Forskningsfrågor: Hur definierar och prioriterar företaget sina intressenters krav och förväntningar? Utifrån intressenters krav och förväntningar, vad prioriteras? Syfte: Syftet med undersökningen är att studera hur ett företag identifierar, prioriterar och hanterar intressenters krav och förväntningar, samtidigt som de håller sig inom ramen för de krav som CSRD och flera ISO-standarder ställer på företaget. Vidare syftar studien till att kartlägga hur företaget bäst balanserar och prioriterar intressenternas behov och förväntningar. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen har skett genom intervjuer som har analyserats genom en tematisk analysmetod. Slutsats: Det går att dra slutsatsen att företaget definierar och prioriterar krav och förväntningar utifrån standarder och direktiv som är gällande för detta företag, med ett särskilt fokus på kvalitet för kunder samt efterlevnad av lagkrav och ägardirektiv. Intressenternas krav och förväntningar identifieras samt prioriteras genom att hålla god kommunikation, även i enlighet med de standarder, direktiv och lagkrav som företaget följer. / Research questions: How does the company define and prioritize the demands and expectations of its stakeholders? Based on the demands and expectations of stakeholders, what is prioritized? Purpose: The purpose of this study is to examine how a company identifies, prioritizes and manages stakeholder demands and expectations, while adhering to the requirements set by the CSRD and various ISO standards. Furthermore, the study aims to map out how the company can best balance and prioritize the needs and expectations of its stakeholders. Method: The study was conducted as a qualitative study with an abductive approach. The research was carried out through interviews that were analyzed using a thematic analysis method. Conclusion: It can be concluded that the company defines and prioritizes demands and expectations based on the standards and directives applicable to the company, with a particular focus on quality for customers as well as compliance with legal requirements and ownership directives. The stakeholders' demands and expectations are identified and prioritized by maintaining good communication, also in accordance with the standards, directives and legal requirements that the company adheres to.

Diskurser kan ses som samhälleliga diskussioner där sociala fenomen definieras. I kontexten hållbarhetsrapportering innebär detta att diskurser formar bilden av hur sociala aktörer uppfattar vad som är ett hållbart företag. Därmed blir det betydelsefullt hur ett globalt företag konstruerar bilden av sig själv som ett hållbart företag. Hållbarhetsfrågorna har hamnat alltmer i fokus. Hållbarhetsrapportering är ett sätt för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till intressenter. Detaljhandelsföretag kännetecknas av att produktionen är främst förlagd till utvecklingsländer och hålls ofta ansvariga för hur deras leverantörer agerar. Syftet med denna studie är att visa vilka diskurser ett globalt detaljhandelsföretag använder i sina hållbarhetsrapporter för att konstruera bilden av sig själv som ett hållbart företag samt hur dessa diskurser förändrats över tid. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsform. Det empiriska materialet består av H&M:s hållbarhetsrapporter för år 2002 och 2018. Diskursanalys är studiens analysmetod. Resultatet av studien visar att H&M:s sätt att framställa sig som ett hållbart företag har förändrats över tid. Ambitionen att leda modebranschen i hållbarhetsarbetet samt att lämna ett positivt bidrag till världens miljö- och socioekonomiska utmaningar kan stå för den tydligaste diskursförändringen. Studiens bidrag är att visa hur H&M framställer sig som ett hållbart företag över tid. Eftersom diskurser i företags hållbarhetsrapporter konstruerar bilden av vad sociala aktörer uppfattar som ett hållbart företag, har det betydelse vilka diskurser detaljhandelsjätten H&M använder. / Discourses are societal discussions where social phenomena are being defined. In the context of sustainability reporting it means that discourses shape the image of what people percieve as a sustainable company. Consequently it is important how a global company constructs the image of a sustainable company. Issues of sustainability get increasingly more attention. Sustainability reporting is a tool for companies to communicate their sustainability performance to their stakeholders. Retail companies with production outsourced to developing countries are often held responsible for the actions of their suppliers. The aim of this study is to show the discourses used by a global retail company in the sustainability reports in order to construct the image of a sustainable company, as well as to show how these discourses change over time. The study has a qualitative approach designed as a case study. The empirical material consists of H&M’s sustainability reports covering 2002 and 2018. The method is discourse analysis. The result of the study shows that H&M’s way to construct the image of a sustainable company has changed over time. The most distinct discourse change is the ambition to lead the fashion industry to sustainability and to give a positive contribution to the environmental and socio-economical challenges the planet faces. The study provides knowledge of how H&M constructs the image of a sustainable company over time. Discourses in sustainability reports shape the image of a sustainable company and thereby influence the way people percieve what a sustainable company is. That is why it is important to analyse the discourses the global retail company H&M uses.

