• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 144
  • 12
  • Tagged with
  • 156
  • 127
  • 115
  • 115
  • 90
  • 88
  • 40
  • 35
  • 34
  • 23
  • 22
  • 20
  • 17
  • 16
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Dubbel väsentlighetsanalys i praktiken : En kvalitativ studie om kritiska steg i analysprocessen / Double materiality assessment in practice : A qualitative study on critical steps in the analysis process

Redin, Sigrid Hjelm January 2024 (has links)
Ekonomisk tillväxt kan ge upphov till bland annat klimatförändringar och sociala ojämlikheter, och innebär ett hot mot EU:s och världens fortsatta överlevnad. EU har därav framfört en tydlig strategi för hållbar utveckling i sin så kallade gröna giv, som syftar till att bana väg för en grön omställning i EU och vars slutmål är klimatneutralitet senast år 2050. Som ett led i detta har EU antagit en ny standard för hållbarhetsrapportering, vid namn Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), genom vilket nuvarande direktiv Non Financial Reporting Directive (NFRD) revideras och skärps med ökade krav på kvalitet, jämförbarhet och transparens.  En nyckelkomponent i CSRD är dubbel väsentlighetsanalys, som innebär att företag ska identifiera både vilka hållbarhetsaspekter ett företaget påverkar och påverkas av och ämnar ge en heltäckande bild av företags hållbarhetsprestation. Analysen beskrivs dock vara utmanande och innebär stora förändringar jämfört med hur företag tidigare har arbetat med väsentlighetsanalyser. Därav syftar denna studie till att utforska implementering och praxis bakom dubbel väsentlighetsanalys inom företagssektorn. Studien är av kvalitativt slag och har genomförts genom kombination av en litteraturstudie samt en intervjustudie med respondenter som besitter erfarenhet inom CSRD och dubbel väsentlighetsanalys.  Studiens resultat visar på att dubbel väsentlighetsanalys genomgående kommer att innebära en stor utmaning för de företag som omfattas. Flertalet nya begrepp och parametrar introduceras i vilket många företag kan komma att stå inför ett kunskapsglapp. Att dessutom ta hänsyn till intressenter och bedömning av både påverkan, risker och möjligheter genom hela företags värdekedjor är både tidskrävande och komplext, och en övning få företag genomfört sedan tidigare. Det fanns en bred konsensus om att rådande riktlinjer är otillräckliga i många avseenden, och i kombination med en viss tidspress förutsågs att åtminstone första rapporteringsåret kommer att utgöras av rapporter av varierande kvalitet. Det är dock essentiellt att säkerställa att rapporteringen framåt hamnar på en god nivå, dels för att säkerställa värden som bättre underlag för beslutsfattande och jämförelser, dels i ett större perspektiv – att CSRD faktiskt ska bidra till en hållbar utveckling. Slutsatsen som kan dras är att genomförandet av dubbel väsentlighetsanlys kommer att kräva framförhållning och medvetenhet om att analysen inte kan genomföras av en enda person, utan kräver samarbete och nyttjande av både intern och extern kunskap. / Economic growth can give rise to, among other things, climate change and social inequalities, posing a threat to the continued survival of the EU and the world. Consequently, the EU has outlined a strategy for sustainable development through its so called Green Deal, aiming to pave the way for a green transition in the EU with the ultimate goal of achieving climate neutrality by year 2050. As part of this initiative, the EU has adopted a new standard for sustainability reporting, known as the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). This directive revises and strengthens the existing Non Financial Reporting Directive (NFRD) by imposing increased requirements for quality, comparability, and transparency. A key component of CSRD is the double materiality assessment, which requires companies to consider how their actions impact both people and the planet, but also how sustainability issues can affect their financial wellbeing, aiming to provide a comprehensive picture of a company's sustainability performance. However, the analysis is described as challenging and involves significant changes compared to how companies have previously conducted materiality assessments. Therefore, this study aims to explore the implementation and practices behind double materiality within the corporate sector. The study is qualitative in nature and has been conducted through a combination of a literature review and an interview study with respondents with experience in CSRD and double materiality assessment. The study's findings indicate that the double materiality assessment will consistently pose significant challenges for companies covered by CSRD. Several new concepts and parameters are introduced, potentially causing a knowledge gap for many companies. Additionally, considering stakeholders and assessing impacts, risks, and opportunities throughout the entire value chains of companies is both time-consuming and complex, and is an exercise that few companies have undertaken previously. There was broad consensus that current guidelines are inadequate in many aspects, and coupled with time pressure, it was anticipated that at least the first reporting year is to consist of reports of varying quality. However, it is essential to ensure that reporting improves over time, both to provide better basis for decision-making and comparisons and, on a broader scale, to ensure that CSRD actually contributes to sustainable development. The conclusion drawn is that the implementation of a double materiality assessment will require foresight and awareness that the assessment cannot be carried out by a single individual but demands collaboration and the utilization of both internal and external knowledge.
132

