Titel: Intressentengagemang vid hållbarhetsrapportering: en kvalitativ studie om hur företag kan främjas av att engagera intressenter i rapporteringsprocessen. Författare: Filippa Frisk och Amanda Lundkvist. Nyckelord: Hållbar utveckling, hållbarhetsrapportering, strategi, intressenter och intressentengagemang. Problemformulering: Hur kan företag främjas av att engagera intressenter i arbetet med hållbarhetsrapportering? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka intressenter företag engagerar i arbetet med hållbarhetsrapportering. Vidare syftar studien till att förstå hur företag kan främjas av att engagera intressenter i rapporteringsprocessen. Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska studien baseras på fallstudier som utgörs av kvalitativa intervjuer och dokumentstudier av hållbarhetsrapporter. Den analysmetod som används i studien utgår från uppsatsens egenkonstruerade analysmodell och en kvalitativ innehållsanalys i form av induktiv kodning. Slutsats: Studien visar att företag tenderar att engagera interna intressenter i större utsträckning än externa intressenter i arbetet med hållbarhetsrapportering. Vidare visar studien att intressenters engagemang i arbetet med hållbarhetsrapportering leder till en förbättrad hållbarhetsrapport, ökade krav och förväntningar från intressenter att arbeta mer med hållbarhet och att hållbarhet blir ett viktigare ämne för företag. / Title: Stakeholder engagement in sustainability reporting: a qualitative study about how companies can benefit from engaging stakeholders in the reporting process. Authors: Filippa Frisk and Amanda Lundkvist. Keywords: Sustainable development, sustainability reporting, strategy, stakeholders and stakeholder engagement. Research question: How can companies benefit from engaging stakeholders in their work with sustainability reporting? Purpose: The purpose of the study is to describe which stakeholders companies engage in their work with sustainability reporting. Furthermore the purpose of the study is to understand how companies can benefit from engaging stakeholders in the reporting process. Methodology: The study has an abductive research approach with a qualitative research method. The empirical study is based on case studies that consists of qualitative interviews and document studies of sustainability reports. The method for data analysis that is used in the study is based on the thesis’ own analysis model and a qualitative content analysis in terms of inductive coding. Conclusion: The study shows that companies tend to engage internal stakeholders rather than external stakeholders in their work with sustainability reporting. Furthermore the study shows that stakeholder engagement in sustainability reporting results in an improved sustainability report, increased demands and expectations from stakeholders to work more with sustainability and that sustainability becomes a more important subject for companies.

Titel: Hållbarhetsrapportering - En kvantitativ studie om företag som påverkas av de nya direktiven i årsredovisningslagen väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Författare: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2019 – Januari Syfte: Syftet med studien är att undersöka om de svenska företag som påverkas av den nya reformen (SFS 2016:947) väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Studien undersöker även om branschtillhörighet, antalet kvinnor i styrelsen och skuldsättningsgrad kan förklara om hållbarhetsrapporten presenteras i årsredovisningen eller i en separat publikation. Metod: Undersökningen utgår från den positivistiska traditionen och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats genom en innehållsanalys samt att hypoteser har utformats för att sedan testas i en regressionsanalys. Datainsamlingen för undersökningen har inhämtats från databasen Retriever där alla aktiebolag som påverkas av den nya lagstiftningen undersöks. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att 45,42% av alla de undersökta företagen väljer att placera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen medan 54,58% presenterar den i ett separat dokument. Vidare så finner studien ett positivt signifikant samband mellan 2 av de 28 undersökta branscherna och att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Studien finner även ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen och att ha en integrerad hållbarhetsrapport. Skuldsättningsgrad visar inget signifikant samband i undersökningen. Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag är att sannolikheten är högre att ett företag inkluderar hållbarhetsrapporten i årsredovisningen ju fler kvinnor som finns i styrelsen. Vidare så tenderar företag verksamma inom branscherna ”företagstjänster” och ”fastighetsverksamhet” att placera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Det teoretiska bidraget är att det finns ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen, och till viss del branschtillhörighet med att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Vidare fann faktorerna skuldsättningsgrad och företagsstorlek inte något signifikant samband och kan därför inte förklara något. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att vidare forskning bör undersöka huruvida andra faktorer kan förklara var ett företag väljer att placera sin hållbarhetsrapport. Vidare föreslår vi att vidare forskning bör undersöka hur det skiljer sig mellan olika länder där en liknande reglering finns. Denna undersökning bör då använda samma oberoende variabler för att studien skall bli jämförbar. / Title: Sustainability reporting - A quantitative study on how companies affected by the new directives regarding the annual report choose to present their sustainability report either in the annual report or in a separate document. