Hållbarhet har fått allt större betydelse i samhället, inte minst inom näringslivet. Detta har letttill att såväl företag som investerare tvingas se hållbarhet som en betydande faktor. Företagshållbarhetsrapportering har därmed blivit ett verktyg som företag kan använda sig av för attskapa konkurrensfördelar. Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan företagskvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastning. Syftet med denna studie är attundersöka förhållandet mellan kvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastningsamt täcka det forskningsgap som råder på den svenska marknaden Stockholm Large ochMid Cap. Undersökningen sker genom en deduktiv ansats med kvantitativ metod. En hypotesformuleras och testas sedan med hjälp av en regressionsanalys. Resultatet av undersökningenindikerar att det inte råder något signifikant samband mellan hållbarhetsrapporterings-kvalitetoch förväntad avkastning. Det innebär att resultatet inte är i linje med stora delar av tidigareforskning.

I syfte att säkerställa att investerare har tillräcklig tillgång till information för att kunna bedöma investeringsrisker och -möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har EU antagit ett nytt direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (2022/2464) (CSRD). Direktivet introducerar skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering och antogs i sin slutliga form den 28 november 2022 genom att Europeiska rådet gav sitt godkännande. Tidigare forskning tyder på att införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan resultera i avvikelseavkastningar på aktiemarknaden och att företags ESG-poäng kan förklara hur avvikelseavkastningen blir. Det är intressant att veta hur marknaden reagerar på beslutet att inför CSRD eftersom marknadsreaktionen säger oss något om den upplevda effektiviteten av reglerna. Med hjälp av en eventstudie undersöks den svenska aktiemarknadens reaktion på beslutet att anta CSRD den 28 november 2022. Eventstudien kompletteras av en regressionsanalys i syfte att undersöka om företagens ESG-poäng förklarar variation i avvikelsevkastning. Vi observerar en positiv avvikelseavkastning för hela urvalet som dock inte är signifikant, vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om aktiemarknadens reaktion. Däremot finner vi en signifikant skillnad på 10 % signifikansnivå i avvikelseavkastning mellan företag med höga ESG-poäng jämfört med företag med låga ESG-poäng. I brist på signifikanta resultat i den efterföljande regressionsanalysen kan emellertid ingen slutsats statistiskt säkerställas angående ett samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning heller.

Syfte: Refinitiv Eikon erbjuder betygsättning av företags ESG-prestation, data rankas för att möjliggöra jämförelse mellan olika företag. Till grund för betyget ligger bland annat företagens egna hållbarhetsrapporter, en rapport som inte innefattas av något obligatoriskt ramverk. Studien ställer sig frågan hur företagen kan vara jämförbara om det inte finns ett givet sätt att utforma rapporterna och kopplar därför in det institutionella perspektivet för en vidare analys. Syfte är att undersöka om hållbarhetsprestation kan förklaras med hjälp av institutionell teori.  Metod: Med utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin har studien en deduktiv karaktär med kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign. Datainsamling sker via databasen Refinitiv Eikon, urvalet baseras på angiven databas egna företagsklassificeringar. Urvalet utgörs av mer än 4 600 börsnoterade företag som grupperas efter delindustri och sektortillhörighet. Statistiska spridningsmått som ligger till grund för studiens analys genereras genom Minitab 21, likaså genomförs ett two-sample T-test med hjälp av angivet statistikprogram. Resultat och slutsats: Genom studiens analys framkommer att samtliga delindustrier har en större variationsbredd än dess sektor. Tre av fyra sektorer har lägre standardavvikelser än tillhörande delindustrier. Two-sample T-test bekräftar att med 95%-konfidens skiljer sig medelvärdet för de två populationernas varians åt, däremot är det inte möjligt att fastslå att sektorernas och delindustriernas standardavvikelser har olika medelvärden. Studien finner stöd för sin hypotes, först bekräftas att företag på delindustrinivå hållbarhetsrapporterar på en mer jämn nivå och erhåller således ESG-betyg som matchar varandra, företag på sektornivå har mer spridning i sina ESG-betyg. Därefter finner studien också stöd för att institutionell teori kan användas för att förklara det fenomen som studien avser att analysera.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med sitt unika sätt att sammanlänka institutionell teori och spridning i ESG-betyg, eftersom inget tidigare arbete undersökt fenomenet så är studien unik i sitt slag. Dessutom bidrar arbetets litteraturstudie till ämnet genom att länka samman tidigare forskning på de separata ämnena. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har krävt begränsning av sitt urval, som förslag till vidare forskning lyfts därför analys av ett större och bredare urval. Vidare föreslår studien att kommande forskning bör studera myndigheter eller den offentliga sektorn, till skillnad från endast börsnoterade företag. Avslutningsvis föreslår studien att det är möjligt att genomföra samma analys men med ett annat institut som genererar ESG-betyg. Nyckelord: ESG, ESG-betyg, hållbarhetsrapportering, institutionell teori och isomorfism.