Exploring the Impact of ESG on Firm Performance : Empirical Evidence for the European Real Estate Sector / Hållbarhetens inverkan på företags resultat : Empiriska bevis för den europeiska fastighetssektorn

Hult, Sebastian, Touati, Akrem January 2022 (has links)
The increased interest in sustainability issues in recent years due to climate change has led to an increased interest among capital investors to invest more sustainably. In addition, there has been an increased interest among stakeholders, regulators and citizens to know more about the positive impact of sustainability reporting on business results. Sustainable investments are often followed by high costs, which makes it interesting from an investor perspective to investigate whether this investment can have a positive impact on a firm's financial result. Among the sectors that play a major role in sustainability investment is the real estate sector, as buildings currently account for 36 percent of CO2 emissions and 40 percent of energy consumption in the EU. Therefore, it is interesting to investigate how sustainability performance affects real estate firm performance. In this study, sustainability performance is measured using ESG scores while company performance is represented by ROA, ROE and Tobin's Q. Several regression analyses have been conducted using data from Eikon on real estate companies from 15 European countries. In addition to the overall ESG scores, the various ESG pillars were examined separately. The data analysis provides evidence of a positive significant impact of the overall ESG result on all three performance measures. Furthermore, we find that environmental disclosure has a positive impact on ROE and Tobin's Q, social disclosure has a positive effect on ROA and ROE and Governance disclosure has a positive effect on Tobin's Q. By applying these results to the shareholder- and the stakeholder theory, we can conclude that our study provides limited support for the stakeholder theory as most of our hypotheses are supported. This implies that the positive impact of sustainability investments on firm performance can lead to value creation for all stakeholders, not just the shareholders. / De senaste åren har vi sett ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor vilket kan kopplas till klimatförändringarna. Detta har i sin tur drivit på intresset bland kapitalplacerare att investera mer hållbart. Parallellt med detta har intressenter, tillsynsmyndigheter och medborgare ökat sitt intresse för kopplingen mellan hållbarhet och finansiella resultat. Investeringar i hållbarhet medför ofta högre kostnader vilket gör det intressant ur ett investerarperspektiv att undersöka om det kan ha en positiv inverkan på ett det ekonomiska resultatet. Fastighetssektorn innehar en nyckelroll i omställningen till ett mer hållbart samhälle då byggnader ansvarar för 36 procent av CO2-utsläppen och 40 procent av energiförbrukningen inom EU. Givet denna nyckelroll och det kostsamma arbete som ligger framför fastighetssektorn är det således intressant att undersöka hur hållbarhetsarbete påverkar fastighetsbolagens finansiella resultat. I denna studie mäts fastighetsbolagens prestationer inom hållbarhet med hjälp av ESG-poängmedan det finansiella resultatet representeras av ROA, ROE och Tobins Q. Flertalet regressionsanalyser har utförts på data hämtad från databasen Eikon. Urvalet består av 111 fastighetsbolag från 15 olika länder inom Europa. Utöver den övergripande ESG-poängen undersöktes även de olika ESG-pelarna separat. Dataanalysen visar på en positiv signifikant inverkan av det övergripande ESG-resultatet på alla tre prestationsmätningar ROA, ROE och Tobin’s Q. Vidare finner vi att miljöpelaren (E) har en positiv inverkan på ROE och Tobins Q, den sociala pelaren (S) har en positiv effekt på ROA och ROE och ägarstyrning (G) har en positiv effekt på Tobins Q. Genom att analysera dessa resultat med hjälp av aktieägar- och intressentteorin kan vi dra slutsatsen att vår studie ger begränsat stöd för intressentteorin då en majoritet av våra hypoteser stöds. Detta betyder att investeringar i hållbarhet kan resultera i värdeskapande för fler intressenter än enbart aktieägarna.
133

Börsföretags förändringar efter hållbarhetsfrågor : En innehållsanalys av hållbarhetsrapport / Company changes following sustainability issues : A content analysis of the sustainability report