I Sveriges Riksdag togs år 2016 ett beslut om lagändring som tvingar stora företag att lämna hållbarhetsrapporter och att låta företagets revisor granska rapporten. Det nya området som revisorer ställs inför, att granska hållbarhetsrapporter enlig lag, är ett outvecklat område där revisorer har lite erfarenhet. En revisor kan aldrig granska all information som företagen presenterar i sina rapporter och därför kan revisorn först anses klar med sin revision när han eller hon känner sig komfortabel. Ett tillstånd av komfort grundar sig i individens känsla för när han eller hon är klar med sin granskning.     Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för vad det är som gör en revisor komfortabel i sin lagstadgade granskning av hållbarhetsrapporter. För att uppfylla syftet har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer och en kompletterande dokumentstudie, som grundar sig på en abduktiv analysstrategi. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av Carrington och Catasús (2007) studie om revision som komfort samt begreppen: revisorsprofessionen och granskningsprocessen.     Resultatet av denna studie visar på att revisorer till stor del uppnår komfort i granskning av hållbarhetsrapporter genom att samarbeta med kollegor eller hållbarhetsspecialister. Revisorerna har generellt interna dokument att följa vilket gör att de tydligt vet när de kan känna sig klara och komfortabla med sin granskning. Antalet revisorer som utför denna typ av granskning är begränsat och därför finns det behov av mer forskning på detta område i framtiden när mer erfarenhet av lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter finns hos revisorsprofessionen. / In the Swedish Parliament, in the year of 2016, a decision was made to amend the law, which forces large companies to submit sustainability reports and forces the company's auditor to review the report. The new area that auditors are faced with, to assure sustainability reports according to law, is an undeveloped area where auditors have little experience. An auditor can never review all information presented by the companies in their reports, and therefore the auditor can first be considered ready with the audit when he or she feels comfortable. A state of comfort is based on the individual's sense of when he or she is finished with his review.   The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of what makes auditors comfortable in their assurance of sustainability reports. To fulfill the purpose, we have chosen to do a qualitative study, in the form of interviews and a document study, which is based on an abductive analysis strategy. As a starting point, we chose chose to use Carrington and Catasús (2007) study of audit as comfort as well as the concepts: the audit profession and the assurance process.   The result of this study shows, among other things, that auditors largely achieve comfort in reviewing sustainability reports by collaborating and taking the help of their colleagues or sustainability specialists. The auditors generally have internal documents to follow, which means that they clearly know when they can feel comfortable with their review. The number of auditors performing this type of review is limited and therefore there is a need for more research when the auditors have collected more experience in the area of statutory assurance of sustainability reports

Hållbarhetsredovisning speglar företagens samhällsansvar vilket inom näringslivet idag benämns som Corporate Social Responsibility (CSR). Företagens samhällsansvar berör ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. En ledande organisation som upprättar ramverk för hållbarhetsredovisning är Global Reporting Initiative (GRI). G3.1 är deras tredje version av riktlinjer som består av både redovisningsprinciper och vägledning samt standardupplysningar som ska anges i hållbarhetsrapporter. Standardupplysningarna omfattar företags strategi och profil, hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer. GRI:s riktlinjer är inte lagstadgade utan endast rekommendationer som företag kan välja att tillämpa. Detta är en av många orsaker till att företags hållbarhetsrapporter kan skilja sig från varandra. Tidigare forskning har visat på att det finns internationella skillnader inom traditionell redovisning varav vissa kan kopplas till anglosaxisk respektive kontinental redovisningstradition. Denna studie inkluderar därför företag från länder tillhörande respektive redovisningstradition.Syftet med denna studie är att undersöka vilka internationella skillnader som förekommer inom hållbarhetsrapportering. En avsikt är att studera företags rapporterade resultat-indikatorer. Ytterligare en avsikt är att undersöka ett antal aspekter i hållbarhetsrapporterna på en djupare nivå, detta för att studera hur företagen delger information.Studien omfattar hållbarhetsrapporter utgivna av två amerikanska och två tyska företag inom bilsektorn. Hållbarhetsrapporterna är upprättade enligt G3.1 och utgivna för år 2012. Undersökningen genomfördes med innehållsanalys som tillvägagångssätt och inleds med en kvantitativ del där främst företagens rapporterade resultatindikatorer jämförs. Därefter presenteras en kvalitativ undersökning som