Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har blivit alltmer essentiellt för företag, men graden som det används varierar. Företag kan använda sig av hållbarhetsrapportering för att legitimera sin verksamhet och mängden information i rapporter kan användas för att påverka läsaren. Stigmatiserade företag presterar sämre inom hållbarhet och anses vara misskrediterade av omgivningen. Det skapar incitament för stigmatiserade företag att använda hållbarhetsrapportering för att förbättra deras anseende mot intressenter. Det är därav intressant att undersöka om mängden hållbarhetsrapportering varierar mellan olika företagstyper. Syfte: Studien syftar till att undersöka huruvida mängden hållbarhetsrapportering skiljer sig mellan stigmatiserade och icke-stigmatiserade svenska företag. Metod: Den här studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som undersökt svenska noterade företag. Studien har en deduktiv ansats där en hypotes formulerats utifrån en litteraturgenomgång. Data har samlats in från företags hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Mängd hållbarhetsrapportering operationaliserades till fyra mått; antal sidor, antal ord, samt antal sidor och ord i hållbarhetsrapporten relativt årsredovisningen. Slutsats: Studiens resultat visade att det inte fanns någon skillnad i mängden hållbarhetsrapportering mellan stigmatiserade- och icke-stigmatiserade företag. Däremot hittades ett samband mellan mängd och kontrollvariablerna storlek, lagstadgad hållbarhetsrapport, fristående hållbarhetsrapport. / Introduction: Sustainability reporting has been increasingly essential for firms, however, to the degree to which it is used varies. Firms can use sustainability reporting to legitimize their business and use the quantity of information presented in the reports to influence the reader. Stigmatized firms have been found to perform poorly within sustainability and they are considered to not act according to society’s expectations. It generates incentives for stigmatized firms to use sustainability reporting in order to improve their reputation among stakeholders. It is thereby of interest to explore whether the quantity of sustainability reporting varies between different firm types. Purpose: The aim of this study is to explore whether the quantity of sustainability reporting varies between stigmatized and non-stigmatized Swedish firms. Method: This is a quantitative cross-sectional study on listed Swedish companies. The study has a deductive approach where a hypothesis is formulated based on a literature review. Data has been collected from companies´ sustainabilityreports and annual reports. Quantity of sustainability reporting was operationalized into the four measures number of pages, number of words, and number of pages and words sustainability reporting relative to the annual report. Conclusion: The result of the study shows that there was no difference in the quantity of sustainability reporting between stigmatized- and non-stigmatized firms. However, a relationship was found between the quantity of sustainability reporting and the control variables firm size, statutory sustainability report and external sustainability report.

Aim: The purpose of the study is to investigate the connection between Nordic banks’ sustainability reporting within ESG (environmental, social and governance issues) and the impact it has on their financial performance.   Method: Quantitative data was obtained for 22 public companies for the years 2020-2022 from the Refinitiv Eikon database. The data was then analyzed using Pearson’s correlation test, VIF-test and three multiple regression analyzes through the statistical program IBM SPSS.   Result and conclusion: The study’s results show a weak negative correlation between the ESG-score and the companies’ financial performance. The study finds the strongest significant negative correlation between return on equity (ROE) and ESG-score, where ROE decreases by 12,6% when ESG increases by one unit. The result of the study shows that there is a weak negative relationship between the ESG-score and the banks return on total capital and return on equity. The relationship between ESG’s subcomponents also show a weak negative relationship to the banks return on total capital and return on equity. Finally, the result also shows a weak negative relationship between the bank's market performance and return on total capital and return on equity.    Contribution of the thesis: As the purpose of the study is to study what connection there is between ESG and the financial performance of Nordic banks, the study addresses a research gap as previous studies have not limited themselves to this geographical area. The study thus contributes to research within the subject of business economics. The result consistently shows a negative relationship between ESG and financial performance, which may be of interest to investors and stakeholders as previous research did not establish this result for the area concerned.   Suggestions for future research: A proposal for future research is to measure ESG’s impact on profitability in other industries with an environmental impact and in other countries. Future studies can also choose a qualitative research method to study in depth the impact ESG has on the companies, this because the quantitative research method with the collection of short-term data does not go in depth with this.