Roman, Sebastian, Strandell Hedman, Pauline January 2022 (has links)
Företag använder idag hållbarhetsredovisning för att kunna redovisa deras ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan på ett sätt så att företagets intressenter kan se hur de arbetar med bland annat samhällsfrågor. Den innehåller information om hur ett företag arbetar mot sina hållbarhetsmål, detta för det har blivit mer vanligt att konsumenter vill bli mer medvetna kring bland annat hur produkterna produceras på grund av intresset för hållbarhetsfrågor. Under 2016 skedde en ändring i årsredovisningslagen som innebar att flera företag var skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning, detta för att se hur de arbetar med miljöfrågor på ett mer öppet sätt. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka hållbarhetsfrågor i hållbarhetsrapporter från olika börsföretag vid tre olika årtal, 2015 innan ändring av årsredovisningslagen, 2017 som är året lagändringen skedde och år 2021 som är fyra år efter lagändringen. Med detta för att se om lagen har haft påverkan på företagen och deras redovisning. Forskningsfrågan lyder “Har det blivit någon skillnad i hållbarhetsrapporterna efter ändringen i årsredovisningslagen?”. I undersökningen användes en kvalitativ innehållsanalys där analyser genomfördes på fyra olika börsnoterade företags hållbarhetsrapporter. En kodning gjordes från deras hållbarhetsrapporter, där kodningen utgick från två begreppen: miljö och social. Slutligen blev resultatet att man kan se en förändring efter lagändringen på hur alla företag hållbarhetsredovisar vid de tre undersökta tillfället. Detta ser man genom att före det obligatoriska lagkravet så valde några företag att utesluta viss information kring vissa teman eller att inte ta upp något alls, till att det var mer utvecklat efteråt, alltså ändrades företagen sitt sätt att redovisa. / Companies today use sustainability reporting to be able to report their financial, environmental and social impact in a way that the company's stakeholders can see how they work with, among other things, social issues. It contains information about how a company works towards its sustainability goals, this because it has become more common for consumers to become more aware of, among other things, how the products are produced due to the interest in sustainability issues. In 2016, there was a change in the Annual Accounts Act which meant that several companies were obliged to draw up a sustainability report, this to see how they work with environmental issues in an open manner. Therefore, the purpose of the essay is to examine sustainability issues in sustainability reports from various listed companies at three different years, 2015 before the amendment to the Annual Accounts Act, 2017 which is the year after the amendment to the Act and 2021 which is four years after the amendment to the Act. With this to see if the law has affected the companies and their accounting. The research question reads "Has there been any difference in the sustainability reports after the change in the Annual Accounts Act?". In the survey, qualitative content analysis was used, where the analysis is carried out on the sustainability reports of four different listed companies. A coding was done from their sustainability reports, where the coding was based on the two concepts of environment and social. Finally, the result was that you can see a change after the change in the law in how all companies report on sustainability during all three years investigated. This can be seen by the fact that before the mandatory legal requirement, some companies chose to exclude certain information about certain themes or not to include anything at all, until it was more developed afterwards, so the companies changed their way of reporting.
134

Sambandet mellan ESG-betyg och prestation : En kvantitativ studie med 199 företag inom banksektorn i Australien, Storbritannien, USA samt EU-länderna.