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 HP Author: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2019 – Januari Aim: The aim of the study is to investigate whether Swedish companies affected by the new reform (SFS 2016: 947) choose to present their sustainability report in the annual report or in a separate publication. The study also investigates whether industry affiliation, the number of women on the board and leverage can explain if the sustainability report is presented in the annual report or in a separate publication. Method: The study is based on a positivist philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the aim of the study a quantitative research strategy has been applied through a content analysis. Thus, hypothesis has been designed to then be tested in a regression analysis. Data collection for the survey has been retrieved from the database Retriever where all companies affected by the new legislation are being investigated. Result & Conclusions: The results of the study shows that 45.42% of all the companies investigated choose to place their sustainability report in their annual report, while 54.58% present it in a separate document. Furthermore, the study finds a positive significant correlation between 2 of the 28 investigated industries and integrating the sustainability report into the annual report. The study also finds a positive significant correlation between the number of women on the board and an integrated sustainability report. Finally, leverage show no significant correlation in the study. Contribution of the thesis: The practical contribution of the study is that the probability is higher that more women present on the board makes the probability higher that the sustainability report is included in the annual report. Furthermore, companies active in the sectors of "business services" and "real estate activities" tend to place the sustainability report in the annual report. The theoretical contribution is that there is a positive significant correlation between the factors number of women on the board, and to some extent the industry of the company in integrating the sustainability report in the annual report. Furthermore, the factors leverage and company size did not find any significant correlation and therefore can not explain anything. Suggestions for future research:  We propose that further research should investigate whether other factors can explain where a company chooses to place its sustainability report. Furthermore, we suggest that further research should investigate how it differs between different countries where a similar regulation exists. This study should then use the same independent variables to make the study comparable.

Syfte: Rapporteringspliktens effekt på kontroversiella företags utgivande av hållbarhetsinformation inom den hållbarhetsdimension de anses agera negativt inom är i stort sett outforskad. Syftet med studien har därför varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Syftet har också varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag.  Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats och longitudinell design med data som omfattar fem år för 23 stycken svenska kontroversiella företag. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där primärdata samlats in genom en innehållsanalys. Studien är också baserad på sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever. Insamlad data har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS genom deskriptiv statistik, korrelationstest och regressionsanalyser för att testa studiens hypoteser.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar inget signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Studiens resultat påvisade däremot att det fanns ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag. Teoretisk och praktiskt resultat: Studiens teoretiska resultat bygger vidare på forskningen om eventuella samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden rapportering inom två olika hållbarhetsdimensioner (miljö och social) för två olika grupper av kontroversiella företag (miljö och social). Genom ytterligare empirisk forskning inom området utökas litteraturen då studien funnit resultat som både motsäger och bekräftar tidigare forskning. Studiens praktiska resultat ger även en indikation på hur effektiv regleringen av hållbarhetsrapportering är för socialt och miljömässigt kontroversiella företag.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens population består av svenska kontroversiella företag som omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering. Ett bredare perspektiv skulle därför kunna antas där andra länder eller branscher inkluderas för att se om resultatet som denna studie framställer även gäller dem. Studien identifierar också tydliga skillnader mellan socialt och miljömässigt kontroversiella företag, något som vidare forskning kan undersöka. / Aim: The effect that mandatory sustainability reporting have on disclosures regarding the negative sustainability area for companies operating in controversial industry sectors are widely unexplored. The pupose of this study has therefore been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. The purpose has also been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Method: The study adopts a positivist research philosophy with a deductive approach and longitudinal design with data covering five years for 23 Swedish controversial companies. The study is carried out with a quantitative method where primary data has been collected through a content analysis. The study is also based on secondary data obtained from the Retriever database. The data was then analyzed in the statistical program SPSS, which carried out descriptive statistics, correlationstest and regressionanalysis to test the hypotheses of the study.  