Forskningsfrågor: Hur definierar och prioriterar företaget sina intressenters krav och förväntningar? Utifrån intressenters krav och förväntningar, vad prioriteras? Syfte: Syftet med undersökningen är att studera hur ett företag identifierar, prioriterar och hanterar intressenters krav och förväntningar, samtidigt som de håller sig inom ramen för de krav som CSRD och flera ISO-standarder ställer på företaget. Vidare syftar studien till att kartlägga hur företaget bäst balanserar och prioriterar intressenternas behov och förväntningar. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen har skett genom intervjuer som har analyserats genom en tematisk analysmetod. Slutsats: Det går att dra slutsatsen att företaget definierar och prioriterar krav och förväntningar utifrån standarder och direktiv som är gällande för detta företag, med ett särskilt fokus på kvalitet för kunder samt efterlevnad av lagkrav och ägardirektiv. Intressenternas krav och förväntningar identifieras samt prioriteras genom att hålla god kommunikation, även i enlighet med de standarder, direktiv och lagkrav som företaget följer. / Research questions: How does the company define and prioritize the demands and expectations of its stakeholders? Based on the demands and expectations of stakeholders, what is prioritized? Purpose: The purpose of this study is to examine how a company identifies, prioritizes and manages stakeholder demands and expectations, while adhering to the requirements set by the CSRD and various ISO standards. Furthermore, the study aims to map out how the company can best balance and prioritize the needs and expectations of its stakeholders. Method: The study was conducted as a qualitative study with an abductive approach. The research was carried out through interviews that were analyzed using a thematic analysis method. Conclusion: It can be concluded that the company defines and prioritizes demands and expectations based on the standards and directives applicable to the company, with a particular focus on quality for customers as well as compliance with legal requirements and ownership directives. The stakeholders' demands and expectations are identified and prioritized by maintaining good communication, also in accordance with the standards, directives and legal requirements that the company adheres to.

Sustainability and CSR work have during the last decades been more current and important within companies. CSR stands for Corporate Social Responsibility and concerns the company´s responsibility for their impact on society and the world in regards to social- and environmental sustainability, including ethics and values. The industy sector stands for a big part of Sweden´s emission, where the food industry stands for approximately 20-30 percent of the global emissions and is an industry we come across every day. There are some problems regarding CSR and sustainability. CSR can be seen as a vague and immaterial concept which can mean anything for anyone. Many companies have over the years received criticism in regards to greenwashing, where companies communicated CSR work doesn´t line up with actual activities. There is a legislation on the subject which is becoming more and more comprehensive as the EU presents new regulations on CSR and sustainability.  This thesis aim to examine how Swedish food-industry companies work with CSR and how it is conveyed in sustainability reporting to the public and stakeholders. Further the thesis examines how Swedish food-industry companies experience demands and expecatations from their stakeholders in regards to CSR. The thesis has been carried out through a qualitative method where the empirical material was collected from the examination of sustainability reports and semi-structured interviews. The empirical material collected has gone through a discourse method of analysis for the sustainability reports and a thematic method of analysis for the interviews. This study shows that food-industry companies sustainability reporting varies depending on characteristics of the company. Some companies have more comprehensive reports with many reasons concerning different CSR related stances, meanwhile other reports are more deficient including information which is neither measurable or comparable. The interviews show that all companies take CSR seriously and have big ambitions. The companies have shown that it´s possible to produce more sustainable products, but it requires a bigger demand on the market to create profitability in the long run. To increase CSR within compaines in the food industry, in requires an increased collaboration between companies and the stakeholders and other actors on the market. It does not only include aspects and qualifications within the individual company, even if these factors matter, it also includes the environment and surroundings the company and its stakeholders operate within. / Hållbarhetsfrågor och CSR-arbete har under de senaste decennierna blivit alltmer aktuellt hos företag. CSR står för Corpoate Social Responsibility och handlar om företagets ansvar för deras påverkan på samhället och världen kopplat till social och miljömässig hållbarhet, samt etiska aspekter och värderingar. Industrisektorn står för en stor del av Sveriges utsläpp där bland annat livsmedelsproduktionen ingår. Livsmedelindustrin står idag för cirka 20 - 30% av de globla utsläppen och är någonting vi kommer i kontakt med varje dag. Det finns uppmärksammade problem kopplade till CSR och hållbarhetsarbete. CSR är ett vagt och immateriellt begrepp som kan betyda vad som helst för vem som helst. Många företag har genom åren fått kritik för greenwashing, där företagets kommunicerade CSR-arbete inte går i linje med faktiska företagsaktiviteter. Det finns lagstiftning på området som håller på att bli alltmer omfattande i takt med EU:s nya bestämmelser kring CSR och hållbarhet.  