berör hur informationen i hållbarhetsrapporterna är delgiven.Studiens resultat visar att det finns skillnader mellan de tyska och amerikanska företagens hållbarhetsrapporter. Resultatet i den kvantitativa undersökningen tyder på att de amerikanska företagen har en social inriktning i sina hållbarhetsrapporter då de fokuserar på samhälls- och anställningsfrågor framför andra frågor. För både de tyska och amerikanska företagen var området med flest rapporterade resultatindikatorer den miljömässiga aspekten, detta är dock en naturlig följd av att indikatorkategorin miljömässig påverkan omfattar flest resultat-indikatorer. Inom ekonomisk påverkan kunde ingen anmärkningsvärd skillnad utläsas bland de tyska och amerikanska företagens fördelning av indikatorkategorier. Den kvantitativa undersökningen visar vidare att de tyska företagen redovisar en större bredd av fullständigt redovisade aspekter inom samtliga kategorier av resultatindikatorer.Den mest utmärkande skillnaden som framkom i den kvalitativa undersökningen var att de tyska företagens hållbarhetsrapporter präglas av intressentmodellen medan fokus fanns på aktieägarna i de amerikanska företagens hållbarhetsrapporter. I undersökningen av hur företagen delger information i sina hållbarhetsrapporter framkom att de amerikanska företagen använde sig av mer finansiell information än de tyska vilket kan tänkas vara en följd av att de söker legitimitet hos aktieägarna. De tyska företagen å andra sidan vänder sig till en bredare intressentgrupp vilket framkommer av att de redovisar mer övergripande information. De amerikanska företagen i studien redovisar således en högre detaljnivå än de tyska företagen, som istället i sina hållbarhetsrapporter redovisar mindre detaljerat men om fler områden. / Sustainability reporting reflects the corporate commitments which are commonly known as Corporate Social Responsibility (CSR). The corporate commitments include economic, environmental and social aspects. Global Reporting Initiative (GRI) is a prominent organization which establishes frameworks for sustainability reporting. Their third version is called G3.1 and consists of guidelines regarding reporting principles and guidance, and standard disclosures. The standard disclosures are divided in the company´s strategy and profile, management approach, and performance indicators. A consequence of the framework from GRI not being statutory, but just optional for companies to use, is that the sustainability reports will differ from each other. Previously research has shown that international differences within traditional accounting exist, and it has to some extent been linked with the Anglo-Saxon and continental European accounting tradition. Therefore, this study includes companies from countries originating from correspondingly accounting tradition.This study aims to examine what international differences occur within sustainability reporting. One purpose is to compare companies´ reported performance indicators. Another intension is to do an in-depth examination of a number of aspects in the sustainability reports, with the ambition to find out how the companies communicate the information.The study includes sustainability reports from two North American and two German companies. The sustainability reports are all prepared regarding to G3.1 and published for the year of 2012. The examination was conducted with a content analysis and begins with a quantitative part, where the primarily objective is a comparison with the companies reported performance indicators. A qualitative inquiry about how the information in the sustainability reports is communicated is thereafter presented.The result of the study shows that differences exist between the American and the German companies´ sustainability reports. The quantitative examination indicates a social orientation among the American companies which emphasizes areas regarding community and employment conditions, in their reports. Environmental aspects are the ones most reported in both the American and German companies´ reports; an expected consequence considering that the environmental performance indicators are the most comprehensive area. No perceptible variations between the companies could be found for the economic performance indicators. Finally, the quantitative examination discloses that the German companies report a greater width of completely reported indicators in all categories of performance indicators.The most distinctive difference revealed in the qualitative examination was the presence of a stakeholder model within the sustainability reports from the German companies, while the American reports are affected by a shareholder model. It was discovered that the American companies use more financial information than the German ones, which may be due to a need of legitimization from the shareholders. Since the German companies reaches for a wider group of stakeholders, they present more general information. To conclude the qualitative examination, the American companies in this study report a higher level of details and depth in their reports compared to the German companies, who instead has less details but reports about more areas.(This thesis is written in Swedish)