Berg, Sabina, Halvardsson, Gustaf January 2022 (has links)
Titel: Sambandet mellan ESG-betyg och prestation. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sabina Berg och Gustaf Halvardsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2022 – januari Syfte: I och med att hållbarhetsrapportering hamnat alltmer i fokus hos företag och intressenter, har ett växande intresse uppkommit gällande denna rapporterings påverkan på företags prestation. Slutsatser inom tidigare forskning har varit motstridiga. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrapportering (ESG) och prestation inom banksektorn i EU-länder, Storbritannien, USA och Australien. Metod: Korrelationer har undersökts mellan ESG-betyg och ROA samt ROE från 199 bankföretag åren 2018-2020 i Australien, Storbritannien, USA samt EU-länderna. Data har hämtats från databasen Refinitiv Eikon och materialet har analyserats med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers prestation där den mest reducerande pelaren är den styrningsrelaterade. Vidare visar resultatet att det finns ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers avkastning på eget kapital i EU-länderna och ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers avkastning på totalt kapital i Australien, Storbritannien och USA. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar teoretiskt med ett branschspecifikt resultat till den motstridiga tidigare forskningen inom ämnet ESG och prestation. Studiens praktiska resultat riktar sig till investerare och intressenter med mål att bidra med kunskap om hur ESG-engagemang kan påverka prestation i länder med direktiv för hållbarhetsredovisning och länder utan direktiv för hållbarhetsredovisning. Förslag till framtida forskning: Ett förslag är att utföra liknande studier inom andra branscher och länder då slutsatserna kan skilja sig mellan dessa. Förslagsvis kan framtida studier utgå från andra ESG-betyg än Refinitivs betyg för att se om detta har någon betydelse för resultatet. Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, CSR, ESG-betyg, E-betyg, S-betyg, G-betyg och prestation. / Title: The relationship between ESG and performance. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sabina Berg and Gustaf Halvardsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 – January Aim: As sustainability reporting has become a more focused area for both companies and other stakeholders, an increasing interest has arisen of this reportings impact on the performance of the company. The conclusions on previous studies have been contradictory. The aim of the study is to investigate the relationship between sustainability reporting (ESG) and performance within the bank sector in EU, Great Britain, USA and Australia. Method: The used method is investigating correlations between ESG ratings and ROA as well as ROE from 199 banking companies in the years 2018-2020 in EU, Great Britain, USA and Australia. The analyzed data has been retrieved from the database Refinitiv Eikon and analyzed using the statistics program IBM SPSS. Result and conclusions: The result of the study shows a slight negative correlation between ESG and the bank sectors performance where the most reducing pillar is governance. Further the result shows a slight negative correlation between ESG and banks ROE within the EU and a slight negative correlation between ESG and banks ROA in Great Britain, USA and Australia. Contributions of the thesis: The study contributes with a theoretical branch specific result in contrast to previous research in the subject of ESG and performance. The practical result of the study is addressed to investors and other stakeholders with the aim of giving knowledge of ESG engagements impact on banks performance, both in countries without legal directives and countries with legal directives of ESG reporting. Suggestions for future research: One suggestion is to conduct similar studies in other branches and countries as the conclusion may differ between them. As a suggestion, future studies can be based on other ESG measure than Refinitivs Eikon to see if that may give another outcome of the study. Keywords: Sustainability reporting, CSR, ESG-score, E-score, S-score, G-score and performance.
135

Effekten av hållbarhetsrapporters kvalitet på lönsamheten hos europeiska företag

Wennberg, Karin, Fröjdholm, Maja January 2024 (has links)
Intresset för hållbarhet växer sig allt starkare och i takt med det har intressenternas krav på företag ökat. Företag kan använda hållbarhetsrapportering för att skapa legitimitet och förtroende. Genom att vara transparent kan de bemöta intressenternas behov. Välgjorda hållbarhetsrapporter som håller en hög kvalitet är därmed mer efterfrågade än rapporter av låg kvalitet. Studier om huruvida framtagandet av högkvalitativa rapporter är resurskrävande och/eller ger konkurrensfördelar genom ökad lönsamhet har visat varierade slutsatser. Denna studie genomfördes för att komplettera tidigare studier genom att analysera ifall branschtillhörighet, kvinnors inflytande, storlek på företag, rykte och image samt exponering i media påverkar lönsamheten via hållbarhetsrapporters kvalitet. Regressionsanalys, mediatoranalys och stiganalys framställdes för att testa studiens hypoteser. Resultaten indikerar att lönsamhet kan påverkas av hur och på vilket sätt företag hållbarhetsrapporterar. Studien visar ett positivt samband mellan andel kvinnor i styrelsen och hållbarhetsrapporters kvalitet samt mellan storlek på företag och lönsamhet, genom hållbarhetsrapporters kvalitet. Studien fann även ett positivt samband mellan rykte och image och lönsamhet, genom hållbarhetsrapporters kvalitet. Övriga sju hypoteser förkastades. / The interest in sustainability is growing and therefore the stakeholders’ demands on companies have increased. Companies can use sustainability reporting in order to sustain both legitimacy and trust. By being transparent, companies can fulfill the stakeholders’ needs. Sustainability reports of high quality are therefore more requested than reports of low quality. The issue of whether the use of high quality reports is expensive and/or generates a competitive advantage through increased profitability have shown varying results. This study was conducted to complement previous studies by analyzing whether industry, women on board, company size, reputation and image as well as media exposure affect profitability through the quality of sustainability reports. Regression analysis, mediation analysis and path analysis were created in order to test the study’s hypotheses. The results indicate that profitability can be affected by how and in what way companies report sustainability. The study shows a positive relationship between women on board and the sustainability reports’ quality and between company size and profitability, mediated through the sustainability reports’ quality. The study also found a positive relationship between reputation and image and profitability, mediated through the sustainability reports’ quality. The remaining seven hypotheses were rejected.
136