Result and conclusion: The results of the study showed no significant relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. On the contrary, the results showed a significant positive relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Theoretical and practical result: The theoretical results of the study are further based on research regarding possible connections between mandatory sustainability reporting and the amount of reporting within two different sustainability dimensions (environmental and social) for two different group of controversial companies (environmental and social). Through further empirical research in this area, the litterature is expanded as the study has found results that both contradict and confirm previous research. The practical results of the study also give an indication of how effective the regulation of sustainability reporting is for socially and environmentally controversial companies. Suggestion for future research: The population included in this study consist of Swedish controversial companies that are covered by mandatory sustainability reporting. Further reasearch could therefore adopt a broader perspective where other countries or industries are included to see if the results obtained in this study also holds for these countries or industries. The study also identifies differences between socially and environmentally controversial companies. What these differences are due to and whether they have any statistical significance is something that further research can investigate since it was not the pupose of this study to further investigate this.

Bakgrund och problem: Klimatförändringar har ökat allt mer med åren och är idag ett hot mot både individens hälsa och säkerhet. Tidigare forskning har studerat hur olika branscher, som bland annat material- och industribranschen, redovisar kring klimatrelaterade risker. Däremot har dessa studier inte fokuserat på hur endast en bransch redovisar kring klimatrelaterade risker. Dessutom finns det få studier som har fokuserat på hur redovisningen av klimatrelaterade risker påverkats av tvingande hållbarhetsrapportering.  Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur tre av Sveriges storbanker redovisar kring risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och hur det har utvecklats för de tre årtalen 2016, 2019 och 2022. Studien bidrar till att få en ökad förståelse på hur tvingande hållbarhetsrapportering och införandet av ramverket Task Force on Climate - related Financial Disclosure påverkar redovisningen av klimatrelaterade risker.  Frågeställning: Hur redovisar banker kring de risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och har tvingande hållbarhetsrapportering påverkat redovisningen? Hur påverkas innehållet av års- och hållbarhetsrapporten vid införandet av TCFD? Metod: Inom denna studie har en metodkombination, kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi, tillämpats i form av en komparativ forskningsdesign. En innehållsanalys har genomförts. En kodningsmanual och ett kodningsschema har utformats med hjälp av kvalitativa frågor och kvantitativ data.  Resultat och slutsats: Studiens resultat kan visa på att det har skett en utveckling kring bankernas redovisning av klimatrisker för år 2016, 2019 och 2022.  Studien påvisar att bankerna har utvecklats från ett allmänt förhållningssätt till en mer specifik redovisning av klimatrisker, vilket tyder på en positiv påverkan från införandet av tvingande hållbarhetsrapportering. Vidare påvisar studien att införandet av ramverket TCFD har bidragit till en mer omfattande och detaljerad redovisning av klimatrisker, vilket i sin tur även tyder på en positiv påverkan. / Background and Problem: Climate changes have progressively intensified over the years and are presently a menace to both individual well-being and security. Prior research has explored how various sectors, including materials and industrial sectors, disclose climate-related risks. However, these inquiries have not centered on the singular disclosure of climate-related risks within a single sector. Furthermore, a limited number of studies have concentrated on how the reporting of climate-related risks has been influenced by mandatory sustainability reporting. Objective: The purpose of this study is to examine how three of Sweden's major banks disclose risks resulting from climate change in their annual and sustainability reports, and how it has evolved for the three years 2016, 2019, and 2022. The study contributes to enhancing the understanding of how mandatory sustainability reporting and the implementation of the Task Force on Climate-related Financial Disclosure framework influence the disclosure of climate-related risks. Research Question: How do banks disclose the risks resulting from climate change in annual and sustainability reports, and how has mandatory sustainability reporting affected the disclosure? How is the content of the annual and sustainability reports influenced by the implementation of TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosure)? Method: This study employs a mixed-methods research strategy, combining qualitative and quantitative approaches, in the form of a comparative research design. To examine the banks' annual and sustainability reports for the years 2016, 2019, and 2022, a content analysis has been conducted. A coding manual and coding scheme have been developed using qualitative questions and quantitative data. Results and Conclusion: The results of the study can indicate that there has been a progression in the disclosure of climate risks by banks for the years 2016, 2019, and 2022. The study demonstrates that banks have evolved from a general approach to a more specific disclosure of climate risks, implying a favorable impact stemming from the implementation of mandatory sustainability reporting. Furthermore, the study highlights that the adoption of the TCFD framework has contributed to a more comprehensive and intricate disclosure of climate risks, which, in turn, also suggests a positive influence.