Uppsatsen tar sikte på att undersöka hur svenska livsmedelsföretag arbetar med CSR och hur arbetet förmedlas ut till allmänheten och intressenter genom hållbarhetsrapportering. Vidare undersöks hur svenska livsmedelsföretag upplever krav och förväntningar kopplat till CSR från företagets intressenter. Uppsatsen har genom en kvalitativ metod där studiens empiri har hämtats genom granskning av hållbarhetsrapporter samt intervjuer. Materialet har analyserats vis diskursanalys för hållbarhetsrapporterna och en tematisk analys för intervjuerna. Studien visar att livsmedelsföretagens hållbarhetsrapportering varierar beroende på företag och företagets karaktär. Vissa företag har mycket omfattande rapporter med många resonemang kring val av olika CSR relaterade ställningstaganden medan andra är mer bristfälliga och har en del information som inte kan anses vara mätbar och jämförbar. Intervjuerna visar att alla företag tar frågor kring CSR och hållbarhet på stort allvar och har stora ambitioner. Företagen har visat att det går att producera mer hållbara produkter, men det kräver en större efterfrågan på marknaden för att skapa lönsamhet i längden. För att öka CSR-arbete inom företag i livsmedelsbranschen krävs också ett ökat samspel mellan företag och dess intressenter, samt andra aktörer som verkar på marknaden. Det handlar inte enbart om aspekter och förutsättningar hos det enskilda företaget, även om dessa faktorer spelar roll, utan också den miljö och omgiving företaget och dess intressenter verkar inom.

Diskurser kan ses som samhälleliga diskussioner där sociala fenomen definieras. I kontexten hållbarhetsrapportering innebär detta att diskurser formar bilden av hur sociala aktörer uppfattar vad som är ett hållbart företag. Därmed blir det betydelsefullt hur ett globalt företag konstruerar bilden av sig själv som ett hållbart företag. Hållbarhetsfrågorna har hamnat alltmer i fokus. Hållbarhetsrapportering är ett sätt för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till intressenter. Detaljhandelsföretag kännetecknas av att produktionen är främst förlagd till utvecklingsländer och hålls ofta ansvariga för hur deras leverantörer agerar. Syftet med denna studie är att visa vilka diskurser ett globalt detaljhandelsföretag använder i sina hållbarhetsrapporter för att konstruera bilden av sig själv som ett hållbart företag samt hur dessa diskurser förändrats över tid. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsform. Det empiriska materialet består av H&M:s hållbarhetsrapporter för år 2002 och 2018. Diskursanalys är studiens analysmetod. Resultatet av studien visar att H&M:s sätt att framställa sig som ett hållbart företag har förändrats över tid. Ambitionen att leda modebranschen i hållbarhetsarbetet samt att lämna ett positivt bidrag till världens miljö- och socioekonomiska utmaningar kan stå för den tydligaste diskursförändringen. Studiens bidrag är att visa hur H&M framställer sig som ett hållbart företag över tid. Eftersom diskurser i företags hållbarhetsrapporter konstruerar bilden av vad sociala aktörer uppfattar som ett hållbart företag, har det betydelse vilka diskurser detaljhandelsjätten H&M använder. / Discourses are societal discussions where social phenomena are being defined. In the context of sustainability reporting it means that discourses shape the image of what people percieve as a sustainable company. Consequently it is important how a global company constructs the image of a sustainable company. Issues of sustainability get increasingly more attention. Sustainability reporting is a tool for companies to communicate their sustainability performance to their stakeholders. Retail companies with production outsourced to developing countries are often held responsible for the actions of their suppliers. The aim of this study is to show the discourses used by a global retail company in the sustainability reports in order to construct the image of a sustainable company, as well as to show how these discourses change over time. The study has a qualitative approach designed as a case study. The empirical material consists of H&M’s sustainability reports covering 2002 and 2018. The method is discourse analysis. The result of the study shows that H&M’s way to construct the image of a sustainable company has changed over time. The most distinct discourse change is the ambition to lead the fashion industry to sustainability and to give a positive contribution to the environmental and socio-economical challenges the planet faces. The study provides knowledge of how H&M constructs the image of a sustainable company over time. Discourses in sustainability reports shape the image of a sustainable company and thereby influence the way people percieve what a sustainable company is. That is why it is important to analyse the discourses the global retail company H&M uses.