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga. Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar.  Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin.  De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningarna. Ägarkoncentration och skuldsättningsgrad visade dock inget samband vilket talar för att finansiella intressenter inte pressar företag mot IR-principer. Signifikanta skillnader kunde konstateras mellan årsredovisningarna som uppgavs vara integrerade i förhållande till övriga. Denna upptäckt kan tolkas som att IR-tillämpande företag även har en starkare hängivenhet till hållbarhetsfrågor.  Studien bidrar med en bild över hur IR-principer förekommer på svensk börs samt hur detta ur ett hållbarhetsperspektiv skiljer sig från övriga årsredovisningar. Vidare indikerar studien att paralleller kan dras mellan IR och frivillig rapportering i övrigt då företagens storlek och branschtillhörighet påverkat årsredovisningens utformning.  Som fortsatt forskning föreslås studier kring IR ur ett användarperspektiv då utbudet av detta idag är skralt och samtidigt kritiskt för fortsatt utveckling av IR. / Integrated reporting (IR) is spreading in the accounting world and according to proponents the model should give a transparent picture of how the companies are linking financial and non-financial disclosures. Through postulates from stakeholder- and legitimacy theory this study aims to demonstrate which factors (size, debt ratio, ownership concentration and industry) that may affect the choice of applying IR principles. Furthermore, the study also examines whether the amount of integrated information really differs between companies who allege to apply IR and others. Focus lays on social- and environmental information.  The empirical data is essentially generated by a quantitative content analysis of 67 annual reports from companies listed on Nasdaq OMX Large Cap. Regression analysis and Mann-Whitney tests were used to analyze the collected empirical data.  The statistical tests show that size and industry has significant effect on the amount of integrated information within the annual reports. Debt ratio and ownership concentration however, showed no relationship which leads to the conclusion that financial stakeholders is not pressuring the companies towards IR principles. Significant differences between the annual reports claimed to be integrated and other annual reports where observed. This finding could be interpreted as companies that apply IR also have a stronger devotion to sustainability issues.  Future research is suggested to be conducted from a user perspective. The supply of this type of studies is poor but crucial for continued development of IR.

Studier visar att konsumenter föredrar företag som är ansvarstagande och kan välja att bojkotta företag som inte uppvisar en god hållbarhetsrapportering. Dock visar viss forskning att för mycket rapportering om hållbarhetsarbete kan få negativa konsekvenser, exempelvis ökad skepticism hos intressenterna. Denna studie har fokuserat på hur företag använder begreppen commitment to eller committed to i hållbarhetsrapporter. Studiens syfte var att analysera om medieexponering påverkar användandet av commitment och detta testadesgenom en regressionsanalys. Dessutom syftade studien att analysera om det finns en skillnad i commitment och vad företag committar sig till mellan olika marknadsekonomier. Detta testades genom ett flertal t2-test. Urvalet bestod av hållbarhetsrapporter från 214 företag, varav 88 europeiska och 126 amerikanska som tidigare sammanställts i Centrum för forskning om ekonomiska relationers (CER:s) CSR-databas. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan medieexponering och commitment samt en skillnad i commitment mellanolika marknadsekonomier. Det fanns en svag signifikant skillnad för commitment beträffande samhällsansvar, men resterande kategorier som studerats uppvisade ingen skillnad. / Studies show that consumers prefer responsible companies and will boycott those who will not present good corporate social responsibility. However, some research show that too much communication about CSR can have negative consequences, e.g. increased scepticism among stakeholders. This study has been focusing on how companies use commitment to or committed to in CSR-reports. The aim of the study was to analyse if media exposure affects the use of commitment and this was tested with a regression analysis. Furthermore, the aim of this study was also to analyse if a difference in commitment existed between marketeconomies and if there were any difference in what those companies are committed to. This was tested with several t-tests. The sample consisted of CSR-reports from 214 companies, of which 88 where European and 126 American. The reports were collected earlier in a database from Centre for research on economic relations (CER). The result showed a positive significant connection between media exposure and commitment and that there was a positive significant difference between difference between market economies. There was a weaksignificant difference in commitment to society between the market economies, but the rest of categories that was studied did not show any difference.