I dagsläget pågår reglering gällande hållbarhetsrapportering inom redovisningsområdet i syfte att uppnå harmonisering och jämförbarhet. Tidigare forskning visar att det finns problem med att uppnå jämförbarhet då det finns en flexibilitet i regleringen gällande innehållet i rapporterna som lämnar möjligheter att tillämpa cherry picking. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för vilken inverkan lagstiftning kan ha på företags hållbarhetsrapportering. I syftet ingår att särskilt granska potentiella effekter av reglerad hållbarhetsrapportering med avseende på jämförbarhet och cherry picking. Studien klassificeras som tolkande forskning där forskningsansatsen växlar mellan deduktiv och induktiv ansats. Studien kan i huvudsak kategoriseras som en kvalitativ dokumentstudie eftersom empirisk datainsamling sker genom innehållsanalys av remissvar. Även juridisk metod tillämpas då förstudie av lagstiftning presenteras.Teorin består av en allmän referensram, en teoretisk referensram samt tidigare forskning. Den empiriska sammanställningen bygger på kategorier i form av frågeställningar och i analysen ställs teori mot empiri med hjälp av en analysmodell. Både teori och empiri tyder på att det finns begränsningar med att reglera hållbarhetsrapportering som kan ha negativ inverkan på transparens och jämförbarhet i hållbarhetsrapporterna. Det uppmärksammas att flexibilitet i lagstiftning är nödvändig, men att företags möjligheter att välja ut (cherry pick) innehåll i hållbarhetsrapporter bör begränsas, vilket aktualiserar behov av övervakning. Ur ett teoretiskt perspektiv belyser denna studie behovet av att reglera kvalitetssäkring av hållbarhetsrapporter som en övervakningsmekanism. Ur ett praktiskt perspektiv visar studien att företag som omfattas av lag om hållbarhetsrapportering fortfarande kommer att kunna välja vad som lyfts fram i hållbarhetsrapporterna, men att det kan ha negativ inverkan på jämförbarhet. Då studien endast kan bidra med potentiella effekter av lagstiftning kan det vara intressant att i framtida studier utvärdera vilka faktiska effekter som reglerad hållbarhetsrapportering haft på jämförbarhet och cherry picking. / Currently there is an ongoing regulation process of sustainability reporting in order to achieve harmonization and comparability of non-financial information. Previous research indicates that there is a problem with achieving comparability when there is a regulatory flexibility regarding the content in the sustainability reports. The aim of this study is therefore to increase understanding of what impact regulation may have on sustainability reporting. The aim is particularly to review the potential impact of regulated sustainability reporting in terms of comparability and cherry picking. The study is classified as interpretive research and the research approach alternates between deductive and inductive approach. Qualitative document analysis is applied, where the empirical data is collected using content analysis of consultation responses. A pilot study based on legislation has been carried out, which makes legal methodology applicable. The theoretical framework consists of general concepts and notions, established theory formations and previous research. The empirical compilation is based on categories composed as questions and the empirical results are analyzed using an analytical model. Both previous research and empirical results suggest that when it comes to regulation of sustainability reporting there are limitations which can result in a negative impact on transparency and comparability. It has been noted that flexibility in legislation is necessary, but the opportunities for companies to choose (cherry pick) content of sustainability reports should be limited, which raises the need for monitoring mechanisms. From a theoretical perspective, this study highlights the need to legislate quality assurance of sustainability reports as a monitoring mechanism. From a practical point of view, the study shows that companies subject to the legislation of sustainability reporting still will be able to choose what content to emphasize. However, this may result in difficulties considering the comparability between reports.  As the study only can highlight potential effects of legislation, it may be interesting in future studies to evaluate the actual impact of regulated sustainability reporting in terms of comparability and cherry picking.