I Sveriges Riksdag togs år 2016 ett beslut om lagändring som tvingar stora företag att lämna hållbarhetsrapporter och att låta företagets revisor granska rapporten. Det nya området som revisorer ställs inför, att granska hållbarhetsrapporter enlig lag, är ett outvecklat område där revisorer har lite erfarenhet. En revisor kan aldrig granska all information som företagen presenterar i sina rapporter och därför kan revisorn först anses klar med sin revision när han eller hon känner sig komfortabel. Ett tillstånd av komfort grundar sig i individens känsla för när han eller hon är klar med sin granskning.     Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för vad det är som gör en revisor komfortabel i sin lagstadgade granskning av hållbarhetsrapporter. För att uppfylla syftet har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer och en kompletterande dokumentstudie, som grundar sig på en abduktiv analysstrategi. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av Carrington och Catasús (2007) studie om revision som komfort samt begreppen: revisorsprofessionen och granskningsprocessen.     Resultatet av denna studie visar på att revisorer till stor del uppnår komfort i granskning av hållbarhetsrapporter genom att samarbeta med kollegor eller hållbarhetsspecialister. Revisorerna har generellt interna dokument att följa vilket gör att de tydligt vet när de kan känna sig klara och komfortabla med sin granskning. Antalet revisorer som utför denna typ av granskning är begränsat och därför finns det behov av mer forskning på detta område i framtiden när mer erfarenhet av lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter finns hos revisorsprofessionen. / In the Swedish Parliament, in the year of 2016, a decision was made to amend the law, which forces large companies to submit sustainability reports and forces the company's auditor to review the report. The new area that auditors are faced with, to assure sustainability reports according to law, is an undeveloped area where auditors have little experience. An auditor can never review all information presented by the companies in their reports, and therefore the auditor can first be considered ready with the audit when he or she feels comfortable. A state of comfort is based on the individual's sense of when he or she is finished with his review.   The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of what makes auditors comfortable in their assurance of sustainability reports. To fulfill the purpose, we have chosen to do a qualitative study, in the form of interviews and a document study, which is based on an abductive analysis strategy. As a starting point, we chose chose to use Carrington and Catasús (2007) study of audit as comfort as well as the concepts: the audit profession and the assurance process.   The result of this study shows, among other things, that auditors largely achieve comfort in reviewing sustainability reports by collaborating and taking the help of their colleagues or sustainability specialists. The auditors generally have internal documents to follow, which means that they clearly know when they can feel comfortable with their review. The number of auditors performing this type of review is limited and therefore there is a need for more research when the auditors have collected more experience in the area of statutory assurance of sustainability reports

Hållbarhetsredovisning speglar företagens samhällsansvar vilket inom näringslivet idag benämns som Corporate Social Responsibility (CSR). Företagens samhällsansvar berör ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. En ledande organisation som upprättar ramverk för hållbarhetsredovisning är Global Reporting Initiative (GRI). G3.1 är deras tredje version av riktlinjer som består av både redovisningsprinciper och vägledning samt standardupplysningar som ska anges i hållbarhetsrapporter. Standardupplysningarna omfattar företags strategi och profil, hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer. GRI:s riktlinjer är inte lagstadgade utan endast rekommendationer som företag kan välja att tillämpa. Detta är en av många orsaker till att företags hållbarhetsrapporter kan skilja sig från varandra. Tidigare forskning har visat på att det finns internationella skillnader inom traditionell redovisning varav vissa kan kopplas till anglosaxisk respektive kontinental redovisningstradition. Denna studie inkluderar därför företag från länder tillhörande respektive redovisningstradition.Syftet med denna studie är att undersöka vilka internationella skillnader som förekommer inom hållbarhetsrapportering. En avsikt är att studera företags rapporterade resultat-indikatorer. Ytterligare en avsikt är att undersöka ett antal aspekter i hållbarhetsrapporterna på en djupare nivå, detta för att studera hur företagen delger information.Studien omfattar hållbarhetsrapporter utgivna av två amerikanska och två tyska företag inom bilsektorn. Hållbarhetsrapporterna är upprättade enligt G3.1 och utgivna för år 2012. Undersökningen genomfördes med innehållsanalys som tillvägagångssätt och inleds med en kvantitativ del där främst företagens rapporterade resultatindikatorer jämförs. Därefter presenteras en kvalitativ undersökning som