Kan artificiell intelligens skapa en trovärdig hållbarhetsrapport? : En kvantitativ studie om förmågan att urskilja AI-genererade texter från mänskligt skrivna texter samt vilka faktorer som påverkar. / Can artificial intelligence create a credible sustainability report? : A quantitative study on the ability to distinguish AI-generated texts from human-written texts and which factors influence.

Högberg, Arvid, Karlström, William January 2024 (has links)
Titel: Kan artificiell intelligens skapa en trovärdig hållbarhetsrapport? En kvantitativ studie om förmågan att urskilja AI-genererade texter från mänskligt skrivna texter samt vilka faktorer som påverkar.  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Arvid Högberg och William Karlström Handledare: Asif M. Huq Datum: 2024 – maj Syfte: Experimentet syftar till att se om faktorer som yrkesmässig bakgrund, utbildningsnivå, ålder och kön påverkar respondenternas förmåga att urskilja AI-genererad text från mänskligt framställd text.  Metod: Studien utfördes med en kvantitativ enkätundersökning där 84 respondenter deltog. Den bestod av inledningsvis demografiska frågor som följdes av två experiment där två texter presenterades och respondenten avgjorde vilken text som var AI-genererad. Analysmetoderna som använts var ANOVA (Analysis of Variance), frekvenstabeller och korrelationsanalyser. Våra respondenter var ekonomistudenter, utbildare inom ekonomi och yrkesverksamma inom redovisning/revision.  Resultat och slutsats: Studien visade att faktorer som kön, ålder och erfarenhet inte hade någon signifikant påverkan på förmågan att urskilja AI-genererad text. Men högre AI-användning ökade chansen att urskilja AI-genererad text. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med värdefull information om vad som påverkar förmågan att urskilja AI-genererad text från mänskligt skriven text. Resultatet visar att demografiska faktorer inte spelar någon signifikant roll. AI-användning däremot har en viss påverkan. Studien visar även hur långt AI-teknologin har kommit och hur svårt det kan vara att skilja mellan AI-genererad text och mänskligt skriven text. Förslag till fortsatt forskning: Effekterna av AI-träning och utbildning av människors förmåga att skilja på olika typer av text är något som framtida forskning behöver belysa. Det går även att utforska användningen av AI för textgenerering inom olika branscher och hur detta påverkar människors förmåga att skilja på AI-genererad text och mänskligt skriven text. / Title: Can artificial intelligence create a credible sustainability report? A quantitative study on the ability to distinguish AI-generated texts from human-written texts and which factors influence. Level: Bachelor's degree thesis in business administration Authors: Arvid Högberg and William Karlström Supervisor: Asif M. Huq Date: 2024 – May Purpose: The experiment aims to see if factors such as work experience, education background, age and gender affect the respondents' ability to distinguish AI-generated text from human-produced text.  Method: The study was carried out with a quantitative survey in which 84 respondents participated. It consisted of initial demographic questions followed by two experiments where two texts were presented and the respondent decided which text was AI-generated. The analysis methods used were ANOVA (Analysis of Variance), frequency tables and correlation analyses. Our respondents were economics students, educators in economics and professionals in accounting/auditing. Results and conclusion: The study showed that factors such as gender, age and experience had no significant impact on the ability to distinguish AI-generated text. But higher AI usage increased the chance of distinguishing AI-generated text. Contribution of the thesis: The study has contributed valuable information about what affects the ability to distinguish AI-generated text from human-written text. The result shows that demographic factors do not play a significant role. AI use, on the other hand, has a certain impact. The study also shows how far AI technology has come and how difficult it can be to distinguish between AI-generated text and human-written text. Suggestions for further research: The effects of AI training and education on people's ability to distinguish between different types of text is something that future research needs to explore. It is also possible to explore the use of AI for text generation in various industries and how this affects people's ability to distinguish between AI-generated text and human-written text.
137

Jämförbarhet i hållbarhetsrapporten och dess samband med företagens branschtillhörighet och styrelsens könsfördelning : En kvantitativ studie av företag på Stockholmsbörsen Large Cap

