunikationen genom hållbarhetsrapporteringen. I huvudsak återfinns däremot skilda anledningar till användningen av respektive visuellt element samt helheten, vilket kan bero på olika branschtillhörighet, samt inriktad mot konsument respektive andra företag. / Sustainability issues are becoming more important in today’s society, which also includes companies’ actions. On the other hand, previous research regarding sustainability communication has mainly a consumer perspective. At the same time, sustainability reporting is a way to communicate sustainability activities to more stakeholders. Communication through sustainability reporting can be performed via both textual information and visuals, such as diagrams, graphs and tables, icons, photographs, infographics, and layout. Previous research has mainly been carried out regarding textual information in sustainability reporting, and separately about each visual. However, a common perception is that each visual combined with textual information is preferable. Due to inadequate research of the visuals in sustainability reporting, and its importance, the study will therefore examine how and why these are used separately and combined. The purpose of the study is thereby to examine companies use of visuals to communicate sustainability activities through sustainability reporting. The study presents sustainability communication, sustainability reporting and the five identified visuals. To answer the purpose of the study, a case study was conducted with five case companies from different industries and directed to consumers and other companies. Data were collected through a document study of the case companies’ sustainability reporting created during the year 2020 or 2020/2021, where the visuals were reviewed. The documents were a complement to the study’s five qualitative interviews with six respondents employed at the case companies, with knowledge about sustainability reporting.  The results of the study indicate some common reasons for the use of visuals in sustainability reporting, such as simplifying for the reader and well thought out design. The combination of visuals and textual information is indicated to be important, but according to the results of the study, visuals should be seen as a complement in communication through sustainability reporting. On the other hand, there are mainly different reasons for the use of each visual and itscomposition, which may be due to different industries, and aimed at consumers and other companies.

Med anledning av de allt mer synliga klimatförändringarna har kartläggning av växthusgasutsläpp blivit ett uppmärksammat fenomen. För att inte överskrida Parisavtalets 1,5 graders mål behöver företag initiera åtgärder för att reducera växthusgasutsläpp. Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) har tagits fram av World Resources Institute & World Business Council on Sustainable Development för att främja företags arbete vid kartläggning av växthusgasutsläpp. GHG-protokollet tillhandahåller riktlinjer genom flertalet standarder för företag att tillämpa. Enligt GHG-protokollet är kartläggning av scope 1 och 2 obligatoriskt medan scope 3 är valfritt för de företag som väljer att rapportera i enlighet med GHG-protokollet. Detta trots att majoriteten av företags växthusgasutsläpp härleds till scope 3 enligt litteraturen, vilket ligger till grund för studien.Syftet med studien var att kritiskt granska GHG-protokollets riktlinjer och utvärdera standardens metod för kartläggning av scope 3 utsläpp, samt hur metoden tillämpas i ett tillverkande företag. Vidare syftade studien till att bidra med rekommendationer för att reducera industrins klimatpåverkan inom scope 3. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kartläggning av ett fallföretags scope 3 utsläpp genomförts i enlighet med GHG-protokollets metod. Studien har samlat in data genom intervjuer, kontakt med fallföretagets leverantörer, konsultationer och litteraturstudier. Fallstudien har avgränsats till kartläggning av kategorin uppströms transporter med anledning av tidsramen för studien. Studien konstaterar att det finns flertalet drivande faktorer till att kartlägga och rapportera växthusgasutsläpp för företag vilket skapar behovet av riktlinjer och standarder. Den starkaste drivande faktorn som identifierades var att intressenter efterfrågar hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor i allt bredare utsträckning. Däremot finns det även utmaningar när det kommer till kartläggning och rapportering av växthusgasutsläpp i form av resursbrist, behov av kunskap inom ämnet och stöd för beräkningar. Utifrån kartläggningen av fallföretagets scope 3 har GHG-protokollets metod utvärderats där det framkommer att det finns behov av en enhetlig kalkyleringsfil med stöd för beräkningar tillsammans med öppna databaser med schabloner för emissionsfaktorer. I studien utvecklades en egen kalkyleringsfil för beräkningar av fallföretagets scope 3 utsläpp då GHG-protokollets kalkyleringsfil inte var användbar för fallföretagets specifika data. Studien presenterar förbättringsförslag och rekommendationer på hur fallföretaget och andra företag kan arbeta för att minska sina växthusgasutsläpp. Resultatet visar att företag kan arbeta för att minska växthusgasutsläppen genom att exempelvis efterfråga leverantörer om gröna transportsätt och utbilda personal för att öka kunskapen samt kompetensen inom företaget. / Due to increasing climate change, mapping of greenhouse gas emissions has become a notable phenomenon. In order not to exceed the Paris Agreement's 1,5 degrees objective, companies need to initiate measures to reduce greenhouse gas emissions. The Greenhouse Gas protocol (GHG-protocol) has been developed by the World Resources Institute & World Business Council on Sustainable Development to promote mapping greenhouse gas emissions within companies. The GHG protocols provide standards and guidelines for companies to apply. According to the GHG protocol, mapping of scope 1 and 2 is mandatory while scope 3 is optional for those who choose to report by the GHG-protocol. This is despite the fact that the majority of company’s greenhouse gas emissions are derived to scope 3, which is the basis for this study. The purpose of the studies was to critically examine the GHG protocol's guidelines and evaluate the standard's method for mapping scope 3 emissions, as well as how the method is applied in a manufacturing company. Furthermore, the studies aimed to contribute with recommendations for reducing the industry's climate impact within scope 3. In order to be able to answer the case study's questions, a survey of a case company's scope 3 has been carried out in accordance with the GHG protocol's method. The study has collected data through interviews, contact with the case company's suppliers, consultations and literature studies. The case study has limited the mapping to the category of upstream transports due to the time frame for this study. The case study states that there are several driving factors in mapping and reporting greenhouse gas emissions for companies, which creates requirements for guidelines and standards. The strongest driving factor identified was that stakeholders demand how companies work with sustainability. However, there are also challenges when it comes to mapping and reporting greenhouse gas emissions in form of lack of resources, need for knowledge in the subject and support with calculations. Based on the mapping of the case company's scope 3, the GHG protocol's method has been evaluated where it emerges that there is a need for support and a standardization of calculation method together with open databases with templates for emission factors. In this case study, a separate calculation file was developed for calculations of the case company's scope 3 emissions because the calculation file of the GHG protocol was not useful for the specific company data. The study presents improvement proposals and recommendations on how the case company and other companies can work to reduce their greenhouse gas emissions. The results show that companies can work to reduce greenhouse gas emissions through inquiring suppliers about green transport services and to educate the staff to increase knowledge within the company.