berör hur informationen i hållbarhetsrapporterna är delgiven.Studiens resultat visar att det finns skillnader mellan de tyska och amerikanska företagens hållbarhetsrapporter. Resultatet i den kvantitativa undersökningen tyder på att de amerikanska företagen har en social inriktning i sina hållbarhetsrapporter då de fokuserar på samhälls- och anställningsfrågor framför andra frågor. För både de tyska och amerikanska företagen var området med flest rapporterade resultatindikatorer den miljömässiga aspekten, detta är dock en naturlig följd av att indikatorkategorin miljömässig påverkan omfattar flest resultat-indikatorer. Inom ekonomisk påverkan kunde ingen anmärkningsvärd skillnad utläsas bland de tyska och amerikanska företagens fördelning av indikatorkategorier. Den kvantitativa undersökningen visar vidare att de tyska företagen redovisar en större bredd av fullständigt redovisade aspekter inom samtliga kategorier av resultatindikatorer.Den mest utmärkande skillnaden som framkom i den kvalitativa undersökningen var att de tyska företagens hållbarhetsrapporter präglas av intressentmodellen medan fokus fanns på aktieägarna i de amerikanska företagens hållbarhetsrapporter. I undersökningen av hur företagen delger information i sina hållbarhetsrapporter framkom att de amerikanska företagen använde sig av mer finansiell information än de tyska vilket kan tänkas vara en följd av att de söker legitimitet hos aktieägarna. De tyska företagen å andra sidan vänder sig till en bredare intressentgrupp vilket framkommer av att de redovisar mer övergripande information. De amerikanska företagen i studien redovisar således en högre detaljnivå än de tyska företagen, som istället i sina hållbarhetsrapporter redovisar mindre detaljerat men om fler områden. / Sustainability reporting reflects the corporate commitments which are commonly known as Corporate Social Responsibility (CSR). The corporate commitments include economic, environmental and social aspects. Global Reporting Initiative (GRI) is a prominent organization which establishes frameworks for sustainability reporting. Their third version is called G3.1 and consists of guidelines regarding reporting principles and guidance, and standard disclosures. The standard disclosures are divided in the company´s strategy and profile, management approach, and performance indicators. A consequence of the framework from GRI not being statutory, but just optional for companies to use, is that the sustainability reports will differ from each other. Previously research has shown that international differences within traditional accounting exist, and it has to some extent been linked with the Anglo-Saxon and continental European accounting tradition. Therefore, this study includes companies from countries originating from correspondingly accounting tradition.This study aims to examine what international differences occur within sustainability reporting. One purpose is to compare companies´ reported performance indicators. Another intension is to do an in-depth examination of a number of aspects in the sustainability reports, with the ambition to find out how the companies communicate the information.The study includes sustainability reports from two North American and two German companies. The sustainability reports are all prepared regarding to G3.1 and published for the year of 2012. The examination was conducted with a content analysis and begins with a quantitative part, where the primarily objective is a comparison with the companies reported performance indicators. A qualitative inquiry about how the information in the sustainability reports is communicated is thereafter presented.The result of the study shows that differences exist between the American and the German companies´ sustainability reports. The quantitative examination indicates a social orientation among the American companies which emphasizes areas regarding community and employment conditions, in their reports. Environmental aspects are the ones most reported in both the American and German companies´ reports; an expected consequence considering that the environmental performance indicators are the most comprehensive area. No perceptible variations between the companies could be found for the economic performance indicators. Finally, the quantitative examination discloses that the German companies report a greater width of completely reported indicators in all categories of performance indicators.The most distinctive difference revealed in the qualitative examination was the presence of a stakeholder model within the sustainability reports from the German companies, while the American reports are affected by a shareholder model. It was discovered that the American companies use more financial information than the German ones, which may be due to a need of legitimization from the shareholders. Since the German companies reaches for a wider group of stakeholders, they present more general information. To conclude the qualitative examination, the American companies in this study report a higher level of details and depth in their reports compared to the German companies, who instead has less details but reports about more areas.(This thesis is written in Swedish)