Rapportering av hållbarhet blir allt vanligare bland företag och enligt lag måste offentliga företag i Sverige hållbarhetsrapportera. Lagkravet gälller däremot inte universitet och högskolor och det är därför intressant att studera deras frivilliga hållbarhetsrapportering. Den svenska populationen ansågs liten därför studerades även de nordiska grannländerna. Utifrån detta formades syftet, Studiens syfte är att analysera orsaker till svenska universitets rapportering med avseende på hållbarhet. Studien skall även belysa vad och hur svenska universitet hållbarhetsrapporterar och jämföra mot övriga nordiska universitet. Utifrån syftet växte två forskningsfrågor fram, Varför väljer svenska universitet att rapportera hållbarhet eller varför väljer de att inte göra det? Hållbarhetsrapporterar svenska och andra nordiska universitet, i så fall hur och vad rapporterar de om sin hållbarhet?   För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en dokumentanalys och en enkätundersökning. Den insamlade empirin kopplades sedan ihop med teorier och tidigare forskning. Studien visar att universiteten och högskolorna rapporterar liknande information inom hållbarhet. Att hållbarhetsrapporteringen inte är utbyggd beror delvis på att det inte finns något krav på att rapportera den. För att utveckla denna studie skulle en noggrannare undersökning bland de nordiska grannländerna kunna göras. Tidigare forskning har konstaterat att hållbarhetsrapportering är under uppbyggnad men behöver utvecklas för att passa universitetens verksamhet. Denna studie har därför tagit fram relevanta indikatorer anpassade för universitetens rapportering av hållbarhet och som kan vara till nytta för uppbyggnaden av den. / As reporting sustainability is becoming increasingly common among corporations and by law Swedish public sector companies has to sustainability report. However this does not apply for universities, which makes it interesting to study their voluntary sustainability reporting. The Swedish population was considered small so the study was expanded to the neighboring Nordic countries. From this the aim was formed, This study aims to analyze the causes of Swedish universities reporting with respect to sustainability. The study will also shed light on what and how Swedish universities sustainability reports and compare with the neighboring Nordic countries. From this two research questions was developed Why do Swedish universities choose to report sustainability or why do they choose not to? Do Swedish and the other Nordic countries report on sustainability, if so how and what do they report on their sustainability? To answer the research questions a document analysis and survey was conducted. Theory and earlier research was then applied to the empirical findings. This study shows that universities sustainability reporting produces similar information. The reason why sustainability reporting isn’t developed is in part due to the fact that there is no requirement to do it. To develop this study further a closer analysis of the neighboring Nordic countries could be conducted. Earlier research has found that sustainability reporting is developing but need to be further developed to suit universities operations. This study has therefore developed relevant indicators adapted for universities sustainability reporting that can be of useful in future development.