Date:                                   2023-05-30   Level:                                  Bachelor's Thesis in Business Administration, 15 credits   Department:                        School of Business, Society and Technology, Mälardalen University   Author:                               Vilma Andersson        Lovisa Skagerlind                                                 99/05/10                 99/08/09 Title:                                  The relationship between sustainability signalling and profitability -   A quantitative study of environmental, social and economic signals in companies sustainability reports Supervisor:                         Aija Voitkane  Keywords:                          Profitability, Sustainability reporting, ROA, ROE, signal theory Research questions:            What is the relationship between signalling sustainability in environmental, social and economics and profitability of companies?                                      Aim:                                 The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between sustainability reporting and profitability. Method:                        The study applies a quantitative cross-sectional study with a deductive approach. The collection has been made through the database Business Retriever and separate sustainability reports.   Conclusion:                  The study found a negative relationship between ROE and         signalling of the economic and social dimension, based on a non-significant result. The study also found a significant negative relationship between ROA and signalling of the economic and social dimension.

Bakgrund och problemdiskussion: Under de senare åren har kravengällande att företagen ska bli mer hållbara ökat. Inköps-processen är en av demest centrala aktiviteterna inom ett företag där hållbarhetsarbetet oftagrundas. Transparensen presenteras i de hållbarhetsrapporterna, vilken syftartill att visa företags prestationer kopplat till social och ekologiskhållbarhet. Syfte: Syftet har varit att undersöka hur företags framställan av hållbarainköp kan komma att variera beroende på bransch. Variationen har upptäcktsi hur företagen hållbarhets rapporterar enligt GRI-standarden. Utgångspunkthar även att tagits i inköpsprocessen för att undersöka om hållbart inköpberör alla steg i processen. Metod: En kvalitativ studie har genomförts där analysmetoden baseras på enkomparativ analys. Jämförelsen har gjorts mellan livsmedelsbranschen ochklädbranschen där två företag från varje bransch ingått i studien. Empirin harsamlats in via sekundärkällor där hållbarhetsrapporter utgjort all data. Resultat: Likheter är främst att branscherna har uppförandekoder ochstyrdokument, men hänvisar sällan till en miljöpolicy i rapporten. Samt attuppfattas ha samma värderingar kring kunskapsdelning, både internt somexternt. Livsmedelsbranschen beskriver krav mer detaljerat, både gällandeprodukt och produktion. Alla företagen har någon form av utvärderinggällande leverantörer och presenterar det i enlighet med GRI 308 eller 414.Alla företagen använder någon av standarderna men inget företag uppfylleralla kraven. Inom klädbranschen använder alla av de valda företagen GRI308–1. Dock inom livsmedelsbranschen använder endast hälften av de valdaföretagen standarden. Inom GRI 414–2 frångår livsmedelsbranschen frånkraven totalt två gånger och klädbranschen totalt fyra gånger.

Fokuset på hållbarhet har ökat markant under de senaste åren, inte minst hos företag. Många företag producerar hållbarhetsredovisningar som är flera hundra sidor långa. I dagsläget finns dock många olika riktlinjer och standarder, och ännu fler sätt att mäta och rapportera om hållbarhet. Denna kvalitativa studie ämnade att undersöka hur hållbarhetsarbetet inom miljö går till i praktiken, med fokus på datafångst, datakvalitet, mätetal och styrbegrepp. Detta har gjorts genom att fokusera på perspektivet hos hållbarhetsansvariga, genom semistrukturerade intervjuer och beaktande av hållbarhetsredovisningar på fyra företag inom skogsbranschen: Stora Enso, Billerudkorsnäs, Södra Skogsägarna och Holmen. Förhoppningen var att svara på forskningsfrågan Hur ser hållbarhetsansvariga inom skogsbranschen i Sverige på företagets arbete med datafångst, datakvalitet och styrbegrepp inom miljömässig hållbarhet?. De empiriska resultaten tyder på att utmaningar finns specifikt inom Scope 3 och biodiversitet, samt att en viss variation finns inom val av mätetal och styrbegrepp.