Datum 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:               Merna Naomi                                 Zaid Waleed                                  98/05/27                                         89/04/11         Titel:  Utmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter - En kvalitativ studie om utmaningar som hållbarhetsspecialister ställs inför vid granskning av hållbarhetsrapporter. Handledare: Esbjörn Segelod Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, hållbarhetsspecialister, komfortteorin, legitimitets teori, bedömning och arbetsprocesser.  Forskningsfråga: Vilka utmaningar finns det vid granskning av hållbarhetsrapportering? Hur kan hållbarhetsspecialister känna sig bekväma vid granskning av hållbarhetsrapporter? Syfte:  Uppsatsen ämnar till att beskriva och analysera de utmaningar som hållbarhetsspecialister ställs inför vid granskning av hållbarhetsrapporter. Metod: Den kvalitativa forskningsmetoden har använts i denna studie, semistrukturerade intervjuer har genomförts med hållbarhetsspecialister.  Slutsats: Slutsatserna i denna studie är att det finns flertal utmaningar vid granskning av hållbarhetsrapportering, bland annat påtryck från intressenter och högre efterfrågan av företag som vill behålla sin legitimitet. Vidare kan slutsatser även dras gällande arbetsprocesser, allt flera hållbarhetsspecialister känner sig obekväma vid granskning av hållbarhetsrapportering. Detta på grund av tunna riktlinjer som medför svårigheter i standardisering av arbetsprocesser. För att åstadkomma bekvämlighet i arbetsprocesser krävs erfarenhet och kunskap.

Studiens syfte har varit att analysera och jämföra utvecklingen samt harmoniseringen av hållbarhetsrapportering av The Big 4 i Sverige och Storbritannien under fyra löpande år (2016–2019). Denna studie genomfördes eftersom hålbarhetsrapportering blir allt mer väsentlig och revisionsföretagen har den kunskap som krävs om ämnet. Därför blir det relevant att analysera The Big 4:s egna hållbarhetsredovisningar. EU har skapat ett nytt EU-direktiv år 2014 i syfte att främja hållbarhetsrapporteringen och dess harmonisering på regional nivå. EU-direktivet har påverkat Sveriges och Storbritanniens nationella lagar om redovisning. Med hjälp av innehållsanalys av årsredovisningar, separata hållbarhetsrapporter och information på The Big 4:s hemsidor har empirin till studien tagits fram. För att kunna tolka den insamlade empirin har institutionella teorin, intressentteorin, legitimitetsteorin och konceptualisering om harmonisering använts. Med hjälp av detta har vi kommit fram till tre olika resultat. Det första resultatet är att The Big 4 använder olika presentationsform i respektive land. Det andra resultatet är att innehållet i The Big 4:s hållbarhetsrapporter skiljer sig mellan de två länderna. Det tredje och sista resultatet är att alla företag som tillhör The Big 4 i Sverige och Storbritannien ingår i FNGC samarbetet. / The purpose of the study was to analyze and compare the development and harmonization of the sustainability reporting of The Big 4 in Sweden and the UK over four consecutive years (2016–2019). This study was done because of sustainability reporting is becoming increasingly important and auditing companies have the knowledge required on the subject. Therefore, it becomes relevant to analyze The Big 4s sustainability reports. The EU has created a new EU-directive in 2014 to promote sustainability reporting and its harmonization at a regional level. The EU-directive has affected Sweden's and the UK's national accounting laws. Using content analysis of annual reports, separate sustainability reports and information published on The Big 4s websites, the empirical data for the study has been developed. To be able to interpret the empirical data collected, institutional theory, stakeholder theory, legitimacy theory and conceptualization of non-financial reporting harmonization have been used. With this we have come to three different results. The first result is that The Big 4 uses different presentation form in each country. The second result is that the contents of The Big 4:s sustainability reports differ between the two countries. The third and final result is that all companies belonging to The Big 4 in Sweden and the UK are part of the FNGC collaboration.