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga. Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar.  Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin.  De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningarna. Ägarkoncentration och skuldsättningsgrad visade dock inget samband vilket talar för att finansiella intressenter inte pressar företag mot IR-principer. Signifikanta skillnader kunde konstateras mellan årsredovisningarna som uppgavs vara integrerade i förhållande till övriga. Denna upptäckt kan tolkas som att IR-tillämpande företag även har en starkare hängivenhet till hållbarhetsfrågor.  Studien bidrar med en bild över hur IR-principer förekommer på svensk börs samt hur detta ur ett hållbarhetsperspektiv skiljer sig från övriga årsredovisningar. Vidare indikerar studien att paralleller kan dras mellan IR och frivillig rapportering i övrigt då företagens storlek och branschtillhörighet påverkat årsredovisningens utformning.  Som fortsatt forskning föreslås studier kring IR ur ett användarperspektiv då utbudet av detta idag är skralt och samtidigt kritiskt för fortsatt utveckling av IR. / Integrated reporting (IR) is spreading in the accounting world and according to proponents the model should give a transparent picture of how the companies are linking financial and non-financial disclosures. Through postulates from stakeholder- and legitimacy theory this study aims to demonstrate which factors (size, debt ratio, ownership concentration and industry) that may affect the choice of applying IR principles. Furthermore, the study also examines whether the amount of integrated information really differs between companies who allege to apply IR and others. Focus lays on social- and environmental information.  The empirical data is essentially generated by a quantitative content analysis of 67 annual reports from companies listed on Nasdaq OMX Large Cap. Regression analysis and Mann-Whitney tests were used to analyze the collected empirical data.  The statistical tests show that size and industry has significant effect on the amount of integrated information within the annual reports. Debt ratio and ownership concentration however, showed no relationship which leads to the conclusion that financial stakeholders is not pressuring the companies towards IR principles. Significant differences between the annual reports claimed to be integrated and other annual reports where observed. This finding could be interpreted as companies that apply IR also have a stronger devotion to sustainability issues.  Future research is suggested to be conducted from a user perspective. The supply of this type of studies is poor but crucial for continued development of IR.

Studier visar att konsumenter föredrar företag som är ansvarstagande och kan välja att bojkotta företag som inte uppvisar en god hållbarhetsrapportering. Dock visar viss forskning att för mycket rapportering om hållbarhetsarbete kan få negativa konsekvenser, exempelvis ökad skepticism hos intressenterna. Denna studie har fokuserat på hur företag använder begreppen commitment to eller committed to i hållbarhetsrapporter. Studiens syfte var att analysera om medieexponering påverkar användandet av commitment och detta testadesgenom en regressionsanalys. Dessutom syftade studien att analysera om det finns en skillnad i commitment och vad företag committar sig till mellan olika marknadsekonomier. Detta testades genom ett flertal t2-test. Urvalet bestod av hållbarhetsrapporter från 214 företag, varav 88 europeiska och 126 amerikanska som tidigare sammanställts i Centrum för forskning om ekonomiska relationers (CER:s) CSR-databas. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan medieexponering och commitment samt en skillnad i commitment mellanolika marknadsekonomier. Det fanns en svag signifikant skillnad för commitment beträffande samhällsansvar, men resterande kategorier som studerats uppvisade ingen skillnad. / Studies show that consumers prefer responsible companies and will boycott those who will not present good corporate social responsibility. However, some research show that too much communication about CSR can have negative consequences, e.g. increased scepticism among stakeholders. This study has been focusing on how companies use commitment to or committed to in CSR-reports. The aim of the study was to analyse if media exposure affects the use of commitment and this was tested with a regression analysis. Furthermore, the aim of this study was also to analyse if a difference in commitment existed between marketeconomies and if there were any difference in what those companies are committed to. This was tested with several t-tests. The sample consisted of CSR-reports from 214 companies, of which 88 where European and 126 American. The reports were collected earlier in a database from Centre for research on economic relations (CER). The result showed a positive significant connection between media exposure and commitment and that there was a positive significant difference between difference between market economies. There was a weaksignificant difference in commitment to society between the market economies, but the rest of categories that was studied did not show any difference.