AbstractTitle: Preparations of Municipal Property Companies: A Case Study of the Implementationof the New EU Directive CSRD.Level: C-thesis for bachelor's degree in Business AdministrationAuthors: Olle Detter och Oscar RunessonSupervisor: Jean Claude MutigandaDate: 2024 - JanuaryPurpose: The purpose of this study is to contribute to creating an understanding of howcompanies prepare for the new EU directive CSRD.Method: This study is based on a case study of the municipal group company Örebro RådhusAB and its subsidiaries ÖBO and Örebroporten. The study adopts a qualitative approach withan inductive research approach. The empirical data for the study were collected through sixsemi-structured interviews. Subsequently, the empirical material has been analyzed andcompared with previous research.Empirical Analysis and Conclusion: The implementation process of CSRD within the realestate sector has contributed to significant changes among companies. Through collaborationwith other businesses, municipalities, and external stakeholders, real estate companies haveendeavored to interpret the upcoming framework and establish a new industry standard.Consequently, CSRD is expected to contribute to a more stringent framework, enhancingtransparency and clarity in reporting.Contribution of the study: The study illuminates the implementation process of CSRDwithin the real estate sector, providing insights into how companies adapt to this directive. Bypresenting challenges and benefits, the investigation offers valuable perspectives on theanticipated consequences of the directive.Suggestions for future research: In future research, it would be interesting to conduct acritical analysis of the implementation process when the directive becomes mandatory. Thiscould involve analyzing whether companies view their strategies positively. Additionally, arecommended avenue for further research is to explore economically-oriented studiesinvestigating the financial implications of CSRD implementation. Examining how companieshave successfully adhered to the directives after being compelled to implement them is alsosuggested.Keywords: Sustainability reporting, CSR, CSRD, legitimacy theory, stakeholder theory andsignaling theory. / SammanfattningTitel: Kommunala fastighetskoncerners förberedelser: En fallstudie av implementeringen avdet nya EU-direktivet CSRD.Nivå: C-uppsats för kandidatexamen inom FöretagsekonomiFörfattare: Olle Detter och Oscar RunessonHandledare: Jean Claude MutigandaDatum: 2024 - januariSyfte: Denna studie syftar till att skapa en förståelse av hur företag förbereder sig inför detnya EU-direktivet CSRD.Metod: Denna studie utgår från en fallstudie på det kommunala koncernbolaget Örebrorådhus AB och dess dotterbolag ÖBO (Örebrobostäder) och Örebroporten. Studien har ettkvalitativt angreppssätt där en induktiv forskningsansats har använts. Studiens empiriska dataär insamlad genom sex stycken semistruturerade intervjuer. Därefter har det empiriskamaterialet analyserats och ställts mot tidigare forskning.Empirisk analys och slutsats: Implementeringsprocessen av CSRD inom fastighetssektornhar bidragit med betydande förändringar bland företagen. Genom samarbete med andraföretag, kommuner och externa aktörer, har fastighetsbolagen strävat efter att tolka detkommande ramverket och etablera en ny branschstandard. CSRD förväntas därmed bidramed ett striktare ramverk som bidrar till ökad transparens och tydlighet inom redovisningen.Studiens bidrag: Studien belyser implementeringsprocessen av CSRD inomfastighetssektorn och ökar förståelsen för hur företag anpassar sig till detta direktiv. Genomatt presentera utmaningar och fördelar ger undersökningen insikter om förväntadekonsekvenser av direktivet.Förslag till fortsatt forskning: Vid framtida vidare forskning är det intressant att undersökaen kritisk analys av implementeringsprocessen när direktivet är tvingande. Det går då attanalysera om företagen ser positivt på sin strategi. Ytterligare rekommendation för vidareforskning är att undersöka en ekonomiskt inriktad forskning där de ekonomiskakonsekvenserna av CSRD-implementeringen undersöks. Även att studera hur företagen harföljt direktiven på ett framgångsrikt sätt efter de blivit tvingade att implementera dem.Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, CSRD, legitimitetsteorin, intressentteorin ochsignaleringsteorin.

Ett av miljörättens största dilemman är att uppnå hållbar utveckling. FN:s handlingsplan Agenda 2030 är med sina 17 globala mål vägledande på området. Att utföra hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportera om sin påverkan på miljön är ett sätt för företag att bidra till uppfyllelsen av miljömålen i Agenda 2030. I Årsredovisningslagen finns en samlad reglering som stadgar om och hur företag ska hållbarhetsrapportera, och redan år 2023 kan kraven skärpas om det nya EU-direktivet, Corporate Sustainability Reporting Directive, genomförs enligt plan. En liknande reglering om hållbarhetsrapportering existerar dock inte för det offentliga. Två svenska myndigheter har, utifrån skillnaden mellan hållbarhetsregleringens existens för företag och det offentliga, uttalat sig olika om betydelsen av en samlad reglering för hållbarhetsarbetets framgång. Därmed är det intressant att undersöka den befintliga regleringen för hållbarhetsrapportering i relation till Agenda 2030. Särskilt intressant är klimatmål nummer 13 eftersom miljön är det område som företag generellt har stor inverkan på. Hur relaterar egentligen regleringen för hållbarhetsrapportering till klimatmålet? Kommer det nya EU-direktivet påverka hur de relaterar till varandra? Ger detta fog för myndigheternas olika uppfattningar om vikten av att ha en samlad hållbarhetsreglering för det offentliga? Dessa funderingar ska söka besvaras i studien med hjälp av rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod.