Titel: Hållbarhetsrapportering inom två branscher - En jämförande studie på börsnoterade företag i Skandinavien   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Emma Basic & Albin Nordin   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2018 - januari   Syfte: Tidigare forskning har visat att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan företag. Forskning har gjorts på olika branscher från ett antal olika länder. Det finns ingen tidigare forskning på endast två branscher där en är förorenad och den andra icke förorenad och heller inte på Skandinavien. Syftet med denna studie är därför att undersöka om bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien.   Metod: Denna studie utgår från den positivistiska forskningstraditionen och följer den deduktiva linjen inom forskning. Studien syftar till att vara objektiv och använder sig av den kvantitativa metoden där en databaserad innehållsanalys utförs för att kunna mäta hållbarhetsrapporteringen. Studien utgår även från en komparativ design där insamling av data sker utifrån en tvärsnittsdesign. Statistiska kontroller i form av en bivariat analys och en multipel regression utförs i studien med hjälp av det statistiska programmet SPSS.   Resultat & Slutsats: Studien visar att bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter för företag i Skandinavien. Studien visar att branschen sällanköpsvaror hållbarhetsrapporterar mer än branschen industritjänster. Denna bransch rapporterar mer både inom miljö- och social rapportering. Vi tror att detta främst beror på att branschen sällanköpsvaror påverkar miljön mer och därför också rapporterar mer inom miljö. Varför denna bransch även rapporterar mer inom det sociala kan bero på att orden i innehållsanalysen möjligtvis riktar sig mer mot produktionsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Något som skulle vara intressant för vidare forskning är att göra en liknande studie men rikta sig mot andra branscher och även ta med landet Finland som ligger i Norden och liknar de skandinaviska länderna. Det skulle också vara intressant att undersöka hållbarhetsrapporter från två andra år då denna studie undersöker år 2014 och 2016 och även att rikta sig mot enbart företag från Small, Mid eller Large cap då denna studie riktar sig mot alla dessa. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att fastställa att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien vilket inte forskats kring tidigare. Studien använder sig även av ett antal kontrollvariabler och fastställer om dessa har en påverkan på skillnaderna i hållbarhetsapporter. Studien kommer fram till att storlek påverkar skillnaderna medan tid inte gör det. För variabeln land visar studien att företag från Danmark hållbarhetsrapporterar mindre än företag från Sverige och Norge. / Title: Sustainability reporting in two industries - A comparative study of listed companies in Scandinavia.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Emma Basic & Albin Nordin   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2018-January   Aim: Previous research has shown that industry is an influencing factor to differences in sustainability reports for companies. Research has been conducted on different industries from various countries. Research has not been done on only two industries where one is polluted and the other is not for companies in Scandinavia. The aim of this study is therefore to investigate whether industry is a influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia.   Method: This study is based on the positivist research tradition and follows the deductive line of research. The study aims to be objective and uses the quantitative method in which a data-based content analysis is performed to measure sustainability reporting. The study is also based on a comparative design where the data collection is based from a cross sectional design. Statistical controls in form of a bivariate analysis and a multiple regression are made in the study using the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: The study shows that industry is an influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports for companies in Scandinavia. The study shows that companies in the industry durable goods sustainability reports more than companies in industrial services. This industry reports more in both environmental and social reporting. We believe this may be because durable goods affects the environment more and therefore also report more environment information. Why the industry also reports more social information can according to us be because the words in the content analysis may possibly be more targeted to product companies.   Suggestions for future research: Something that would be interesting for further research is to do a similar study but focus on other industries. It would also be interesting to bring the country Finland in the study because the country is in the Nordic region and is similar to the Scandinavian countries. Further research could also investigate sustainability reports from two other years because this study examine 2014 and 2016 and also only target Small, Mid or Large cap since this study examines all of these.   Contribution of the thesis: The study helps to determine that industry is a contributing factor to differences in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia which has not been researched earlier. The study also uses a number of control variables and determines whether these have an impact on differences in sustainability reports. The study finds that size affects the differences while time do not. For the variable country, the study shows that companies from Denmark sustainability reports less than companies from Sweden and Norway.