Förädlingsvärdemodellen har enligt tidigare forskning möjlighet att redovisa företags hållbara ansvarstagande på ett systematiskt och reglerat sätt vilket gör arbetet med hållbarhet möjligt att revidera och jämföra. Studiens syfte är att empiriskt testa en modifierad förädlingsvärdemodell och analysera svenska börsföretags förädlingsvärde fördelat mellan fyra hållbarhetsdimensioner. Vidare är syftet att se om skillnader i fördelningen av förädlingsvärdet finns mellan företag i olika storlekar och branscher.   Studien har gjorts genom kvantitativ metod och deduktiv ansats. Som tillvägagångssätt har innehållsanalys av företagens årsredovisningar valts. För att bearbeta och presentera datan har genomsnittsvärden och tabeller tagits fram.   Studiens empiriska resultat visar att svenska börsföretags hållbara ansvarstagande skiljer sig åt beroende på företagsstorlek och bransch. Slutsatser som dras är bland annat att stora företag tar ett större hållbarhetsansvar än små och medelstora företag samt att branscherna teknologi, hälsovård och industri är de branscher som tar det största hållbara ansvarstagandet.   Studiens praktiska resultat är att förädlingsvärdemodellen empiriskt testats och visat sig kunna användas för att analysera företags hållbara ansvarstagande. Det teoretiska resultatet är att skillnader i hur svenska börsföretag fördelar sina förädlingsvärden kan förklaras genom intressentteorin, legitimitetsteorin och enterpriseteorin. Förslag till fortsatt forskning är att testa modellen på fler företag i Sverige och i andra länder samt att testa beroendet mellan fördelningen, storlek och bransch. / The value added statement is a model that makes the sustainable responsibility taken by companies able to audit and compare in a systematic and regulated way. This study aims to empirically test a modified value added statement and analyze the Swedish listed companies value added distributed between the four dimensions of sustainability. Furthermore, the purpose is to see whether there are differences in the distribution of value added between companies of different sizes and industries.   The study is conducted with quantitative method, a deductive approach and content analysis of annual reports. To process and present the data, the average values ​​and tables have been produced.   The results shows that the model can be used to measure the listed Swedish companies' sustainable responsibility. The results also shows differences between small and medium-sized enterprises and large companies, and between companies in different industries. Conclusions that are drawn are that large companies and the industries technology, healthcare and industry are taking the biggest sustainable responsibility.   Suggestions for future research is to test the model on other companies in Sweden and in other countries. Other suggestions is to test the relations between the variables. The study's contribution is that the value added statement is empirically tested and proved to be useful to see the companies’ sustainable responsibility. The study also shows that the model can be used to see differences between companies of different size and industry, which can be explained by the stakeholder, legitimacy and enterprise theory.

Bakgrund Denna uppsats behandlar de nya EU-kraven som föreslås träda i kraft från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Uppsatsen har undersökt hur Stora Enso arbetar med hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer. Detta eftersom att Stora Enso var det första börsnoterade företaget i Sverige vars hållbarhetsrapportering granskats av en tredje part. Vidare siktar denna uppsats på att ge de företag som ej tidigare har erfarenhet från hållbarhetsrapportering en inspirationskälla, som stöd i upprättningen av egna hållbarhetsrapporter. Syfte Syftet med den här fallstudien är att beskriva hur ett företag som redan innan EU-kraven börjat tillämpats rapporterat i enlighet med dessa, och hur de aktivt arbetar med hållbarhetsrapportering. Metod Fallstudie: intervjuer och dokumentanalys. Slutsats Det är viktigt att hela tiden fortsätta förbättra företagets hållbara utveckling och dess mål. Stora Ensos hållbarhetsrapportering kopplades ihop med den hållbara utvecklingen i stort, och här sågs att rapporteringen har hjälpt Stora Enso att uppnå och utveckla sina hållbarhetsmål. Utan hållbarhetsrapporteringen skulle Stora Ensos positiva utveckling inte varit lika omfattande. Utifrån de intervjuer som genomfördes konstaterades det att GRI:s riktlinjer medför både en fördel och en nackdel: de är väldigt omfattande. / Background This study describes the new requirements from the European Union, which are supposed to come in to effect in the first financial year that ushers after December 31th 2016. We have examined how Stora Enso works with its sustainability reports according to the Global Reporting Inititative's guidelines. Stora Enso was considered a suitable candidate because it was the first publicly listed company in Sweden which had its sustainability report audited by a third party. Furthermore, this study aims to give inspiration and support to companies without previous experience with sustainability reporting. Purpose The purpose of this case study is to describe how a specific company reported in accordance with the EU-directives regarding sustainability reporting, even before they come in to effect. And also describe how they actively works with their sustainability reporting. Methods Case study: interviews and public documents. Conclusion It is important that the company keeps improving their sustainable development and their goals. Stora Ensos sustainability reporting was connected to the sustainable development, without the sustainability reports Stora Enso would have had a harder time developing in a sustainable manner and probably not had such a big positive change. From the interviews that was performed, we concluded that GRI’s guidelines brings both an advantage and a disadvantage: it is comprehensive.