Pettersson, Elin, Karlsson, Jessica January 2019 (has links)
Jämförbarhet i hållbarhetsrapporten är en nödvändighet för att informationen ska vara användbar för användarna. För att främja jämförbar information ska svenska företag följa hållbarhetslagen som bygger på EU-direktivet om hållbarhetsrapportering. Till sin hjälp kan företagen tillämpa internationella frivilliga ramverk som exempelvis Global Reporting Initiative (GRI). I och med att det finns ett flertal frivilliga ramverk att tillämpa kan företagen välja ifall dem vill följa något ramverk, med det utgör inget krav, för att uppfylla hållbarhetslagen. Detta utrymme av frivillighet bidrar till den stora variation i antalet resultatindikatorer som företagen lämnar upplysningar om i hållbarhetsrapporten, vilket gör att informationen inte blir jämförbar. Denna studie vill bidra med kunskap till forskningsfältet genom att (1) kartlägga jämförbarheten i hållbarhetsrapporter i form av hur utförligt företagen noterade på Stockholmsbörsen Large Cap tillämpar resultatindikatorer till rapporteringskravets kategorier och (2) förklara och analysera sambandet mellan företagens branschtillhörighet, företagens andel kvinnor i styrelsen och utförlighetsnivån i hållbarhetsrapporter som omfattas av hållbarhetslagen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av samtliga företag som uppfyllde kriterierna för hållbarhetsrapportering och GRI:s ramverk på Stockholmsbörsen Large Cap. Resultatet visade att båda sambanden var relativt svaga. Sambandet för företagens branschtillhörighet visade sig något starkare jämfört med andelen kvinnor i styrelsen. Det tyder på att det finns andra underliggande faktorer som påverkar jämförbarheten i hållbarhetsrapporten. / The comparability in the sustainability report is a necessity to serve its main purpose, which is to be useful for the stakeholders. To encourage comparable information in the sustainability report, Swedish companies must comply with the national sustainability law, which is based on the EU directive of sustainability reporting. To comply with the national sustainability law companies can apply international voluntary frameworks such as Global Reporting Initiative (GRI), but there is no imperative requirement. All the voluntary frameworks may contribute to the observed differences of indicators disclosed in the sustainability reports, which makes the information not comparable. This study contributes to the field of research by (1) mapping the comparability in the sustainability reports of firms listed on the Stockholm Stock Exchange Large Cap by investigating the level of completeness for the reporting requirements categories and (2) explain and analyse the correlation between the company´s sector, board diversity and the level of completeness of firms that are covered by the national sustainability law. Therefore, a quantity content analysis was conducted on all companies in our sample. The findings display a weak relationship between the investigated variables. This suggest that there are other underlying factors that may affect the comparability in the sustainability reports.
138

Hållbarhetsrapportering : Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) och dess påverkan på den svenska möbelindustrin