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan förklara att svenska noterade SME frivilligt hållbarhetsrapporterar.   Metod: Den här studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod tillämpats genom en innehållsanalys och hypotesprövningar via en logistisk regressionsanalys. Data inhämtas från räkenskapsåret 2016 och består av både primärdata från företags årsredovisningar samt sekundärdata från databasen Retriever. Populationen i studien är 188 stycken noterade SME:s på segmenten Small- och MidCap på Nasdaq Stockholm varav det är 49 antal företag som hållbarhetsrapporterar.   Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att storlek spelar en viss roll till SME:s benägenhet att frivilligt hållbarhetsrapportera. Studien fann att det råder ett svagt positivt samband med statistisk signifikans mellan storlek och frivillig hållbarhetsrapportering bland företagen på segmentet SmallCap. Dessvärre fann inte denna studie någon statistisk signifikans för de oberoende variablerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad samt kontrollvariabeln bransch mellan dem och frivillig hållbarhetsrapportering.      Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag ger företagsledare hos noterade SME:s i Sverige en utökad kunskap om området och en insikt i hur olika faktorer kan ge en förklaring till att SME:s hållbarhetsrapporterar. Det teoretiska bidraget delger ett svar på syftet i studien och visar på att faktorn storlek till viss del kan förklara att noterade SME:s i Sverige frivilligt hållbarhetsrapporterar. Faktorerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad kan till skillnad från storlek inte förklara något då inga samband visats denna studie.    Förslag till fortsatt forskning: En begränsning är att det enbart var 49 stycken som hållbarhetsrapporterar av studiens population om 188 stycken företag från år 2016. Denna studie kodade sin beroende variabel med 1 om ett företag hållbarhetsrapporterar och med 0 om det inte gör det. En begränsning blir att det enbart går att se om de hållbarhetsrapportar eller inte efter de kriterier som studien har vid kodningen. Det vill säga att det inte går att urskilja hur mycket företagen hållbarhetsrapporterar.   Förslag till vidare forskning är att göra en ny studie när lagändringarna gällande stora företags tvång till hållbarhetsrapportering har fått effekt på dem som inte ställs under lagen, det vill säga mindre företag som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Förhoppningsvis blir det fler företag på segmenten Small- och MidCap som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Ett förslag är att utforma ett index med hjälp av en innehållsanalys för att kunna gradera dem efter hur mycket de hållbarhetsrapporterar. Dessutom gick denna studie till största del inte i linje med de utformade hypoteserna eller till stor del med vad den tidigare forskningen har visat, vilket sig bland annat att kan bero på hur variablerna blivit mätta. Ytterligare förslag till den vidare forskningen är att eventuellt välja andra faktorer utifrån den tidigare forskningen eller att använda sig av samma faktorer men mäta dem på annat sätt. / Aim: The purpose of this study is to investigate determinant factors that can explain why some Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary.   Method: This study is based on positivist research philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the purpose of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests through a logistic regression analysis. The collection of data was from 2016 and consists of both primary data from company annual reports and secondary data from the database Retriever. The population of the study is 188 listed SME:s in the Small- and MidCap segment of Nasdaq Stockholm.   Result & Conclusions: The result of the study shows that size plays a certain role in SME:s inclination to report sustainability voluntarily. The study found that there was a positive correlation with statistical significance between size and sustainability reporting voluntary among the companies in the SmallCap segment. Unfortunately, this study did not find any statistical significance for the independent variables growth, profitability and debt ratio as well as the control variable business sector between them and sustainability reporting voluntary.   Contribution of the thesis: The practical contribution from this study gives business leaders in Swedish listed SME:s an expanded knowledge of the area and an insight into how different determinant factors can explain that SME:s sustainability reports voluntary . The theoretical contribution gives an answer to the purpose of the study and shows that the size partly can explain that Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary. The determinant factors growth, profitability and debt ratio, unlike to size do not explain anything since no relationship has been found. Suggestions for future research: One limitation is that there were only 49 out of 188 companies from 2016 that sustainability reports voluntarily. This study encoded its dependent variable by 1 point if companies sustainability reports or with 0 point if it did not. A further limitation is that it is only possible to see the sustainability reports or not, according to the criteria during the encoding process. Therefore, it is not possible to distinguish how much companies report sustainability.   