De senaste åren har allmänhetens medvetenhet om miljöarbete och hållbar utveckling samt vilken påverkan företag utgör på en samhällelig nivå, ökat. Nu mer än någonsin har företag press på att uppvisa ett social- och miljömässigt ansvarstagande både från allmänheten och intressenter. Andelen företag som upprättar en hållbarhetsrapport har ökat på sista tiden och svenska företag ligger internationellt sett i framkanten. Tidigare forskning har undersökt om det finns en koppling mellan företag som hållbarhetsredovisar och finansiella företagsfaktorer med varierande resultat. Syftet med denna studie är att undersöka om frivillig hållbarhetsrapportering på svenska börsnoterade företag 2016 kan förklaras genom de fyra företagsfaktorerna, genom att analysera om det föreligger ett statistiskt samband och jämföra dessa mot tidigare studiers resultat. Studien genomförs med en kvantitativ metod och omfattas av företag på Stockholmsbörsen: Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Utifrån en deduktiv ansats antas hypoteser som sedan prövas med analyser i statistikprogram. De företagsfaktorer som undersöktes var lönsamhet, skuldsättningsgrad, likviditet och storlek. Insamlad data har hämtats från årsredovisningar för året 2016 från databasen Retriever Business. Studiens resultat visar att det föreligger ett positivt signifikant förhållande mellan storlek och hållbarhetsrapportering samt ett negativt signifikant förhållande mellan likviditet och hållbarhetsrapportering. För faktorerna lönsamhet och skuldsättningsgrad hittades inget statistiskt samband.

Bakgrund: Hållbarhet har under de senaste åren blivit ett allt mer aktuellt diskussionsämne och 2016 infördes lagen om hållbarhetsrapportering i Sverige för att främja stora företags hållbarhetsarbete. Studier visar dock att många företag fortfarande pratar mer om hållbarhet än arbetar med det och frågan är därför hur hållbarhet kan bli en mer integrerad del av verksamheten. För att få medarbetare att arbeta i rätt riktning och uppfylla uppsatta mål används ekonomistyrning, så även vid integration av hållbarhet och hållbarhetsmål. Syfte: Studien syftar till att undersöka samt skapa förståelse för hur hållbarhetsrapportens mål och åtaganden, med hjälp av ekonomistyrning, kan integreras i verksamheten och på så sätt bidra till förbättrat hållbarhetsarbete. Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med iterativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från sex olika fallföretag, som valdes ut med hjälp av ett målstyrt bekvämlighetsurval. Slutsats: Studien resulterar i att företag arbetar olika mycket med hållbarhetsfrågans tre ansvarsområden, beroende på kontext. Vidare har informella styrmedel en mer framträdande roll vid integration av hållbarhet och hållbarhetsmål än formella styrmedel. Slutligen kommuniceras hållbarhet och hållbarhetsmål till anställda via ett antal olika forum, dels indirekta kanaler som intranät men även direkta kanaler som obligatoriska diskussioner. / Background: Sustainability has in recent years become an increasingly present topic of discussion and in 2016 the Swedish law about Sustainability Reporting was introduced to promote sustainable development of large companies. However, studies show that many companies are still talking more about sustainability than working with it and the question is therefore how sustainability can become a more integrated part of the business. In order to get employees to work in the right direction and meet set goals, management control is used, it can also be used when integrating sustainability and sustainability goals. Purpose: The study aims to investigate and create an understanding of how the goals and commitments in the sustainability report, through management control, can be integrated into the business and thus contribute to improved sustainability. Completion: The study is a qualitative multi-case study with an iterative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from six different case companies, which were selected through a goal- oriented convenience sample. Conclusion: The study concludes that companies has various focus on the three areas of sustainability, depending on their context. In addition, informal control instruments have a more prominent role in the integration of sustainability and sustainability goals than formal control instruments. Finally, sustainability and sustainability goals are communicated to employees through a number of different forums, indirect channels such as intranets as well as direct channels as mandatory discussions.