Titel: Hållbarhetsrapportering inom två branscher - En jämförande studie på börsnoterade företag i Skandinavien   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Emma Basic & Albin Nordin   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2018 - januari   Syfte: Tidigare forskning har visat att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan företag. Forskning har gjorts på olika branscher från ett antal olika länder. Det finns ingen tidigare forskning på endast två branscher där en är förorenad och den andra icke förorenad och heller inte på Skandinavien. Syftet med denna studie är därför att undersöka om bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien.   Metod: Denna studie utgår från den positivistiska forskningstraditionen och följer den deduktiva linjen inom forskning. Studien syftar till att vara objektiv och använder sig av den kvantitativa metoden där en databaserad innehållsanalys utförs för att kunna mäta hållbarhetsrapporteringen. Studien utgår även från en komparativ design där insamling av data sker utifrån en tvärsnittsdesign. Statistiska kontroller i form av en bivariat analys och en multipel regression utförs i studien med hjälp av det statistiska programmet SPSS.   Resultat & Slutsats: Studien visar att bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter för företag i Skandinavien. Studien visar att branschen sällanköpsvaror hållbarhetsrapporterar mer än branschen industritjänster. Denna bransch rapporterar mer både inom miljö- och social rapportering. Vi tror att detta främst beror på att branschen sällanköpsvaror påverkar miljön mer och därför också rapporterar mer inom miljö. Varför denna bransch även rapporterar mer inom det sociala kan bero på att orden i innehållsanalysen möjligtvis riktar sig mer mot produktionsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Något som skulle vara intressant för vidare forskning är att göra en liknande studie men rikta sig mot andra branscher och även ta med landet Finland som ligger i Norden och liknar de skandinaviska länderna. Det skulle också vara intressant att undersöka hållbarhetsrapporter från två andra år då denna studie undersöker år 2014 och 2016 och även att rikta sig mot enbart företag från Small, Mid eller Large cap då denna studie riktar sig mot alla dessa. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att fastställa att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien vilket inte forskats kring tidigare. Studien använder sig även av ett antal kontrollvariabler och fastställer om dessa har en påverkan på skillnaderna i hållbarhetsapporter. Studien kommer fram till att storlek påverkar skillnaderna medan tid inte gör det. För variabeln land visar studien att företag från Danmark hållbarhetsrapporterar mindre än företag från Sverige och Norge. / Title: Sustainability reporting in two industries - A comparative study of listed companies in Scandinavia.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Emma Basic & Albin Nordin   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2018-January   Aim: Previous research has shown that industry is an influencing factor to differences in sustainability reports for companies. Research has been conducted on different industries from various countries. Research has not been done on only two industries where one is polluted and the other is not for companies in Scandinavia. The aim of this study is therefore to investigate whether industry is a influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia.   Method: This study is based on the positivist research tradition and follows the deductive line of research. The study aims to be objective and uses the quantitative method in which a data-based content analysis is performed to measure sustainability reporting. The study is also based on a comparative design where the data collection is based from a cross sectional design. Statistical controls in form of a bivariate analysis and a multiple regression are made in the study using the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: The study shows that industry is an influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports for companies in Scandinavia. The study shows that companies in the industry durable goods sustainability reports more than companies in industrial services. This industry reports more in both environmental and social reporting. We believe this may be because durable goods affects the environment more and therefore also report more environment information. Why the industry also reports more social information can according to us be because the words in the content analysis may possibly be more targeted to product companies.   Suggestions for future research: Something that would be interesting for further research is to do a similar study but focus on other industries. It would also be interesting to bring the country Finland in the study because the country is in the Nordic region and is similar to the Scandinavian countries. Further research could also investigate sustainability reports from two other years because this study examine 2014 and 2016 and also only target Small, Mid or Large cap since this study examines all of these.   Contribution of the thesis: The study helps to determine that industry is a contributing factor to differences in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia which has not been researched earlier. The study also uses a number of control variables and determines whether these have an impact on differences in sustainability reports. The study finds that size affects the differences while time do not. For the variable country, the study shows that companies from Denmark sustainability reports less than companies from Sweden and Norway.