Suggestions for further research is to undertake a new study when the changes in the law regarding large companies compulsion to sustainability reporting have impacted on those not subject to the law, that is smaller companies as voluntary sustainability reports. Hopefully, there will be more companies in the Small- and MidCap segments who sustainability reports voluntary. One suggestion is to design an index by using a content analysis to grade them according to the amount of sustainability reports. In addition, this study was largely not in line with the assumptions or largely based on what the previous research has shown, which may be due to how the variables have been measured. Additional suggestions for the further research to possibly choose other factors or choose the same but measure them differently.

Ämnet hållbarhet är idag mer aktuellt än någonsin. Många företag tar ansvar för sin påverkan på omgivningen och detta ansvar har kommit att bli en del av den externa rapporteringen. Företags hållbarhetsrapportering har traditionellt varit frivillig och det har tillämpats självreglering. I kontrast till de noterade företagens avsaknad av regler har svenska staten, genom införandet av en ägarpolicy, ställt upp krav på de statliga företagen. Kraven innebär att de statliga företagen ska agera föredömligt inom hållbart företagande och hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Syftet med denna studie har varit att utifrån GRI:s kvalitativa egenskaper gällande hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet undersöka skillnader mellan noterade och statliga företags hållbarhetsupplysningar inom de områden som stadgas i ÅRL 6 kap 12 § 1 st. Vår studie är komparativ och vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Bedömningar har gjorts av 21 noterade och 21 statliga företags hållbarhetsrapportering. Med en egenutvecklad modell för bedömning av skillnader i informationskvalitet, har vi kunnat uppfylla studiens syfte och besvara vår forskningsfråga: Vilka skillnader i hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet kan identifieras mellan noterade och statliga företag? Studiens resultat visar att de statliga företagens hållbarhetsrapportering genomgående uppvisar en högre informationskvalitet än noterade företag. De största skillnaderna som identifierades var att de statliga företagen i en avsevärd större utsträckning efterföljde internationella ramverk och riktlinjer samt att de lät sin hållbarhetsrapport genomgå en oberoende extern granskning. Den reglering som statliga företag omfattas av verkar leda till en högre informationskvalitet i hållbarhetsrapporteringen än vad självreglering gör. Studiens teoretiska bidrag är en modell som möjliggör en bedömning av informationskvalitet i företags hållbarhetsrapportering och en kartläggning av skillnader mellan noterade och statliga företag. Även praktiker kan ha nytta av vår kartläggning som visar att noterade företag kan öka sin informationskvalitet genom att efterfölja internationella ramverk samt låta rapporteringen bli externt granskad. / The subject of sustainability is today more current than ever before. Many companies take responsibility for their impact on the environment and this responsibility has become part of the external reporting. Corporate sustainability reporting has traditionally been voluntary and subject to self-regulation. Contrary to the lack of rules for listed companies, the Swedish state has imposed demands on state-owned companies through the introduction of an ownership policy. The requirement means that state-owned companies should act exemplarily in sustainable business and report sustainability in accordance with GRI's guidelines. The purpose of this study has been to investigate differences between listed and state-owned companies' sustainability information quality in the areas defined in ÅRL 6 kap 12 § 1 st, based on GRI's qualitative characteristics regarding sustainability reporting. Our study is comparative and we have used a qualitative content analysis with quantitative elements. Assessments have been made of 21 listed and 21 state-owned companies' sustainability reporting. With a self-developed model for assessing differences in information quality, we have been able to fulfil the purpose of the study and answer our research question: What differences in sustainability reporting information quality can be identified between listed and state-owned companies? The results of the study show that the sustainability reporting of state-owned companies contains a higher information quality than listed companies. The major differences identified were that the state-owned companies complied with international framework and guidelines to a significantly greater extent and let their sustainability report be subject for independent external auditing. The government-controlled regulation seems to lead to a higher information quality in sustainability reporting than self-regulation. The theoretical contribution of the study is a model that enables an assessment of information quality in sustainability reporting and a mapping of differences between listed and state-owned companies. Practitioners may also benefit from our study, which shows that listed companies can increase their information quality by following international frameworks and allowing the reporting to be externally audited.  This thesis is written in Swedish.