Titel: ESG-betygets samband med värdeskapandet – en studie av börsnoterade företag mellan en svensk och norsk kontext.   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.   Författare: Robbie Afram Chamun och Rebecca Sundholm.   Handledare: Jan Svanberg.   Datum: 2022 - Januari.   Syfte: Intresset för företagens hållbarhetsarbete har lett till att deras värderingar även baserats på detta fenomen. Ett hållbarhetsmått som används som bas för att utvärdera företagens hållbarhetsarbete är ESG-betyget. Genom att undersöka sambandet mellan ESG-betyget och företagens värdeskapande, ur delvis en svensk kontext och delvis en norsk sådan, ämnar studien visa om samband finns. Vidare ska undersökningen visa om detta samband skiljer sig åt mellan två kontexter med olika grad av reglering. Syftet med studien är därmed att undersöka sambandet mellan ESG-betyget och värdeskapande för svenska och norska börsnoterade bolag.   Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats och kvantitativ forskningsmetod. Utförandet av en longitudinell design innebar att undersökningen samlade in data från 68 företag över en sjuårsperiod. Datan är sekundärdata som inhämtats från Refinitiv Eikon, där vidare analys genomförts genom statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att inget signifikant samband mellan ESG-betyget och företagens värdeskapande existerar. Studien bekräftar att företag ur en svensk kontext erhåller högre ESG-betyg än företag ur en norsk sådan.   Examensarbetets bidrag: Genom att jämföra svenska och norska börsnoterade bolag har studien bidragit till att fylla den lucka kring ESG-betygets påverkan av företags värdeskapande för dessa länder. Utifrån denna studies resultat kan det fastslås att de ESG-betyg som finns till förfogande inte ensamt tycks påverka företagens värdeskapande signifikant.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning bör ta upp hur värdeskapandet påverkas vid avsaknad av ESG-betyg.    Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, värdeskapande, ESG, Corporate Social Responsibility (CSR). / Title: The connection between the ESG rating and value creation – a study of listed companies between a Swedish and Norwegain context.   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Robbie Afram Chamun och Rebecca Sundholm.   Supervisor: Jan Svanberg.   Date: 2022 - January.   Aim: The interest in companies´ sustainability work has led to their valuation also being based on this phenomenon. A measure for sustainability as a basis to evaluate the companies´ CSR is the ESG score. By examining the connection between the ESG score and the companies’ value creation, from partly a Swedish context and partly a Norwegian one, studies are intended to show whether the connection exists. Furthermore, the study shows whether this connection differs between two contexts with different degrees of regulation. The purpose of the studies is therefore to investigate the connection between the ESG score and value creation for Swedish and Norwegian listed companies.    Method: The research is based on a positivist research philosophy with a deductive approach and a quantitative research method. The execution of a longitudinal design meant that the research collected data from 68 companies over a period of 7 years. The data was collected from Refinitiv Eikon and was analyzed through the statistical programme SPSS.    Result & Conclusion: The results of the study show that no significant connection between the ESG score and the companies' value creation exists. The study confirms that companies from a Swedish context receive higher ESG ratings than companies from a Norwegian one.   Contribution of the thesis: By comparing Swedish and Norwegian public listed companies, the study has helped to fill the gap around the ESG score´s impact on companies´ value creation for these countries. The results of this study could not state that the ESG scores alone significantly affects the companies' value creation.    Suggestions for future research: Future research should address how value creation is affected in the absence of ESG score. Key words: CSR disclosure, Value Creation, ESG, Corporate Social Responsibility (CSR).

I takt med att medvetenheten kring hållbarhet tilltar i samhället ökar kraven och förväntningarna på organisationer gällande deras hållbarhetsarbete. Från och med år 2024 ska ett nytt EU-direktiv, 2022/2464 “Corporate Sustainability Reporting Directive” (CSRD), för hållbarhetsrapportering implementeras med ett krav om att hållbarhetsrapporter ska granskas av oberoende tredje part. Denna studie syftar till att undersöka hur revisorns roll och/eller expertis förändras till följd av det nya EU-direktivet. Ett teoretiskt ramverk kring revisorns roll och expertis har tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data till studien. Resultatet gällande revisorns roll visar att revisorer fortsatt kommer ha en roll som oberoende granskare som bidrar till minskad informationsasymmetri mellan bolagen och dess intressenter. Resultatet gällande revisorns expertis indikerar att den nuvarande kompetensen inte räcker till för att möta de förändrade kompetenskraven.