Eriksson, Emma, Krusenvik, Linnéa January 2018 (has links)
Hur företag ska arbeta för att uppfattas som legitima av samhället har förändrats över tid och det innefattar även arbetet med hållbarhetsfrågor. Förr var frågor rörande miljö och sociala förhållanden inte av relevans i de flesta företag, utan fokus låg främst på de ekonomiska aspekterna av verksamheten. Med åren har samhällets värderingar förändrats till att fokusera mer på hållbarhet vilket förutom ekonomiska aspekter även innefattar sociala och miljömässiga aspekter. Den 31 december 2016 trädde lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft. Lagregleringen innebär att stora företag, som omfattas av lagens kriterier, i år för första gången tvingas upprätta en hållbarhetsrapport i samband med årsredovisningen för räkenskapsår 2017. Anledningen till lagregleringens införande var att öka transparensen och jämförbarheten mellan företag samt att stödja och utveckla företagens arbete med de olika hållbarhetsfrågorna. Då möbelbranschen är en industri som är förknippad med negativ miljöpåverkan och då studier gällande den nya lagregleringens påverkan på företag i praktiken saknas, ämnar denna studie fylla gapet. Studien avser att besvara frågan “Vilken påverkan har den nya lagregleringen (2016:947) på stora, svenska möbelföretag när det kommer till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter och varför påverkas de som de gör?”. Studien syftar till att öka förståelsen för hur svenska möbelföretag påverkas av och anpassar sig efter den nya lagregleringen. För att besvara frågeställningen användes kvalitativ metod där tio respondenter med koppling till upprättandet av hållbarhetsrapportering har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lagregleringen har olika stor påverkan på svenska möbelföretag beroende på fyra faktorer: tidigare erfarenhet av hållbarhetsrapportering, företagens ambitionsnivå gällande hållbarhetsrapportering, de krav intressenterna ställer på företagen och slutligen om företagen väljer att använda externa eller interna resurser vid upprättandet av rapporten. Utifrån en social aspekt förväntas lagregleringen främst att påverka att mer hänsyn tas till de mänskliga rättigheterna och att kontrollen av leverantörskedjan ökar. Utifrån en miljömässig aspekt får lagregleringen företag som inte tidigare har hållbarhetsrapporterat att ta fram nyckeltal och resultatindikatorer gällande sitt miljöarbete vilket gör dem mer medvetna om sin påverkan på miljön. Slutligen utifrån en ekonomisk aspekt är lagregleringen kostsam för de företag som inte tidigare har upprättat hållbarhetsrapporter. Den kan leda till både försämrad konkurrens på marknaden rent ekonomiskt men även till konkurrensfördelar tack vare legitimitet från det utökade hållbarhetsarbetet. / The ways companies are supposed to act to be perceived as legitimate by society has changed over time and that include their work with sustainability issues. Previously, environmental and social issues have not been of relevance to most companies and the focus has mainly been on the economic aspects of the business. Over the years, the values of society have changed to consist of a more sustainable view that focuses more on social and environmental aspects. On December 31, 2016, the amendment (2016:947) of the Annual Accounts Act (1995:1554) came into effect. The act establishes that companies covered by the regulation have to create a sustainability report. The first report will be presented along with the annual report for the fiscal year of 2017. The reason for the amendment was to increase transparency and comparability between companies as well as support and develop the work of companies regarding various sustainability issues. Since the furniture industry is an industry associated with negative effects on the environment and since studies on the practical effects of the amendment on companies are non-existent, this study intends to fill that gap. The research question of this study is “What impact does amendment (2016:947) have on large, Swedish furniture companies when it comes to economic, environmental and social aspects and why are they affected the way they are?”. The aim of the study is to increase the understanding of how Swedish furniture companies are influenced by and how they adapt to the new legislation. To answer that question a qualitative method was used where ten respondents who have a connection to the production of sustainability reports have been interviewed through semi structured interviews. The results of the study show that the regulation has different impacts on Swedish furniture companies depending on four factors: previous experience with sustainability reporting, the company's level of ambition when producing the report, the requirements of the companies’ stakeholders and, finally, whether the companies choose to use external or internal resources when preparing the report. Based on a social aspect, the amendment is expected to increase the companies' consideration regarding human rights and will increase their responsibility concerning the supply chain. Based on an environmental aspect, the amendment will encourage companies to produce key figures and performance indicators regarding their environmental undertakings which will make them more aware of the impact they have on the environment. Finally, based on an economic aspect, the amendment is costly for those companies that have not previously prepared sustainability reports. It can lead to both deteriorating competition in the market, purely financially, but also to competitive advantages due to the legitimacy acquired from the extended sustainability effort.
139

Hållbarhetsrapportering inom skogsindustrinFöretags homogenitet i rapporterna och dess förändring över tid