Intresset för företags ekonomiska prestationer har sedan länge varit stort. På senare år har även intresset för företagens sociala och miljömässiga prestationer ökat. För att möta detta ökade intresse publicerar ett stort antal av världens företag hållbarhetsrapporter där det rapporteras om detta. Ett flertal organisationer har skapat riktlinjer för att standardisera dessa rapporter för att underlätta jämförelser mellan företag. Riktlinjerna upprättade av Global Reporting Initiative (GRI) är de mest frekvent använda. Det ökade intresset för sociala och miljömässiga prestationer har även fått EU att upprätta ett direktiv som kräver att alla större företag ska upprätta hållbarhetsrapporter i enlighet med GRI:s riktlinjer.På grund av den stora produktionen av hållbarhetsrapporter som även kan tänkas öka i och med EU:s direktiv är det av intresse att veta vilken nytta intressenter har av dessa rapporter. En av dessa intressenter är aktieägare. Tidigare studier har visat att information som är användbar för aktieägarnas investeringsbeslut kommer att påverka aktiekursen. Denna studie undersökte vilken nytta aktieägare har av hållbarhetsrapporter upprättade i enlighet medGRI:s riktlinjer. För att undersöka detta studerades sambandet mellan företagens hållbarhetsrapportering och aktiekursen genom regressionsanalyser och t-test.Resultatet av studien visar att de företag som upprättat hållbarhetsrapporter har en högre aktiekurs än de som inte upprättat hållbarhetsrapporter. Detta tyder alltså på att aktieägare använder hållbarhetsrapporter vid sina investeringsbeslut och att dessa rapporter därmed är av nytta för denna typ av intressenter. Omfattningen av hållbarhetsrapporten tycks däremot intepåverka aktiekursen positivt medan kvaliteten på hållbarhetsrapporten tycks ha en positiv påverkan på aktiekursen. / The economic performance of businesses has for a long time been of great interest. Lately the interest of businesses’ social and environmental performance have increased. To meet this increased interest a large amount of the world’s businesses publishes sustainability reports in which social and environmental performance is presented. Several organizations have createdguidelines to standardize these reports in order to make it easier to compare different business performance. The guidelines established by Global reporting initiative (GRI) is the most commonly used. The increased interest in the social and environmental performance has also led EU to draw up a directive that requires all of the large companies to create sustainability reports in accordance with GRI’s guidelines. This great production of sustainability reports raises the question of the usefulness of these reports. One of the stakeholders that uses business information is the shareholders. Several studies have shown that information that the shareholders finds useful will affect the share price. This study has examined shareholders’ usefulness of sustainability reports prepared in accordance with GRI’s guidelines. To examine this the relationship between the share price and the business sustainability reports has been investigated trough regression analysis and t-test.The results of the studies were that businesses which have published sustainability reports prepared in accordance with GRI’s guidelines in general have a higher share price than businesses that do not have published this reports. These results indicate that shareholders value the sustainability reports when investments are made. Therefore the sustainabilityreports seems to be useful to shareholders. The study also indicates that the shareholders do not value the quantity of the report but the quality.