Andersson, Vilma, Gisslin, Frida January 2021 (has links)
Till följd av en växande medvetenhet om vikten av att agera hållbart, har det allmänna intresset för hållbarhet ökat över tid. Som en effekt av detta har företag drivits till att redovisa sitt arbete med hållbarhetsfrågor och sin påverkan på samhället, denna information sammanställs i så kallade hållbarhetsrapporter. Under år 2016 ändrades årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) och kompletterandes med obligatorisk hållbarhetsrapportering för större företag (SFS 2016:947). Syftet med lagen var att ställa tydliga krav på vad en hållbarhetsrapport ska innehålla, vilket kan bidra till att innehållets variation minskar. Denna uppsats tar avstamp i ämnet hållbarhets-rapportering och berör den möjliga homogenitet som kan identifieras i bolags hållbar-hetsrapporter mellan åren 2008. 2015 och 2019. Företagen som uppsatsen utgår ifrån är SCA, Holmen och Sveaskog, vilka alla verkar inom den svenska skogsindustrin. Branschen har en betydande roll för Sveriges ekonomi och industrin har historiskt sett och än idag har en stor miljöpåverkan. Problemet angreps med hjälp av innehållsanalysen, vilken är en form av dokumentanalys som i det här sammanhanget hör till den kvalitativa metodologin. Vid analysen tillämpades teoretiska ramverk i form av legitimitetsskapande och institutionell teori för att stödja tolkningarna. Även ram- och regelverk, samt tidigare forskning inom ämne användes under analysprocessen. Granskningen av hållbarhetsrapporterna är avgränsat till avsnitten om miljömässigt-, socialt- och ekonomiskt ansvar, samt en mer övergripande bild över rapporterna. De teman som speciellt tagits i beaktning samman-ställdes i ett kodningsschema som går att finna i empirikapitlet. Slutsatserna som undersökningen mynnade ut i visar sig vara att företagen i stor utsträckning tycks ta efter varandras sätt att formge hållbarhetsrapporter. Den homogenitet som identifierats utifrån de kategorier som har behandlats i denna uppsats är att företagen över tid valt att sammanfoga sina rapporter, samt att samtliga företag övergått till att applicera GRI standarderna på Core nivå. Hållbarhetsrapporterna har även successivt gått från att vara mer självkritiska, till att bli mindre självkritiska. Vad som också är gemensamt för de olika företagens rapporter är att liknande aktuella samhällsämnen beskrivs, vilket kan förklaras genom företagens syn på legitimitet. / As a result of a growing awareness of the importance of acting sustainably, the general interest in sustainability has increased over time. As an effect of this, companies have been driven to report their work on sustainability issues and its impact on society, this information is compiled in so-called sustainability reports. During 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was amended and supplemented with mandatory sustainability reporting for larger companies (SFS 2016: 947). The purpose of the law was to set clear requirements for what a sustainability report must contain, which can contribute to reducing the variation in the content. This essay is based on the subject of sustainability reporting and possible homogeneity in different companies’ sustainability reports. The companies used as examples are SCA, Holmen and Sveaskog, all of which operate in the Swedish forest industry. The industry can be considered suitable as the forest industry has a significant role for Sweden's economy, at the same time as the industry has historically and even today has a major environmental impact. The problem is tackled with the help of the content analysis, which is a form of document analysis that, in this context, belongs to the qualitative methodology. During the analysis, theoretical frameworks were applied in the form of legitimacy creation and institutional theory to support the interpretations. Frameworks and regulations, as well as previous research in the subject, were also of great importance during the analysis process. The review of the sustainability reports is limited to the sections on environ-mental, social, and economic responsibility, as well as a more comprehensive picture of the reports. The themes that were especially considered were compiled in a coding scheme that can be found at the end of the essay in the form of an appendix. The conclusions that the survey led turned out to be that the companies to a certain extent seem to follow each other's ways of shaping sustainability reports. The homogeneity identified on the basis of the categories addressed in this thesis are that over time, companies have chosen to merge their reports, and that all companies move to applying the GRI standards at Core level. The sustainability reports have also gradually gone from being more self-critical, to becoming less self-critical. What is also common to the various companies 'reports is that similar current social topics are described, which can be explained by the companies' views on legitimacy.
140

Obligatorisk hållbarhetsrapportering i modebranschen : En kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsrapporternas kvalitet och dess förändring över tid

Ismael Abdi, Barkhadle, Nyman, Rebecka January 2021 (has links)
The aim of the study is to analyze how Swedish large fashion companies' sustainability reports quality has been changed 2016-2019. The study wants to create a deeper understanding of the legislative change initiated by the EU that Sweden introduced in 2017. Quality is declared to consist of the three categories of credibility, content and communication. The study's issue was: “How has the quality of fashion companies' sustainability reports been affected when they became statutory to be produced?”. The sample consisted of 14 companies. Some of the companies prepared joint sustainability reports which led to the number of sustainability reports that the study analyzed being 10 reports per year 2016–2019. An additional report was added for 2019 when a company chose to prepare a report separately from the parent company. A qualitative content analysis was used as a method to study the selected 41 sustainability reports. The theories and concepts used in the study for analysis were triple bottom line, institutional theory, stakeholder theory, signal theory and GRI. The results showed that companies' quality of sustainability reports have changed both in accordance with the EU Directive 2014/95/EU, but largely due to surrounding factors. The study has provided a deeper understanding of companies' sustainability reporting and shown that there is no unambiguous change in quality when sustainability reporting for larger companies became mandatory by law.

Page generated in 0.0921 seconds